SKR Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund Läs om SKR 15 år Tjejjouren.se Machofabriken Cause of Death: Woman MED MERA.. 2011 Verksamhets berättelse SKR Verksamhetsberättelse 2010 www.kvinnojouren.se 1
OMslag: Nicole i USA är en av överlevarna som porträtterats i SKR:s projekt Cause of Death: Woman. Hon har levt ett tufft liv med missbruk, psykisk sjukdom och i många våldsamma förhållanden. Nu har hon bestämt sig för att ta itu med sitt liv inte bara överleva, utan börja växa. Mina förövare vinner om jag inte tar vara på mitt liv. FOTO: Linda Forsell
Våra frågor blev allas frågor Ett år har gått. 2011. Året då utredningar, debatt och opinion stod i fokus. Våra frågor - mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och barn som upplever våld - blev plötsligt allas fråga. Till och med statsministern hade många åsikter om hur skyddet och stödet för våldsutsatta kvinnor kan förbättras. Olga Persson förbundssekreterare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) Innehåll Inledning 1 Stödet till medlemmar 2 Organisation 6 Kvalitetsutveckling 8 Studiebesök hos medlemmar 12 Ökad synlighet och påverkan 16 SKR firade 15 år 20 Tjejjouren.se 22 Maskulinitet och våld 25 Ur barnens perspektiv 28 SKR i världen 30 Slutord 32 Bilagor 33 Ibland har jag känt en viss uppgivenhet när utredningar, lagförslag och åsikter staplas på varandra. Var är vardagen, var är handlingen, var är engagemanget? Alla möten, samtal, telefonsamtal och mejl syftar ju till någonting och det är att människor ska få rätt stöd och hjälp om de utsätts för våld av någon som står dem nära. Människor med olika bakgrund, kön, ålder och livsvillkor. Och att barnen som ser, hör och känner våldet ska få synas, höras och tas på allvar. Detta är målet med SKR och det är också målet för kansliets arbete. Hela världen har varit vår arbetsplats under 2011 i och med våra stora projekt Cause of Death: Woman och LAW och jag hoppas att det kommer att fortsätta vara så. Vi har ett solidariskt ansvar att sprida och dela med oss av den gedigna kunskap som finns i det civila samhället i Sverige i form av våra jourer. Ibland har jag chockats av hur verkligenheten ser ut för människor runt om i världen och känt stolthet över hur långt kvinnooch barnfridsarbetet kommit i Sverige. Andra dagar har det känts som att de flesta förändringar vi uppnått bara är på pappret eller åtminstone inte kommer alla som behöver dem till del. Att jobba utomlands ger perspektiv och det är berikande. En annan viktig insikt är att för att nå ett jämställt samhälle fritt från våld så måste vi jobba mer förebyggande, särskilt med män, killar och pojkar. De måste få en ärlig chans att växa upp utan förväntningar på att de ska upprätthålla makt genom våld och hot. Någon klok person sa att för varje flicka som tar ett steg mot frigörelse så finns en pojke som får det lite lättare att hitta en väg mot friheten att vara allt det som det innebär att vara människa. Att känna glädje och sorg, att vara stark och svag och att själv kunna välja hur man vill leva sitt liv utifrån tusen olika möjligheter istället för att fastna i givna mallar. Människor kan förändras och så gör också kvinno- och tjejjoursrörelsen. Det är gott så. SKR var i framkant 2011 och kommer att fortsätta vara det. Det ser jag fram emot. /Olga Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund Ölandsgatan 49D 116 63 Stockholm Tel: 08-642 64 01 Fax: 08-642 64 07 info@kvinnojouren.se www.kvinnojouren.se OM oss SKR samlar ett hundratal kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. SKR Verksamhetsberättelse 2011 1
SKR Medlemmar Stödet till medlemmarna SKR är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundets högsta prioritet är att stödja sina medlemsföreningar med utbildning, omvärldsbevakning och verktyg för kvalitetsutveckling. Varje år ansluter sig nya medlemmar till SKR. I början av 2011 hade förbundet cirka 77 medlemsföreningar bestående av 90 jourer. Mot slutet av 2011 hade 10 nya medlemmar tillkommit och antalet jourer ökat till 97. Kvinno- och tjejjourerna tar emot tusentals samtal och mejl varje år. De 65 jourer som lämnade in statistik till SKR för verksamhetsåret 2011 hade sammanlagt 53 604 kontakter med hjälpsökande via telefon, besök, brev, fax, mail och chatt. De 44 jourer som redovisade boende erbjöd sammanlagt 913 kvinnor, 858 barn och 3 män boende. Årsmöte i Sigtuna Årsmötet är förbundets högsta beslutande organ och har ordinarie sammanträde en gång per år. 2011 års årsmöte arrangerades av Kvinnooch Tjejjouren Sigtuna. Den 16-17 april samlades omkring 80 deltagare, varav 45 ombud, från SKR:s medlems föreningar på Stora Brännbo i Sigtuna. Mötet var som vanligt ett tillfälle att summera det gångna året och att rikta blicken mot kommande utmaningar. Den här gången var extra speciell då förbundet fyllde 15 år och kvinno- och tjejjoursrörelsen stod inför stora förändringar bland annat när det gällde relationen med kommunerna. Under årsmötet presenterades planerna för SKR:s kommande verksamhetsår, bland annat att fortsätta utreda hur jourerna och andra aktörer kan samverka för att våldsutsatta kvinnor och barn ska få bästa möjliga stöd. Deltagarna fick också veta att SKR ska fortsätta att arbeta med att lyfta frågan om destruktiva normer för manlighet och hur jämställdhetsarbete med unga kan förebygga våld, bland annat genom spridning av det nya metodmaterialet Machofabriken. På dagordningen stod också nyval och omval till styrelsen. Margaretha Olofsson, Nyköping, valdes om Antal kvinnor och barn som övernattat i boende hos SKR:s medlemsföreningar 2011. Siffrorna baseras på uppgifter från 40 medlemsföreningar som uppgivit att de erbjudit boende under 2011. Antal Antal Dygn dygn i snitt Kvinnor 913 37 443 38,5 Barn 848 28 313 33,4 Totalt 1761 65 756 37,3 SKR:s årsmöte hölls på Stora Brännbo i Sigtuna. 2 SKR Verksamhetsberättelse 2011
