Infrastruktur i fokus

Infrastruktur i fokus

Infrastruktur, utbildning, mångfald, samverkan och Södertörn som en del av Stockholm-Mälardalen. Det är de viktigaste framtidsfrågorna för kommunerna på Södertörn. Allra viktigast är infrastrukturfrågorna. Det framkom vid Södertörns Rådslag på Tom Tits Experiment i Södertälje 15 februari. Temat för rådslaget, det tolfte i ordningen, var tillväxt. Anders Lago, kommunstyrelseordförande i Södertälje kommun, Kristina Alvendal, bostads- och integrationsborgarråd i Stockholm, och Hans Ekström, kommunstyrelseordförande i Eskilstuna, medverkade i en paneldiskussion om tillväxthinder. Infrastruktur och samverkan nyckelfrågor för Södertörns tillväxt D et framkom vid Södertörns Rådslag på Tom Tits Experiment i Södertälje 15 februari. Temat för rådslaget, det tolfte i ordningen, var tillväxt. När vi träffas diskuterar vi ofta välfärd och hur den ska fördelas, men det finns inget att fördela utan en stabil tillväxt. Därför känns det bra att ägna dagen åt att diskutera vilka tillväxtfrågor vi vill jobba med framöver och hur vi tillsammans kan gå framåt, sade Anders Lago, kommunstyrelseordförande i Södertälje kommun, när han hälsade alla välkomna. 150 deltagare Drygt 150 företrädare för samhälle, högskola och näringsliv deltog i rådslaget; fler än hälften var företagare och i stort sett lika många var på sitt allra första rådslag. Moderator var Per From, före detta Sverigechef för läkemedelsföretaget AstraZeneca. Vår bild av Södertörn har förändrats; i slutet på 1990- talet pratade vi mycket om att marknadsföra Södertörn som plats. Det har vi glidit ifrån i takt med att vi har insett att vi ingår i ett större sammanhang, sade Huddinge kommuns oppositionsledare Ann-Marie Högberg, som bland annat gick igenom vad som hänt sedan förra rådslaget. Nu handlar det om att marknadsföra den egna kom- munen som en del i en större enhet som är gångbar internationellt. Det är Stockholm som är poängen i dag. Viktigt att fokusera Ann-Marie Högberg konstaterade att det framöver inte enbart är viktigt att bestämma vad som ska göras, utan också hur. Vi måste fokusera på de frågor vi vill jobba med och få med fler. Vi måste också våga leda och bjuda till även om

en del saker kanske gynnar grannkommunerna mer än den egna kommunen, sade hon. Vi kanske också behöver öka farten i arbetet. Det går fort i omvärlden, men inte lika fort hos oss. Ann-Marie Högberg avslutade sin dragning med att lista de tre beslut som hon anser är avgörande för Södertörns tillväxt. För det första att Södertörns högskola blir universitet, för det andra att Citytunneln och förbifart Stockholm blir av och för det tredje samverkan så att vi hittar nycklarna till ökad tillväxt på Södertörn. Lantis-alliansen Hans Ekström, kommunstyrelseordförande i Eskilstuna, deltog i en paneldebatt om tillväxthinder och hur de kan undanröjas tillsammans med Anders Lago och Kristina Alvendal, bostads- och integrationsborgarråd i Stockholm. Stockholm är för stort för Sverige och för litet för att stå sig i den internationella konkurrensen. Stockholm var tidigare lite grann av en skyddad verkstad, men utsätts i dag för knivskarp konkurrens från andra regioner i Europa och från övriga delar av världen, sade han och slog fast att det är dags att lämna den så kalllade lantisalliansen. En fungerande infrastruktur till och från Arlanda och fler direktflyg till huvudstäder runt om i världen är den enskilt viktigaste tillväxtfaktorn för näringslivet i Eskilstuna. Kristina Alvendal hakade på: Staten gör stora insatser runt om i Sverige, men Stockholm får ofta klara sig själv, sade hon. Det finns för få utbildningsplatser i Stockholmsområdet i förhållande till folkmängd. Stockholm är en