Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Förslag 2014-01-30
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Förutsättningar och ramverk... 9 Kollektivtrafiklagen... 9 Trafikförsörjningsprogrammet ett strategiskt dokument... 9 Samhällsplanering i Skåne...10 Nuläge...12 Resor...12 Marknadsandel...12 Kundnöjdhet...12 Geografisk tillgänglighet...14 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning...16 Miljö...17 Historisk intäkts- och kostnadsutveckling...17 Kommersiell trafik...18 Mål...19 Möjligheter och utmaningar...19 Skåne 2030...19 Det flerkärniga Skåne...20 Kollektivtrafiken främjar tillväxten...20 Mål för kollektivtrafiken...21 Strategiska ställningstaganden...24 Kollektivtrafiken är strukturbildande...24 I samspel med övrig samhällsplanering...24 Starka samband mellan regional kollektivtrafik och fjärrtrafik...25 Långsiktighet och kontinuitet...25 Helhetsperspektiv i planeringen...25 Kundernas val styr...26 Alla ska ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i Skåne...26 Effektiv trafik säkerställer utveckling...26 Kollektivtrafikens framkomlighet måste förbättras...27 Hållbar utveckling i fokus...27 Samverkan är nödvändig...28 Kommersiell kollektivtrafik ger möjligheter...28 Beslut om allmän trafikplikt för att säkerställa kund- och samhällsnytta...29 Region Skånes kollektivtrafik Skånetrafiken...29 Förslag 2014-01-30 2(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Skåne...30 Stråkens klassificering...30 Stråkens utveckling...31 Riktlinjer för basutbud...31 Tågtrafik i Skåne...33 Busstrafik i Skåne...33 Närtrafik i Skåne...34 Spårvagn i Skåne...35 Båttrafik i Skåne...35 Färdtjänst och riksfärdtjänst i Skåne...35 Samordning av svag trafik...36 Kollektivtrafikens utveckling...38 Tågtrafiken...38 Busstrafiken...39 Planerade händelser...39 Region Skåne en aktiv utvecklingsaktör...44 Åtgärder för anpassning till personer med funktionshinder...44 Åtgärder för att nå miljömålen...44 Ekonomiska konsekvenser och finansiering...46 Prognos för intäkter/kostnader (miljoner kronor)...47 Prognos för investeringsbehov i spårfordon...47 Förutsättningar för kommersiell trafik...49 Bilagor (www.skane.se/kollektivtrafik) 1. Intern rollfördelning 2. Samråd 3. Sammanställning av remissyttranden 4. Status för tillgänglighetsanpassning per busslinje 5. Förteckning över bytespunkter inklusive tillgänglighetsanpassning 6. Kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne 7. Gällande trafikavtal 8. Klassificering av kollektivtrafikstråk 9. Basutbud exempeltidtabeller 10. Trafik i Region Skånes regi 11. Tågtrafikutvecklingen i kartor 12. Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Ett samlat erbjudande 13. Marknadspotential Förslag 2014-01-30 3(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Förord Uppdateras Pia Kinhult Regionstyrelsens ordförande Förslag 2014-01-30 4(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Sammanfattning Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne, med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade regionala kollektivtrafiken i länet. Mål och inriktning för kollektivtrafikens utveckling beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet, som tillsammans med budgeten är det viktigaste dokumentet för styrningen av den regionala kollektivtrafiken. Skåne har både möjligheter och utmaningar. Det finns en obalans i utvecklingstakten i länets olika delar men den flerkärniga och täta ortstrukturen ger goda förutsättningar att skapa en positiv utveckling i hela Skåne. Den underlättar arbetet med att vidga Skåne som en sammanhängande och funktionell region avseende arbete, boende och utbildning. Här har också kollektivtrafiken en nyckelroll i att stärka den fysiska tillgängligheten och därigenom binda samman Skåne. Mål för kollektivtrafiken Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 en ökning från 112 miljoner resor per år till minst 224 miljoner resor Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 en fördubbling jämfört med 2006 År 2020 ska minst åtta av tio kunder i Region Skånes kollektivtrafik (Skånetrafiken) vara nöjda eller mycket nöjda Minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer Kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter ska tillgänglighetsanpassas i en takt som innebär att alla stadsbusshållplatser är anpassade 2022 (50 procent återstår idag) och alla regionbusshållplatser är anpassade senast år 2025 (76 procent återstår idag) Kollektivtrafiken ska drivas med fossilfria bränslen senast år 2020 Strategiska ställningstaganden Region Skåne ska verka för fortsatt utveckling av en attraktiv kollektivtrafik, inte bara i Skåne utan i hela Öresundsregionen och Sydsverige. Den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken och kollektivtrafikresandet baseras på ett antal principer och ställningstaganden: Kollektivtrafiken är strukturbildande I samspel med övrig samhällsplanering Starka samband mellan regional kollektivtrafik och fjärrtrafik Långsiktighet och kontinuitet Helhetsperspektiv i planeringen Kundernas val styr Alla ska ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i Skåne Effektiv trafik säkerställer utveckling Kollektivtrafikens framkomlighet måste förbättras Hållbar utveckling i fokus Samverkan är nödvändig Kommersiell kollektivtrafik ger möjligheter Beslut om allmän trafikplikt för att säkerställa kund- och samhällsnytta Region Skånes kollektivtrafik Skånetrafiken Förslag 2014-01-30 5(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Kollektivtrafikens utveckling i korthet 2015 Hässleholm-Växjö (Krösatågen) Lund-Växjö/Kalmar (Öresundståg) Södra Stambanan (Pågatåg) Västkustbanan (Öresundståg) Västkustbanan (Pågatåg) Råådalsbanan (Pågatåg) Öresundsbron (Öresundståg) Blekinge Kustbana (Pågatåg) Blekinge Kustbana (Öresundståg) Ystadbanan (Pågatåg) Kristianstad-Simrishamn/Ystad (Regionbuss) Helsingborg-Örkelljunga-Markaryd (Regionbuss) 2016 Västkustbanan (Pågatåg) Marieholmsbanan (Pågatåg) Trelleborgsbanan (Pågatåg) Ängelholm-Förslöv (Pågatåg) Utökat utbud vardagar. Timmestrafik veckans alla dagar. Tidigare morgonavgång från Växjö och senare kvällsavgång till Växjö. Ny Pågatågsstation i Tjörnarp. Helsingborg-Halmstad förtätning kvällstid. Halmstad-Helsinborg morgonavgång lörd och sönd. Förlängd rusningstid Helsingborg-Hyllie. Helsingborg-Lund timmestrafik lörd och sönd. Utökad 10-minuterstrafik genom förlängd rusningstid för tåg till/från Hässleholm/Helsingborg. Förlängning av trafiken från Bromölla till Karlshamn. Förtätning till timmestrafik till Kristianstad-Karlskrona lörd och sönd. Sen kvällstur i varje riktning månd-torsd. Utvecklat koncept på SkåneExpressen 3 och 4. Utvecklat koncept på SkåneExpressen 10. Helsingborg-Hyllie utökat utbud dagtid på vardagar. Timmestrafik dagligen. Ny trafik. Ny trafik. Malmöringen (Pågatåg) Ny trafik på Kontinentalbanan och Citytunneln. Malmö-Vellinge-Näset (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 100. Malmö-Trelleborg (Regionbuss) Minskad busstrafik på grund av Pågatågstrafik. Reducerad linje 146 kvar. Malmö-Lomma-Löddeköpinge Utveckling av linje 132. (Regionbuss) Lund-Sjöbo-Simrishamn Utvecklat koncept på SkåneExpressen 5. (Regionbuss) Båstad-Ängelholm-Helsingborg Pågatåg till Förslöv ersätter linje 506. (Regionbuss) Teckomatorp-Eslöv (Regionbus) Pågatåg ersätter linje 241. 2017 Helsingborg/Hässleholm- Köpenhamn (Öresundståg) Ystadbanan (Pågatåg) Förlängd rusningstid månd-fred. Förstärkning i rusningstid månd-fred. Malmö-Lund (Regionbuss) Utvecklat koncept på en av linjerna. Helsingborg-Höganäs (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 220. Malmö/Lund-Hörby-Kristianstad (Regionbuss) Utvecklat koncept på SkåneExpressen 1 och 2. Förslag 2014-01-30 6(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Helsingborg-Bårslöv-Ekeby Pendeln införs på linje 297. (Regionbuss) Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen införs på linje 8. 2018 Helsingborg/Hässleholm- Köpenhamn (Öresundståg) Söderåsbanan (Pågatåg) Lund (Spårvagn) Kristianstad-Åhus (Regionbuss) Rusningstrafik under längre tid (förlängd eftermiddag måndfred). Ny trafik Åstorp-Teckomatorp. Ny trafik Lund C-Brunnshög. Ny linje. Malmö-Bara-Klågerup (Regionbuss) Pendeln införs på linje 142. Billesholm-Teckomatorp Linje 230 ersätts med Pågatåg. (Regionbuss) 2019 Hässleholm-Halmstad (Pågatåg) Malmö-Lund (Regionbuss) Lund-Staffanstorp (Regionbuss) Förlängning Markaryd-Halmstad. Ny linje mot Lund NE. Ny/utvecklad linje mot Lund NE. 2020 Lommabanan (Pågatåg) Ny trafik Kävlinge-Hyllie. Malmö-Lomma-Löddeköpinge Linje 133 ersätts av Pågatåg. (Regionbuss) Malmö-Sjöbo (Regionbuss) Utvecklat koncept på SkåneExpressen 8. Helsingborg (Stadsbuss) HelsingborgsExpressen på linje 1. 2021 Skånebanan (Pågatåg) Förslöv-Grevie (Pågatåg) Nytt trafikupplägg Helsingborg-Kristianstad, eventuellt genomgående till Karlshamn. Utökad trafik Helsingborg-Åstorp, Åstorp-Klippan och Hässleholm-Kristianstad. Ny trafik. 2022 Malmö-Lund (Pågatåg/Öresundståg) Utökat utbud i Åkarp och Hjärup. Ny station i Lund Klostergården. Uppehåll i Burlöv för merparten av alla tåg. Helsingborg-Köpenhamn Utökning med ett tåg per timme i lågtrafiktid månd-fred. (Öresundståg) Malmö (Spårvagn) Spårvagn på linje 5. Kristianstad-Broby (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 545. Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen på linje 2 och 4. 2023 Lund-Dalby-Sjöbo (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 160. 2024 Lund-Köpenhamn (Öresundståg) Utökning med två tåg/timme i lågtrafiktid månd-fred 2025 Malmö (Spårvagn) Spårvagn på linje 8. Förslag 2014-01-30 7(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Prognos för kollektivtrafikens nettokostnader 1 (MSEK) Budget 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Nettokostnad -2 240-2 362-2 583-2 752-2 937-3 092-3 217-3 337-3 507 Programmets disposition Förutsättningar och ramverk Nuläge Mål Strategiska ställningstaganden Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Skåne Kollektivtrafikens utveckling Ekonomiska konsekvenser och finansiering Bakgrundsbeskrivning som sätter in trafikförsörjningsprogrammet i dess sammanhang. Beskrivning av dagens situation vad gäller ett antal områden och nyckeltal. För flertalet av dessa har mål satts upp. Övergripande mål för den regionala kollektivtrafiken i Skåne. Principer och strategiska val som Region Skåne ser som viktiga ledstänger vad gäller planering och beslut kring kollektivtrafikens fortsatta utveckling i Skåne. Beskrivning av hur Region Skåne arbetar med kollektivtrafiken. Avsnittet är en brygga mellan strategiska ställningstaganden i föregående avsnitt och nästa avsnitt. Region Skånes ambitioner för kollektivtrafikens utveckling över åren 2015-2025. Beräknade intäkter och kostnader samt investeringsbehovet i nya spårfordon, kopplat till programmets genomförande. Förutsättningar för kommersiell trafik Region Skånes syn på möjligheterna att etablera kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne. 1 Beräkningarna baseras på en årlig uppräkning av kostnaderna med 2,0 procent och motsvarande justering av intäkterna. Förslag 2014-01-30 8(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Förutsättningar och ramverk Kollektivtrafiklagen En ny lag om kollektivtrafik trädde i kraft den 1 januari 2012. Den nya lagstiftningen innebär att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik. Avsikten med den nya kollektivtrafiklagen är att skapa en ökad dynamik på kollektivtrafikmarknaden som kan bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Sedan hösten 2010 är marknaden för persontrafik på järnväg öppen för konkurrens. I varje län finns en regional kollektivtrafikmyndighet som i ett trafikförsörjningsprogram regelbundet fastställer mål för den regionala kollektivtrafiken 2. Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne och har därmed det politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade regionala kollektivtrafiken i Skåne. Region Skånes interna ansvarsfördelning vad gäller kollektivtrafikfrågor beskrivs närmare i bilaga 1. Region Skåne är också ansvarig för färdtjänst och riksfärdtjänst i 23 skånska kommuner 3. En uppgift för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna är att fatta beslut om allmän trafikplikt för regional kollektivtrafik som samhället avser att ta ansvar för och teckna avtal om. Trafikpliktsbeslut får bara avse regional kollektivtrafik. Det ska kunna härledas ur det regionala trafikförsörjningsprogrammet och ska ses som ett verkställighetsbeslut av de intentioner som kommer till uttryck i trafikförsörjningsprogrammet. Noteras bör att det, även om ett beslut fattats om allmän trafikplikt, är fritt för marknaden att etablera kommersiell trafik inom eller genom samma område efter anmälan till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Trafikförsörjningsprogrammet ett strategiskt dokument Trafikförsörjningsprogrammet är tillsammans med budgeten det viktigaste dokumentet för regionfullmäktiges styrning av kollektivtrafiken i Skåne. Programmet ligger också till grund för dialog, såväl inom Region Skåne som med Skånes kommuner och andra intressenter. Trafikförsörjningsprogrammet är långsiktigt och föreliggande program behandlar perioden fram till 2025 men innefattar utvecklingsfrågor som har längre horisont än så. Det ska ge en helhetsbild av den regionala kollektivtrafiken i regionen och omfatta såväl samhällsfinansierad som kommersiell trafik. Programmet ska revideras årligen och behandlas av regionfullmäktige. 2 Med regional kollektivtrafik avses kollektivtrafik som äger rum inom ett län eller, om den sträcker sig över flera län, med avseende på trafikutbudet är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. 3 Bjuv, Bromölla, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Hörby, Höör, Kristianstad, Landskrona, Lomma, Perstorp, Osby, Sjöbo, Simrishamn, Skurup, Svalöv, Tomelilla, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge. Förslag 2014-01-30 9(50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 I kollektivtrafiklagen betonas vikten av samråd när ett trafikförsörjningsprogram tas fram. Samråd ska ske med motsvarande myndigheter i angränsande län, övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall ett landsting ensamt är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet, vilket är fallet i Skåne. Samråd kring föreliggande program har skett i två steg där det första genomfördes under våren 2013. I första omgången hölls dialogen på en generell nivå med fokus på kollektivtrafikens roll för Skånes utveckling, viktiga förutsättningar och strategiska val. Ett skrivet material baserat på vårens dialog, Inriktningsdokument för Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2014, har också skickats ut brett för att möjliggöra skriftliga yttranden. Steg två genomfördes under hösten 2013, främst i form av dialogmöten där utgångspunkten var innehållet i ett förslag till reviderat trafikförsörjningsprogram. I samrådsprocessen har stor tonvikt lagts vid kontakter med kommunerna. Såväl möten med berörda tjänstemän som kommunpolitiker har ägt rum. Dessutom har samråd skett med bland annat företrädare för kunder, medborgare, Trafikverket, trafikföretagen, länsgrannar samt näringslivet. I bilaga 2 finns en sammanställning över genomförda samråd. Bilaga 3 ger en sammanfattning av inkomna remissvar avseende inriktningsdokumentet. Mot bakgrund av att regionfullmäktige årligen avser att behandla och besluta om trafikförsörjningsprogram för Skåne finns goda möjligheter att gemensamt åstadkomma en utvecklad och kontinuerligt förbättrad samrådsprocess. En årlig uppföljning bör göras gentemot de mål som ingår i trafikförsörjningsprogrammet. Huvuddelen av underlaget kan hämtas ur den interna uppföljningen av Region Skånes egen verksamhet kompletterat med uppgifter om kommersiell trafik. Rapporteringen sker till regionfullmäktige samt till Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet avseende kollektivtrafiklagen. Samhällsplanering i Skåne Skånes invånare rör sig idag över kommungränserna på ett annat sätt än tidigare, vilket ökar kraven på regionalt samarbete. I detta arbete har Region Skåne en tydlig roll som en samlande regional aktör. Region Skåne ansvarar också för samordningen av den långsiktiga infrastrukturplaneringen i regionen, bland annat genom den regionala planen för transportinfrastruktur, RTI-planen. Genom RTI-planen beslutar Region Skåne om prioriteringen av investeringar i den regionala infrastrukturen. Planen fungerar också som underlag för de nationella organens planering. Den tas fram i dialog med kommuner, myndigheter och andra intressenter. Sambanden mellan infrastrukturplaneringen och den strategiska planeringen av kollektivtrafiken är tydliga. Insatserna i infrastrukturplanen är i många fall avgörande för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas i linje med målen i trafikförsörjningsprogrammet. Genom att Region Skåne ansvarar för både den regionala infrastrukturplaneringen och för planering och genomförande av kollektivtrafiken finns goda förutsättningar för samordning. Skånes utveckling fastställs i de 33 strategiska dokument som var och en av de skånska kommunerna tar fram, de kommunala översiktsplanerna. Kommunerna ska enligt plan- och bygglagen samråda med Region Skåne när förslag till översiktsplan upprättas eller när Förslag 2014-01-30 10 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 ändringar i planen görs. Region Skåne granskar kommunernas översiktsplaner med utgångspunkt i det regionala utvecklingsansvaret. Genom ansvaret för gator och terminaler kan kommunerna påverka kollektivtrafikens framkomlighet i tätorterna, men ansvaret är större än så. Det är kommunerna som har det största inflytandet på investeringar i, och utformning av, den fysiska miljön. Varje kommun har en central uppgift i att säkra sin egen utveckling, men också att i samspel med andra bidra till en stärkt regional utveckling. Skånes utveckling skapas lokalt, men stärks av en regional samverkan. Kommunerna kan via RTI-planen få statliga bidrag till investeringar i gator och terminaler. Staten ansvarar genom Trafikverket för långsiktig planering av transportsystemet. Trafikverket ansvarar också för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket tar fram den nationella planen för transportinfrastruktur i samverkan med landets regionala aktörer. Den nationella infrastrukturplanen innehåller insatser av avgörande betydelse för kollektivtrafikens genomförande och utveckling. Förslag 2014-01-30 11 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Nuläge Kollektivtrafiken i Skåne har sedan starten 1999 haft en snabb utveckling av antalet resor till arbete, utbildning, service och fritidsaktiviteter med mera. Särskilt påfallande är ökningen av det långväga regionala resandet. Denna utveckling hade inte varit möjlig utan satsningar på mer och bättre trafik. För Region Skåne har detta inneburit ett ökat ekonomiskt åtagande även om resenärerna genom biljettpriset fortsatt står för merparten av kostnaderna. Öresundsbrons tillkomst blev en viktig milstolpe som sen följts av öppnandet av Citytunneln. Satsningen på nya Pågatåg och utbytet till miljöanpassade stads- och regionbussar är andra exempel av vikt för att kunna skapa en modern och efterfrågad kollektivtrafik. Resor Marknaden för kollektivtrafikresor är under stark tillväxt. Resandet har sedan Region Skåne bildades mer än fördubblats och ökat från 70 miljoner resor 1999 till 152 miljoner resor 2013. Miljoner resor 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Resandeutveckling i Skåne 1999-2013. Avser trafik i Region Skånes regi (Skånetrafiken). Marknadsandel Marknadsandelen uppgår idag till cirka 25 procent, mätt som kollektivtrafikens andel av samtliga motorburna resor, det vill säga exklusive gång- och cykelresor. Siffran avser trafik i Region Skånes regi (Skånetrafiken). Kundnöjdhet Efter en positiv utveckling med ökande kundnöjdhet under 2000-talets första hälft följde ett antal år med negativ trend. Problem främst inom tågtrafiken med inställda tåg, minskad punktlighet beroende på bristande kapacitet och fordonsfel, ledde till minskat förtroende. Förslag 2014-01-30 12 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Efter att insatser gjorts för att komma tillrätta med kvalitetsbristerna i de påverkbara delarna har trenden nu vänt och kundnöjdheten pekar uppåt igen. 100 90 80 70 60 50 Skånetrafiken Sverige 40 30 Regelbundna resenärers attityd till kollektivtrafik i allmänhet. Andelen ganska nöjda eller mycket nöjda (%). Siffrorna avser kollektivtrafik i Region Skånes regi (Skånetrafiken). För 2013 var andelen 63 procent i Skåne (jämförande resultat för Sverige ej sammanställt 2013-01-30). 