till kassör, och Lotta Sonemalm, Falkenberg, Aisha Mussa Gaas, Stockholm, och Katarina Björkgren, Göteborg, till ledamöter. Clara Linderland från Skövde valdes in som ny ledamot. Monica Andersson, Ystad, Elisabeth Hätting, Skövde och Sara Bäckström, Stockholm, utsågs till valberedning. För att ge glans åt 15-årsfirandet hade SKR bjudit in melodifestivalfinalisten Sara Varga att uppträda. Sara Vargas framförande av Spring för livet på Melodifestivalen påverkade människor starkt. Flera hörde direkt av sig till mig angående låten, berättar SKR:s ordförande Carina Ohlsson, som menar att det var modigt av Sara att ta upp ämnet våld i nära relationer. Vi som gör det varje dag vet hur provocerande det kan vara, men också hur otroligt viktigt det är för andra att någon berättar deras historia. Sedan det förra årsmötet hade flera organisationer anslutit sig till SKR. Sex av dessa fanns på plats och hälsades välkomna. Som vanligt delades också SKR:s idépris ut till en kvinnojour och en tjejjour. Kvinnojouren i Höganäs och Tjejzonen i Stockholm kammade hem utmärkelsen och 20 000 kr var. Kvinnojouren i Höganäs fick priset för sitt förebyggande arbete på skolor och Tjejzonen för sin verksamhet Ätstörningszonen. Medlemsutbildningar och konferenser Varje år arrangerar SKR ett antal utbildningar som medlemsföreningar kan delta i till ett subventionerat pris. Under 2011 bjöd SKR in till åtta utbildningar och konferenser. Runt om i landet arrangerades också SKR:s grundkurs av medlemmarna själva. Sara Varga uppträdde på årsmötet. Sabina Nilsson delade ut idépriset till Stevie Ahlquist och Cecilia Nilsson från Kvinnojouren i Höganäs. SKR:s grundkurs Under 2011 ordnade tio kvinnojourer SKR:s grundkurs för nya medlemmar. Grundkursen ger en bakgrund till SKR, vad en kvinno- och tjejjour gör och juridisk utveckling på kvinnofridsområdet. Den ger en introduktion till teorier om genus, makt, våld och förändring och fokuserar framförallt på övningar och metoder för bemötande. Den som genomgår kursen får en solid Nya medlemmar 2011 Värnamo Kvinno- och Tjejjour Tjejjouren Hera, Växjö Tänk Om!, Stockholm 1000 Möjligheter, Järfälla, Stockholm Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Spånga Tjejjouren Indra, Sollentuna Solrosen kvinnojour, Östervåla Luna tjejjour, Höganäs Kvinnojouren Falun Tjejjouren Stenungsund, Tjörn och Orust SKR Verksamhetsberättelse 2011 3
grund att stå på och en inspiration för framtida arbete. Grundkurserna leds av särskilt utbildade kursledare från förbundets medlemsföreningar. Grundkursledarna bjuds in av den arrangerande jouren och deras arbete bidrar till en hög och jämn kompetens inom förbundet. Under 2011 genomgick hela 187 personer SKR:s grundkurs. De som arrangerade grundkurser var Kvinnojourerna i Jönköping, Höganäs, Halmstad, Värnamo, Malmö, Falun, Eksjö, Andrum i Munkedal, Tranan i Skövde och Mira i Nyköping. Dessutom ordnade SKR en nationell grundkurs för kvinnojourer och en för tjejjourer. Under året utvecklades grundkursen för kvinnojourer och en helt ny grundkurs för tjejjourer togs fram. Båda premiärgenomfördes under SKR:s jubileumshelg i Göteborg. Tjejjouren.se:s stormöte, 26-27 februari 22 jourer från SKR och Roks var representerade på stormötet för Tjejjouren.se på Lidingö i Stockholm. Dessutom fanns referensgruppen, bestående av sju jourtjejer, på plats som medarrangörer och mötesunderlättare. SKR:s ordförande Carina Ohlsson och Roks kanslichef Matilda Eriksson inledde stormötet med att berätta att riksförbunden ska satsa på Tjejjouren.se som startades i projektform långsiktigt och att webbportalen nu blivit en del av respektive förbunds ordinarie verksamhet. Under helgen valdes en ny referensgrupp för det kommande året och en valgrupp tillsattes med uppgift att ta fram ett förslag till referensgrupp inför nästkommande stormöte. Helgen bjöd också på workshops om normkritik, Machofabriken, att bygga hemsida genom Tjejjouren.se samt att möta unga på nätet utifrån projektet Ses online!. Sist men inte minst fördes diskussioner om Tjejjouren.se:s verksamhet och riktning under ledning av mötesordförande Sofia Karlsson. Inspirationshelg, 19-20 mars Under den årliga inspirationshelgen fick drygt 70 deltagare från SKR:s medlemsföreningar möjlighet att fördjupa sig i Machofabriken, diskutera Socialstyrelsens Allmänna råd, delta i Stjärnjourens workshop Okej sex och höra om Alla Kvinnors Hus samtalsgrupper för män. Inspirationshelgen hålls alltid i början av året för att deltagarna ska kunna ta med sig projektidéer hem till jouren inför vårens ansökningar om extra anslag. De så kallade extra anslagen är de projektbidrag som SKR fördelar till sina medlemmar varje år. Helgen som helhet fick i snitt 4,4 av 5 i betyg från deltagarna. Att möta sig själv för att möta andra, 14-15 maj I maj hölls en medlemsutbildning med fokus på det ideella uppdraget, gränssättning och normkritiskt förhållningssätt i bemötandet. Inbjudna till Södertälje för att föreläsa och hålla workshops Lea Petersson från Kvinno- och tjejjouren Jorun är en av SKR:s grundkursledare. 2011 var 84 föreningar anslutna till SKR 64 kvinnojourer 28 tjejjourer 3 ungdomsjourer 2 anhörigföreningar Totalt: 97 jourer av olika slag var bland andra representanter för Dubbelt utsatt, Q-jouren och Linnamottagningen. Cirka 45 personer deltog under helgen som i snitt fick 4,1 av 5 i betyg från deltagarna. Tjejjouren.se:s bemötandeutbildning, 28-29 maj Hur tjejjourerna kan bemöta någon som spridit privata bilder på nätet, sålt sex över MSN eller blir kontrollerad av sin familj var fokus för vårens bemötandeutbildning som hölls på Graninge Stiftsgård utanför Stockholm. Utbildningen var ett samarrangemang mellan projektet Ses online! och ett projekt om unga tjejer och hedersrelaterat våld och 4 SKR Verksamhetsberättelse 2011
SKR Medlemmar Maria Dorrian och Ylva Bladh sitter jour på Sollentuna tjejjour Indra. förtryck, som både drevs inom ramen för Tjejjouren.se under 2012. 26 jourtjejer från SKR och Roks deltog och i deltagarna gav i snitt utbildningen ett betyg på 5,7 poäng av 6 möjliga. I utvärderingarna kunde vi bland annat läsa: Asbra! Kul att ha diskussioner där alla säger smarta saker. Lärorikt. Barn och unga, lag och rätt, 14-16 oktober Barnperspektivet är ett av de viktigaste inom SKR och vår kunskap om barn och unga präglar oss som förbund. Höstens medlemsutbildning hölls på Rönneberga Kursgård på Lidingö och fokuserade på vilket ansvar jourerna respektive myndigheterna har och vilket stöd man som jour kan få för att verka för barnets bästa. Föreläsningar blandades med kniviga case och på plats för att föreläsa fanns bland andra Kronofogden, Brottsoffermyndigheten och företrädare för Socialtjänsten och Ersta fristad. Cirka 60 personer deltog i utbildningen som fick ett snittbetyg på 4,5 av 5. Våld i hbtq-relationer, 22-23 oktober För tredje året i rad arrangerade RFSL:s brottsofferjour, SKR, BOJ, Roks och HOPP en gemensam medlemsutbildning om våld i hbtqrelationer. I år var målgruppen utbildare inom jourrörelsen, och bland annat höll Clara Linderland, styrelseledamot i SKR och aktiv i Tjejjouren Elina, en workshop i normkritiskt bemötande. Åtta personer från SKR-jourer deltog och utbildningen fick betyg 4,9 av 6 av deltagarna. Nationell grundkurs, 25-27 november Sista helgen i november hölls en nationell grundkurs i Göteborg i samband med SKR:s jubileumsfirande. 24 personer deltog i kursen för kvinnojourer som leddes av Lea Petersson och Carita Fornander från kvinno- och tjejjouren i Eksjö medan 16 personer deltog i grundkursen för tjejjourer som Clara Linderland och Sabina Nilsson från SKR:s styrelse samt SKR:s utbildningssamordnare Carin Göransson ledde. Från utvärderingarna Mötet med andra kvinnor/jourer är så bra! Deltagare Nationell på grundkurs för kvinnojourer Det känns som att för varje utbildning man är på så stärks man som person och jouren växer och vi kan hjälpa stödsökande på ett bättre sätt. Jag känner att SKR står bakom mig och vår jour. Deltagare på Nationell grundkurs för tjejjourer Jag tar med mig inspiration och glädje över att så många jobbar med detta / Deltagare på Inspirationshelgen Intressant. Normkritik blev praktiskt tydligt. /Deltagare på Att möta sig själv för att möta andra SKR Verksamhetsberättelse 2011 5