tillväxtmotor för hela landet och vi får tillsammans jobba Kjell Hasslert, koncerndirektör Södertälje kommun, och Ulla-Marie Hellenberg, kommundirektör Södertälje kommun, presenterade ett förslag till regionalt utvecklingsprogram för Södertörn. på att få våra kollegor runt om i landet att förstå detta, sade Anders Lago. Hans kollega från Eskilstuna passade på att göra upp med det som han kallade för akademikerdominansen i ledningarna för landets högskolor och universitet och hur forskningspengarna fördelas. Sker nytänkandet på KTH eller i Uppsala eller sker det på de nya universiteten och högskolorna? Blir det verkligen bättre att lägga pengarna på dem som redan har? Hans Ekström efterlyste ett nytt sätt att fördela forskningsanslagen, inte efter hur gamla lärosätena är, utan mer efter vad lärosätena faktiskt presterar. Utvecklingsprogram På rådslaget diskuterades också ett förslag till regionalt utvecklingsprogram för Södertörn. Programmet sträcker sig fram till 2020 och innehåller bland annat visionen om 500 000 invånare, tre fokusområden: olikhet och mångfald, näringsliv och högskola och infrastruktur, och en del av de övergripande aktiviteter som krävs för att nå målen. Det presenterades av Ulla-Marie Hellenberg, kommundirektör Södertälje kommun, och Kjell Hasslert, koncerndirektör Södertälje kommun. Nu ska vi gå från att författa dokument till att leva ut visionen, sade Ulla-Marie Hellenberg som flera gånger under dragningen återkom till att mångfalden på Södertörn är en stor konkurrensfördel jämfört med andra regioner om den tas tillvara på rätt sätt. Utvecklingsprogrammet ska diskuteras i Södertörnskommunernas kommunstyrelser under våren, för att sedan resultera i konkreta handlingsplaner. Programmet var också föremål för grupparbeten på rådslaget. De resulterade i några medskick, bland annat om behovet av yrkesutbildningar, ett gemensamt miljöarbete och förslag om gemensamma upphandlingar. Det senare ansågs dock kunna försvåra för småföretagen. Södertörns Rådslag avslutades med middag och mingel. Mikael Jeppe Under rådslaget anordnades två grupparbeten där deltagarna fick möjlighet att utveckla sina synpunkter på tillväxt.

Scaniachefen Leif Östling listade fyra tillväxtfaktorer för Södertörnsområdet: Den kulturella mångfalden är tillsammans med utbildning, från grundskola till högskola, ett bra vägnät och bostäder nära jobbet de stora frågorna för att företag som Scania ska kunna expandera vidare i den här miljön, sade han. Scaniachefen listar fyra tillväxtfaktorer an inledde sitt anförande på H Södertörns Rådslag med att konstatera att det är en stor invandring av svenskar och icke-svenskar till regionen och att det innebär både föroch nackdelar. När människor med olika bakgrund möts händer det spännande saker. Det ser vi i Scania och i andra företag. Vägnätet måste förbättras Scania har funnits i Södertälje sedan 1891 och mår, som Scaniachefen uttryckte det, gott. Det som har hänt är att verksamheten har riktats om; förr jobbade 70-80 procent av Scanias medarbetare i Södertälje i dag rör det sig om 25 procent. Han pekade på flera saker som särskilt viktiga för Södertörns framtid. Den kulturella mångfalden är en stor tillgång även om den kortsiktigt för en del problem med sig. Det gäller att bejaka mångfalden och se den som grogrund för ett differentierat näringsliv, sade Leif Östling. Utbildning är en annan viktig tillväxtfaktor, fortsatte han. KTH:s satsning på ingenjörsut- bildning i området är bra. Utbildning i närområdet skapar stabilitet. Ett robust utbildningssystem är oerhört viktigt för Scania och vår framtida välfärd. Han var kritisk till det befintliga vägnätet. En del slutar på Scania på grund av köerna på motorvägen. Det är