100 90 80 70 60 50 Skånetrafiken Sverige 40 30 Allmänhetens attityd till kollektivtrafik i allmänhet. Andelen ganska nöjda eller mycket nöjda (%). Siffrorna avser kollektivtrafik i Region Skånes regi (Skånetrafiken). För 2013 var andelen 55 procent i Skåne (jämförande resultat för Sverige ej sammanställt 2013-01-30). Diagrammen visar att regelbundna resenärer är mer positivt inställda till kollektivtrafiken än allmänheten generellt. När det gäller kvinnors respektive mäns attityd kan ingen märkbar skillnad påvisas. Förslag 2014-01-30 13 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Geografisk tillgänglighet Genom förbättringar av trafikutbudet har resmöjligheterna kunnat utvecklas betydligt under den senaste 10-årsperioden för såväl kortare lokala resor som för längre regionala resor. Diagrammet nedan visar trafikförsörjningen uttryckt som den andel av alla boende i Skåne som måndag-fredag har minst tio dagliga resmöjligheter till - Regionalt centrum (Malmö, Lund, Helsingborg eller Kristianstad) med en restid på maximalt 60 minuter - Delregionalt centrum (de fyra orterna ovan samt Ängelholm, Hässleholm, Landskrona, Eslöv, Trelleborg och Ystad) med en restid på maximalt 45 minuter - Kommuncentrum med en restid på maximalt 30 minuter 93 Andel av Skånes befolkning (%) 92 91 90 89 88 Kommuncentrum, 30 min Delregionalt centrum, 45 min Regionalt centrum, 60 min 87 Utvecklingen av skåningarnas resmöjligheter till regionalt centrum, delregionalt centrum och kommuncentrum 2004-2012. Skåningarnas tillgänglighet med kollektivtrafiken till respektive kommuncentrum fortsätter att öka. Däremot kan vi se en försämring från 2011 till 2012 vad gäller tillgängligheten till delregionala centrum samtidigt som tillgängligheten till regionala centrum legat på samma nivå de senaste tre åren. I diagrammet ovan används begreppen regionalt och delregionalt centrum, vilket är de begrepp som tillämpats historiskt i denna tillgänglighetsmätning. I kartorna på de kommande sidorna har vi däremot valt att istället utgå från begrepp och definitioner enligt Strukturbild för Skåne: regionala kärnor och tillväxtmotorer. Skånes åtta regionala kärnor är; Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg. Av dessa utgör Malmö, Lund och Helsinborg dessutom så kallade tillväxtmotorer. Kristianstad och Hässleholm har potential att tillsammans utvecklas till en tillväxtmotor i nordöstra Skåne. Regional tillgänglighet Kartorna på nästa sida beskriver tillgängligheten till tillväxtmotorer respektive regionala kärnor från medelstora orter (>1 000 invånare) och större. Tillgängligheten definieras här som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på max 60 minuter till tillväxtmotorer respektive 45 min till regionala kärnor. Kristianstad betraktas tillsammans med Hässleholm i mätningen som en tillväxtmotor. Då Hässleholm ensamt saknar mycket av Förslag 2014-01-30 14 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 det utbud som bör känneteckna en tillväxtmotor har emellertid analyserna ovan gjorts enbart till/från Kristianstad. Tillgänglighet till tillväxtmotorer. Tillgänglighet till regionala kärnor. Förslag 2014-01-30 15 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Lokal tillgänglighet Kartan beskriver tillgängligheten från medelstora orter (>1 000 invånare) till någon av Skånes 33 kommunhuvudorter. Tillgängligheten definieras som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på maximalt 30 minuter. Tillgänglighet till kommunhuvudorter. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Stora ansträngningar görs sedan flera år för att göra kollektivtrafiken i Skåne mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. De särskilda krav som ställs på kollektivtrafiken omfattar hållplatser/bytespunkter, fordon, trafikinformation samt förare/ombordpersonal. Den skånska tågtrafiken har hittills klassificerats som fullt tillgänglig. Alla tågfordon uppfyller kraven och det finns ramper för de tillfällen då plattformshöjden inte är anpassad till standardmåtten. Den som är rörelsehindrad kan naturligvis inte hantera rampen själv, utan är beroende av assistans av personal på plats. Här återstår ett arbete med att säkra tillgängligheten fullt ut. I busstrafiken uppfyller i stort sett samtliga fordon idag tillgänglighetskraven enligt branschstandarden Buss 2010, tack vare en medveten satsning mot successiv tillgänglighetsanpassning av fordonsflottan i takt med att äldre fordon fasats ut. I december 2014 byts de cirka 7 procent av regionbussarna som inte är fullt anpassade ut. Därefter kommer hela bussflottan att uppfylla tillgänglighetskraven. Den största utmaningen ligger i anpassningen av hållplatser/bytespunkter. Då detta är en fråga som Region Skåne inte äger full rådighet över krävs samverkan med respektive väghållare, det vill säga kommunerna och staten. Åskilliga hållplatser längs det statliga vägnätet är i behov av anpassning och flera av dem behöver dessutom byggas om eller flyttas av Förslag 2014-01-30 16 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 trafiksäkerhetsskäl. Det stora antalet hållplatser innebär väsentliga kostnader kopplade till anpassningsarbetet. Trafik som uppfyller alla ställda krav klassificeras som tillgänglig, i första hand för kunder med nedsatt rörelseförmåga respektive synnedsättning. Utöver detta eftersträvas att trafiken ska vara tillgänglig även för personer med andra funktionsnedsättningar. I Skåne har anpassningsarbetet koncentrerats till trafik där flest resenärer finns; tågtrafik, stadstrafik, regional busstrafik i starka stråk samt medelstarka stråk av regional betydelse. Denna satsning sammanfaller med Trafikverkets prioriteringar för ett nationellt nät tillgängligt för resenärer med funktionsnedsättningar. De anpassningar som hittills gjorts bedöms beröra cirka 75 procent av alla resor som sker i den allmänna kollektivtrafiken. Den pågående satsningen tar i nuläget sikte på hållplatser med 20 av- och påstigande resenärer per dag, men kommer successivt att omfatta även mindre hållplatser. Bilaga 4 beskriver nuläget vad gäller antalet tillgänglighetsanpassade hållplatser och bytespunkter per busslinje. I bilaga 5 redovisas aktuella bytespunkter och tillgänglighetsstatusen för respektive bytespunkt. Miljö Av den kollektivtrafik som bedrivs i Region Skånes regi utförs merparten med förnybar energi. Flertalet av bussarna är gasdrivna och där det saknas full tillgång till biogas drivs bussarna med naturgas, eller med en blandning av biogas och naturgas. Region Skåne bedriver ett målinriktat och strategiskt miljöarbete för att öka tillgången på biogas, inte minst genom att bidra till hög efterfrågan och därigenom stimulera ökad produktion. Den breda satsningen på biogas påskyndar därmed övergången till fossilfria bränslen. Den innebär också ett allmänt ökat intresse för biogasdrivna fordon, vilket bidrar till fler gasfordon på marknaden. All el till Region Skånes tågtrafik är miljömärkt med Bra miljöval. Elen produceras av vattenkraft, vindkraft eller biobränslen. Såväl Pågatågen som Öresundstågen har licens för märkningen Bra miljöval. Historisk intäkts- och kostnadsutveckling De senaste årens utbyggnad av kollektivtrafiken har medfört stora och ökade ekonomiska åtaganden för Region Skåne. Diagrammet på nästa sida redovisar intäkts- och kostnadsutvecklingen sedan 1999. De ökade kostnaderna ska naturligvis ställas mot den samhällsnytta kollektivtrafiken bidrar med. Kollektivtrafikens samhällsnytta i form av ökad trafiksäkerhet, förbättrad miljö samt minskat vägslitage har beräknats av Sweco Infrastructure AB på uppdrag av Region Skåne. Den senaste beräkningen, som gjordes med utgångspunkt i 2009 års trafik och resor, pekade på en samhällsnytta på drygt 1,1 miljard kronor för kollektivtrafiken i Region Skånes regi. Därtill ska naturligtvis läggas de dynamiska effekterna; ökad regional integration med en allt större gemensam marknad för arbete, boende, utbildning, service och fritidssysselsättning, vilket starkt bidrar till ökad tillväxt i regionen. Enligt en undersökning utförd av Trivector Traffic AB 2013 bidrar den skånska kollektivtrafiken också till förbättrad folkhälsa. Förslag 2014-01-30 17 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 4 500 4 000 3 500 3 000 MSEK 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Skattefinansiering Intäkter Intäkts- och kostnadsutveckling för kollektivtrafiken i Region Skånes regi. Andelen skattefinansiering, subventionsgraden, låg 2012 på 41 procent, vilket innebär en ökning med ungefär tio procentenheter under perioden. Kommersiell trafik Den nya kollektivtrafiklagens införande 2012 har endast inneburit en marginell ökning av den kommersiellt baserade kollektivtrafiken i Skåne. Redan innan den nya kollektivtrafiklagens tillkomst trafikerades de två största flygplatserna av busstrafik på kommersiella grunder. Region Skåne söker aktivt samverkan med kommersiella trafikföretag för att underlätta för kunderna. Ett samlat erbjudande om samverkan kring kommersiell trafik har därför tagits fram, baserat på möjligheterna i gällande lagstiftning. Bilaga 6 redovisar befintlig kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne. Förslag 2014-01-30 18 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Mål Möjligheter och utmaningar Skåne är en region med många möjligheter där styrkorna ligger i en central geografisk placering, framtidstro, innovationskraft och en stark ställning som en region med ett ambitiöst hållbarhetsarbete. Men det finns också utmaningar som är viktiga att ta tag i. De ligger bland annat i låg produktivitet, hög ungdomsarbetslöshet, integrationsproblem och ett svagt entreprenörskap. Alltför många ungdomar lämnar skolan med ofullständiga betyg och matchningen mellan uppdragstagare och uppdragsgivare på arbetsmarknaden måste stärkas. Det visar bland annat den genomlysning av Skåne som OECD genomförde 2012. Skånes folkmängd och sysselsättning ökar och alla delar av regionen växer. Även om det sker en utveckling i hela länet är tyngdpunkten på sydvästra Skåne tydlig. Utmaningen är att överbrygga de inomregionala skillnaderna och få regionens olika styrkor att stärka varandra. Skåne skiljer sig från övriga landet genom en omfattande transittrafik som domineras av vägtransporter via de skånska hamnarna och Öresundsbron. Trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar, troligtvis 2021. Samtidigt visar Trafikverkets kapacitetsutredning på allvarliga brister och trängsel i Skåne redan i dag. Även miljön är en utmaning. I Skåne orsakar luftföroreningar såväl ohälsa som för tidig död. De skadar också natur, material och kulturmiljöer. Halterna av framför allt partiklar, kvävedioxid och marknära ozon måste därför minska. Skåne 2030 Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna och leda arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Ett förslag till ny regional utvecklingsstrategi för Skåne är ute på remiss 20 januari till 23 mars 2014, det vill säga samtidigt som arbetet med trafikförsörjningsprogrammet är i sitt slutskede. Det bör därför noteras att detta avsnitt baseras på ett förslag till regional utvecklingsstrategi. Den regionala utvecklingsstrategin ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne 2030. En målbild som underlättar ett gott samarbete mellan olika aktörer, och bidrar till att skapa ett sammanhang, en berättelse, för de som bor i Skåne. I förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi samlats kring en gemensam målbild om Det öppna Skåne. Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Människor rör sig fritt över olika gränser. Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan städer och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital, nya idéer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls. Förslag 2014-01-30 19 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda kommunikationer skapar dynamik och erbjuder många sätt att leva på. Det varierade landskapets åkrar och betesmarker flätar samman både städer och skogar. I det öppna Skåne går det att bo på landet och jobba i staden eller tvärtom. Det går att röra sig klimatneutralt mellan tätorterna på motsvarande sätt som det går att röra sig mellan stadsdelar inom storstäder. Vi är alla en del av en helhet och vi håller ihop för att få med alla delar. Skåne har en balanserad och hållbar markanvändning och är väl sammanbundet. För att nå målbilden om Det öppna Skåne har fem prioriterade ställningstaganden pekats ut. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt några mål. De fem prioriterade ställningstagandena är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region Beslut om slutlig utvecklingsstrategi tas av regionfullmäktige i juni 2014. Det flerkärniga Skåne Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige. Relativt övriga Sverige är avstånden i länet korta. Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, dels Malmö-Lund som omfattar hela västra Skåne, dels Kristianstad-Hässleholm som förutom Kristianstad och Hässleholm omfattar Östra Göinge, Bromölla och Sölvesborg. Därtill ingår Osby i arbetsmarknadsregion Älmhult. För att säkerställa en tillväxt som inkluderar alla, samtidigt som befolkningen växer, måste Skåne arbeta med en förbättrad integration och rörlighet mellan och inom arbetsmarknadsregionerna. Även kopplingen mellan de regionala kärnorna och deras omland behöver förbättras, men det handlar också om att stärka sambanden i östra Skåne och sambanden mellan östra Skåne och nordväst. Trots de inomregionala skillnaderna möjliggör den flerkärniga och täta ortstrukturen en positiv utveckling i hela Skåne. Flerkärnigheten skapar gynnsamma förutsättningar att vidga Skåne som en sammanhängande och funktionell region avseende arbete, boende, utbildning med mera, genom att utveckla tillgängligheten och öka interaktionen mellan orterna. De regionala kärnorna spelar viktiga och olika roller för Skånes tillväxt. Det är genom att satsa på tillväxtmotorernas förutsättningar för ekonomisk tillväxt som övriga skånska kärnor bäst kan stödjas. Kollektivtrafiken främjar tillväxten Kollektivtrafiken har en nyckelroll i Skånes utveckling genom att stärka den fysiska tillgängligheten och därigenom binda samman Skåne. En utbyggnad av infrastruktur och kollektivtrafik minskar avstånden inom samt till och från Skåne, vilket skapar bättre förutsättningar för en större och mer sammanhängande arbetsmarknad, med ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet som följd. Förslag 2014-01-30 20 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Kollektivtrafiken ger flera positiva samhällseffekter. Sammantaget bidrar en satsning på kollektivtrafiken till: Att växande lokala, regionala och interregionala resbehov tillgodoses En sammanhållen region avseende boende, arbete och utbildning Ökad tillgänglighet, rörlighet och ökad sysselsättning Att tillväxt i tillväxtmotorer och regionala kärnor sprids till andra delar av regionen Stora positiva effekter på miljön, ökad trafiksäkerhet samt minskad trängsel och bättre framkomlighet för trafiken i stort Att Skåne blir en attraktiv region att bo och verka i Hushållning med värdefull åkermark och effektiv markanvändning Balans mellan olika befolkningsgrupper oavsett ålder och ekonomiska förutsättningar Ökad integration i Öresundsregionen och stärkta samband med grannregionerna Förbättrade förbindelser med omvärlden genom bättre tillgänglighet till den långväga kollektivtrafiken, hamnar och flygplatser. Mål för kollektivtrafiken För den trafik Region Skåne själv bedriver via upphandlade trafikavtal sätts en mängd mer eller mindre detaljerade mål som följs upp löpande i verksamheten. Då trafikförsörjningsprogrammet behandlar kollektivtrafiken på en mer övergripande nivå, och därmed fokuserar mer på vad som ska åstadkommas än hur det ska göras, är även målen av övergripande karaktär. Ambitionen är att med utgångspunkt i ett fåtal mål följa upp i vilken mån den skånska kollektivtrafiken utvecklas i önskvärd takt och riktning. Resor Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006, det vill säga en ökning från 112 miljoner resor per år till minst 224 miljoner resor (år 2013 gjordes totalt 152 miljoner resor). Sett ur ett historiskt perspektiv innebär ett fördubblat resande till 2020 en lägre utvecklingstakt än de senaste tio åren. Bedömningen är att den ökade kapacitetsbristen både på väg och framförallt järnväg, det ökade behovet av skattemedel och det faktum att trafiken redan byggts ut där potentialerna för ett ökat resande har varit