Styrelsekonferens, 26-27 november SKR:s styrelsekonferens arrangeras varje år och riktar sig till personer med verksamhetsansvar eller en samordnarroll inom jouren. Årets styrelsekonferens hölls i samband med SKR:s 15-års-firande i Göteborg och lockade ett 60-tal deltagare. Konferensen bjöd på en blandning av konkret kompetensutveckling inom styrelsearbete och relevanta framtidsspaningar. Programmet innehöll rubriker som Att stärka och effektivisera jourens strukturer genom att arbeta med roller och relationer inom jouren, Vad innebär det att vara arbetsgivare?, Gruppdynamik och konflikthantering för tjejjourer och Svårigheter och möjligheter med de utmaningar kvinnojourer står inför. Snittbetyget blev 4,5 av 5. Extra anslag Varje år har SKR:s medlemsföreningar möjlighet att söka projektbidrag, så kallade extra anslag, för att genomföra mindre projekt. År 2011 inkom 131 ansökningar från 57 medlemsorganisationer. Det sökta beloppet uppgick till 5 737 972 kr. SKR beviljade medel till en summa av 2 030 820 kr. Bland ansökningarna som beviljades fanns projekt som gällde barnverksamhet, utveckling av hemsida, värdegrundsseminarium och handledning. Nyhetsbrev Under 2011 gav SKR ut sex nyhetsbrev, varav alla utom ett skickades ut via post och mejl till medlemsföreningarna. I nyhetsbreven fanns aktuell information om vad som var på gång inom förbundet och kvinno- och tjejjoursrörelsen. Organisation SKR:s verksamhet utgår från kansliet i Stockholm och leds av förbundets ideella styrelse. Styrelsen utses av medlemmarna på årsmötet. Vid årsmötet den 16-17 april omvaldes Margaretha Olofsson, Katarina Björkgren, Aisha Mussa Gaas och Lotta Sonemalm, alla på två år. Clara Linderland valdes in som ny ledamot på två år. Styrelsen höll under året nio protokollförda sammanträden, varav ett konstituerande möte. Arbetsutskottet utgjordes av ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare och hade särskilt ansvar för ekonomi, personal och fördelning av extra anslag. Arbetsutskottet höll fem protokollförda möten. Kansli Kansliet utför förbundets operativa arbete, däribland administration, omvärldsbevakning, kommunikation, kvalitetsutveckling och medlemsutbildning. Kansliet besvarar dagligen förfrågningar från hjälpsökande, journalister och allmänhet via telefon och mejl. Kansliet deltar också i samverkansmöten och gemensamma projekt med andra frivilligorganisationer och myndigheter, samt bistår förbundsstyrelsen i dess arbete. Under 2011 hade SKR följande anställda: Olga Persson Förbundssekreterare Ulla Andersson Verksamhetssamordnare Mailjouren Clara Christiansson Tjänstledig t.o.m. februari 2011, anställd mars 2011, föräldraledig fr.o.m. april 2011 Hanna Gustavsson Hertell Verksamhetsutvecklare barn och bemötande, fr.o.m. juni 2011 Carin Göransson Samordnare utbildning och Tjejjouren.se Linnéa Halvarsson Organisationsutvecklare och projektledare för LAW Emma Söderström Informatör Åse Wulcan Kanslist Övriga anställda under året: Pia Bergström, författare av rapport om Ur barnens perspektiv Sofia Häyhtiö, framtagande av stöddokument Margaretha Olofsson, ansvarig för förbundets bokföring, löner och övrig ekonomisk administration. Bodil Sjöström, redaktör för Cause of Death: Woman Malin Tilling, projektledare för utbildningsprojekt om heder inom Tjejjouren.se Medlemskap i andra organisationer SKR var vid utgången av 2011 medlem i följande organisationer för att bevaka och föra fram medlemsföreningarnas intressen. UN Women Sverige Nätverket för barnkonventionen Forum Kvinnor och Funktionshinder ECPAT KFO Sveriges Kvinnolobby Forum för frivilligt socialt arbete KSAN (Kvinnoorganisationernas samarbetsråd för alkohol- och narkotikafrågor) EAPN (European Anti Poverty Network), Sverige. 6 SKR Verksamhetsberättelse 2011
SKR Organisation Styrelse SKR:s styrelse består av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och fem ledamöter. Carina Ohlsson Ordförande, Lidköping Katarina Björkgren Vice ordförande, Göteborg Margaretha Olofsson Kassör, Nyköping Lotta Sonemalm Sekreterare, Falkenberg Clara Linderland Ledamot, Skövde Aisha Mussa Gaas Ledamot, Järfälla Sabina Nilsson Ledamot, Kristianstad Fariba Shojaei Ledamot, Malmö Catarina Andersson Ledamot, Eskilstuna SKR Verksamhetsberättelse 2011 7
SKR Kvalitetsutveckling Kvalitetsutveckling Ett av SKR:s prioriterade områden under 2011 var kommunernas och kvinnojourernas rollfördelning i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn. Illustration: Moa Dunfalk År 2007 skärptes socialtjänstlagen och kommunerna blev skyldiga att erbjuda stöd och skydd till våldsutsatta personer, vilket förde med sig en rad nya åtgärder och arbetssätt. Men ambitionen och tillvägagångssätten skiljer sig åt från kommun till kommun, och en framgångsrik samverkan med kvinno- och tjejjouren är ofta helt och hållet personberoende. I och med att jourerna till viss del bedriver socialtjänst och därmed lyder under socialtjänstlagen har kommunen rätt till tillsyn av jourernas verksamhet. För jourerna blir det nödvändigt att kunna visa på den höga kvaliteten i verksamheten de bedriver. Därför är det viktigt för SKR att stötta jourerna i sitt kvalitetsutvecklingsarbete, bland annat genom att erbjuda stöddokument och utbildning. Kommunerna ställde krav på jourerna Under våren 2011 genomförde SKR en medlemsundersökning där jourernas samarbete med kommunerna låg i fokus. Strax därefter gjorde Agenda PR en motsvarande studie där de gick ut och frågade samtliga kommuner liknande frågor. Samverkansnivån och förutsättningarna ser mycket olika ut mellan olika kommuner men det kan sägas ett en majoritet av respondenterna upplevde svårigheter i kontakten antingen med socialtjänsten eller med nämnder och kommunalpolitiker och att relationerna är personberoende. Det framkom att upphandling av kvinnojoursverksamhet inte var särskilt aktuellt. Däremot angav 82 procent av de svarande kommunerna att de har gjort en förändring i sitt arbete i och med skärpningen av socialtjänstlagen 2007. Vår egen undersökning visade att kommuner i och med detta hade börjat ställa högre krav på jourens verksamhet vad gäller bemanning, öppettider, personaltäthet och dokumentation. Detta är riktigt handlande i de fall som kommunen uppdrar kvinnojouren att genomföra socialtjänst. I de fall en kommun vill att insatsen ska ske enligt socialtjänstlagen måste kommunen avtala detta med jouren. På flera håll i landet tycktes det dock vara så att kommunen gick in och ville styra jourens verksamhet med hänvisning till att jouren fick verksamhetsbidrag eller föreningsbidrag. SKR påtalade bland annat detta för Socialstyrelsen och väntar med spänning på hur detta ska utvecklas under 2012. Kommunernas ansvar tydliggjordes 2009 publicerade Socialstyrelsen Allmänna råd om socialnämndens 8 SKR Verksamhetsberättelse 2011
arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. I juni 2011 kom den kompletterande handboken där det tydliggjordes att kommunen ansvarar för att kvinnojourens verksamhet håller en hög kvalitet i de fall kvinnan placeras via socialtjänsten och också vad som utmärker denna kvalitet. Handboken är viktig och användbar för oss eftersom en del av vårt arbete i praktiken innebär att utföra socialtjänst, säger SKR:s förbundssekreterare Olga Persson, SKR Verksamhetsberättelse 2011 som hoppas att den kan hjälpa kommunerna att komma till rätta med brister och godtycklighet i sitt arbete för våldsutsatta kvinnor. Att kommunerna ska ta sitt ansvar och ha handlingsplaner och rutiner är något vi har kämpat för länge. Det vi ser nu är resultatet av decennier av hårt feministiskt arbete där kvinnojourerna varit pionjärer, menar Persson. I handboken anges att ett boende som erbjuds en våldsutsatt kvinna även ska ta emot och vara lämpligt för medföljande barn oavsett ålder och kön och Det kan inte accepteras att ett barn följer med en våldsutsatt förälder till ett boende utan att barnets eget behov av stöd och hjälp bedöms. Detta går helt i linje med det barnperspektiv som var en av anledningarna till att SKR bildades 1996. Det är också glädjande att handboken är så tydlig med att barn som upplever våld ska betraktas som utsatta för psykisk misshandel, säger Persson. 9
SKR Kvalitetsutveckling Arbetet med Överenskommelsen fortsatte SKR är en av de aktörer som arbetat fram och undertecknat Överenskommelsen mellan Regeringen, SKL och de idéburna organisationerna inom det sociala området. Ändamålet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas roll som röstbärare och opinionsbildare och att verka för framväxten av större mångfald bland idéburna organisationer som bedriver hälso- och sjukvård och socialt arbete. Som part i arbetet med Överenskommelsen väljs en sam ordningsgrupp bland de idéburna organisationerna som skrivit under. SKR deltog under 2011 som ordinarie ledamot i samordningsgruppen och hade kontinuerliga möten med regeringen och SKL i arbetsgruppen. Utvärdering av kvinnojourer skapade debatt Under sommaren 2011 släppte Socialstyrelsen resultaten av Karolinska Institutets stora utvärdering av ideella kvinnojourer. Utredarna uttryckte i rapporten en oro över att jourerna inte lyckas säkra att kvinnor blir fria från våld. 84 procent av kvinnorna i studien var fortsatt utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld ett år efter att de tagit emot stöd från kvinnojouren. Efter att rapportern presenterats följde reaktioner i debattartiklar och ledare med krav på strängare kontroll av kvinnojourernas arbete. SKR underströk att vi delar oron över att så många av dem som bott på en kvinnojour är fortsatt våldsutsatta ett år senare. Men att det inte är vår uppfattning att jourerna, eller någon annan aktör, klarar hela arbetet själv. Mäns våld mot kvinnor är ett komplext samhällsproblem och arbetet behöver bedrivas på flera nivåer av kvinnojourer, tjejjourer, socialtjänst, polis, psykiatrin, kvinnofridsmottagningar med flera. I en debattartikel i Svenska Dagbladet tog SKR upp att det utvärderingen allra tydligast visar är att samhället brister i att hantera den våldsamma partnern. Han (i en minoritet av fallen hon) ges alltför ofta möjlighet att fortsätta kränka, förfölja och utsätta sin partner för våld, något som knappast kvinnojourerna kan hållas ansvariga för. Det är inget mindre än ett haveri att våldsutövare som är kända för socialtjänsten och polisen tillåts fortsätta att utsätta kvinnor för våld. Vi underströk också att kvinnojourerna önskar att de i högre utsträckning kunde rusta våldsutsatta kvinnor och barn för verkligheten som väntar efter den akuta tiden på jouren. Men den långsiktiga verksamhet som behövs är enormt svår för jourerna att upprätthålla i en tid av projektbidrag och annan kortsiktig finansiering. Ett år är ingenting för den som varit utsatt för våld i många år i en eller kanske flera relationer. Att med knappa resurser bidra till att en av fem kvinnor ett år senare är fri från våldet är fantastiskt, för resterande fyra av fem kommer det att ta längre tid och krävas mer resurser. Något som SKR menade att samhället måste våga inse. Med anledning av debatten om jourernas ansvar och uppdrag träffade SKR barn- och äldreminister Maria Larsson i ett möte i augusti. Under mötet diskuterades framtiden för jourerna och hur vi kan fortsätta att utveckla jourernas arbete för att 10 SKR Verksamhetsberättelse 2011
SKR träffade barn- och äldreminister Maria Larsson. Catarina Gustafsson från Kvinnojouren i Jönköping och Catarina Andersson från Kvinnojouren MOA i Eskilstuna ge våldsutsatta kvinnor och barn det allra bästa stödet. Maria Larsson visade stort intresse för SKR:s projekt Ur barnens perspektiv och filmen Jag sa att jag hade en mardröm. Efter att hon tittat på filmen bokade hon genast ett nytt möte med oss för att fördjupa sig ytterligare i frågan om hur vi kan arbeta förebyggande med föräldrar för att barn ska få växa upp utan våld i familjen. Nya stöddokument för kvinnojourer Under andra halvan av 2011 arbetade Systerjouren Somaya och SKR tillsammans med att ta fram stöddokument inriktade på verksamheten före, under och efter en boendeplacering på en jour. Det handlade om frågeformulär, avtalsförslag, checklistor och andra dokument, tänkta att kunna användas av de av förbundets medlemmar som bedriver boende. Syftet var att stötta jourerna i sitt interna utvecklingsarbete, så att de ska kunna bedriva en jämn och högkvalitativ verksamhet. Barn på kvinnojour missar skolan SKR:s seminarium Kvinnojourernas framtid på politikerveckan i Almedalen, Visby, lyfte