helt enkelt svårt att ta sig hit. Det är något vi har sett allt mer av de senaste åren. Det är för liten kapacitet på vägnätet. Det är viktigt att ta tag i detta så att man kan nå de kraftcentrum som finns. Från produktion till utveckling Som fjärde och sista tillväxtfaktor nämnde han bostäder. Det behövs bostäder så att folk kan bosätta sig nära arbetsplatserna, men en del hittar inte de bostäder de vill ha, sade Leif Östling och tillade att Södertörn tillhör en av de expansivaste regionerna i landet även om vi inte själva tror det. Scaniachefen anser att det finns ett utmärkt samarbete mellan näringslivet och den offentliga förvaltningen i främst kommunerna. Han verkade inte vara lika imponerad av regeringskansliet. Det finns en geografisk närhet till regeringskansliet, men det mentala avståndet är långt. Scanias framtid då? Det står helt klart att Södertälje inte kan räkna med mer slutmontering framöver. Det är helt enkelt billigare att montera skrymmande lastbilar närmare marknaden. Det är dock en helt annan sak när det gäller exempelvis motorer och växellådor. Där håller Scania på att flytta kapacitet till Södertälje från andra orter i Sverige. Den koncentration av vår verksamhet som pågår ger bättre totalekonomi. Han menade i stället att Scania framöver kommer att växla över till mer intellektuell produktion i Södertälje, från produktion och administration till mer forskning och utveckling Jag tror att antalet anställda blir oförändrat, men att vi delvis kommer att växla över från produktion till utveckling. Mikael Jeppe Scaniachefen anser att det finns ett utmärkt samarbete mellan näringslivet och den offentliga förvaltningen i främst kommunerna.

Lantmännen Axa och Balingsholm har Södertörn som bas Lantmännen Axa och konferenshotellet Balingsholm. Två helt olika verksamheter: den ena omsätter miljarder, den andra betydligt mindre. Båda utgår från Södertörn. På Södertörns Rådslag berättade företrädare för de två företagen om hur de jobbar och vilka planer de har för framtiden. Jag tror på ett ökat samarbete med kommunerna och att vi tillsammans kan få skolorna att jobba mer med hälsosam mat, sade Jonas Kaveryd, divisionschef för Lantmännen Axa. Lantmännen Axa är en division inom bondeägda Lantmännen som omsätter 30 miljarder. Lantmännen brukar beskrivas som en okänd koncern med många kända varumärken. Så är även fallet för divisionen Lantmännen Axa som omsätter 1,6 miljarder kronor på bland annat mjöl, frukostprodukter, pasta och färdiga måltidskoncept. Kungsörnen, Axa och GoGreen är tre av företagets välkända varumärken. När jag kom till Lantmännen Axa fanns ett traditionellt produktionstänkt. Nu utgår vi ifrån konsumentperspektivet. Förr pratade man mycket om gryn, flingor och mjöl, nu är verksamheten indelad i ett antal marknadsområden, däribland sport och hälsa och grönt och vegetariskt. Nytänkande Lantmännen Axa har växt organiskt, vilket har krävt nytänkande. Vi jobbar allt mer med en direkt relation med konsumenterna; vi är ute på skolor och hos idrottsföreningar och missionerar om att äta rätt och att motionera mer. Vi samarbetar också med förebilder som Susanna Kallur och Peter Forsberg, säger Jonas Kaveryd och berättar att Lantmännen Axa samarbetar med 50-talet föreningar runt om i Sverige och att företagets särskilda sportklubb har 36 000 medlemmar. Man jobbar mycket med kostrådgivning. En bra kost gör att man kan prestera mer, samtidigt som risken för skador minskar, lyder budskapet i marknadsföringsmaterialet. Arbetet har gett resultat. Omsättningen har ökat med 30 procent och 98 procent av dem som tillfrågas har kännedom om varumärket. Sju av tio förknippar Axa-produkterna med sport och hälsa, inte som tidigare med gryn och