störst, gör att utvecklingstakten kommer att vara lägre än tidigare. Marknadsandel Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030, vilket innebär en fördubbling jämfört med 2006. Förslag 2014-01-30 21 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Marknadsandelen anges som andelen kollektivtrafikresor (inklusive taxi) av totala antalet motorburna resor. Marknadsandelen enligt detta mått var i Skåne cirka 24 procent 2012. Den samlade kollektivtrafikbranschen har med start 2009 kommit överens om att ange marknadsandelar som andelar av motorburna resor. Mot den bakgrunden gjordes en uppföljning och kvalitetsbedömning av realismen i Region Skånes tidigare mål om fördubblad marknadsandel till 2025. Studien visade svagheter i det tidigare målet då det får anses orimligt att nå 40 procents marknadsandel redan till 2025. Däremot finns förutsättningar för fördubbling till 2030. Även detta innebär en utmaning som emellertid bedöms rimlig, inte minst kopplat till Sveriges nationella miljömål med bland annat minskad biltrafik som ett resultat. Jämförelse: I Västra Götalandsregionen beräknas kollektivtrafiken ha en marknadsandel på cirka 25 procent. Målet är att denna ska öka till 33 procent år 2025. Stockholm läns landsting har målet att med utgångspunkt i 2006 års värde (37 procent) öka marknadsandelen med 2,5 procentenheter till år 2020 och med ytterligare 2,5 procentenheter till 42 procent 2030. Kundnöjdhet År 2020 ska minst 80 procent av kunderna i Region Skånes kollektivtrafik (Skånetrafiken) vara nöjda eller mycket nöjda. Delmål 2017: Minst 76 procent nöjda kunder. Målet kan jämföras med nuläget på 63 procent (2013). Geografisk tillgänglighet Medborgarnas tillgänglighet till arbete ska öka. Målet är att minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer (regionala centrum). Målsättningen innebär en ökning med två procentenheter från nuläget på 89,5 procent (2012). Den geografiska tillgängligheten ska analyseras under 2014 med avseende på vilka åtgärder som krävs för att målet ska uppnås. Tillgänglighetsmålet ska ses som en motvikt mot målen om ökat resande och ökad marknadsandel. Jämförelse: Västra Götalandsregionen har inget uttalat mål för geografisk (eller regional) tillgänglighet. I en genomförd landsbygdsutredning ges förslag till tillgänglighetsmål för olika ortsstorlekar. Det handlar då främst om utbud och inte så mycket om restid. Måttet kan därmed jämföras med Region Skånes riktlinjer för basutbud som beskrivs närmare under kapitlet Grunder för kollektivtrafikens utveckling. Stockholms läns landsting har mål för regional tillgänglighet i form av restidskvoter mellan regionala stadskärnor. Från ett nuläge på 2,2 ska restidskvoten minska till 1,8 år 2020 och till 1,5 år 2030. Förslag 2014-01-30 22 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Tillgänglighet för funktionshindrade Kollektivtrafikens infrastruktur ska tillgänglighetsanpassas minst i den takt som tabellen anger. Trafikslag 2013 2016 2019 2022 2025 Tåg 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Stadsbuss 50 % 67 % 84 % 100 % 100 % Regionbuss 24 % 43 % 62 % 81 % 100 % Tabellen visar tidplanen för tillgänglighetsanpassning av bytespunkter och hållplatser för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken, i första hand för kunder med nedsatt rörelseförmåga respektive nedsatt syn. Samtliga fordon beräknas vara anpassade i december 2014. Tidplanen är synkroniserad med den regionala transportinfrastrukturplanen samt anpassad efter en inventering av hållplatsstandard genomförd 2013. Planen avviker av denna anledning från målsättningen i förra versionen av Trafikförsörjningsprogram för Skåne. Förändringen ska inte ses som en sänkt ambition. Den återspeglar istället en realistisk bedömning av vad som är möjligt att åstadkomma mot bakgrund dels av utgångsläget, dels av de medel som avsatts för tillgänglighetsanpassningen i den regionala transportinfrastrukturplanen. Anpassning ska eftersträvas så att specifika behov även för personer med andra typer av funktionsnedsättning än nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn tillgodoses. Region Skåne ska så långt det medges verka för tillgänglighetsanpassning även av den kommersiella trafiken. Miljö Kollektivtrafiken ska drivas med fossilfria bränslen senast år 2020. För att målet ska uppnås bör andelen fossilfria bränslen öka successivt under perioden fram till 2020. Då ingen tillförlitlig metod finns för att mäta andelen fossilfria bränslen kan inga delmål sättas. Förslag 2014-01-30 23 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Strategiska ställningstaganden Kollektivtrafiken i Skåne har alltsedan Region Skånes bildande 1999 befunnit sig i en god spiral där ett ökat resande gett ökade intäkter och förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av trafiken med begränsat behov av skattemedel. Genom ett fortsatt tydligt marknads- och kundorienterat synsätt finns möjligheter att vidmakthålla och utveckla kollektivtrafiken i hela Skåne. På så sätt kan också den samhällsekonomiska effekten av kollektivtrafiken maximeras och bidra till en fortsatt utveckling av resande, trafikutbud och marknadsandelar. Region Skåne ska i syfte att stärka den regionala utvecklingen verka för fortsatt utveckling av en attraktiv kollektivtrafik i Skåne, Sydsverige och Öresundsregionen i samarbete med bland annat kommuner, grannlän, trafikföretag samt svenska och danska staten. I takt med ökad efterfrågan bör resmöjligheterna byggas ut i de tunga relationer där efterfrågan är störst. Samtidigt måste kollektivtrafikens bidrag till att binda samman Skånes olika delar beaktas. Det är därför även viktigt att satsa på ökad geografisk tillgänglighet för att stärka flerkärnigheten och den regionala utvecklingen. Målen om ökat resande/marknadsandel står delvis mot målet om förbättrad geografisk tillgänglighet. Det går inte att renodla det ena utan att i viss mån ge avkall på det andra. Trafiken måste därför bygga på en avvägning mellan å ena sidan ökat resande och å andra sidan bra trafikförsörjning och tillgänglighet till trafiken. Kollektivtrafiken är strukturbildande Hur och var det byggs spelar stor roll för hur resandet från ett område ser ut. Det finns ett klart och tydligt samband mellan bebyggelsetäthet och vilken typ av färdmedel som väljs. En god tillgänglighet ställer krav på markanvändningen då det inte är resurseffektivt att kollektivtrafikförsörja en utspridd bebyggelse. Att bygga längs redan etablerade stråk och att förtäta är även centralt ur klimatsynpunkt. Kollektivtrafiken måste ses i ett större sammanhang med samplanering av kollektivtrafik och bebyggelseutveckling för största nytta. Vid tätortsutbyggnad ska kollektivtrafiken vara strukturbildande så att utbyggnad i första hand sker i lägen där tillgängligheten till kollektivtrafiken är god. Huvuddelen av all fysisk utbyggnad bör ske i anslutning till de starka stråken (stråkens klassificering beskrivs närmare i avsnittet Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Skåne). Därmed kan tillgängligheten med kollektivtrafiken stärkas och befintliga system användas maximalt. Potentialen att bygga mer i kollektivtrafiknära lägen är mycket stor i Skåne. Större satsningar inom kollektivtrafiken kräver stora resandeunderlag. Region Skåne kommer i ökad utsträckning teckna plankontrakt eller avsiktsförklaringar med kommunerna för att styra bebyggelseutvecklingen till kollektivtrafikstråk. I samspel med övrig samhällsplanering Kollektivtrafiken är i stora delar en investeringsintensiv verksamhet. För att investeringar ska få maximal effekt är det väsentligt att ha ett regionalt perspektiv på den kommunala planeringen. Utmaningen för utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne ligger i att samlas kring en gemensam målbild med gemensamma prioriteringar. För att en sådan målbild ska kunna bli verklighet måste den upplevas angelägen och ägas av de skånska aktörerna, som tillsammans Förslag 2014-01-30 24 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 behöver sätta den övergripande agendan för Skånes utveckling och agera därefter, både i den kommunala planeringen och på regional nivå. De fysiska strukturerna måste stödja och stärka de gemensamma regionala värdena, vilket kan uppnås endast om målen för kollektivtrafikens utveckling inkluderas i de kommunala översiktsplanerna. Det krävs också väl utbyggda, funktionella och attraktiva gång- och cykelvägar mellan en orts olika målpunkter, framförallt till den regionala kollektivtrafiken. En central bytespunkt med hög standard eftersträvas i varje större ort. Varje medelstor och större ort bör ha minst en hållplats med dels pendlarparkering, dels cykelparkering under tak. Trygga och säkra lösningar för fordon, hållplatser och gångvägar eftersträvas. Starka samband mellan regional kollektivtrafik och fjärrtrafik Den regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för den interregionala och internationella tillgängligheten. Det gäller kopplingen till järnvägsstationer med interregional trafik och till flygplatserna. Den regionala trafiken ska också samsas med interregionala tåg och godståg på det sydsvenska järnvägsnätet som har växande kapacitetsproblem. Sambanden med den regionala kollektivtrafiken måste därför stärkas i planeringen av interregional trafik men också i planeringen av ett eventuellt kommande system med höghastighetståg. Långsiktighet och kontinuitet För att kunna planera sin vardag och verksamhet är medborgare/kunder, kommuner och näringsliv beroende av att det finns en tydlig kommunikation om långsiktigt utbud. Långsiktigheten är också viktig för att de investeringar som görs i kollektivtrafikens infrastruktur ska bli lönsamma. Samtidigt måste naturligtvis kollektivtrafiken anpassas och utvecklas i takt med att förutsättningar förändras. Denna balansgång kräver framförhållning, vilket i sin tur ställer krav på stor kunskap om dagens och framtidens resandemönster. För att trafiksystemet ska vara robust över tiden ska långsiktiga bedömningar av boende och arbetsmarknad, samt prognoser för resandeutvecklingen, ligga till grund för prioriteringar och beslut om nya satsningar. Trafikplanering har långa ledtider. I en del fall, som till exempel vid förändringar som förutsätter inköp av nya tåg, krävs framförhållning på flera år. För åtgärder i den fysiska infrastrukturen gäller ibland ännu längre tidsperspektiv. På samma sätt som förändringar i trafiken ska vara långsiktiga är det därför också viktigt att trafiken i sig ges stabila och långsiktiga förutsättningar. Helhetsperspektiv i planeringen Genom att alla delar i kollektivtrafiken matar till varandra blir helheten större än summan av ingående delar var för sig. Om en del av helheten tas bort förlorar man den matning som den delen ger till den övriga trafiken och, på samma sätt, den matning som den aktuella delen får från det övriga systemet. Resultatet blir försämrade förutsättningar för trafiksystemet i stort. Omvänt gäller att en ny linje eller annan förbättring bidrar till ökat resande och bättre förutsättningar också i det övriga systemet. Kollektivtrafiksystemet ska planeras utifrån ett helhetsperspektiv där effekten av förändringar i en enskild linje måste analyseras utifrån dess påverkan på det övriga nätet. För linjer som har flera anslutningar med andra linjer ska anslutningar med flest bytesresenärer prioriteras. Förslag 2014-01-30 25 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Kundernas val styr För att kollektivtrafiken fortsatt ska få genomslagskraft måste dagens och morgondagens kunder uppleva de kvalitativa fördelarna med att åka kollektivt. Kollektivtrafiken är delvis offentligt finansierad men merparten av kostnaderna täcks av biljettintäkter från kunderna. Deras fortsatta betalningsvilja är därför grundläggande för att upprätthålla gällande ekonomisk ordning. Trafiksystemets bärande grunder såsom utbud, snabbhet, bekvämlighet och trygghet är väsentliga. Verksamheten måste ta sin utgångspunkt i kundens hela resa, där inträdet underlättas genom att det är enkelt för kunderna att hitta information och köpa biljetter. Förmågan att ständigt fånga upp och värdera det medborgarna efterfrågar är en av hörnstenarna. Det handlar om att både behålla dagens kunder och attrahera nya kundgrupper. Genom väl underbyggda kundanalyser, marknadsbedömningar och fördjupad kunddialog fås en god kund- och marknadsbild. Omvärldsanalysen sätter trafiken i sitt sammahang och fångar upp trender och viktiga hänsynstaganden. Kollektivtrafikens olika fördelar måste tillvaratas och tjänsterna utvecklas för ökat mervärde för kunderna. Produktutveckling är ett viktigt inslag i hela verksamheten. Som grund för prissättning ligger reslängd och trafikstandard. Alla ska ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i Skåne Alla människor ska ha samma möjlighet att påverka trafikens utformning och drift genom att värderingar tillmäts samma vikt oberoende av kön, könsuttryck, funktionsduglighet, etnicitet, ålder, sexualitet eller religion. I utformningen av kollektivtrafiken ska hänsyn tas till att resvanor och resmönster ser olika ut beroende på individen som reser. Utvecklingen ska ske utifrån tankar om en jämställd kollektivtrafik. Hänsyn ska tas till att kvinnor och män reser på olika sätt och därmed också har olika behov i sitt resande. Kollektivtrafiken ska också utformas så att den svarar mot att resbehoven varierar beroende på ålder. Ett viktigt utvecklingsområde är arbetet med att göra trafiken tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Trafiken ska klassificeras utifrån användbarhet för i första hand kunder med nedsatt rörelseförmåga respektive nedsatt syn. Den pågående anpassningen av fordon och hållplatser/terminaler för människor med funktionsnedsättning ska fortsätta, med målsättningen att alla ska kunna använda kollektivtrafiken i Skåne. Region Skåne ska verka för att även den kommersiella kollektivtrafiken är tillgänglig. Anpassning ska eftersträvas så att specifika behov också för personer med andra typer av funktionsnedsättning tillgodoses. I arbetet med att successivt tillgänglighetsanpassa trafiken anpassas i första hand stråk med många resande. Effektiv trafik säkerställer utveckling God trafikekonomi skapas genom effektiv trafik med gena färdvägar, robust infrastruktur och hög framkomlighet. God trafikekonomi handlar också om bra beläggning i tåg och bussar, där fordonens storlek och längd anpassas till efterfrågan. I de mer tätbefolkade delarna av Skåne samt inom och mellan regionala kärnor/tillväxtmotorer finns bäst förutsättningar att uppnå hög kostnadseffektivitet. I resrelationer med stor pendling i båda riktningarna kan den mest Förslag 2014-01-30 26 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 effektiva trafiken åstadkommas. Generellt ska förbättrad effektivitet i systemet och ökad beläggning eftersträvas. Inriktningen för nya satsningar bör vara att minst hälften av kostnaden för fordon och drift på sikt ska täckas av biljettintäkter. Begreppet effektiv trafik, ställs i de delar av Skåne där resandeunderlaget är mindre, inför särskilda utmaningar. Här finns inte tillväxtpotentialen utan andra överväganden får bli styrande. Region Skåne driver ett kontinuerligt arbete för att tillsammans med länets kommuner och i samverkan med Trafikverket tillvarata möjligheten till samordning mellan olika former av samhällsbetalda resor. Gemensamma lösningar finns på flera platser både på landsbygd och i mindre städer. Utvecklad samverkan med taxi kan vara ett annat sätt att lösa resandet i landsbygd. Region Skåne vill få till stånd ett fördjupat samarbete med kommunerna kring bland annat kommunernas skolskjuts. Grunderna för denna typ av samordningslösningar beskrivs i avsnittet Samordning av svag trafik. Kollektivtrafikens framkomlighet måste förbättras Den begränsade kapaciteten i det skånska järnvägsnätet innebär en utmaning genom att det i delar av systemet inte finns utrymme för fler tåg i rusningstid. Hårt utnyttjad kapacitet innebär också att störningskänsligheten i trafiksystemet ökar då utrymmet för att återhämta uppkomna förseningar minimeras. Även busstrafiken har sina kapacitetsproblem, vilka blir tydliga främst i de större städerna. Den ökade urbaniseringen och städernas förtätning förutsätter nytänkande och ett annat angreppssätt på hur gaturummet bäst används. Den förändringsresa som inletts tillsammans med länets kommuner, genom bland annat gemensamma utvecklingsprojekt i de större städerna, ska fortsätta och ges ökad prioritet för att åstadkomma fler särskilda körvägar och separata körfält för kollektivtrafiken i städerna. Det krävs stora satsningar i den skånska infrastrukturen de kommande åren. Nationella ekonomiska styrmedel som är riktade mot trängseln i transportsystemet borde utgöra en finansieringskälla till den regionala kollektivtrafiken. På detta sätt kan kollektivtrafikens marknadsandel öka och det nationella målet om en fördubblad kollektivtrafik nås snabbare. Hållbar utveckling i fokus Målet att vara fossilbränslefritt 2020 ska för kollektivtrafiken nås genom att i huvudsak använda biogas som drivmedel för den icke spårburna trafiken. Avsikten är att tydligt signalera behovet av biogas och därigenom stimulera till ökad produktion, vilket är nödvändigt om målen om fossilfri trafik ska uppnås. Utöver produktionskapaciteten utgör distributionen av biogasen till bussdepåerna en utmaning. Huvuddelen av fordonsparken i Skåne är redan omställd för miljövänlig drift och utmaningen ligger nu på branschens aktörer att kunna tillgodose en ökad efterfrågan till rimlig kostnad. Andra drivmedel än biogas kan övervägas för de mindre delar av trafiken där distributionen av biogas bedöms bli alltför kostsam. Teknikutvecklingen på fordonsbränslesidan kan föranleda att andra fossilfria bränslen, till exempel el, blir aktuella i framtiden. Därför ska teknikutvecklingen bevakas. Tågtrafiken drivs med förnybar el och är därmed fossilfri. Förslag 2014-01-30 27 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Förutom satsningen på fossilfria drivmedel ska bra körvägar för bussar genom centrum där trafikens påverkan är som störst eftersträvas, inte minst för att klara miljökvalitetsnormerna i de större städerna. Därmed förbättras restiden för kollektivtrafiken och konkurrensfördelen gentemot bilen förstärks. Om allt fler väljer kollektivtrafik istället för bil kan utsläppen av växthusgaser och föroreningar minska avsevärt. Att kollektivtrafiken tar marknadsandelar från bilismen ökar därför miljönyttan. Färdtjänsten uppnår miljöfördelar genom effektiva körvägar och god beläggning i fordonen. Det senare uppnås