frågan om hur kommunen kan säkerställa att barn som bor på en kvinnojour fullföljer sin skolplikt. Nio av tio kommuner saknar nedskrivna rutiner för detta. SKR:s jourer vittnar om att barnen sällan kan gå i skolan som vanligt. Det kan bero på att de tvingats fly från sin hemkommun, behöver extra stöd eller lever med en hotbild. I seminariet presenterades goda och dåliga exempel på hur frågan hanteras av kommunerna. Catarina Andersson, barnansvarig på Kvinnojouren MOA i Eskilstuna, gav uttryck för den oro som många av SKR:s kvinnojourer känner. Det är ett jättebekymmer. Vi har haft barn som tvingats vara utan skola i upp till fyra månader. De här barnen mår riktigt riktigt dåligt, de behöver rutiner och ett socialt nätverk. Att det inte finns nedskrivna rutiner innebär en osäkerhet för barnen, kvinnorna, socialsekreterarna och särskilt svårt blir det när det handlar om barn som bytt kommun. Catarina Gustafsson, verksamhetsledare på kvinnojouren i Jönköping, delade med sig av bra erfarenheter. Under 2010 hade vi 20 barn boende på jouren och nio av dem kunde inte fortsätta i skolan som vanligt. Det handlar framförallt om barn som tvingats byta kommun. Det löser Jönköpings kommun genom att ha fyra skolplatser från förskola upp till årskurs nio reserverade för kvinnojouren. Kommunen kan alltså snabbt ordna skolgång och har bra nedskrivna rutiner för sådana ärenden. SKR Verksamhetsberättelse 2011 11
Studiebesök hos jourer Under 2011 gjorde SKR:s personal flera studiebesök på medlemsjourer runt om i landet. Illustration: Moa Dunfalk Norrbotten I juni besökte SKR:s informatör Emma Söderström och utbildningssamordnare Carin Göransson Kvinnojouren Nike i Gällivare, Tjej- och kvinnojouren Änglagården i Kiruna och Kvinnojouren Boden. 12 SKR Verksamhetsberättelse 2011
SKR Besök hos jourer Kvinnojouren Nike, Gällivare När vi anländer till den norrbottniska gruvorten Gällivare möts vi av en av de sex volontärer som håller kvinnojouren Nikes verksamhet igång. Hon visar oss vägen till kvinnojourens skyddade adress. I lägenheten möter vi kvinnojourens anställda verksamhetsorganisatör. Hon ursäktar röran med att det är mycket som händer inför hösten när det gäller bidrag från kommunen. Två kvinnojourer har tidigare startat men tvingats lägga ned. Upptagningsområdet är hela Gällivare kommun, med de bägge tätorterna Gällivare och Malmberget. Kvinnojouren Nike öppnade i mars 2008 och ansökte om medlemskap i SKR efter ett par månader. Vi gillade att SKR ser våldet som ett samhällsproblem och inte en kvinnofråga. Och att män tillåts vara stödmedlemmar i jouren här är ett gubbigt samhälle, berättar den anställda verksamhetssamordnaren, när vi frågar varför valet föll på SKR. Verksamhetens fokus är boendet, telefonjouren och att hjälpa stödsökande med myndighetskontakter. Jouren har inga stödsamtal med medföljande barn. Vi har inte den kompetensen här, de samtalen sker med barnansvariga på socialtjänsten, säger samordnaren. Tack vare att de sex ideellt engagerade jourkvinnorna kan ta vid efter kontorstid är jouren tillgänglig via telefon dygnet runt. När det behövs sover någon av jourkvinnorna över i lägenheten. Och trycket ökar, både på telefonen och när det gäller antalet övernattningar. År 2010 hade man över 200 inkommande samtal från stödsökande och anhöriga, vilket innebär en ökning med över 100 procent jämfört med året innan. Just när vi besöker lägenheten är alla rum SKR Verksamhetsberättelse 2011 lediga, men under första halvåret 2011 har fem kvinnor och två barn kunnat erbjudas skydd i boendet under sammanlagt 85 nätter. Den lilla gruppen med ideella turas inte bara om att inneha jourtelefonen utan utgör också föreningens styrelse. Vid sidan av har de alla heltidsarbeten. Det skulle behövas fler som delar på arbetsbördan. Den som är intresserad får träffa oss för en intervju. Om det känns bra åt båda håll får hon komma upp till jouren och hälsa på och låna ett paket med böcker, filmer och häften som hon måste sätta sig in i innan hon börjar. Nästa steg är att gå bredvid mig när jag jobbar, berättar verksamhetssamordnaren. Hon får gå bakjour och följa med på utryckningar och till Polisen när vi ska hämta en kvinna. När hon känner sig säker i sin roll som jourkvinna skrivs hon upp på jourlistan. Kvinnojouren Nikes lägenhet har flera sovrum för kvinnor och deras barn. De boende delar på vardagsrum, kök och badrum. Jourens verksamhet och den anställdas lön har tidigare finansierats med hjälp av verksamhetsbidrag från kommunen och utvecklingsmedel från Länsstyrelsen. Vid tiden för vårt besök är det dock mycket oklart vad som kommer att hända med dessa bidrag. Kommunen har valt att ansöka om utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för att starta upp ett boende i kommunal regi, istället för som tidigare söka tillsammans med kvinnojouren Nike, för jourens utbildnings- och personalkostnader. När vi lämnar kvinnojouren Nike för att ge oss av till Kiruna, är vi tagna av den påtagliga oron som flyttat in på den annars så välorganiserade jouren. Att jouren kan vara tillgänglig dygnet runt bygger på att en anställd kan finnas på plats dagtid, utbilda volontärerna och sköta administrationen. Risken finns nu att Nike blir av med sin enda anställda från och med september. 13
Fokus Besök hos jourer Änglagården, Kiruna I en sliten skolbyggnad från 1960-talet finner vi Änglagårdens möteslokal. Den 10-15 kvadratmeter lilla minilägenheten rymmer inte mer än ett pentry och en trång grupp soffor och stolar runt ett bord med ostmackor och kaffe. Ute öser regnet ned. På väggens bröstpanel står en gigantisk check i kartong som bevis på att Handelsbanken skänkte 10 000 kr till tjejjouren i december 2006. Runt bordet sitter ordföranden Heléne, sekreteraren Laila och styrelseledamoten Christina. Vår nordligaste medlem, Änglagården, är något så ovanligt som en tjej- och kvinnojour som startade som tjejjour. I Kiruna finns en till kvinnojour - Kiruna kvinnojour och det var denna som Heléne, Laila och de andra i tjejjouren bröt sig loss från 2009. De bildade då den självständiga föreningen Änglagården Tjej- och Kvinnojour. Änglagården anslöt sig till SKR för att de upplevde att barn fick stor plats i förbundet, för att män fick vara stödmedlemmar och för att våldet ses som ett samhällsproblem och inte ett kvinnoproblem. Jouren har ingen anställd person och de sex styrelseledamöterna utgör hela styrkan. Tillsammans hjälps man åt med att driva ett akutboende i en lägenhet som kommunen tillhandahåller. Lägenheten kompletterar kommunens två egna så kallade kvinnofridslägenheter. Förutom att sköta akutboendet turas man om att ha hand om den dygnetruntöppna jourtelefonen. Vi