tradition. En viktig utmaning för Lantmännen Axa är, enligt Jonas Kaveryd, att öka försäljningen utomlands. Läget viktigt Lottie Orrvik tog över Balingsholm i Huddinge kommun 2004. Hon beskrev konferensmarknaden som en bergochdalbana som har stabiliserats på senare år. Precis som inom många andra branscher har framförhållningen minskat betydligt. Många bokningar kommer i direkt anslutning till Jonas Kaveryd, Lantmännen Axa, och Lottie Orrvik, konferenshotellet Balingsholm, berättade om sina olika verksamheter. att gästerna dyker upp. Hon konstaterade vidare att det framför allt är tre saker som talar till Balingsholms fördel: läget, läget och åter läget. Servicen och vår förmåga att på kort tid anpassa oss till det kunderna vill ha spelar naturligtvis också in, sade hon och riktade skarp kritik mot den förändrade lagstiftningen som innebär att hon och andra seriösa näringsidkare i hennes bransch tvingas ha personalliggare. Syftet är att fånga de näringsidkare som betalar ut svarta löner till korttidsanställda, men vi har nästan enbart fast personal. Det är tråkigt att de oseriösa i branschen får styra regelverket. Hon berättade att kommunen ställde upp bra när hon tog över konferenshotellet. Och precis som många andra deltagare tryckte hon på hur viktigt det är med en väl utbyggd infrastruktur. Vi säjer på närheten. Det tar 20 minuter i bil till eller från Stockholm city. Vi måste hjälpas åt med att tala om att vi finns så nära och att det finns kommunikationer. Lottie Orrvik avslutade med att ge tre råd till Sveriges makthavare: Se över regelverken, förbättra infrastrukturen med bland annat en förbifart runt Stockholm, och låt oss tillsammans jobba med att stärka vi-känslan och att sälja Södertörn. Mikael Jeppe

Södertörns rådslag 2007 Mentometern tog pulsen på rådslaget Känner du till Vision Södertörn 2009? 1. Ja 36% 2. Nej 64% Vet du vad den innehåller? 1. Ja 18% 2. Nej 82% Har du varit på Tom Tits förut? 1. Ja 58% 2. Ja, men aldrig på konferens 23% 3. Nej 19% Vad är du här i egenskap av? 1. Företagare 53% 2. Politiker 25% 3. Kommunal tjänsteman 19% 4. Från akademin/forskningen 3% Varför deltar du på Södertörns rådslag i år? 1. Det är ett intressant tema 21% 2. Södertörnssamarbetet är viktigt och här har rådslaget en viktig funktion 67% 3. Umgänget och minglet 7% 4. Det är tradition 5% Har du varit med alla tolv gånger? 1. Ja, jag har varit med samtliga gånger! 0% 2. Nej inte alla men fler än 5 20% 3. Nej, några gånger har jag varit med 29% 4. Nix detta är min debut! 49% Är tillväxtfrågorna lika viktiga som boendefrågorna för en kommun? 1. Ja 82% 2. Nej 18% Finns det en samhörighet mellan näringslivet eller de boende bland Södertörnskommunerna eller är Södertörn i dag främst en region som politiker pratar om? 1. Södertörn är en region där det finns samhörighet över kommungränserna det är en funktionell region 43% 2. Södertörn är inte en funktionell region 54% 3. Vet inte 2% 4. Annat 1% Stockholm Business Alliance har till syfte att fördjupa och utveckla både det lokala och det regionala näringspolitiska arbetet. Vilken region ska politikerna främst prioritera? 1. Den regionala samverkan på Södertörn 25% 2. Den regionala samverkan i storregionen Stockholm- Mälardalen 72% 3. Båda två 3% 4. Annat 0% I Södertörnskommunerna i sin helhet pendlar drygt 60% av de boende förvärvsarbetande ut varje dag för att arbeta. Är det viktigt för Södertörn att minska utpendlingen? 1. Ja 48% 2. Nej 52% I den kommun där du är verksam prioriterar kommunpolitikerna företagsamhet och tillväxtfrågor? 1. Ja 41% 2. Ganska mycket 10% 3. Varken eller 5% 4. Nej 44% Var kommer jobben att öka snabbast de fem närmaste åren? 1. i Stockholms kommun 26% 2. i kranskommunerna 74% Vilken fråga ska kommunpolitikerna främst prioritera för att skapa tillväxt på Södertörn? 