genom samordning av resor. Samverkan är nödvändig Skåne har starka funktionella samband till grannregionerna. De blir starkare i takt med att arbetsmarknadsregionerna utvidgas och trafiksystemet byggs ut för att möjliggöra snabba pendlingsresor. I gränsområdena mellan Skåne, Halland, Småland och Blekinge finns ett betydande resande som sträcker sig över regiongränserna. Det finns ett utvecklat samarbete för att hantera de funktionella sambanden över gränserna. Det sker genom samverkan i trafikplaneringen och i genomförandet av buss- och tågtrafiken i gemensamma projekt såsom Pågatåg Nordost och genom det gemensamma bolaget Öresundståg AB. Trafiken över Öresund är en särskild utmaning. Den innefattar två länder med sina skillnader i ansvarsfördelning, tekniska lösningar med mera. Resandet har ökat mycket snabbt. Integrationen är trots det begränsad och det finns långsiktigt en mycket stor potential för ökad efterfrågan. Tillgängligheten över Öresund bedöms vara av stor betydelse för Skånes ekonomiska utveckling. Trafiken planeras och genomförs i samarbete med danska aktörer men samarbetet inte är lika väl utvecklat som samarbetet med de svenska grannregionerna. Alla de skånska kommunerna är tillsammans med staten viktiga samverkansparter när det gäller infrastruktur och trafikens förutsättningar i övrigt. Detta viktiga samspel har beskrivits utförligare i avsnittet Samhällsplanering i Skåne. Med de fyra största städerna; Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad, drivs därtill särskilda utvecklingsprojekt kring stadsutveckling, förnyelse och hållbar samhällsutveckling, baserade på gemensamma visioner för var och en av städerna. Nästan all samhällsfinansierad verksamhet utförs av entreprenörer som upphandlas i konkurrens. För denna verksamhet söks former som skapar engagemang, flexibilitet och delaktighet i den gemensamma affären, vilket kräver ett nära samarbetet med trafikföretagen. Som framgår ovan är kollektivtrafiken en verksamhet med många beröringspunkter. En bra kollektivtrafik kräver insatser från flera samverkansparter. Utvecklingen och utförandet av trafiken måste därför ske i nära samverkan med andra aktörer. Befintliga samarbetsforum utvecklas vidare i nuvarande former och anpassas vid behov till förändrade förutsättningar. För trafiken över Öresund ska samarbetsformerna förtydligas och förstärkas. Kommersiell kollektivtrafik ger möjligheter Det är idag fritt att starta kommersiell kollektivtrafik. Grundläggande är att trafiken inte får ske genom någon form av ekonomiskt stöd från samhället. Region Skåne är positiv till kommersiell trafik och uppfattar kommersiella initiativ som bra möjligheter att utveckla och bredda trafikutbudet till kunderna. Genom samverkan med kommersiella aktörer ska eftersträvas enkelhet för kund att lätt och enkelt kunna hämta information om det samlade utbudet, använda resmöjligheterna från gemensamma hållplatser och terminaler samt, i ett längre perspektiv, kunna betala för hela Förslag 2014-01-30 28 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 resan vid ett tillfälle. Region Skåne ska arbeta för den kommersiella trafikens tillträde till terminaler och hållplatser på konkurrensneutrala villkor. Mer om kommersiell trafik återfinns i kapitlet Förutsättningar för kommersiell trafik. Beslut om allmän trafikplikt för att säkerställa kund- och samhällsnytta I egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet kan Region Skåne besluta om allmän trafikplikt för att därigenom säkerställa sådan trafik som anses nödvändig och som inte bedöms komma till stånd i önskvärd omfattning utan att trafiken upphandlas och bedrivs i regionens regi. Inför varje ny upphandling av trafik sker en prövning av marknadens möjlighet/intresse att utföra trafiken på kommersiella grunder. I det fall det finns intresse från kommersiell aktör kan Region Skåne avstå från att besluta om allmän trafikplikt. Som underlag för beslut om allmän trafikplikt görs en bedömning av det kommersiella alternativet. Viktiga faktorer i det sammanhanget är utbud, robusthet/långsiktighet, tillgänglighet för funktionshindrade, miljöpåverkan och trafikens koppling till helheten. Vad gäller långsiktigheten skapar nuvarande regelverk med korta in- och utträdestider för kommersiell trafik otydlighet genom att kunderna kan sättas i en svår situation om trafiken upphör med kort varsel. Detta ska ses mot bakgrund av vikten av just långsiktighet i kollektivtrafikplaneringen, inte minst genom att kollektivtrafiken som en del av samhällsbyggandet påverkar människors val av arbete, boende, utbildning och fritid. Region Skåne kommer därför att använda de möjligheter som finns för att i rimlig grad säkra långsiktigheten i kollektivtrafiken. Om Region Skåne i sin prövning inte finner att det är mycket sannolikt att önskad trafik kan komma till stånd genom kommersiella aktörers försorg, utan finansiering från regionen, kommer Region Skåne att besluta om allmän trafikplikt för den aktuella trafiken. Beslut om allmän trafikplikt fattas efter noggranna överväganden. Ställningstagande sker löpande inför att befintliga trafikavtal upphör. Beslut ska föreligga i god tid före planerad upphandling av trafiken. Region Skånes kollektivtrafik Skånetrafiken Region Skåne ska i egen regi leda, planera och upphandla trafik, ta emot beställning av viss trafik, utfärda färdtjänsttillstånd samt marknadsföra, informera och sälja trafiken. All övrig verksamhet utförs av entreprenörer som upphandlas i konkurrens. Den samhällsfinansierade kollektivtrafiken bedrivs under varumärket Skånetrafiken, vilket också kan inrymma kommersiell trafik. Bilaga 7 redovisar gällande buss- och tågtrafikavtal. För att långsiktigt använda resurserna effektivt och hålla kostnaderna nere måste konkurrensen mellan entreprenörerna vårdas. Samtidigt ska entreprenörerna göras delaktiga i den gemensamma affären genom medverkan i planeringen och genom incitament till ökat resande och hög kvalitet. Förslag 2014-01-30 29 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Skåne Stråkens klassificering Kollektivtrafikstråken klassificeras dels utifrån stråkens styrka vad gäller de marknadsmässiga förutsättningarna, dels med utgångspunkt i deras betydelse ur ett regionalt och delregionalt perspektiv. Efter styrka Stråken indelas utifrån resandeunderlag, marknadsandel och trafikekonomi i starka stråk, medelstarka stråk respektive svag trafik. En fjärde faktor pendlingsunderlaget har betydelse för klassificeringen av den regionala trafiken. Klassificeringen utgör basen för respektive stråks utvecklingsstrategi. Järnvägslinjerna klassificeras generellt som starka stråk. Busstrafikens klassificering framgår av bilaga 8. Efter regional och delregional betydelse Vissa stråk är regionalt viktiga, då de knyter ihop större orter 4 med tillväxtmotorer samt förbinder tillväxtmotorer med varandra. De regionalt viktiga stråken utgör tillsammans med järnvägslinjerna huvudlinjenätet. Huvudlinjenätet. Järnvägslinjerna utgör tillsammans med de regionalt viktiga stråken huvudlinjenätet (de heldragna linjerna). Cirka 80 procent av skåningarna bor i de tätorter som täcks in av huvudlinjenätet. 4 Mer än 3 000 invånare. Förslag 2014-01-30 30 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Delregionalt viktiga stråk förbinder medelstora tätorter 5 med större orter eller huvudlinjenätet, skapar förbindelser mellan regionala kärnor eller mellan större orter och närliggande regionala kärnor. Stråkens utveckling De starka stråken ska ses som strukturbildande för nya bostads- och verksamhetsområden. Huvuddelen av all fysisk utbyggnad bör ske i anslutning till de starka stråken. Större åtgärder i exempelvis infrastruktur för att förbättra restiden koncentreras till starka stråk och medelstarka stråk med regional betydelse. Regionalt viktiga stråk betraktas på samma sätt som starka stråk i samhällsplaneringen. De stråk som ligger i gränsskiktet mellan medelstarka och starka bör utvecklas mot starka. Delregionalt viktiga stråk bör utvecklas genom effektiviseringar och framkomlighetsåtgärder. För varje starkt och medelstarkt stråk ställs en målbild upp. Kortsiktiga förändringar ska sträva i riktning mot den långsiktiga målbilden. Den svaga trafiken kännetecknas av låg marknadsandel, lågt resande och låg kostnadstäckningsgrad. Vid bristande resandeunderlag ska möjligheterna att omarbeta trafiken till gymnasieturer och närtrafik ses över. Samordning med övriga former av samhällsbetalda resor, till exempel skolskjutsar, är nödvändig för att trafiken ska kunna utvecklas. Denna typ av samordning utvecklas mer i avsnittet Samordning av svag trafik. Riktlinjer för basutbud Med basutbud avses den lägsta utbudsstandard som bör eftersträvas. Olika basutbud gäller för olika typer av trafik. Riktlinjerna är till för att skapa tydlighet gentemot medborgare och kommuner kring vilket utbud som kan förväntas i de olika delarna av trafiken. Trafiken kan utvecklas utöver basutbudet efter de marknadsförutsättningar som finns i respektive stråk och stad. Grundläggande nivå Samtliga skåningar bör ha ett grundläggande utbud om minst fem dubbelturer per vecka till närmaste större ort/kommuncentrum. Stråk med delregional betydelse Med delregional nivå avses trafik som täcker in alla orter som har minst 1 000 invånare. Stråk av delregional betydelse bör ha minst tolv dubbelturer per vardag med öppettid ca 06:00-22:00. Bilaga 9 visar exempeltidtabell för delregional trafik med basutbud. En utbyggnad av befintlig trafik till basutbudsstandard beräknas kosta cirka 2,5 miljoner kronor per år (nettokostnad). Stråk med regional betydelse Den regionala nivån omfattar huvudlinjenätet och täcker därmed in alla kommunhuvudorter samt orter med minst 3 000 invånare: 5 Mer än 1 000 invånare. Förslag 2014-01-30 31 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Månd-torsd Fred Lörd Sönd Öppettider 06-00 06-02 07-02 07-22 Taktfast timmestrafik 06-20 06-20 09-18 09-18 Basutbud för regionalt betydelsefull trafik. I den mån den regionala trafiken inte når upp till ovanstående standard gäller följande prioriteringsordning för utveckling av trafiken: 1. Öppettider vardagar 2. Taktfast timmestrafik vardagar 3. Öppettider lördagar 4. Öppettider söndagar 5. Taktfast timmestrafik lördagar 6. Taktfast timmestrafik söndagar 7. Nattrafik fredagar och lördagar Bilaga 9 visar exempel på tidtabell enligt basutbudet för den regionala nivån. En utbyggnad av befintlig trafik till basutbudsstandard beräknas kosta cirka 18 miljoner kronor per år (nettokostnad). Stadstrafik i storstäder/tillväxtmotorer Följande riktlinjer gäller för minsta utbud i stadstrafiken i Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad: Månd-torsd Fred Lörd Sönd Öppettider 06-00 06-02 07-02 07-22 Taktfast 30-minuterstrafik 06-00 06-02 07-02 07-22 Basutbud för stadstrafik i de skånska tillväxtmotorerna. Avser städernas huvudlinjer (Malmö linjerna 1-8, 31-35, Helsingborg linjerna 1-8, Lund linjerna 1-6 samt Kristianstad linjerna 1-4). En utbyggnad av befintlig trafik till basutbudsstandard beräknas kosta cirka 6 miljoner kronor per år (nettokostnad). Övrig stadstrafik För övriga skånska städer med stadstrafik (Landskrona, Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Eslöv och Ystad) gäller följande riktlinjer för minsta utbud: Månd-torsd Fred Lörd Sönd Öppettider 06-20 06-20 09-15 - Taktfast 30-minuterstrafik 06-20 06-20 - - Taktfast timmestrafik - - 09-15 - Basutbud för övrig stadstrafik (ej tillväxtmotorer). En utbyggnad av befintlig trafik till basutbudsstandard beräknas kosta cirka 1 miljon kronor per år (nettokostnad). Förslag 2014-01-30 32 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Tågtrafik i Skåne Tågtrafiken klassificeras i huvudsak som starka stråk. Trafiken har med sin karaktär och uppbyggnad stor strukturbildande roll och blir naturligt grunden för kollektivtrafiksystemet i Skåne. Tåget erbjuder kunderna det snabbaste färdsättet och har därigenom bäst förutsättningar att utmana bilen. Det öppnar upp för pendling på längre sträckor som annars inte skulle vara möjlig. Tåget utmärks också av en överlägsen förmåga att ta hand om stora mängder resenärer. Den långväga regionala tågtrafiken med ändstationer huvudsakligen i grannregionerna Öresundståg har en överordnad trafikuppgift genom att den knyter samman de största städerna i Skåne med varandra, samt Skåne med Kastrup/Köpenhamnsregionen och de sydsvenska grannlänen. Denna viktiga funktion bör ligga till grund för framtida satsningar. Som komplement finns ett tågtrafiksystem som tillgodoser behovet av resor av mer lokal karaktär Pågatåg (Krösatåg Hässleholm-Växjö). Denna trafik har en tätare uppehållsbild och möjliggör därigenom resor till/från orter där den långväga regionala tågtrafiken inte gör uppehåll. Ett nytt snabbt tågsystem som ska förbättra förutsättningarna för resor inom Skåne utreds för närvarande PågatågExpress. Ambitionen är att Skåne ska upplevas som lite närmare samtidigt som kunderna erbjuds ett större tidsvärde i sitt resande. PågatågExpress utförs med Pågatågsfordon, vilka har betydligt lägre kapitalkostnad än Öresundstågen. Medan Öresundstågen behåller sin roll som gränsöverskridande och Pågatågen gör Skåne tätare blir huvuduppgiften för PågatågExpress att binda samman den flerkärniga regionen. PågatågExpress startade i mindre omfattning i december 2013 på sträckorna Malmö- Helsingborg och Malmö-Älmhult. Efter utvärdering kan konceptet komma att införas även på andra sträckor. En viktig princip för utbyggnad av tågtrafiken är att påbörjade och sammanhängande trafiksystem bör färdigställas och nyttiggöras innan nya satsningar kommer ifråga. Nya tågstopp och ny trafik bör dessutom bara planeras in där det innebär ett nettotillskott av resande. Busstrafik i Skåne Busstrafiken utgörs av två huvudkategorier; Stadsbuss och Regionbuss. Stadstrafiken i de största städerna bygger på linjer av starka stråk. I trafiken finns även linjer med karaktär av medelstarka stråk och svag trafik. Stadstrafiken i de mindre städerna är uppbyggd kring medelstarka stråk men utgörs också av linjer som kan klassificeras som svag trafik. Ökad framkomlighet är genomgående högt prioriterad i alla skånska städer för att kunna erbjuda kunderna snabba och effektiva resor. Också regionbusstrafiken utgörs av alltifrån svag trafik till starka stråk. I områden med stor pendling finns ett effektivt nät av regionbusslinjer Pendeln som successivt byggs ut och kompletteras i takt med efterfrågan. Även här finns viktiga insatser att göra för att öka framkomligheten och därmed höja trafikens attraktivitet och samtidigt stärka dess trafikekonomi. Regionbusstrafiken har också ett utvecklat koncept för längre resor SkåneExpressen med huvuduppgift att erbjuda attraktiva resmöjligheter mellan större orter som saknar järnväg. Förslag 2014-01-30 33 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 SkåneExpressen och Pendeln utgör merparten av huvudlinjenätets busstråk. I viktiga långväga stråk ses möjligheterna att ytterligare stärka busstrafikens konkurrenskraft över. Det handlar om att genom prioriteringar av kollektivtrafiken i form av fysiska och tekniska åtgärder, förbättrade fordon, bättre service med mera, skapa ett snabbt, attraktivt och statushöjt bussystem av hög kvalitet. Ett sådant utvecklat högkvalitativt bussystem ska ses som strukturbildande och som en motor för starkare tillväxt i stråk som har stora resandeflöden. Konceptet utreds under arbetsnamnet regional superbuss. Gemensamt för all busstrafik är att den samplaneras så långt möjligt med tågtrafiken och bildar en helhet för störst kund- och samhällsnytta. Busstrafik planeras med tydlig linjedragning där förgreningar och varianter undviks. Busstrafiken i de mindre tätbefolkade delarna av Skåne fyller en viktig samhällsfunktion. Omläggning av befintliga linjer för anpassning till ny bebyggelse ska undvikas om det leder till försämring för befintliga resenärer, såvida det inte innebär ett nettotillskott av resenärer. Förlängning av befintliga linjer kan vara ett alternativ när nya bostadsområden ska kollektivtrafikförsörjas. Tågparallell busstrafik bör vara ett tydligt komplement, inte en konkurrent, till tågtrafiken. En busslinje som går i ett stråk med tågtrafik ska i huvudsak erbjuda direktresor i relationer där en tågresa hade krävt byte till annat färdmedel. Närtrafik i Skåne I områden som saknar tillräckligt underlag för vanlig kollektivtrafik erbjuds resor med närtrafik. Närtrafiken är till för den som har mer än två kilometer till närmaste hållplats. Den är områdesindelad eller linjelagd och ska i de flesta fall förbeställas senast två timmar innan turen går. Grundstandard är fem resmöjligheter i veckan till närmaste större ort med kommersiell och offentlig service. Från denna ort finns oftast möjlighet att resa vidare till någon av de större Förslag 2014-01-30 34 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 orter som utgör regionala kärnor eller tillväxtmotorer. Vissa kommuner har valt en högre ambitionsnivå för utbudet och köper därför till trafik enligt grunderna i Region Skånes avtal med kommunerna i regionen. Spårvagn i Skåne Region Skåne medverkar i samarbetet kring planerad spårvagnstrafik i Lund, Malmö och Helsingborg i syfte att nå ökad kapacitet och bättre kvalitet samtidigt som kollektivtrafiken blir mer miljöanpassad, mer attraktiv och konkurrenskraftig och därmed leder till ökat kollektivt resande. Trafiken är tänkt att bedrivas enligt samma principer som gäller för den regionala tågtrafiken, med den skillnaden att berörda kommuner istället för staten ansvarar för infrastrukturen. Region Skåne ansvarar, liksom för tågtrafiken, för fordon och trafikering. Båttrafik i Skåne Båttrafiken mellan Landskrona och Ven har under flera år utförts av Rederi AB Ventrafiken på uppdrag av Landskrona stad och Region Skåne, samt på kommersiell basis. I december 2013 godkände regionstyrelsen ett nytt avtal med Landskrona stad om persontrafiken till Ven. En förutsättning för godkännandet är att regionfullmäktige därefter beslutar att till Landskrona stad överlämna ansvaret för persontrafiken till Ven. När detta trafikförsörjningsprogram togs fram var ärendet ännu inte behandlat i regionfullmäktige. Färdtjänst och riksfärdtjänst i Skåne Färdtjänsten är ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken för personer som på grund av funktionsnedsättning behöver en särskilt anpassad resa. Det handlar om att skapa möjligheter för alla medborgare att på lika villkor kunna arbeta, studera och delta i olika aktiviteter i samhället. Region Skåne tillhandahåller en samlad lösning för färdtjänst baserad på möjligheten