svarar så gott vi kan och ringer alltid upp när någon har lämnat ett meddelande, berättar Laila. Heléne berättar att Socialstyrelsen för två år sedan gjorde en granskning som ledde till att Kiruna kommun fick massiv kritik. Till exempel fanns inga planer eller rutiner för barn som upplever våld. Nu är kunskapen kring våld mot kvinnor bättre och vi har ett bra samarbete med kommunen och socialtjänsten. Heléne, Laila och Christina är dock missnöjda med det ekonomiska stödet från kommunen. Änglagården får ett verksamhetsbidrag och hyresbidrag på totalt 54 000 kr om året. Bidragen motsvarar hyreskostnaden för lägenheten, men räcker inte till övriga kostnader såsom jourtelefonen, utbildning, utåtriktade aktiviteter och ersättning för förlorad arbetsinkomst för dem som arbetar ideellt i jouren vid sidan av sina ordinarier arbeten. Med hjälp av enstaka bidrag från Rotary och Triangelfonden håller man näsan ovanför vattenytan. Samarbetet med Studieförbundet möjliggör utåtriktade aktiviteter som tjejcafé. Vi försöker ordna något sådant varje höst och skulle gärna göra ännu mer. Men då behöver bli fler medlemmar, säger Heléne. 14 SKR Verksamhetsberättelse 2011
Kvinnojouren Boden Det tredje och sista stoppet på vår resa i Norrbotten sker hos Kvinnojouren Boden. Här välkomnar Marianne Paulusson oss in i fyrarumslägenheten som är hennes arbetsplats sedan sex år. Vi avnjuter kaffe och kondisbitar på den soliga balkongen. Paulusson ger också en solig bild av situationen på jouren. Efter en orolig tid har man nu skapat en bra struktur och fungerande rutiner. Två av jourens styrelseledamöter jobbar på kommunen, en som kvinnofridssamordnare och en på socialtjänsten, något som Paulusson menar enbart innebär fördelar. Det gör att vi har ett nära samarbete och stort förtroende mellan kommunen och jouren. Till exempel har socialjouren en egen nyckel hit. Den som ringer till oss efter kontorstid får höra på telefonsvararen att de kan ringa Polisen eller socialjouren om de behöver akut skydd. Socialjouren kan själva placera kvinnor här på kvällar och helger när kvinnojouren är obemannad. Hon berättar att det tidigare funnits ett visst motstånd till nära samarbete med kommunen, men att det i dag råder enighet i jouren om att det är det bästa sättet att arbeta på. Visst kan det finnas kvinnor som inte vill ha kontakt med socialen, men min uppfattning är att de är få. Och att det beror mycket på hur vi presenterar socialtjänsten. Kärnverksamheten är stödboende och stödsamtal. Under första halvan av 2011 bodde fyra kvinnor med barn i lägenheten, som tillhandahålls och finansieras av kommunen. Förutom lägenheten stöttar kommunen jouren med 90 000 kr i verksamhetsbidrag per år. Precis som i Gällivare och andra delar i landet är det dock osäkert hur samverkan med kommunen kommer att se ut framöver. Kommunen planerar att starta ett eget skyddat boende som kan komplettera kvinnojourens, på grund av lagstadgade krav på att tillhandahålla stöd och skydd till alla kommunens våldsutsatta invånare. Jättebra om de kan erbjuda män skyddat boende, det kommer vi inte att kunna göra här. Och inte heller kan vi ta emot kvinnor som missbrukar då vi har barn boende här, säger Paulusson. SKR Verksamhetsberättelse 2011 15
Carina Ohlsson talade på Södermalms torg i Stockholm på Internationella kvinnodagen. Ökad synlighet och påverkan SKR väcker debatt och deltar i det offentliga samtalet om våld mot kvinnor. Vi vill föra fram våra medlemmars kunskaper och arbete till både allmänhet och politiker, i syfte att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kansliet och styrelsen märkte under 2011 av ett ökat intresse för SKR:s verksamhet och kunskap. Under året arrangerade SKR flera stora aktiviteter i samarbete med andra organisationer. I februari bjöd vi tillsammans med Kommunal och Folksam in till en konferens om våld i nära relationer. Ett hundratal representanter från LOförbunden fick en förhandsvisning av Machofabriken, en genomgång av Kommunals arbete mot våld i nära relationer, samt ett löfte från IF Metalls ordförande Stefan Löfven att börja arbeta mer aktivt med frågan inom sitt förbund. SKR:s förbundssekreterare Olga Persson berättade om hur våldet ser ut och vad arbetsgivare och kollegor kan göra. Sedan flera år tillbaka deltar SKR i utvecklingen av Kommunals arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Samarbetet har bland annat resulterat i att Kommunalmedlemmar som utsatts för våld i en nära relation erbjuds kostnadsfria stödsamtal via Folksam. Remissvar SKR bevakar utredningar, lagförslag och remisser inom kvinnojourernas intresseområden. Under året har SKR lämnat svar på följande remisser: Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 SOU 2010:71, Betänkande av 2008 års sexualbrottsutredning SOU 2011:51, Fortsatt förälder - Betänkande av Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad 16 SKR Verksamhetsberättelse 2011
SKR Synlighet och påverkan Brottsofferdagen Varje år arrangerar Brottsoffermyndigheten en stor konferens på Internationella Brottsofferdagen 22 februari. SKR är en av det tiotal organisationer som deltar i planeringen och genomförandet. Konferensen hålls på Norra Latin i Stockholm och målgrupp är socialtjänst, rättsväsende och hälso- och sjukvård. Under 2011 års konferens presenterades SKR, Roks och Män för Jämställdhets metodmaterial Machofabriken. SKR i prideparaden i Stockholm. Publikationer SKR:s böcker och filmer hade under 2011 följande försäljningssiffror (2010 års siffra inom parantes) Barn på kvinnojour: 60 ex (115) Att starta och driva tjej-och kvinnojour: 121 ex (104) Våld i samkönade relationer 57 ex (139) Jag sa att jag hade en mardröm 227 ex (267) Internationella kvinnodagen Den 8 mars, fanns SKR representerade på två stora evenemang i Stockholm; 8 mars-nätverkets seminariedag på Historiska museet där vi hade informationsbord och presenterade Cause of Death: Woman, samt 8 mars-kommitéens demonstration på Södermalm där Carina Ohlsson var en av talarna. Almedalen I Visby arrangerade SKR två seminarier. Det ena handlade om kvinnojourernas framtid och det andra om normer för maskulinitet. Det senare arrangerades tillsammans med Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ) och Riksorganisationen mot sexuella övergrepp (HOPP) och blev mycket välbesökt. I fokus var kopplingen mellan idrott, våld och normer för maskulinitet. Läs mer på sidan 27. Seminariet om kvinnojourernas framtid handlade om utmaningen att hitta metoder för samverkan mellan ideella organisationer och myndigheter. I panelen deltog bland andra Maria Fälth, ordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet, och Carina