1. En fungerande infrastruktur 55% 2. En attraktiv region och ett attraktivt varumärke 25% 3. Ett utbildningssystem som ger näringslivet den kompetens som efterfrågas 14% 4. Rättvisa regler mellan kommunerna när det gäller tillsyn, upphandling, handläggningstider, taxor 6% Södertörnskommunerna har beslutat att ta fram ett gemensamt utvecklingsprogram för Södertörn. Är ett sådant program viktigt för att stärka regionen? 1. Ja 90% 2. Nej 8% 3. Vet inte 2% Kommer Södertörnskommunerna att kunna samarbeta kring frågor som rör infrastruktur, mångfald och näringsliv och högskola? 1. Ja 83% 2. Nej 11% 3. Vet inte 0% 4. Det beror på vilka frågor det handlar om 6% Tycker du att det ska arrangeras ett Södertörns rådslag även nästa år? 1. Ja 90% 2. Nej 9% 3. Vet inte 1%

Grupparbetena var ett mycket uppskattat inslag i Södertörns Rådslag. Södertälje kommuns näringskontor, Järnagatan 12, 151 89 Södertälje, 08-550 224 05. Produktion: JFS & Co AB

Sammanfattning gruppdiskussion Södertörns tillväxt Vilka är de största förrespektive nackdelarna med att driva företag på Södertörn: Vilka utmaningar ser ni för Stockholm/Mälardalsregionen ur ett tillväxtperspektiv? Vilka är de viktigaste åtgärderna för att skapa tillväxt? Hur viktigt är det med samarbete inom regionen när det gäller etableringsförfrågningar, infrastruktur, gemensamma riktlinjer? Ge exempel. Positiva sidor: Närhet till stora marknader, Stockholm och Mälardalen. Marknaden finns nära. Stor variation på företag, stora som små. Stora företag skapar jobb och uppdrag. Miljö, tillgång till kompetent arbetskraft, en del av tillväxtmotorn. Stabil kundbas i form av flera stamaktörer. (det kan vara -, man är sårbar). Ett öppnare klimat jämfört med andra delar av landet. Bra politiker som lyssnar på företagare. Men lite svårare för små företag att göra sig hörda. Närhet till utbildning och högre utbildning. Finns outnyttjad arbetskraft som kan bli en resurs. Stort utbud av arbetskraft. Skavsta är en fördel med billiga alternativ. Södertörn är då nära övriga Europa. Infrastrukturen (kollektivtrafik och vägarna). Lyckas att ta tillvara mångfalden som en resurs. Lyckas lösa arbetskraftsbrist. Ta tillvara studieförbund/ folkhögskolor som resurs. Få alla kommuner att känna samhörighet till regionen. Utnyttja den arbetskraft som finns i regionen. Bygg Citybanan. Konkurrensen mot andra svenska regioner. Att öka tillväxten men samtidigt värna om miljö. Politisk enighet. Infrastrukturen. Bättre tvärförbindelser och även andra kommunikationer, typ pendeltåg. Underlätta för företagandet regler och skatter. Förbättra boendemiljön värna miljön. Ökad tillgång på specialistkompetens, läkare, sjukhus (utbildningar). Bättre kontakter mellan företag och kommuner. God offentlig service. Långsiktigt, hållbart, gemensamt regelverk (skatt, tillsyn, samarbete i tillsynsfrågor och kompetens). Förenkla upphandling och rätt kompetensförsörjning (tillgång/efterfrågan). Fler utbildningsplatser på högskola/universitet. Samarbete på alla plan viktigt för hela regionen. Gemensamma upphandlingar. Gemensamma riktlinjer för etablering av nya företag. Större samarbete mellan politiker och tjänstemän. Södertörnssamverkan bra inom miljötillsyn, ur småföretagens synpunkt. Klimatstrategi. Etableringsförfrågningar internationella, nationella. Eldsjälar, mentorskap. Arbetsformer med högskolan. Negativa sidor: Arlanda är svårtillgängligt. Infrastrukturen. Utbildningsnivå. Kommunalskatt. Upphandlingar. Sjukvårdsresurser. Kommunikationerna. Bostadsbrist. Avsaknad av Gnosjöanda. Svårighet att få till samarbete över gränserna akademi/ näringsliv. Kommunal byråkrati.