att samordna resorna med sjukresor. Färdtjänsten i Region Skånes regi bygger på effektivt resursutnyttjande där trafikplanering och fordonsdirigering hanteras av en samlad trafikledning. En resa skall i möjligaste mån samordnas med andra färdtjänst- eller sjukresor, dock med iakttagande av de begränsningar som regelverket för färdtjänst anger avseende restider. Genom satsning på ökad tillgänglighet och anpassning för funktionsnedsatta kunder kan den allmänna kollektivtrafiken idag erbjudas kunder som tidigare var hänvisade till färdtjänst. Denna utveckling ska fortgå med målet att långsiktigt minska behovet av färdtjänst. Färdtjänstberättigad har rätt till obegränsat antal resor inom färdtjänstområdet, dygnet runt under veckans alla dagar. Där Region Skåne tagit över ansvaret för färdtjänst omfattar färdtjänstområdet hela Skåne plus angränsande kommuner. För resor utanför färdtjänstområdet gäller riksfärdtjänst. I de kommuner som överlåtit huvudmannaskapet till Region Skåne finns nästan 20 000 färdtjänstberättigade kunder. Med den förväntade befolkningsökningen i Skåne, samtidigt som andelen äldre blir större, pekar mycket mot ett ökat behov av färdtjänst. Vid oförändrat antal resor per färdtjänstberättigad kan antalet resor förväntas öka med 20-25 procent från 2012 till 2025. Till år 2030 beräknas antalet resor öka med drygt 35 procent. Mycket tyder också på att framtidens färdtjänstkunder kommer att göra fler resor per person än dagens kunder, till stor del beroende på att allt fler lever relativt friska längre, men också på grund av Förslag 2014-01-30 35 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 att framtidens äldre befolkning kan förväntas ta med sig större resvanor in i ålderdomen. Därmed kan den förväntade ökningen bli ännu större. Siffrorna ovan är en tydlig indikation på att den tillgänglighetsanpassning som pågår i den allmänna kollektivtrafiken har en ekonomisk uppsida. Om den allmänna kollektivtrafiken blir så tillgänglig och attraktiv för kunder med funktionsnedsättning att de i större utsträckning väljer att resa med denna, kan den förväntade ökningen av färdtjänstresor hållas tillbaka. För Region Skåne är därför ambitionen att kunder med funktionsnedsättning som första resalternativ skall välja den allmänna kollektivtrafiken och att färdtjänsten fungerar som en trygghetsgaranti. Kund med färdtjänsttillstånd ska vid beställning av resa ges den information som behövs, för att själv ta ställning till om resan kan göras med allmänna färdmedel som anpassats till kunder med funktionsnedsättningar. Priset för resa ska vara beroende av reslängd. Ett högre pris än vid motsvarande resa i bussoch tågtrafik kan motiveras av att färdtjänst erbjuder en högre servicegrad än övrig kollektivtrafik. Dock ska regelbundna resor till och från arbete och studier ha samma pris som i buss- och tågtrafiken. Region Skåne erbjuder de kommuner som så önskar en lösning som innebär att Region Skåne tar över ansvaret för kommunernas färdtjänst, inklusive den myndighetsutövning som utfärdande av färdtjänsttillstånd innebär. Därmed erbjuds färdtjänstberättigade personer i de kommuner som överlåtit ansvaret till Region Skåne friheten att resa i hela Skåne och närliggande kommuner, samtidigt som medborgarna ges en likvärdig myndighetsbedömning vad gäller hanteringen av ansökningar om färdtjänsttillstånd. Samordning av svag trafik I områden med svagt resandeunderlag erbjuds tre subventionerade trafikformer: Närtrafik anropsstyrd taxitrafik, med minst fem dubbelturer per vecka, öppen för alla, med inriktning mot inköps- och vårdresor. Serviceresor (sjukresor och färdtjänst) erbjuds resande med särskilda behov. Utförs vanligtvis med taxi. Skolskjuts erbjuds grundskoleelever som bor långt från skolan eller av annat skäl har behov av skolskjuts. Utförs vanligtvis med buss och är ett kommunalt ansvar. Det kan även förekomma svag regionbusstrafik. Närtrafik finns inte där regionbusstrafik bedrivs. Då dessa trafikformer var för sig är relativt ekonomiskt krävande finns det skäl att söka samordning av trafiken. Ambitionen i områden med svagt resandeunderlag bör vara att erbjuda en allmän kollektivtrafik med linjebunden buss som är tillgänglig för alla. Samordningslösningar med anropsstyrd trafik med taxi som bas bör undvikas, eftersom de kräver förbokning av kund och aldrig kan nå en låg subvention per resa. Ett ökat resande i den typen av trafik ger direkt ökade kostnader. En attraktiv allmän kollektivtrafik kan locka över resenärer från Serviceresor, en resandekategori som dock inte utgör något betydande underlag för en busslinje. Sett utifrån befintligt resande är det således två varianter av samordning som är mest relevanta för att uppnå en allmän och tillgänglig kollektivtrafik med buss: Samordning skolskjuts/närtrafik Samordning skolskjuts/svag regionbusstrafik Förslag 2014-01-30 36 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 I det första fallet skapas samordningen för att kunna erbjuda en allmän linjebunden busstrafik för alla. I det andra fallet skapas samordningen för att bevara och utveckla den befintliga regionbusstrafiken. Förutsättningar skolskjuts För att skolskjutstrafik ska kunna samordnas till en allmän kollektivtrafik krävs i huvudsak två viktiga förändringar: Skoltiderna måste anpassas till de tider som en attraktiv busslinje kräver för att ansluta till annan kollektivtrafik. Annars kan busstrafiken inte locka övriga kundkategorier. Skoleleverna måste ta sig till regionbusstrafikens hållplatser, därmed måste både hållplatserna och dess anslutningar trafiksäkras. Förutsättningar Närtrafik Närtrafiken bör återkommande ses över för att definiera de områden där relativt många resor utförs, vilket kan vara en grund till busstrafik, eventuellt i samordning med skolskjuts. Förutsättningar svag regionbusstrafik Svag regionbusstrafik är löpande övervägd för effektiviseringar. I sådana granskningar bör alltid eventuell samordning med skolskjuts vägas in och diskuteras med berörd kommun. Förslag 2014-01-30 37 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Kollektivtrafikens utveckling Kollektivtrafiken är viktig för Skånes medborgare och länets utveckling. Region Skånes ambition är att befintligt utbud ska finnas även framöver. Det ska också anpassas i den takt som bedöms nödvändig för att tillgodose befintliga kunders behov samt attrahera nya kunder och därigenom bidra till att kollektivtrafikresandet ökar. Nuvarande utbud framgår av bilaga 10. Planeringen baseras på en fortsatt satsning på bredare utbud och nya trafiklösningar. Satsningarna på kollektivtrafiken har anpassats till planerade insatser i infrastrukturen. Detta har inneburit en viss senareläggning i förhållande till Region Skånes egna ambitioner för att utveckla ny trafik. Det finns behov och önskemål om betydande infrastrukturinvesteringar utöver de som innefattas i gällande nationella plan för transportinfrastrukturen. I många fall skapas beredskap för dessa i den översiktliga fysiska planeringen men Region Skåne bedriver också ett omfattande lobbyarbete, i syfte att påverka beslutsfattare på det nationella planet för att få till stånd nödvändiga infrastruktursatsningar i regionen. Tågtrafiken På den avreglerade järnvägen har det de senaste åren uppkommit alltfler kommersiella initiativ, vilka i stor utsträckning handlar om fjärrtågtrafik. Denna utveckling är ur flera perspektiv positiv då det ökade utbudet innebär att tågresenärerna ges olika alternativ att välja mellan. Samtidigt innebär den ökade trafiken att spårkapaciteten i vissa delar av järnvägsnätet inte räcker till. Kapacitetsbegränsningarna utgör därmed en betydande osäkerhetsfaktor vad gäller möjligheten att utveckla den skånska tågtrafiken i den takt som redovisas i de följande tabellerna. Viktigt att notera är att det, trots en stor satsning på ny tågtrafik, främst sker en utbyggnad av trafiken inom dagens linjesystem, det vill säga tätare turer och förbättrade öppettider. I december 2013 genomfördes en omfattande utbyggnad av tågtrafiken, främst som en följd av Pågatåg Nordost-överenskommelsen. Krösatåg Hässleholm-Växjö startade med sex nya stationer, varav tre i Skåne. Samtidigt startades en ny Pågatågslinje Hässleholm-Markaryd med två nya stationer i Skåne. Dessutom fick Önnestad tåguppehåll. I december 2013 förlängdes även Pågatågstrafiken från Kristianstad till Bromölla, med en ny station i Fjälkinge. Däremot har inte vidare trafik till Karlshamn kommit till stånd som planerat. Målsättningen är att den ska starta i december 2014. Tillsvidare vänder dock Pågatågen i Bromölla. Också det planerade tåguppehållet i Kvidinge fick skjutas fram sedan Trafikverkets upphandling av entreprenadarbete blivit överklagad. Tåguppehållen i Kvidinge beräknas komma till stånd i augusti 2014. Under 2014 öppnas enligt plan den nya Pågatågsstationen i Tjörnarp. Bilaga 11 visar i kartform de större förändringarna i tågtrafiken. Förslag 2014-01-30 38 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Busstrafiken Under 2014 startar MalmöExpressen på linje 5 i Malmö. MalmöExpressen är ett nytt BRT 6 - koncept som utmärks av kapacitetsstarka dubbelledade bussar, hög framkomlighet och avoch påstigning i alla dörrar. Som nämnts i avsnittet Busstrafik i Skåne utreds för närvarande ett nytt högkvalitativt bussystem under arbetsnamnet regional superbuss. Takten i denna utbyggnad bestäms till stor del av slutsatserna i ett antal stråkstudier som avslutas under 2014. De årtal som anges för utvecklat koncept i tabellerna nedan får därför ses som preliminära. I tabellerna beskrivs inte satsningar i busstrafiken lika detaljerat som satsningar i tågtrafiken. Bakgrunden är att tågtrafiken kräver en betydligt längre planeringshorisont även för åtgårder som är relativt lätta att genomföra i busstrafiken. Därför redovisas till exempel inte ett utökat turutbud för en busslinje medan det görs för tågtrafiken. En anpassning av turtätheten efter ökad efterfrågan kan dock förväntas ske i ett flertal busslinjer under perioden. Planerade händelser Utöver den utbyggnad av turutbud, öppettider och nya linjer som redovisas i det följande görs satsningar med fokus på ökad robusthet och tillförlitlighet. Det finns en osäkerhet i vad mån den årliga medelstilldelningen till infrastruktursatsningar i statsbudgeten sker enligt planerna. Många av satsningarna är beroende av statliga, och i vissa fall också kommunala och regionala, insatser. Således kan det bli ändringar i tidplanerna. För år 2015 är av naturliga skäl trafikutvecklingen mer given än för de därpå följande åren. För åren 2016-2020 framkommer nedan aktuell bedömning av vilket år genomförande kan bli aktuellt, men det förtjänar att påpekas att genomförandet av enskilda satsningar kan komma att ske såväl tidigare som senare än vad som anges. Redovisningen för perioden 2021-2025 speglar Region Skånes ambitioner och tar upp de satsningar som i nuläget bedöms kunna bli aktuella under perioden. Planerade händelser förutsätts normalt genomföras i samband med tidtabellskiftet i december året före angivet årtal. 2015-2020 2015 Planerade händelser Förutsättningar Hässleholm-Växjö (Krösatåg) Utökat utbud vardagar. Ersätter tågbuss Hästveda- Hässleholm. Kräver beslut även av Regionförbundet Södra Småland. Lund-Växjö/Kalmar (Öresundståg) Förtätning till timmestrafik lörd och sönd. Takttrafik i timmesintervaller veckans alla dagar. Turerna går redan mellan Danmark och Lund. Växjö-Lund (Öresundståg) Utökning med tidigare morgontåg Växjö-Kastrup samt senare kvällståg Kastrup-Växjö. Turerna går redan mellan Lund och Danmark. 6 Bus rapid transit Förslag 2014-01-30 39 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 2015 Planerade händelser Förutsättningar Tjörnarp (Pågatåg) Ny Pågatågsstation. Helsingborg-Halmstad (Öresundståg) Nya kvällsavgångar sönd (en dubbeltur). Förtätning kvällstid dagligen (en enkeltur) Halmstad-Helsingborg (Öresundståg) Morgonavgång lörd-sönd (en enkeltur). Helsingborg-Hyllie (Pågatåg) Förlängd rusningstid för tåg via Landskrona. Halvtimmestrafik kl 14-15. Helsingborg-Lund (Pågatåg) Timmestrafik lörd och sönd på Råådalsbanan. Öresundsbron (Öresundståg) Utökad 10-minuterstrafik genom förlängd rusningstid för tåg till/från Hässleholm/Helsingborg. Kristianstad-Karlshamn (Pågatåg) Förlängning av trafiken från Bromölla till Karlshamn. Kräver beslut även i Danmark. Kräver beslut även av Region Blekinge. Kristianstad-Karlskrona (Öresundståg) Förtätning till timmestrafik till Karlskrona lörd och sönd. Takttrafik i timmesintervaller veckans alla dagar. Ystadbanan (Pågatåg) Sen kvällstur i varje riktning månd-torsd. Kristianstad-Simrishamn/Ystad (Regionbuss) Utvecklat koncept på SkåneExpressen 3 och 4. Helsingborg-Örkelljunga-Markaryd (Regionbuss) Utvecklat koncept på SkåneExpressen 10. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. 2016 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg-Hyllie (Pågatåg) Utökat utbud dagtid på vardagar för tåg via Landskrona. 30- minuterstrafik kl 9-15 månd-fred. Marieholmsbanan (Pågatåg) Timmestrafik dagligen. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. All busstrafik slopas Eslöv-Teckomatorp. Förslag 2014-01-30 40 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 2016 Planerade händelser Förutsättning Trelleborgsbanan (Pågatåg) 35 dubbelturer dagligen. Nya stationer: Trelleborg C Västra Ingelstad och Östra Grevie. Ängelholm-Förslöv (Pågatåg) 25 dubbelturer månd-fred, 18 dubbelturer lörd-sönd. Halvtimmestrafik i rusningstid månd-fred, i övrigt timmestrafik. Malmöringen (Pågatåg) Ny trafik på Kontinentalbanan och Citytunneln. Malmö-Vellinge-Näset (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 100. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Reducerad busstrafik Trelleborg-Vellinge-Malmö och slopad busstrafik Ö Grevie-Malmö. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Slopad busstrafik Ängelholm-Förslöv. Kräver tillåtlighet för persontåg på Kontinentalbanan samt genomförande av infrastrukturutbyggnad av bl a stationer enligt plan. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Malmö-Trelleborg (Regionbuss) Minskad busstrafik p g a Pågatågstrafik. Reducerad linje 146 kvar. Malmö-Lomma-Löddeköpinge (Regionbuss) Utveckling av linje 132 (möjliggörs p g a ny trafikplats). Lund-Sjöbo-Simrishamn (Regionbuss) Utvecklat koncept på SkåneExpressen 5. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Båstad-Ängelholm-Helsingborg (Regionbuss) Pågatåg till Förslöv ersätter linje 506. Teckomatorp-Eslöv (Regionbuss) Pågatåg ersätter linje 241. 2017 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg/Hässleholm-Köpenhamn (Öresundståg) Förlängd rusningstid med en timme tidig eftermiddag måndfred. Ystadbanan (Pågatåg) Förstärkning i rusningstid med fyra dubbelturer månd-fred. Malmö-Lund (Regionbuss) Utvecklat koncept på en av linjerna. Kräver beslut även i Danmark. Kräver nya mötesstationer i Skabersjö och Ruuthsbo. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Förslag 2014-01-30 41 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 2017 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg-Höganäs (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 220. Malmö/Lund-Hörby-Kristianstad (Regionbuss) Utvecklat koncept på SkåneExpressen 1 och 2. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Helsingborg-Bårslöv-Ekeby (Regionbuss) Pendeln införs på linje 297. Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen införs på linje 8. Kräver framkomlighetsåtgärder i likhet med linje 5. 2018 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg/Hässleholm-Köpenhamn (Öresundståg) Förlängd rusningstid med två timmar eftermiddag månd-fred. Söderåsbanan (Pågatåg) 18 dubbelturer Åstorp-Teckomatorp dagligen. Lund (Spårvagn) Spårvagn Lund C-Brunnshög. Kräver beslut även i Danmark. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. All busstrafik i stråket slopas. Kräver beslut om finansiering. Kristianstad-Åhus (Regionbuss) Ny linje. Malmö-Bara-Klågerup (Regionbuss) Pendeln införs på linje 142. Billesholm-Teckomatorp (Regionbuss) Linje 230 ersätts med Pågatåg. 2019 Planerade händelser Förutsättning Markaryd-Halmstad (Pågatåg) Förlängning av Pågatågstrafiken Hässleholm-Markaryd till Halmstad med nya stationer i Knäred och Veinge. Malmö-Lund (Regionbuss) Ny linje mot Lund NE. Lund-Staffanstorp (Regionbuss) Ny/utvecklad linje mot Lund NE. Förslag 2014-01-30 42 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 2020 Planerade händelser Förutsättning Lommabanan (Pågatåg) 25 dubbelturer Kävlinge-Hyllie månd-fred, 18 dubbelturer lörd-sönd. Halvtimmestrafik i rusningstid månd-fred, i övrigt timmestrafik. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Ett lägre turutbud (timmestrafik alla veckodagar) kan bli aktuellt om infrastrukturutbyggnaden minskas. Reducerad busstrafik Lomma-Malmö. Malmö-Lomma-Löddeköpinge (Regionbuss) Linje 133 ersätts av Pågatåg. Malmö-Sjöbo (Regionbuss) Utvecklat koncept på SkåneExpressen 8. Helsingborg (Stadsbuss) HelsingborgsExpressen på linje 1. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver framkomlighetsåtgärder i likhet med linje 5 i Malmö (MalmöExpressen). 2021-2025 Tåg Planerade händelser 2021 Skånebanan (Pågatåg) Nytt trafikupplägg med genomgående tåg Helsingborg- Kristianstad, eventuellt genomgående till Karlshamn. Utökad trafik Helsingborg-Åstorp, Åstorp-Klippan och Hässleholm- Kristianstad. 2021 Förslöv-Grevie (Pågatåg) 25 dubbelturer månd-fred, 18 dubbelturer lörd-sönd. Halvtimmestrafik i rusningstid månd-fred, i övrigt timmestrafik. 2022 Malmö-Lund (Pågatåg och Öresundståg) 4-spåret Arlöv-Högevall klart. Utökat utbud i Åkarp och Hjärup. Ny station i Klostergården. Uppehåll i Burlöv för merparten av alla tåg. Förutsättning Kräver att 4-spårsutbyggnaden Malmö-Lund är klar (för bra bytesmöjligheter i Hässleholm samt fungerande tidtabell Hässleholm-Kristianstad). Kräver att spårupprustningen Förslöv-Grevie kan finansieras och är genomförd. Slopad busstrafik Förslöv-Grevie. Kräver att 4-spåret i sin helhet är klart från Malmö till Högevall. Reducerad busstrafik Malmö-Lund när Klostergårdens station öppnas och turutbudet med tåg utökas. 2022 Helsingborg-Köpenhamn (Öresundståg) Utökning med ett tåg per timme i lågtrafiktid månd-fred. 2024 Lund-Köpenhamn (Öresundståg) Utökning med två tåg per timme i lågtrafiktid månd-fred. Innebär 10-minuterstrafik hela dagen månd-fred (ej natt). Kräver beslut även i Danmark. Kräver beslut även i Danmark. Spårvagn Planerade händelser 2022 Malmö Spårvagn på linje 5. 