Hägg, socialdemokratisk riksdagsledamot. Stockholm Pride Första veckan i augusti fanns SKR på plats på i samarbete med bland andra RFSL:s brottsofferjour och BOJ bemannade vi ett tält i Pride park SKR Verksamhetsberättelse 2011 där besökarna fick information om våld i nära relationer. För första gång gick jourer från SKR i Prideparaden under den gemensamma parollen Ett jämställt samhälle fritt från våld. Ett femtontal jourtjejer slöt upp för att manifestera att kvinnooch tjejjourerna är till för alla som identifierar sig som kvinnor och tjejer. Socionomdagarna I oktober deltog SKR på Socionomdagarna på Stockholmsmässan i Älvsjö. Under två dagar minglade vi med socionomer och andra aktörer inom socialt arbete. I vår monter visades Machofabriken och vår film om barn på kvinnojourer Jag sa att jag hade en mardröm. Media SKR omskrevs i media ungefär två-tre gånger i månaden under 2011. Därutöver fick förbundets verksamheter och projekt Machofabriken, Tjejjouren.se och Cause of Death: Woman stor egen medial uppmärksamhet. Sammanlagt tolv debattartiklar skrevs och publicerades, däribland om dödsfallsutredningar när kvinnor mördas av en närstående (Det är dags att vara konkret, Nyamko Sabuni!, svtdebatt.se, 9 mars 2011), om granskningar av kvinnojourernas verksamhet (Vi kan inte lastas för att män fortsätter slå, SvD Brännpunkt, 31 augusti 2011) och om det så kallade BDSM-fallet i Malmö (Barn ska skyddas mot sexuell exploatering, SvD Brännpunkt 10 oktober 2011) Debattunderlag Varje år skickas debattunderlag ut till SKR:s medlemsföreningar inför Internationella kvinnodagen den 8 mars, samt Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november. Debattunderlagen används fritt av jourerna, och under 2011 ledde de till en mängd publicerade debattartiklar i lokalpress. 17
Medlemsföreningar i media Pressklipp där medlemsföreningar förekommer samlas i en lista på SKR:s hemsida. Under 2011 syntes och hördes jourerna mer än någonsin i dagspress, TV och radio. Genomslaget ökade med 50 procent jämfört med 2010 och i genomsnitt syntes och hördes en jour varannan dag. Medieinslagen bestod till största delen av intervjuer och längre nyhetsartiklar. Webb I maj lanserades SKR:s nya hemsida www.kvinnojouren.se. Med hjälp av uppdaterat och utökat innehåll, förbättrad användarvänlighet och annonskampanjer ökade antalet besökare med över 50 procent jämfört med 2010. Hemsidan hade i snitt 5500 unika besökare varje månad. De populäraste sidorna på kvinnojouren.se var sökmotorn över landets alla jourer, Mailjourens publicerade frågor och svar och Så kan kvinnojouren hjälpa. Mailjouren Mailjouren en avdelning på www.kvinnojouren.se dit hotade och misshandlade tjejer och kvinnor kan vända sig för att få råd. Alla som ställer en fråga till Mailjouren får ett personligt svar inom några Frågor till Mailjouren Hejsan! Jag är en gravid tjej, och jag har ett helvete med min sambo.. Är det klokt att 4-åringen vistas ensam i hemmet med pappan efter det som hänt? Kan jag ändå flytta med barnen, mot hans vilja? Min man säger alltid hora till mig framför mitt barn och han skriker alltid. Jag vet inte vad ska jag göra. Kan inte åka från lägenheten när han är hemma eftersom han är elak mot djuren. Jag behöver hjälp att komma ifrån honom. Vad ska jag göra? dagar. Man kan välja att få svaret publicerat direkt på hemsidan eller skickat till sin mejladress. Alla frågor hanteras på ett säkert och skyddat sätt. Frågorna besvaras av en grupp kvinnor som har erfarenhet från verksamhet i kvinnojouren eller är på annat sätt är utbildade i att möta kvinnor som utsatts för våld. Varje frågesvarare har avgett ett skriftligt tystnadslöfte. Mailjourens samordnare är knuten till SKR:s kansli och kvalitetssäkrar samtliga utgående svar innan de skickas eller publiceras på hemsidan. Kvinnor från alla samhällsgrupper hör av sig till Mailjouren, och ofta är det långa och detaljrika brev som kommer in. Även män hör av sig med frågor. Av de frågor som kommit in märks att Mailjouren fyller ett tomrum. Många kvinnor har aldrig tidigare vänt sig utåt för att söka hjälp. Under 2011 fick Mailjouren in 562 frågor, vilket är en ökning med 35 procent (365 frågor, 2010). Majoriteten av frågorna var direkta hjälpfrågor, d.v.s. frågor från våldsutsatta tjejer och kvinnor, en mindre andel var frågor från anhöriga till kvinnor som råkat illa ut. Ett fåtal frågor var skolarbetsfrågor och liknande. Ungefär 15 procent av kvinnorna väljer att få sina svar publicerade anonymt på hemsidan, och 85 procent vill få sina svar privat via sin mejl. Frågesvararna bor i olika delar av landet och träffas regelbundet för utbildning och handledning. En mailjoursutbildning hölls 15-16 oktober i Stockholm i samband med SKR:s medlemsutbildning om stöd till barn och unga. Deltagarna fick handledning av psykoterapeut Monica Mardell, hade enskilda diskussioner samt deltog vid SKR:s föreläsningar. 18 SKR Verksamhetsberättelse 2011
SKR Synlighet och påverkan Kvinno- och tjejjourerna fortsatte att #prataomdet Den 8 februari samlades ett hundratal personer på Södra Teatern i Stockholm för att lyssna på ett samtal om Prata om det. Ett par månader tidigare hade journalisten Johanna Koljonen initierat ett offentligt samtal om sex och gråzoner. Under parollen Prata om det spred sig diskussionen från Twitter och kultursidorna och mängder med människor delade med sig av personliga erfarenheter av sex i gränslandet mellan övergrepp och ömsesidighet. Kvällens samtal arrangerades av Sveriges Kvinnolobby och leddes av Sonja Schwarzenberger, en av personerna i nätverket kring Prata om det. Syftet var att sätta in den spontana kampanjen i ett större politiskt sammanhang. Hur kunde denna flod av personliga berättelser leda till förändring? Vad skulle bli nästa steg? I panelen medverkade författaren Maria Sveland, journalisten Elin Grelsson, Luis Lineo (Män för Jämställdhet), Claes Borgström (s) och Carin Göransson (SKR och Tjejjouren.se). Sonja Schwarzenberger inledde med att frågan om man kan förändra genom att prata om det. Kunskap, det vill säga att prata om det och synliggöra gemensamma erfarenheter, är en förutsättning för förändring, sa Claes Borgström. Carin Göransson höll med och framhöll att kvinno- och tjejjourrörelsen i många år har stöttat individuellt för att förändra SKR Verksamhetsberättelse 2011 Panelen lyssnar på Carin Göransson och SKR:s tankar om Prata om det. strukturellt. Något vi i tjejjoursrörelsen känner igen i Prata om det:s berättelser är hur många känner sig låsta i den bild som finns om vad sex är. Det ska till exempel finnas en tydlig början, mitt och avslut, och allt är väldigt heteronormativt. Borgström fortsatte