Sammanfattning gruppdiskussion Regionalt utvecklingsprogram Olikhet och mångfald För att snabbare nyttja tillgänglig kompetens i tillväxtsyfte föreslås att en permanent organisation byggs upp för att effektivisera matchningen av kompetensen hos Södertörns invånare mot arbetsgivarnas behov av arbetskraft, enligt modellen Kista matching. Är detta ett bra sätt att öka tillväxten och på vilket sätt kan näringslivet och högskolan medverka i ett sådant arbete? Tydliggöra företagens krav/ behov. Näringslivet behöver vara öppet och vilja ta in ny kompetens. Kommunerna kan samverka med bemanningsföretag, branschorganisationer eller företagarorganisation. Yrkesutbildning på gymnasienivå. Viktigt med flexibla lösningar, ej statiskt byråkratiserat. Bättre kontakt mellan olika åldrar och lyssna på olika grupper. Praktikplatser från näringslivet till individuella program. Näringslivet måste kunna tydliggöra sina behov för den komplettering som kan behövas av kompetensen. En förutsättning är gemensamt ansvar och medverkan. Näringsliv, högskola, kommun samt en långsiktig strategi på en operativ nivå. Blatteförmedlingen. Infrastruktur Förslaget pekar ut fem viktiga målpunkter till vilka kommunikationerna måste förbättras. Saknas någon viktig målpunkt? Bättre flygförbindelser till andra huvudstäder. Trådlös uppkoppling på fler ställen. Dubbelfiligt spår hela vägen till Eskilstuna/Örebro. Se över prisbilden för kollektiva resor. Bättre anslutningstrafik till stationer. Bättre kollektivtrafik även inom kommunen, tvärförbindelser. Kollektivtrafiken måste kunna följa arbetsplatsområden. Mälarregionen= Eskilstuna, Strängnäs, Västerås och Enköping. Bromma Flygplats Hamnar Förslaget innehåller ett tiotal åtgärder (aktiviteter) för att förbättra infrastrukturen Ange de tre viktigaste åtgärderna för att öka tillväxten på Södertörn. Förbättrad pendeltågstrafik. Södertörnsleden. Östra länken. Citybanan. Förbifarten. Södertörnsleden. E4/E20. Tvärförbindelser (kollektiva). Komplett ringled runt Stockholm. Fler genomgående regionaltåg. Ange de tre viktigaste åtgärderna för att öka tillgängligheten till arbetsmarknad och utbildning. Förbättrad pendeltågstrafik. Södertörnsleden. Fungerande kollektivtrafik. Utbyggnad av E4/E20. Kompletterande regionalbusstrafik. Tvärspårväg Syd. Ökad tillgänglighet ökad arbetsmarknad och utbildning. Fler tågstopp Flemingsberg + Södertälje Syd. Punktlighet enligt tidtabell. Näringsliv och högskola Programmet föreslår ett ökat samarbete mellan kommuner, näringsliv och högskola för att öka tillväxten. På vilket sätt kan näringslivet och högskolan bidra till ett ökat samarbete? Kartlägg kompetensbehovet i kommunerna (på Södertörn) och sedan kommunerna med högskolan så att de kan planera därefter. Öppna skolan mot näringslivet skapa kontakter. Näringslivet ställer upp med praktikplatser. Högskolan och näringslivet behöver närma sig varandra. Fokusera på några ämnesområden /nischer där Södertörn är starkt. Ha öppenhet mot samarbeten högskola och näringsliv men ej begränsat av Södertörns geografiska gränser. Större marknadsanpassning inom högskolan och gymnasier. Högskolorna ska också aktivt marknadsföra sina utbildningar, väcka intresse. Tillåt och erbjud praktikplatser. Leta efter goda exempel i mindre regioner inom och utanför Sverige. Södertälje kommuns näringslivskontor, Järnagatan 12, 151 89 Södertälje, 08-550 224 05. Produktion: JFS & Co AB 10