2025 Malmö Spårvagn på linje 8. Förutsättning Kräver beslut om genomförande och finansiering. Kräver beslut om genomförande och finansiering. Förslag 2014-01-30 43 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Buss Planerade händelser 2022 Kristianstad-Broby (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 545. 2022 Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen på linje 2 och 4. 2023 Lund-Dalby-Sjöbo (Regionbuss) Utvecklat koncept på linje 160. Förutsättning Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver framkomlighetsåtgärder i likhet med linje 5. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie som avslutas 2014. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Region Skåne en aktiv utvecklingsaktör Region Skåne är en av tre regioner som tillsammans med ett antal övriga finansiärer delfinansierar K2, en nationell forskningssatsning med målsättningen att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som medel för utveckling av hållbara och attraktiva storstadsområden. Ett huvudmotiv för K2:s tillblivelse är kollektivtrafikbranschens behov av ökad kunskap och kompetens för att möta framtidens utmaningar. Satsningen är ett led i Region Skånes ambition att ligga i framkant när det gäller utvecklingen av ett hållbart resande. Region Skåne ser gärna att Skåne blir en testbädd för nya innovativa lösningar, inte minst vad gäller ambitionerna att utveckla högkvalitativa busskoncept för att öka kollektivtrafikens attraktionskraft i de delar av regionen som saknar tågtrafik. Med aktivt statligt deltagande i superbussprojektet skulle insatserna komma snabbare. Åtgärder för anpassning till personer med funktionshinder I det korta perspektivet måste tillgängligheten i tågtrafiken säkerställas. Arbetet startar upp innan detta program beslutats och genomförs under 2014. Under första halvåret 2014 ska förutsättningarna för tillgänglighetsanpassning av busstrafiken utredas och slås fast. Därefter tas en handlingsplan fram med utgångspunkt i att målen för tillgänglighetsanpassningen ska nås. I planen ska i första hand de hållplatser och bytespunkter som har flest resenärer prioriteras. I samband med planens upprättande görs en översyn av hållplatser med få resenärer. Åtgärder för att nå miljömålen Region Skåne bedriver ett målinriktat och strategiskt miljöarbete för att öka tillgången på biogas. Genom att efterfrågan finns stimuleras behovet av ökad produktion. I Klimatsamverkan Skåne, ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne, finns projekt som syftar till att ge en samlad analys av potential och möjliga incitament för införande av fossilfria fordon och drivmedel i det skånska transportsystemet. Mycket av styrningen mot fossilfri kollektivtrafik sker genom tydliga krav i samband med upphandling av trafiken. Miljöfrågorna beaktas vid alla trafikupphandlingar. Bussarna ska Förslag 2014-01-30 44 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 successivt minska sina utsläpp och drivas med en ökande andel förnybar energi. I de områden där det finns gas tillgänglig ställs i upphandlingar krav på enbart gasbussar. Vid upphandling av färdtjänst- och sjukresor med personbilar ställs krav som driver mot ökad användning av fossilfria bränslen, i första hand biogas. Från och med 1 februari 2014 är samtliga personbilar gasfordon. För så kallade specialfordon kommer detta krav att ställas så snart det finns sådana fordon att tillgå på marknaden. Genom en bred satsning på biogas och miljöanpassade resor i Skåne påskyndas övergången till fossilfria bränslen. Det innebär också ett ökat intresse för biogasdrivna fordon och att det blir fler gasfordon på marknaden. I samarbete med bland annat Länsstyrelsen sker ett regelbundet arbete för att halterna av skadliga ämnen från trafiken inte ska överskrida miljökvalitetsnormerna i centrum i de större städerna. Förutom satsningen på fossilfria drivmedel är det viktigt att sträva mot bra körvägar för bussarna genom centrum där trafikens påverkan är som störst. Även färdtjänsten och sjukresorna kan bidra till minskade utsläpp till luft. Det sker dels genom övergången till förnybara bränslen, dels genom en planering som syftar till effektiv trafik med gena och snabba körvägar och god beläggning genom samordning av resor, så långt det är möjligt med hänsyn till kundens enskilda resetillstånd. Att såväl Pågatågen som Öresundstågen även fortsättningsvis behåller licensen för märkningen Bra miljöval är en viktig utgångspunkt i arbetet mot fossilfri kollektivtrafik. Planeringen av infrastrukturåtgärder är också väsentliga i miljöarbetet. Gena körvägar och färre stoppsignaler gör att bussarna blir ett alternativ som kan konkurrera med bilen. Tidsaspekten är en viktig faktor för att kollektivtrafiken ska kunna vara ett bra alternativ till bilen. Om kollektivtrafiken tar marknadsandelar från bilismen ökar miljönyttan. Förslag 2014-01-30 45 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kapitlet syftar till att binda samman mål och strategiska ställningstaganden med ekonomiska konsekvenser och resursbehov. Tabellen på nästa sida visar en översiktlig bedömning av ekonomin i trafiken fram till år 2022. I beräkningarna har kostnaderna räknats upp med 2,0 procent per år och intäkterna har justerats i motsvarande mån. Det ekonomiska utfallet är beroende av ett antal parametrar som inte är beslutade i nuläget. Intäkter och kostnader i tabellen baseras på en fortsatt utbyggnad av trafiken enligt trafikförsörjningsprogrammet, investeringar i nya tåg, investeringar i infrastruktur enligt gällande planer och ett fortsatt ökat resande med kollektivtrafik i Skåne. Av tabellen kan man få bilden av att kollektivtrafiken endast är en kostnadspost i Region Skånes resultaträkning. En väl utbyggd kollektivtrafik genererar emellertid en viktig ekonomisk uppsida i form av samhällsnytta. Som nämnts tidigare visade den senaste beräkningen, som gjordes utifrån 2009 års trafik och resor, på samhällsnyttoeffekter motsvarande drygt 1,1 miljard kronor för kollektivtrafiken i Region Skånes regi. Då handlar det enbart om miljöeffekter, trafiksäkert, och minskat vägslitage. Den största samhällsnyttan kommer sannolikt från kollektivtrafikens bidrag till att binda samman Skåne och de dynamiska effekter det innebär. Ökad tillgänglighet gör det lättare för Skånes medborgare att hitta ett arbete inom pendlingsavstånd eller att kunna delta i önskad utbildning för att därefter hitta ett jobb. Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. Till det ska läggas att ökad tillgänglighet i hög grad bidrar till att Skåne blir en attraktivare region med ökad livskvalitet för såväl invånare som besökare. Ansträngningar görs också i syfte att få mer och bättre kollektivtrafik för pengarna. I nya trafikavtal som tecknas mellan Region Skåne och trafikföretagen utgör incitament för ökat resande ett viktigt inslag, allt för att öka drivkraften hos trafikföretagen att erbjuda en attraktiv trafik. Med rätt drivkrafter för trafikföretagen, som dagligen möter kunderna i tåg och bussar, ges de bästa förutsättningarna att erbjuda en trafik som efterfrågas av kunderna och leder till att allt fler väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Den kommersiella regionala kollektivtrafiken utgör i nuläget en mycket liten del av det totala kollektivtrafikutbudet i Skåne. Genom erbjudanden om samverkan med kommersiella aktörer och en i grunden positiv hållning gentemot kommersiella initiativ kan Region Skåne bidra till att fler och fler kommersiella alternativ etableras. Om det kommersiella inslaget ökar kan dessutom de ekonomiska förutsättningarna förändras till det bättre. Många faktorer påverkar det ekonomiska utfallet. Det måste därför poängteras att siffrorna i de följande tabellerna innehåller en mängd osäkerhetsfaktorer, en osäkerhet som naturligtvis är större för år 2022 än för 2015. Förslag 2014-01-30 46 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Prognos för intäkter/kostnader (miljoner kronor) (MSEK) Utfall Progn. Budget Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Biljettintäkter 2 010 2 185 2 283 2 414 2 585 2 745 2 911 3 075 3 226 3 389 3 563 3 756 Serviceresor 165 178 173 187 187 187 187 187 187 187 187 187 Övr intäkter 113 123 102 64 64 64 64 64 64 64 64 64 Statsbidrag 34 29 28 26 26 26 26 26 26 26 26 26 S:a intäkter 2 322 2 515 2 585 2 691 2 862 3 022 3 188 3 353 3 503 3 666 3 840 4 033 Kostnader 3 986 4 349 4 485 4 931 5 224 5 605 5 940 6 290 6 595 6 883 7 177 7 540 Netto -1 664-1 834-1 900-2 240-2 362-2 583-2 752-2 937-3 092-3 217-3 337-3 507 Beräknade intäkter och kostnader för perioden 2015-2022 (miljoner kronor). Kostnaderna har räknats upp med 2,0 procent per år och intäkterna har justerats i motsvarande mån. Internräntan är 2,5 procent för 2015 och antas därefter öka med 0,5 procentenhet per år till år 2019 då den uppgår till 4,5 procent. Denna nivå antas kvarstå åren 2020-2022. Tabellen inkluderar intäkter och kostnader för sjukresor, vilka egentligen inte omfattas av trafikförsörjningsprogrammet. Jämförelse med Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 (MSEK) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Netto ovan justerat för jämförbarhet -2 410-2 684-2 910-3 156-3 377-3 572 - - Netto Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012-2 314-2 618-2 919-3 234-3 545-3 879 - - Förändring -96-66 +9 +78 +168 +307 - - Jämförelse mellan nettokostnader i föregående trafikförsörjningsprogram och detta program. I det föregående trafikförsörjningsprogrammet finns inga intäktsjusteringar i prognosmodellen. För att ge en rimlig jämförelse har därför värdena i detta program justerats genom att den årliga intäktsjusteringen tagits bort. Nettokostnad för nysatsningar respektive år (MSEK) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Tåg 45,8 45,8 1,2 29,9 0,0 20,6 17,1 46,7 Spårvagn 0,0 0,0 33,3 0,0 0,0 0,0 0,0 4,6 Buss 63,6 36,5 49,5 32,8 33,2 35,3 34,1 38,0 S:a ny trafik 109,4 82,3 84,0 62,7 33,2 56,0 51,3 89,4 Nettokostnaden för utbyggnad av trafiken respektive år. Nettokostnaden anges endast det första trafikåret men genererar naturligtvis både intäkter och kostnader kommande år. I siffran för buss 2015 ingår cirka 28 miljoner kronor för utökat utbud enligt riktlinjer för basutbud (se avsnittet Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Skåne). Prognos för investeringsbehov i spårfordon Tabellen på nästa sida visar det beräknade antalet tåg- och spårvagnsfordon som behövs i slutet av respektive år utifrån trafikförsörjningsprogrammets prognosmodell. Förslag 2014-01-30 47 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Pågatåg modell X61 Beräknat behov 60 66 69 73 76 83 86 90 93 96 99 108 Tillgång 69 69 74 74 74 74 74 74 74 74 74 74 Över-/underskott +9 +3 +5 +1-2 -9-12 -16-19 -22-25 -34 Öresundståg modell X31 Beräknat behov 47 47 48 51 53 53 53 54 55 56 57 58 Tillgång 47 47 47 51 51 51 51 51 51 51 51 51 Över-/underskott 0 0-1 0-2 -2-2 -3-4 -5-6 -7 Spårvagnar Beräknat behov 0 0 7 7 7 7 7 7 21 21 21 36 Tillgång 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Över-/underskott 0 0-7 -7-7 -7-7 -7-21 -21-21 -36 Beräknat behov beskriver antalet fordon som beräknas behövas för trafiksättning. Tillgång beskriver hur många fordon som antas finnas till förfogande givet de fordon som Region Skåne idag förfogar över i form av eget ägande, avtalad långtidshyra, beställda tåg samt fattade politiska beslut avseende fordonsanskaffning. Över-/underskott beskriver differensen mellan Beräknat behov och Tillgång och är det antal fordon som måste anskaffas eller hyras för att kunna driftsätta trafikförsörjningsprogrammets planerade trafik. Förslag 2014-01-30 48 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Förutsättningar för kommersiell trafik Region Skåne har avtal om utförande av trafikuppdrag med ett flertal trafikföretag. I god tid innan ett trafikavtal löper ut utvärderas trafikens fortsatta existens och utformning. En eventuell upphandling förannonseras och trafikföretag bjuds in till samråd inför upphandling, SIU. Vid SIU:n ges en utförlig beskrivning av trafiken och dess förutsättningar och marknadens aktörer ges tillfälle att ta ställning till om trafiken är av intresse och kan bli aktuell för att drivas på kommersiella grunder. Tillvägagångsättet har som syfte att öppna upp en konstruktiv dialog med trafikföretagen angående deras eventuella ambitioner, en dialog som kan ta fasta på hela trafikområden men också brytas ned i delar på linjer och turer. Idag sker viss samverkan med kommersiell trafik och för att underlätta för framtiden har ett samlat erbjudande för etablering av kommersiell trafik i Skåne tagits fram, baserat på möjligheterna i gällande lagstiftning (bilaga 12). Ambitionen är att underlätta för kunderna genom att göra det enkelt att hämta information om det samlade utbudet, använda resmöjligheterna från gemensamma hållplatser och terminaler samt, på lite längre sikt, kunna betala för hela resan vid ett tillfälle. Region Skåne söker också lösningar för tillträde till terminaler och hållplatser för den kommersiella trafiken på konkurrensneutrala villkor. Region Skåne har med ett flertal taxiföretag avtal om utförande av färdtjänst- och sjukreseuppdrag. Det är Region Skånes uppfattning att dessa uppdrag ger en god bas för taxiföretagens verksamhet och underlättar möjligheten att också bedriva kommersiell taxitrafik, även på mindre orter. Fordon som anskaffats för färdtjänst och sjukresor kan dessutom användas för kommersiell taxitrafik när de inte utnyttjas för Region Skånes uppdrag. Därmed ges bättre förutsättningar för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet, vilket Region Skåne som regional kollektivtrafikmyndighet ska verka för. Kollektivtrafiken kräver i Skåne, liksom i övriga landet, årliga tillskott av offentliga medel. Generellt sett är således inte kollektivtrafiken en företagsekonomiskt god affär. Lönsamheten varierar emellertid mellan linjerna. Vi väljer här att använda begreppet lönsamhet även om det i merparten av trafiken snarare handlar om nivån på självfinansieringsgraden. Generellt har linjer i områden med stora resandeunderlag och god konkurrenskraft mot bilen bättre lönsamhet än trafik på landsbygden. I huvudsak återfinns trafiken med den bästa lönsamheten i de så kallade starka stråken. Även om de flesta av dessa idag uppvisar nettounderskott vad gäller ekonomiska termer kan lönsamheten sannolikt förbättras av en aktör som vågar satsa och utveckla nya tjänster. Region Skåne ser möjligheter för den som antar utmaningen och jobbar nära sin lokala marknad med service, kundvård, prissättning och marknadsinsatser som instrument för att utveckla sin affär. Därtill kan det finnas utrymme för mer nischade aktörer som skjuter in sig på målpunkter där den offentligt finansierade kollektivtrafiken har sämre konkurrenskraft. Det kan till exempel gälla i relationer där en resa med Skånetrafiken kräver många byten eller där färdvägen inte blir den mest optimala och dagens utbud därmed har svårt att hävda sig mot bilen. Ekonomin i stadsbusstrafiken har ett tydligt samband med stadens storlek, där de största städerna har den bästa trafikekonomin. Stadsbusstrafiken har emellertid generellt sämre kostnadstäckningsgrad än de bästa regionbusstråken. Förslag 2014-01-30 49 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Tågtrafiken bedöms generellt som starka stråk men även här är trafiken med den bästa kostnadstäckningsgraden koncentrerad till Sydvästra Skåne, framförallt i stråket Helsingborg- Lund-Malmö och vidare mot Kastrup/Köpenhamn. I bilaga 13 ges en översiktlig bild över kollektivtrafikens marknadsandelar, resande och trafikekonomi. Förslag 2014-01-30 50 (50)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 1 Bilaga 1 Intern rollfördelning Region Skåne har två olika roller för den regionala kollektivtrafiken i Skåne. Dels i rollen som RKM och dels som utförare. Den interna ansvarsfördelningen har beslutats i syfte att skapa en tydlig intern rollfördelning gällande den regionala kollektivtrafiken och samtidigt stärka det politiska mandatet, samtidigt som det ska underlätta i våra externa kontakter. Genom att myndighetsrollen separeras från den operativa verksamheten skapas förutsättningar för en professionell och förtroendefull samverkan och konkurrens med marknadens aktörer. Myndigheten blir beställare av regional kollektivtrafik. Regionfullmäktige fastställer årligen det regionala trafikförsörjningsprogramet där bland annat behovet av och målen för den regionala kollektivtrafiken beskrivs. Regionfullmäktige styr trafiken i första hand genom: Mål och åtgärder enligt trafikförsörjningsprogrammet, vilka tar sin utgångspunkt i det regionala utvecklingsprogrammet/regionala utvecklingsstrategin Särskilda beslut i strategiskt viktiga frågor (exempelvis vid inköp av nya tåg) Årliga beslut om verksamhetsplan och budget Den kollektivtrafik som inte bedrivs på kommersiella grunder, upphandlas. Innan upphandling genomförs ska beslut om allmän trafikplikt fattas. De politiska instanser som i första hand hanterar kollektivtrafikfrågor är regionala tillväxtnämnden och kollektivtrafiknämnden. Till stöd för regionala tillväxtnämndens arbete kring kollektivtrafikfrågor finns Kollektivtrafikmyndigheten. Kollektivtrafiknämndens verksamhetsområde utförs av nämndens förvaltning Skånetrafiken. Regionala tillväxtnämnden (Kollektivtrafikmyndigheten) ansvarar för att tillsammans med kollektivtrafiknämnden ta fram regionalt trafikförsörjningsprogram inklusive ekonomiska ramar fattar beslut om allmän trafikplikt Kollektivtrafiknämnden (Skånetrafiken) bistår regionala tillväxtnämnden i framtagandet av regionalt trafikförsörjningsprogram verkställer trafikförsörjningsprogrammet ansvarar för utvecklingen av både skattesubventionerad och kommersiell trafik har det samlade kund- och resenärsansvaret samordnar gemensamma frågor rörande terminaltillträde, biljetter, informationssystem, hållplatser etc utvecklar utbud, tidtabeller, marknadsföring, komfort och trafikslag 1(2)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 1 är ingång för kommersiella aktörer angående marknadstillträde respektive frånträde rapporterar årligen till Transportstyrelsen och regionfullmäktige Det beslutade trafikförsörjningsprogrammet är att betrakta som en beställning till kollektivtrafiknämnden som har till uppgift att verkställa de delar i programmet som utförs i offentlig regi. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att frågor rörande kommande trafikförsörjningsprogram hanteras av Kollektivtrafikmyndigheten, liksom frågor som rör utveckling och kommunala planer, medan praktiska frågor inom ramen för beslutat trafikförsörjningsprogram hanteras av Skånetrafiken, t ex tidtabell och hållplatser. En viktig utgångspunkt är att kollektivtrafiken ska bygga på helhetssyn på de olika trafikslagen och på kollektivtrafikens samband med andra viktiga funktioner i samhället. Den ska också vara samordnad med andra verksamheter inom Region Skåne. 