vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

Relevanta dokument
KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor Härnösand

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

Könsstympning av flickor

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Motionssvar - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

HANDLINGSPLAN MOT HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD

4. Individens rättigheter och skyldigheter

En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

4. Rättsliga ramar. Det finns områden där den rättsliga regleringen till skydd för barnet är svagare. Detta gäller exempelvis religiös klädsel.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Remiss om ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN

Kvinnlig könsstympning

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Länsstyrelsen Östergötlands arbete.

Ensamkommande flickors situation

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Förebyggande och praktiskt arbete mot KÖNSSTYMPNING AV FLICKOR OCH KVINNOR i Kronobergs län

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Mäns våld mot kvinnor

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

När barn far illa. Rutiner för anmälan

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet

Kvinnlig könsstympning. Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Skolavbrott på grund av hedersrelaterat våld och förtryck

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

Att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, motion (2017:30)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING HANDBOK FÖR REGIONAL SAMVERKAN I SÖRMLAND

Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Madeleine Söderberg

Remiss från Justitiedepartementet - Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), STK STK

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Dialoga. - Kompetenscentrum om våld i nära relationer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck. mobil

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Kvinnlig. könsstympning

Mål: Instruktion: Att tänka på:

Våld. Annica Odelind, länsstyrelsen

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Upprättelse för barnbrudar i Stockholm Motion (2016:85) av Rickard Wall (-)

VÅLD I NÄRA RELATION

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Könsstympning. Mikael Thörn Nationellt Kompetensteam Länsstyrelsen Östergötland

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Revidering av Handlingsplan mot våld i nära relationer

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Att möta kvinnlig könsstympning

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Laddas ned genom:

Åtgärder för att stärka demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Våld i nära relationer

Underlag för utveckling och implementering av rutiner för det lokala arbetet

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Terminologi. WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten

Socialnämndens beslut

Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Mötet med könsstympade kvinnor i vården. Stockholms läns landsting

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset

Samordning hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad Mötesplats IFO 2018

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06)

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

1 Utkast till lagtext

Transkript:

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Könsstympning är ett grovt övergrepp mot flickor och kvinnor som många gånger sker med familjens heder som förklaring. Det är också en form av grov misshandel och ett allvarligt brott mot svensk lagstiftning. 2 3

Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4 11 år könsstympas varje år världen över enligt UNICEF, men könsstympning utförs även på spädbarn och flickor i övre tonåren 1. Könsstympning förekommer på många håll i världen. Enligt beräkningar från WHO finns det mellan 100 och 140 miljoner könsstympade flickor och kvinnor i världen 2. Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som innebär att hela eller delar av det yttre könsorganet skärs bort och/eller skadas. Det sker ofta under ohygieniska förhållanden och många gånger helt utan bedövning och ger flickor och kvinnor men och skador för livet. 1.Unicefs faktablad, 2014 2. WHO, 2008 4 5

VAD ÄR KÖNSSTYMPNING AV FLICKOR OCH KVINNOR? Begreppet könsstympning innefattar flera olika typer av ingrepp som handlar om att skada, skära bort hela eller delar av det yttre könsorganet av icke-medicinska skäl. Typ 1: Förhuden på klitoris skärs bort. Ibland skärs även klitoris, eller delar av klitoris, bort. Typ 2: Hela klitoris skärs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre blygdläpparna. Typ 3: Alla yttre delar av könsorganet, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar skärs bort. Därefter sys det som är kvar av de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks för. En liten glipa lämnas kvar för att urin och mensblod ska kunna sippra ut. Kallas även infibulation. Typ 4: Andra skadliga ingrepp som t ex prickning, snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad. 6 7

VAD FÅR DET FÖR FÖLJDER? Könsstympning kan medföra både direkta och långsiktiga fysiska och psykiska konsekvenser, som till exempel svår smärta, stress, infektioner och psykisk ohälsa. Direkta fysiska konsekvenser kan innefatta bland annat stora smärtor vid själva ingreppet, som oftast genomförs utan bedövning. Ingreppet kan leda till kraftiga blödningar, och den som utsätts riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Det finns även risk att flickor dör i samband med könsstympningen. De långsiktiga fysiska konsekvenserna kan variera beroende på vilken typ av ingrepp som har gjorts och under vilka omständigheter. Smärta och värk är en vanlig följd av könsstympning liksom klåda, ärrbildningar och cystor. Det är även vanligt att könsstympade flickor och kvinnor drabbas av återkommande infektioner i underlivet. Könsstympningen kan även leda till infertilitet. För en flicka eller kvinna som blivit utsatt för infibulation är det vanligt att hon får svårt att kissa och att toalettbesök tar väldigt lång tid. Det är också vanligt att mensblodet inte kan rinna ut, vilket kan leda till att det levrar sig. Det kan i sin tur ge upphov till svåra smärtor. De psykiska konsekvenserna kan både vara direkta och långsiktiga. Själva ingreppet kan försätta flickan i chocktillstånd, då övergreppet ofta sker utan att flickorna är förberedda på vad som ska hända. På lång sikt kan det få stora känslomässiga och psykiska konskevenser som t.ex. posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En del flickor och kvinnor kan få ångest och ha upprepade mardrömmar, vissa kan även återuppleva könsstympningen exempelvis i samband med en gynekologisk undersökning. Det är därför viktigt att alla yrkesverksamma har en medvetenhet om detta och genom ett professionellt och respektfullt bemötande kan bidra till att minska risken för negativa konsekvenser för den utsatta flickan eller kvinnan. 8 9

KÖNSSTYMPNING I SVERIGE. Många flickor och kvinnor i Sverige är könsstympade. Många av dem lider i tysthet av svåra psykiska och fysiska konsekvenser. Enligt Socialstyrelsen uppskattas att cirka 38 000 flickor och kvinnor boende i Sverige i dag kan vara könsstympade 3. Dessa siffror är dock endast baserade på flickor och kvinnor med ursprung i afrikanska länder, samtidigt som vi vet att könsstympning även utförs på flickor och kvinnor med ursprung i andra länder. Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet i lag 4 i Sverige. Efter anknytning till Sverige är det även förbjudet att könsstympa en flicka utanför Sveriges gränser 5. Enligt den svenska lastiftningen är könsstympning av flickor och kvinnor ett allvarligt brott, som kan ge upp till tio års fängelse. Även planering och förberedelse av könsstympning är straffbart, liksom underlåtenhet att anmäla eller avslöja könsstympning om man får kännedom om detta. Det är myndigheters och yrkesverksammas ansvar att ge flickor och kvinnor som är könsstympade den hjälp och den vård de kan behöva, samt att förebygga och förhindra att ytterligare flickor utsätts för könsstympning. VILL DU VETA MER? Vill du veta mer kan du gå in på vår webbplats hedersfortryck.se. Där kan du också beställa vägledningen VÅGA SE, som vänder sig till yrkesverksamma som möter flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade. 3. Socialstyrelsen, 2015. 4. Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 5. Lag (1999:267) om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 10 11

Vi arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck, som innefattar barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. 12