på samma spår och tog upp att många har svårt att identifiera att de varit med om ett sexuellt övergrepp. Det handlar om mäns syn på kvinnors respektive mäns sexualitet och kvinnors syn på mäns respektive kvinnors sexualitet. Det här är absolut en politisk fråga. Är det då framför allt kvinnor som utsätts? Män blir absolut utsatta, menade Luis Lineo. Men fler män har varit både utsatta och utsatt andra. Vilket såklart är svårare att prata om. Därför är det så viktigt att i skolorna diskutera synen på sexualitet. På frågan om hur man gör detta utan att skuldbelägga svarade Lineo att bara genom att angripa frågan på det sätt som Prata om det gjort är en bra början. Borgström lyfte att det är mer strategiskt att tala om ansvar snarare än skuld. Göransson framhöll att den feministiska rörelsen länge varit bra på att prata om att sätta gränser och att vara utsatt. I kvinno- och tjejjoursrörelsen har vi inte alltid vågat ta i frågan om förövarna. Men vi måste våga prata om att förövare kan förändras. Och de kan också vara offer. Precis som offer för övergrepp påverkas av en samhällsstruktur gör också förövare det. 19
SKR firade 15 år Statsminister Fredrik Reinfeldt i samtal med SKR:s förbundssekreterare Olga Persson. 1996 bildade 16 kvinnojourer SKR. När förbundet firade 15 år hade vi över 80 medlemmar bestående av närmare 100 jourer. Tillsammans stöttar SKR:s medlemsföreningar tusentals unga tjejer och våldsutsatta kvinnor varje år. FOTO: andreas WAniTZKY Statsministern talade på SKR:s jubileumslunch För att uppmärksamma 15-årsjubileet bjöd SKR in till lunchmingel på Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november. Lunchen hölls i medlemsorganisationen Alla Kvinnors Hus lokaler i Stockholm. Ett 80-tal representanter från samarbetsorganisationer, myndigheter och politiken lyssnade på tal av SKR:s förbundsordförande Carina Ohlsson, samt representanter från Systerjouren Somaya, 1000 möjligheter och Alla Kvinnors Hus. Fil dr sociologi Carin Holmberg berättade om den forskning om SKR:s historia och identitet som hon precis inlett vid Ersta Sköndal högskola tillsammans med Viveka Enander och Anne-lie Lindgren. Tillställningen avslutades med ett tal av statsminister Fredrik Reinfeldt, som under hösten rest runt i Sverige för att uppmärksamma kvinnofridsarbetet. Jag är här för att ni arbetar med viktiga frågor som jag vill göra mer för att komma till rätta med. Ert arbete är ett svar på att samhället hade problem med att se och hantera våld i nära relationer. Det skulle gömmas bakom hemmets fyra väggar. Ni har hjälpt oss att se hoten och våldet och vara ett stöd för dem som drabbas, framför allt kvinnor, sa Reinfeldt. Insikter Även om Reinfeldt var tydlig med att han inte ville föreslå lösningar innan han kände sig tillräckligt insatt framgick det att turnén gett honom flera insikter i våldets uttryck, 20 SKR Verksamhetsberättelse 2011
Fokus SKR 15 år omfattning och konsekvenser. Vi har en genderskillnad. Kvinnor utsätts för våld, hot och misshandel i en hemmiljö av en person de känner till, medan våld mot män sker i det offentliga rummet av okända. Vi diskuterar oftare våldet mot män och det leder till mer rubriker och diskussioner. Ju närmare man kommer frågan om våld i nära relationer så slår det en att våldet är mycket mer genomgripande och omfattande än jag tror att de flesta har klart för sig. Det har pratats för lite om vilken enorm frihetsinskränkning våldet innebär för människor. Vi lever i ett samhälle där vi förutsätter frihet men bland oss lever folk som är instängda. Ju bättre arbete som engagerade kvinnor gör för att stödja och hjälpa oss politiker att komma till rätta med det här fenomenet, desto mer verkar ni få att göra. Det man tidigare inte skulle tala om kommer fram ur det fördolda och vi förstår allvaret. Svåra frågor Statsministern gav intryck av att vara intresserad och påläst. Den enda gång han vacklade var vid de avslutande frågorna från SKR:s förbundssekreterare Olga Persson. På frågan om vad framtidens utmaning för kvinnojourerna är nämnde han finansiering innan han bytte spår och förde in en ny fråga med tillhörande svar. Den stora fråga jag ställer mig är: Var kommer våldet ifrån? Vad är det för tillkortakommanden hos vissa människor som gör att de använder våld? Vi ska inte underskatta alkoholens inverkan och en oförmåga att lösa konflikter. Men även jämställdhet och en dålig syn på kvinnor spelar in. Samhället gör inte tillräckligt för att vi ska få respekt män och kvinnor emellan. Perssons sista fråga till statsministern var vad män och killar har att vinna på jämställdhet, apropå SKR:s utgångspunkt att män och SKR Verksamhetsberättelse 2011 killar och normer för maskulinitet måste inkluderas i arbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld. Detta hade Reinfeldt inget klart svar på, men förhoppningsvis bidrog vi till att sätta igång nya tankar kring våldets orsaker och hur det kan förebyggas. Jubileumsmiddag för medlemmar Lördagen 26 november, dagen efter firandet i Stockholm, var det dags för stor jubileumsmiddag för SKR:s medlemmar. Platsen för festligheterna var Gothia Towers i Göteborg och under helgen arrangerades där också tre medlemsutbildningar. 130 representanter från medlemsföreningarna deltog. Tillsammans blickade vi både bakåt och framåt och gladdes åt att SKR är ett växande förbund som når ut mer och mer. Nisti Stêrk ståuppade och Ingrid Fredriksson, Malmö kvinnojour, och andra som var med och bildade SKR 1996 berättade om vilka visioner som funnits då. Forskning Under 2011 inleddes ett årslångt forskningsprojekt om SKR:s identitet och historia vid Ersta Sköndal högskola. Under ledning av Lars Svedberg började forskarna Carin Holmberg, Viveka Enander och Anne-lie Lindgren undersöka på vilket sätt SKR har påverkat arbetet mot mäns våld mot kvinnor sedan bildandet 1996 och hur SKR utvecklats från 16 jourer till närmare 100. Vilka frågor har vi drivit och på vilket sätt? Vad var orsaken till att de första 16 jourerna bildade ett nytt förbund och hur har det påverkat kvinno- och barnfridspolitiken? Vilka frågor har varit de viktigaste och vilka har vi eventuellt fått försaka? Genom att undersöka sin historia hoppas SKR kunna dra lärdomar inför framtiden och bli starkare som förbund. Carin Holmberg. Susanne Namaani och Zandra Lundgren. Olga Persson och Ingrid Fredriksson. Sedan starten har SKR prioriterat: ett genomgående barnperspektiv att inkludera män och killar i det våldsförebyggande jämställdhetsarbetet kunskap och specialiserad verksamhet som säkerställer att varje kvinna, oavsett livssituation och individuella eller gruppspecifika behov, får ett bra stöd och bemötande 21