2(2)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 2 Bilaga 2 Samråd Dag Plats Samverkanspart 19 mars 2013 Malmö Malmö/Lund-regionen, tjänstemän (RTI-möte) 20 mars 2013 Kristianstad Skåne NO, tjänstemän (RTI-möte) 21 mars 2013 Sjöbo SÖSK, tjänstemän (RTI-möte) 22 mars 2013 Helsingborg Skåne NV, tjänstemän (RTI-möte) 19 april 2013 Simrishamn SÖSK, tjänstemän 23 april 2013 Kristianstad Skåne NO, tjänstemän 24 april 2013 Yngsjö Skåne NO, politiker 29 april 2013 Malmö Malmö-Lundregionen, tjänstemän 30 april 2013 Helsingborg Skåne NV, politiker och tjänstemän 13 maj 2013 Karlskrona Region Blekinge, tjänstemän 15 maj 2013 Växjö Regionförbundet södra Småland, tjänstemän 16 maj 2013 Simrishamn SÖSK, politiker 16 maj 2013 Kristianstad Trafikverket 17 maj 2013 Halmstad Region Halland, tjänstemän 20 maj 2013 Malmö Jernhusen 22 maj 2013 Hässleholm Trafikföretag (Skånetrafikens företagsråd) 28 maj 2013 Höganäs Skåne NV Kollektivtrafikgrupp, politiker 28 maj 2013 Lund MalmöLundregionen, politiker 3 juni 2013 Kristianstad Representanter för brukare/kunder 18 nov 2013 Kristianstad Skånes kommuner, politiker och tjänstemän 20 nov 2013 Hässleholm Trafikföretag (Skånetrafikens företagsråd) 21 nov 2013 Malmö Skånes kommuner, politiker och tjänstemän 27 nov 2013 Kristianstad Näringslivs- och branschorganisationer samt Jernhusen 28 nov 2013 Hässleholm Representanter för brukare/kunder 16 dec 2013 Köpenhamn Trafikstyrelsen 17 dec 2013 Kristianstad Trafikverket samt Region Blekinge, Region Halland och Regionförbundet södra Småland, tjänstemän 17 dec 2013 Kristianstad Trafikföretag 1(1)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Bilaga 3 Sammanställning av remisyttranden Bilagan redovisar en sammanställning av inkomna remissyttranden på Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogram för Skåne. Inkomna yttranden redovisas i den vänstra kolumnen. Region Skånes kommentarer finns i den högra kolumnen. Remissen sändes ut i till nedanstående lista: Bjuvs kommun Bromölla kommun Burlövs kommun Båstads kommun Eslövs kommun Helsingborgs stad Hässleholms kommun Höganäs kommun Hörby kommun Höörs kommun Klippans kommun Kristianstads kommun Kävlinge kommun Landskrona stad Lomma kommun Lunds kommun Malmö stad Osby kommun Perstorps kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skurups kommun Staffanstorps kommun Svalövs kommun Svedala kommun Tomelilla kommun Trelleborgs kommun Vellinge kommun Ystads kommun Åstorps kommun Ängelholms kommun Örkelljunga kommun Östra Göinge kommun Trafikverket Länsstyrelsen Skåne SKL Skåne Svenska Taxiförbundet Sydsvenska industri och handelskammaren Företagarna Sv näringsliv Sv Bussbranchens Riksförbund Tågoperatörerna Jernhusen Naturskyddföreningen Lantbrukarnas Riksförbund LRF Skåne Resenärsforum HSO Skåne RPG distriktet Skåne-Blekinge DHR PRO Skåne. SPF Skåne SRF Skåne SPRF Distrikt Skåne SKPF Skåne Malmö Högskola Kristianstads studentkår Lunds studentkårer Järnvägsfrämjandet Lokalavdelning Syd Region Blekinge Regionförbundet Södra Småland Region Halland Region Huvudstaden Region Själland Skåne Nordost Skåne Nordväst Sydöstra Skånes sammarbetskommitté 1(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Skåne Nordväst Skåne Nordvästs elva kommuner har lämnat ett gemensamt yttrande. Skåne Nordväst anser att inriktningsdokumentet är en bra grund för fortsatt dialog. Skåne Nordväst anser att mer än bara arbetspendling och utbildning måste stödjas i programmet, tex rekreation, fritid, inköp, turism, mm. Skåne Nordväst anser att det är en viktig strategi att bygga i kollektivtrafik stråk och i stationsnära lägen. Skåne Nordväst anser det viktigt att resmöjligheterna byggs ut i takt med ökad efterfrågan i alla reserelationer, inte enbart i starka stråk. Skåne Nordväst anser att programmet bör tydliggöra behovet av samverkan mellan kommuner och med Region Skåne. Skåne Nordväst anser det viktig att kollektivtrafiken kopplas ihop med bilpooler, egen bil, moped, cykel, hyrcykelsystem, mm i trafiksystemets noder. Skåne Nordväst anser att programmet måste tydliggöra trafikansvarigas ansvar att ha ett enkelt och tillgängligt biljettsystem. Skåne Nordväst anser att programmet måste stödja och underlätta det fria skolvalet för Skåne som en attraktiv gymnasieregion genom fördjupad dialog mellan kommuner och Region Skåne. Skåne Nordväst anser att kostnadstäckningsgraden inte kan vara absolut utan måste beräknas på några års sikt. Skåne Nordväst anser att visionsarbetet bör ges ökad priorietet. Skåne Nordväst tycker att områden med betydande andel andra färdsätt utöver kollektivtrafik ska kartläggas och ges samma status som svag trafik. Skåne Nordväst anser att trafikförsörjningsprogrammet måste förtydligas med att Region Skåne kan ta fullt ansvar för den kommunala färdtjänsten. Det är också viktigt att den konventionella kollektivtrafiken anpassas för att ta hand om så många som möjligta av de resor som idag måste utföras med färdtjänst. Skåne Nordväst anser att det behövs en utökad samverkan för att nå målen om fossilfri kollektivtrafik 2020. Skåne Nordväst anser det viktigt att programmet innehåller en helhetssyn på den samhällsekonomiskanyttan med kollektivtrafiken inom områden som turism, fritidssektorn, fritt val inom skolan, mm. Skåne Nordväst anser att en utvärdering och översyn av kollektivtrafikavtalet om det är fortsatt fullt ändamålsenligt bör göras. Region Skåne tycker det är positivt att kommuner lämnat ett gemensamt yttrande. Region Skåne noterar synpunkten. Tillgängligheten för turister ska utredas under 2014. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan om fördjupad dialog är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan om anpassning av den allmänna kollektivtrafiken är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Enligt skrivning i kollektivtrafikavtalet ska det utvärderas en gång per mandatperiod. 2(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Skåne Nordost Skåne Nordosts sex kommuner har lämnat ett gemensamt yttrande. Skåne Nordost anser att det är viktigt att programmet visar på hur Fehmarn Bält förbindelse får för betydelse för kollektivtrafiken i Skåne. Skåne Nordost anser att det är en viktigt att underlätta för arbetspendling mellan Skånes två arbetsmarknadsregioner. Skåne Nordost anser det mycket angeläget att belysa att arbetsmarknaden utvidgas norr och öster ut och utanför samt hur det påverkar kollektivtrafiken. Skåne Nordost anser att trafikplaneringen i framtiden tydligare måste utgå ifrån kopplingen till omlandet utanför Skåne. Skåne Nordost anser det viktigt att det tas hänsyn till att Skånes kommuner har olika förtutsättningar och inte behandlas som en homogen grupp. Skåne Nordost anser det väsentligt att lyfta fram möjlighetera att bygga ut kollektivtrafiken med olika nya former av buss system. Skåne Nordost anser att det i programmet ska framgå att en bättre samverkan mellan samhällsaktörerna måste ske för att kollektivtrafiken ska bli strukturbildande med ett hela resan perspektiv. Skåne Nordost anser att målen bör vara mätbara och beskrivas tydlig. Skåne Nordost anser att kollektivtrafik också måste får utvecklas i redan bebyggda områden. Skåne Nordost anser att förändringar måste föregås av en tydlig dialog med berörda kommuner, invånare, resenärer och andra intressenter. Skåne Nordost anser att kostnadstäckningsgraden för nya satsningar måste ses över ett visst tidspann. Skåne Nordost anser att det viktigt att skapa olika nivåer på resandemöjligheter med buss likt den utvecklingen som skett för tåg. Skåne Nordost anser det viktigt att det finns en tydligare inriktning för vad man vill och kan säkerställa för kollektivtrafiklösningar på landsbygden. Skåne Nordost anser att samspelet mellan allmän kollektivtrafik och serviceresor tydligt måste lyftas fram. Skåne Nordost anser det djup tillfredsställande att målsättningen är att vara fossilbränslefri 2020. Skåne Nordost anser det önskvärt att det finns beräkningar för kollektivtrafikens samhällsnytta och att det gör analys av totalekonomiska konsekvenser för en väl utbyggd kollektivtrafik i samhället. Region Skåne tycker det är positivt att kommuner lämnat ett gemensamt yttrande. Region Skåne har beaktat synpunkten. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. 3(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, SÖSK SÖSK ställer sig bakom inriktningsdokumentet om följande synpunkter och kommentarer beaktas. SÖSK anser att Region Skåne bör ta tag i de stora skillnader som finns i kollektivtrafikutbudet i olika pendlingsstråk. SÖSK anser att det är viktigt med en koppling mellan RTI-plan och de övergripande målen. SÖSK anser att gymnasieelevernas behov av resor till utbildning måste tillgodoses. SÖSK är positiva till en tidig dialog i samband med bebyggelseplanering. SÖSK anser att nya bostadsområden ska ha kollektivtrafikförsörjning direkt. SÖSK anser inte att det är realistiskt att kräva 50 % kostandstäckningsgrad för nya satsningar. SÖSK anser att det är viktigt att samverka med skolskjuts, färdtjänst/sjukresor/närtrafik och taxi för att upprätthålla ett acceptabelt trafikutbud på landsbygd. SÖSK instämmer att högkvalitativa bussystem ska vara strukturbildande för stråk med stora resande flöden som saknar järnväg. Ev införandet av dessa ska inte behöva vänta till avtalsperiodens slut. SÖSK anser att det bör framgå att Region Skåne ska verka för fortsatt övertagande av färdtjänst. SÖSK instämmer att kommersiell trafik ger möjligheter att utveckla och bredda trafikutbudet. SÖSK anser att det bör tas fram ett gemensamt biljettsystem för allmän och kommersiellt kollektivtrafik. Region Skåne tycker det är positivt att kommuner lämnat ett gemensamt yttrande. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Det pågår en oberoende granskning av färdtjänsten som ska ligga till grund för framtida utveckling. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Bjuvs kommun Bjuvs kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Bromölla kommun Bromölla kommun ansluter sig till det gemensamma yttrandet från Skåne Nordost. Burlövs kommun Burlövs kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet. Burlövs kommun anser att det är viktigt att Burlöv C, som blivande regional- och kommunalt centrum, beaktas i kollektivtrafiksystemen som utvecklas. Burlövs kommun anser att nya bussfiler måste göra på bekostnad av bilkörfält för att inte skapa mer biltrafik. Burlövs kommun anser att trafikförsörjningsprogrammet borde hantera frågor som kan utgöra hinder för utveckling i kollektivtrafiknära lägen, tex riksintressen, jordbruksmark. Ett förtydligande av vilka värden som Frågan är hanterad i trafikförsörjningstrafikförsörjningsprogr ammet. Detta ligger utanför trafikförsörjningsprogrammet verksamhetsområde. 4(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 ingår i riksintresset stationer borde göras. Burlövs kommun anser att det är viktig att lyfta fram andra målpunkter än kommuncentra, t ex stranden i Lomma, Hvila utbildning i Staffanstorp. Båstads kommun Båstads kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Helsingborgs stad Helsingborgs stad ställer sig bakom det gemensamma yttrande för Skåne nordväst Höganäs kommun Höganäs kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Höörs kommun Höörs kommun anser att målen om fördubbling samt fossilbränsle fritt 2020 är bra och ambitiösa. Höörs kommun poängterar att det är viktigt med en långsiktighet och kontinuitet i trafikeringen för att kunna planera kollektivtrafiknära för trovärdigheten mot medborgare och näringsliv. Höörs kommun anser att en satsning på tillväxtmotorerna inte får ske på bekostnad av övriga orter. Det finns ingen acceptans inte en försämring av tågtrafiken till Höörs tätort tillförmån för bättre trafikering till och från de regionala kärnorna. Höörs kommun ställer sig inte bakom indelningen av trafiken med Öresundståg och Pågatåg. Stopp med ett tåg måste kompenseras med ett annat. Höörs kommun anser att begreppen starka stråk, medelstarka stråk och svag trafik behöver förtydligas. Höörs kommun föreslår en fördjupning av Trafikverkets trafikeringsstudier på stambanan med utjämnade hastigheter för effektivare kapacitetsutnyttjande. Kävlinge kommun Kävlinge kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet men med tillägg av nedanstående synpunkter Kävlinge kommun förutsätter att det färdiga programmet kommer innehålla konkreta förslag på förändringar likt i TFP 2012. Kävlinge kommun delar uppfattningen om att bygga i kollektivtrafiknära lägen men anser att de själva måste ha möjligheter att planera för att utveckla och utnyttja andra attraktioner där kollektivtrafiken ännu inte har acceptabel standard. Kävlinge kommun anser att det är mycket angeläget att även arbeta med förbättringar på de svaga stråken. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne noterar synpunkten som måste vägas in i ett regionalt perspektiv. Region Skåne noterar synpunkten som måste vägas in i ett regionalt perspektiv. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. 5(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Landskrona stad Landskrona stad ställer sig bakom inriktningsdokumentet men bilägger förslaget till fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn för kännedom. Lomma kommun Lomma kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet men utgår ifrån att det kommer presenteras konkreta förslag till förändringar i kollektivtrafiken likt Trafikförsörjningsprogram 2012. Lomma kommun anser att det är positivt med tuffa mål med fossilfrikollektivtrafik och fördubbling och ser fram emot satsningar som kan leda till ökat resande i Lomma kommun Lomma kommun anser det viktig att även arbeta för en förbättring av de svag stråken och inte enbart de starka och medelstarka stråken. Lunds kommun Lunds kommun vill lyfta vikten av samverkan med Köpenhamn, Öresundsregionen, övriga grannregioner och de större städerna för kollektivtrafikens utveckling. Lunds kommun anser att utvecklingen i MalmöLundregionen är beroende av en utvecklad kollektivtrafik både mellan och inom städerna. Lunds kommun anser att fokus i högre grad bör läggas tillväxtmotorernas behov av kollektivtrafiken. Lunds kommun anser att kollektivtrafiken spelar en betydande roll för att i samverkan med andra aktörer kunna uppnå en god tillväxt och stadsutveckling. Lunds kommun anser att utbudet av kollektivtrafik inte enbart ska tillgodose resor till arbete och studier utan också till service, handel, fritidsaktiviteter och nöjen. Lunds kommun anser att antalet resor kan användas som mätetal kopplat till målet marknadsandel. Lunds kommun anser att målet om 5 resmöjligheter även bör gälla för arbetspendling i område som inte motiverar busstrafik. Lunds kommun påpekar vikten av att satsa på tillväxtmotorernas förutsättning för ekonomisk tillväxt i resonemanget om flerkärnighet och regional utveckling. Lundskommun anser att ett av de övergripande målen bör vara att öka tillgängligheten till systemet och minska trösklarna för dess användning genom ett hela resan perspektiv. Lunds kommun är tveksam till ett samarbete kring kommunens skolskjutsar pga av lov och olika dagscheman. Lunds kommun anser att det behövs en översyn av den anropsstyrda trafiken för att utveckla ett modernt och kundanpassat resesätt för resenärer i trafiksvaga områden. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. 6(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Lunds kommun är tveksam till att stora satsningar förankras med plankontrakt. De förordar istället en ökad dialog mellan berörda aktörer. Lunds kommun anser att det i nya området är viktigt att kollektivtrafiken är på plats från första inflyttningen även om underlaget är mycket begränsat. Lund kommun anser att det bör påpekas tydligare hur själva utförandet av trafiken bör genomföras, inkluderat kunskap och engagemang från trafikpersonal, information, biljettsystem, mm. Lunds kommun anser att kostandstäckningsgraden bör vara ett mått som årligen redovisas. Lunds kommun vill att det förtydligas hur kollektivtrafiken kan effektiviseras för att minska kostnaderna. Lunds kommun är tveksam till att formulera regionövergripande målbilder och strategier för den fysiska planeringen. De bedömer det som mer framgångsrikt att planering istället utgår ifrån den kommunala översiksplaneringen och att dialogen fokuserar på att stödja de olika behov som kommunerna i Skåne har. Malmö stad Malmö stad anser det vara mycket positivt att kollektivtrafikens roll som strukturbildande i samhällsplaneringen lyfts fram. Malmö stad anser att det är avgörande att alla aktörer samlas kring en gemensam målbild och konsekvent arbetar för att stärka befintliga system med såväl planeringverktyg som inversteringsplanering. Malmö stad anser att det gränsöverskridandet perspektivet bör förtydligas vad avser kopplingen till angränsande län och Själland. Malmö stad framhäver att det måste vågas investeras där nyttan för de skånska medborgarna är som störst och den reella utvecklingen sker. Malmö Stad påminner om kommunens tidigare yttrande över Region Skåne s strukturbildsarbete där Malmö stad inte kan stödja begreppet den flerkärniga miljonstaden Skåne samt den målbild och de strategier som begreppet medför. Malmö stad anser det viktigt att förtydliga vilken roll kollektivtrafiken har för bättre ekonomi, social och ekologisk miljö i de större städerna. Malmö stad vill särskilt poängtera att trafikförsörjningsprogrammet måste innehålla riktlinjer för minimistandard för stadsbusstrafiken i Malmö. Malmö stad anser att det krävs ett bra kollektivtrafikutbud även kvällar och helger för de som inte har möjlighet eller vill resa med bil. Malmö stad anser att det behövs tas mer hänsyn till kvalitetsfrågor vad gäller fordon, fordonsunderhåll, personal med mera. Frågan ryms inte inom trafikförsörjningsprogrammet som har fokus på Vad som ska genomföras istället för Hur det genomförs. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. 7(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Malmö stad anser att det måste föras en nära dialog med kommunen vid upphandling en av trafik samt en aktiv dialog med upphandlad operatör i genomförandet. Malmö stad anser att marknadsföring, synlighet och enkla, tillgängliga biljettsystem måste stå i fokus för en ökad tillgängliget till systemet. Malmö stad anser att mål och indikatorer för restidskvot mellan bil och kollektivtrafik bör tas fram Malmö stad anser att kostandstäckningsgraden för kollektivtrafiken per transportslag bör förtydligas. Malmö stad vill betona betydelsen av att kollektivtrafiken finns på plats från dag ett när det gäller nya etableringar då det finns en benägenhet att ändra tidigare vanor. Malmö stad anser att biljetthanteringen och biljettsystemets utformning och dess påverkan på hållplatstider och total restid behöver lyftas. Malmö stad anser att satsningen på biogas för buss är bra men också att det krävs en utveckling mot eldriven kollektivtrafik för att förbättra de lokala miljöförhållandena. Malmö stad anser att frågan om underhåll av fordon bör beröras främst för att minska buller och avgasutsläpp. Malmö stad vill särskilt framhålla att det behöver skapas gemensamma forum för diskussioner och samverkan mellan Region Skåne, Skånetrafiken och Skånes kommuner. Malmö stad är positiv till att det ges möjlighet till att yttra sig över inriktningsdokumentet och ser fram emot en fortsatt dialog. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne beaktar synpunkten. Perstorps kommun Perstorps kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Skurups kommun Skurups kommun ställer sig bakom målsättningar och ambitioner i dokumentet Skurups kommun understryker att en utbyggd kollektivtrafik förutsätter omfattande investeringar och underhåll av ny och befintlig infrastruktur. Skurups kommun lyfter att det är viktigt att ambitioner, målsättningar, prioriteringar och ekonomiska åtaganden samordnas i de styrande dokumenten; regional transportinfrastrukturplan, godsstrategi och trafikförsörjningsprogram Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. 8(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Staffanstorps kommun Staffanstorps kommun delar i stort de ställningstaganden som redovisas i inriktningsdokumentet. Staffanstorps kommun vill betona att samhällsbyggnad kommer ske där människor och företag vill bo och verka. Det kommer alltid att ske utbyggnader som förutsätter att kollektivtrafikutbyggnad sker. Staffanstorps kommun delar uppfattningen om att det bör finnas ett utökat regional perspektiv i den kommunala planeringen. Staffanstorps kommun anser att resenärernas målpunkter borde få ett större genomslag för busstrafikens linjesträckningar. Staffanstorps kommun anser inte att trafikförsörjningsprogrammet ska omfatta resor som avser färdtjänst. Svedala kommun Svedala kommun instämmer i stort i förslagaet till inriktningsdokument. Svedala kommun vill se en utvecklad trafik mellan kranskommuner och för att avlasta stadskärnorna samt öka utbytet mellan kommunerna. Svedala kommun önskar att tankar om spårtrafik lyfts in där det är möjligt. Svedala kommun anser att kopplingen mellan inriktningsdokumentet och RTI-planen borde tydliggöras. Svedala kommun anser att det är angeläget att utveckla kollektivtrafiken vad avser standard och status, både för buss och för tåg. Angelägna områden anses vara; standard på hållplats/station, punktlighet, biljettsystem, ny teknologi för fordon och trafikmiljöer. Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet. Trelleborgs kommun anser dock att det krävs ett förtydligande av att det måste göras en bedömning på ett par eller några års sikt att kunna uppnå 50 procents kostnadstäckningsgrad på nya linjer. Region Skåne noterar synpunkten. Region Skåne noterar synpunkten. Huvudmannen för färdtjänst är skyldig att upprätta ett trafikförsörjningsprogram där av finns det med i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. 9(13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Vellinge kommun Vellinge kommun anser att det är viktigt att kollektivtrafiken erbjuds där kunderna finns, inte bara för arbetspendling utan även för fritidsresor. Vellinge kommun anser att det är viktig att fortsätta arbeta med hela resan och även förbättra och skapa attraktivare och tryggare bytespunkter/hållplatser. Vellinge kommun anser att en fortsatt utveckling av det starka pendlingsstråket mellan Skanör- Malmö måste ske och det ettappvis med förbättrad busstrafik och på lång sikt spårvagnstrafik. Vellinge kommun tycker att man bör satsa på kompletterande busstrafik till nya Pågatågsstationer. Vellinge kommun anser att det är viktigt utveckla färdtjänst och serviceresor samt tillgänglighetsanpassningen för busstrafik. Vellinge kommun är öppna för en dialog om samarbete i svaga stråk. Åstorps kommun Åstorps kommun anser att det är en utmaning att får bort de korta resorna med bil men som skulle ge en stor miljövinst. Åstorps kommun anser att attraktiviteten i resandet är viktigt för valet av resform. Åstorps kommun vill att besökare som kundgrupp lyfts fram tydligare. Åstorps kommun trycker på vikten av att studera kopplingarna i lokala arbetsmarknader och hur dessa kan stärkas. Ängelholms kommun Ängelholms kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst Ängelholms kommun anser dock att för förbättringar på landsbygden ska linjeläggning av skolskjutsar ses som en möjlighet. Region Blekinge Region Blekinge anser att inriktningsdokumentet är en bra fortsättning på ett långt och framgångsrikt arbete med kollektivtrafik Region Blekinge är positiva till nya lösningar för kollektivtrafik i glesbygd och ser gärna ett erfarenhetsutbyte och utökat samarbete. Region Blekinge anser att det är positivt med höga ambitioner för miljöarbetet, främst genom satsningen på biogas. För framtida eldrift bör dock förtydligas att elen ska komma från förnyelsebara energikällor. Region Skåne noterar synpunkten. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan om tillgänglighetsanpassning är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Övriga synpunkter noteras. Region Skåne noterar synpunkten. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne noterar synpunkten. Tillgängligheten för turister ska utredas under 2014. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan om hur elen för eldrift produceras är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. 10 (13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Region Blekinge anser det positivt att dokumentet lyfter fram vikten av infrastruktursatsningar men att man kan lyfta superbussar och prioriterade busstråk tydligare. Region Blekinge anser att rollen för den kommersiella kollektivtrafiken har lyfts fram väl. Region Blekinge vill finnas med som en part för utvecklingen av trafiken i södra Sverige. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne beaktar synpunkten. Region förbundet södra Småland Regionförbundet södra Småland anser att inriktningsdokumentet stämmer väl överrens med tidigare samrådsdiskussioner och ser fram emot fortsatt dialog. Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne ställer sig positiv till de principiella ställningstaganden som görs i dokumentet. Länsstyrelsen Skåne anser att de intentioner som presenteras i remissen går väl i takt med både RTI-plan och den nationella planen för transportsystemet som pekar på vikten av att utveckla framför allt den spårburna trafiken i Skåne. Trafikverket Trafikverket saknar den nuvarande formuleringen i TFP 2012 om Region Skåne ska verka för fortsatt utveckling av en attraktiv regionaltågstrafik i Skåne, Sydsverige och Öresundsregionen i samarbete med berörda grannlän, Trafikstyrelsen i Danmark samt Köpenhamnsregionen. Trafikverket vill gärna ingå i samarbetet. Trafikverket poängterar att det är viktigt att hänsyn tas till boende på landsbygden där kollektivtrafiken idag är svag/obefintlig. Trafikverket ser gärna en utveckling av andra typer av lösningar för landsbygdstrafiken. Trafikverket delar synpunkten att tjänster kring kollektivtrafiken måste utvecklas som biljett/kortförsäljning, utformning av fordon för snabb av och påstigning, ökad komfort och hög kvalitet på bytespunkterna. Trafikverket anser att det behövs ett ökat fokus på samspelet mellan kollektivtrafik och gång och cykling. Så väl till och från bytepunkter/hållplatser som att kunna ta med cykel på tåg/buss och använda JoJo-kort till tex hyrcykelsystem. Trafikverket vill komplettera att även äldres resbehov ska tas hänsyn till vid utformning av trafiken. Trafikverket vill komplettera meningen Nya tågstopp och ny trafik bör bara planeras in, där det innebär ett nettotillskott av resande med och där behovet inte kan tillgodoses med en tillfredställande busslösning.. Region Skåne har beaktat synpunkten. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne har noterat synpunkten. 11 (13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 Lantbrukarnas riksförbund Lantbrukarnas riksförbund anser att det är viktigt att planen tar hänsyn till möjligheterna att driva verksamheter inom De Gröna Näringarna i hela Skåne Lantbrukarnas riksförbund poängterar att kollektivtrafiken är viktig för utveckling och företagande i hela landskapet och att många delar där av är beroende av kollektivtrafiken. Lantbrukarnas riksförbund anser att kollektivrafiken måste hitta nya och smarta lösningar förutom spårvägar och nya vägar. Moderna snabbussar och utvecklad matartrafik i mindre tätortorter och landsbygden föreslås. Svenska Bussbranschens riksförbund, BR och Skåne BR (båda BR nedan) BR anser att nomenklaturen för kategorisering av bussar när det gäller funktionsanpassning bör uppdateras. BR saknar ett effektiviseringsmål för kollektivtrafiken motsvarande det som finns i det branschgemensamma miljöprogrammet. BR anser att det bör finnas mål för marknadsöppning och de kommersiellas inslag i trafiken. BR anser att det saknas målsättning om hur nöjd resenären är med sina kollektivtrafikresor. BR önskar se de ekonomiska målsättningarna, både för intäkt och för kostnader, fördelat på trafikslag. BR anser att det är av yttersta vikt att branschgemensamt framtagna riktlinjer finns omnämnda då hela branschen står bakom dem. BR vill ha en tydligare skrivning av framkomlighet, MalmöExpressen och andra BRT-system. BR tycker att det är bra att Region Skåne har en positiv bild av framtida möjligheter för den kommersiella trafiken. HSO Skåne HSO Skåne anser det av vikt att andra funktionsnedsättningar som döva och kognitiva också ta hänsyn till i programmet. HSO Skåne trycker på vikten av betydelsen för tågvärdar och hjälp upp på tågen. HSO Skåne anser att programmet borde precisera vad som menas med funktionshindrad. HSO Skåne poängterar att enligt lagen ska fordon, hållplatser och gångvägar vara tillgängligt för alla medborgare. HSO Skåne vill ha en tydligare beskrivning och särskrivning av begreppen färdtjänst och sjukresa. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Sjukresor hanteras inte av trafikförsörjningsprogrammet. 12 (13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 3 SPF Seniorer i tiden SPF anser det viktig att sätta människan i centrum, att det finns balans mellan befolkningsgrupper och att anpassning till kunder med nedsatt rörelseförmåga och ned syn sker SPF förutsätter att utformningen anpassas till äldres behov SPF förutsätter att det finns lösningar för Skånes glesbygd SPF poängterar att färdtjänsten behöver bli bättre PRO Skåne PRO Skåne anser, med hänsyn till äldre och funktionshindrades behov, att trafikutbudet bör vara minst 10 resmöjligheter i veckan där underlag för utbyggd kollektivtrafik saknas. PRO Skåne anser att den begränsade betalningsförmågan hos funktionshindrade, äldre och glesbygdsbor måste beaktas vid prissättning av biljetter. PRO Skåne anser att varje medelstor och större ort bör ha flera hållplatser. PRO Skåne anser att färdtjänsten måste ta större hänsyn till de resandes krav på punktlighet och servicegrad. Allmän kollektivtrafik kan inte ersätta färdtjänst. PRO Skåne håller med om att kommersielltrafik i vissa fall kan ge möjligheter. Men en dialog med äldre och funktionshindrade krävs så att dess behov och krav uppfylls. SPRF Distrikt Skåne SPRF Distrikt Skåne anser det viktig att sätta alla människors behov i centrum. SPRF Distrikt Skåne oroas av att det talas om omöjligheten att kollektivtrafikförsörja en utspriddbebyggelse. SPRF Distrikt Skåne anser att det för färdtjänsten behövs radikala förändringar för att lyfta dagens skamfilade rykte. SPRF Distrikt Skåne anser att målet om att minska behovet av färdtjänst genom tillgänglighet och anpassning till funktionshindrade inte är realistiskt. Anpassning till individen är ett måste. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Frågan är hanterad i trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne har beaktat synpunkten. 13 (13)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 4 Bilaga 4 Status för tillgänglighetsanpassning per busslinje Tabellen visar andel/antal tillgänglighetsanpassade hållplatser och bytespunkter per busslinje (mars 2013). Regionbusstrafik Hpl och bytespunkter Varav anpassade Andel anpassade Andel av regionbussresor Linje Linjesträckning Antal Anm SkExpr 1 Kristianstad-Malmö 27 19 69% 2,1% SkExpr 2 Hörby-Lund 10 8 75% 1,1% SkExpr 3 Kristianstad-Simrishamn 44 33 75% 1,0% SkExpr 4 Kristianstad-Ystad 48 22 46% 0,9% SkExpr 5 Lund-Simrishamn 18 15 81% 0,9% SkExpr 6 Lund-Ystad 33 24 73% 3,2% SkExpr 7 Kristianstad-Älmhult 29 15 52% 0,4% SkExpr 9 Ängelholm-Hässleholm 42 26 61% 0,7% SkExpr 10 Markaryd-Helsingborg 37 26 70% 1,1% 100 Pendeln Malmö-Falsterbo 21 16 76% 4,1% 101 Trulstorp-Mossheddinge-Staffanstorp 15 2 13% - Taxi 102 Hjärup-Staffanstorp 14 10 71% - Taxi 108 Gårdstånga-Odarslöv-Lund 14 4 29% - Taxi 110 Flygbussen Lund-Malmö-Malmö Airport 10 6 60% - Flygbuss 119 Kävlinge-St Harrie-L Harrie 14 2 14% 0,0% Taxi 122 Kävlinge-Barsebäckshamn 21 11 52% 0,3% 123 Kävlinge-Furulund-Lund 24 7 28% 0,5% 126 Löddeköpinge-Lund 25 15 58% 0,5% 127 Staffanstorp-Arlöv 25 5 20% - Taxi 130 Lund-Malmö 33 26 77% 4,9% 131 Lund-Malmö 11 8 68% 1,5% 132 Landskrona-Malmö 30 21 70% 1,8% 133 Lomma-Malmö 13 10 73% 1,1% 134 Malmö-Hänkelstorp 20 15 75% 0,8% 135 Lomma Kyrka-Lomma busstation 5 3 60% - Taxi 137 Bjärred-Lund 20 16 78% 2,0% 138 Hänkelstorp-Malmö 45 19 42% 0,1% 139 Lund-Lomma 16 13 78% 1,7% 140 Oxie-Svedala 18 8 44% 0,0% 141 Malmö-Svedala 21 18 86% 1,8% 142 Malmö-Klågerup 27 19 70% 1,3% 143 Svedala-V Ingelstad 10 3 30% - Taxi 144 Malmö-Trelleborg 60 18 30% 1,0% 146 Malmö-Trelleborg 14 12 82% 4,3% 150 Malmö-Vellinge 22 17 77% 1,8% 157 Eslöv-Harlösa 35 9 24% 0,2% 1(6)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 4 Regionbusstrafik Hpl och bytespunkter Varav anpassade Andel anpassade Andel av regionbussresor Linje Linjesträckning Antal 161 Torna Hällestad-Dalby 22 9 41% 0,4% 162 Lund-Genarp 29 10 35% 0,2% 163 Lund-Veberöd 12 10 83% 0,4% 165 Trelleborg-Lund 44 17 39% 1,0% 166 Pendeln Sandby-Staffanstorp 38 31 82% 5,9% 169 Lund-Malmö 15 14 93% 3,4% 170 Lund-Malmö 19 14 74% 0,7% 170 Lund-Malmö 11 9 77% 4,1% 172 Genarp-Malmö 43 24 56% 1,3% 174 Malmö-Dalby 21 12 57% 1,2% 175 Malmö-S Sandby 12 3 25% 0,3% 176 Malmö-Sjöbo 19 12 63% 0,6% 181 Vellinge-Trelleborg 33 17 50% 0,3% 182 Vellinge-Trelleborg 21 12 57% 0,1% 184 Trelleborg-St Bedding 32 6 19% 0,1% 190 Trelleborg-Ystad 66 22 34% 0,7% 201 Flexlinje Långaröd-Lerberget 23 6 26% - 209 Vallåkra-Helsingborg 30 13 42% 0,3% 210 Ålabodarna-Glumslöv 4 0 0% - 215 Sjukreselinje Helsingborg-Lund 3 2 67% 0,0% Taxi 217 Landskrona-Svalöv 39 9 22% 0,1% 219 Pendeln Helsingborg-Rydebäck 24 17 72% 2,1% 220 Höganäs-Landskrona 37 27 73% 5,6% 222 Mölle-Höganäs-Helsingborg 29 15 50% 0,8% 223 Arild-Höganäs 17 4 21% 0,3% 224 Arild-Jonstorp 15 2 13% - 225 Ängelholm-Höganäs 32 11 34% 0,4% Taxi 226 Laholm-Båstad 24 2 8% - 227 Höganäs-Hjälmshult 22 3 14% 0,0% 229 Åstorp-Billesholm 15 10 63% 0,0% 230 Helsingborg-Teckomatorp 75 31 41% 2,1% 231 Påarp-Hjortshög-Påarp 24 0 0% - 240 Landskrona-Svalöv 33 12 35% 0,6% Taxi 241 Teckomatorp-Eslöv 19 9 46% 0,6% 243 Röstånga-Svalöv 38 2 5% 0,1% 250 Bjuv-Landskrona 118 25 21% 0,4% 297 Helsingborg-Ekeby 29 13 43% 1,2% 300 Hyllie-Falsterbo 21 18 83% 1,0% 302 Rydsgård-Skivarp 6 1 17% - Taxi 306 Skurup-Slimminge-Svaneholm-Skurup 9 0 0% - 307 Skurup-Skårby-Ystad 30 2 7% 0,0% Anm 2(6)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 4 Regionbusstrafik Hpl och bytespunkter Varav anpassade Andel anpassade Andel av regionbussresor Linje Linjesträckning Antal Anm 308 Skurup-Skivarp-Snårestad-Ystad 31 5 16% 0,1% 309 Veberöd-Skurup 16 0 0% - 322 Ystad-Skillinge 39 1 3% 0,0% Taxi 337 Sjöbo-Vollsjö-Tomelilla-Ystad 55 6 10% 0,1% Sommartid 338 Sjöbo-Lövestad-Tomelilla 30 3 10% 0,1% 339 Sjöbo-Tomelilla 10 5 50% 0,0% 340 Bjärsjölagård-Vollsjö-Sjöbo 28 2 7% 0,1% 341 Veberöd-Sjöbo 27 5 19% 0,1% 346 Pendeln Hyllige-Vellinge-Trelleborg 10 10 100% 0,5% 365 Lund-Trelleborg 16 14 84% 0,2% 379 Vellinge-Ö Grevie-V Ingelstad-Vellinge 19 6 32% 0,0% 392 ystad-nybrostrand-löderup-hagestad 34 1 3% 0,0% 397 Blentarp-Sövde-Sövestad-ystad 27 10 37% 0,0% 398 Sjöbo-Sövestad-Ystad 20 12 60% 0,0% 399 Högestad-Lövestad-Ystad 21 5 24% 0,0% 436 Eslöv-Löberöd 19 4 21% 0,1% 441 Ringbuss Höör-Skånes djurpark-höör 11 0 0% 0,0% 443 Ringbuss Tjörnarp-Höör 13 4 27% 0,1% 444 Ringbuss Höör-Ängsbyn- Ringsjö värdshus- Snogeröd 16 5 31% 0,1% Ringbuss Höör-Orupssjukhuset-Sätofta- Jägersro-Höör 22 9 41% 0,1% 445 448 Ringbuss Höör-Munkarp-Norra rörum-höör 22 8 36% 0,0% 470 Höör-Hörby-Sjöbo 28 13 45% 0,3% 471 Hörby-Långaröd-Önneköp 15 1 7% 0,0% 474 Hörby-Eslöv 26 6 23% 0,3% 505 Hov- V Karup- Grevie 20 3 15% 0,1% 506 Båstad-Ängelholm-Helsingborg 71 28 39% 2,8% 507 Svenstorp-Munka Ljungby-Ängelholm 31 8 24% 0,2% 510 Ängelholm-Munka Ljungby-Klippan 35 15 43% 1,0% 514 Ängelholm-Åstorp 22 5 20% 0,1% 518 Klippan-Ljungbyhed-Röstång-Stehag 47 7 15% 0,5% 520 Klippan-Åstorp-Helsingborg 38 20 53% 2,3% Anm 521 Markaryd-Örkelljunga-Klippan 17 5 29% 0,0% 525 Båstad-Ö Karup 13 3 23% 0,0% 527 Norrviken-Båstad 8 2 19% 0,1% 529 Örkelljunga-Perstorp 20 9 46% 0,0% 531 Perstorp-Tyringe-Hässleholm 23 8 33% 0,3% 532 Markaryd-Hässleholm 40 21 53% 1,2% 534 Hässleholm-Tormestorp 15 6 38% 0,1% 535 Älmhult-Osby 18 5 28% 0,0% 536 Osby-Hästveda-Hässleholm 35 7 19% 0,6% 3(6)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 4 Regionbusstrafik Hpl och bytespunkter Varav anpassade Andel anpassade Andel av regionbussresor Linje Linjesträckning Antal 537 Visseltofta-Osby 6 1 18% - 539 Lönsboda-Osby 10 2 15% 0,2% Taxi 541 Sibbhult-Broby 8 2 25% 0,3% 542 Glimåkra-Hässleholm 34 10 30% 0,5% 543 Knislinge-Immeln-Arkelstorp 11 3 27% - 545 Kristianstad-Broby 24 16 67% 1,4% 548 Broby-Östanå 8 1 13% 0,0% 549 Önnestad-Färlöv-Kristianstad 18 6 31% 0,4% 550 Arkelstorp-Kristianstad 24 6 25% 0,5% 551 Pendeln Kristianstad-Åhus 36 27 74% 2,7% 553 Kristianstad-Vittskövle 33 1 3% 0,2% 554 Äsphult-Kristianstad 30 2 7% 0,1% 555 Kristianstad-Hässleholm 21 11 50% 0,8% 556 Kristianstad-Tollarp-Huaröd 26 7 27% 0,1% 557 Vånga-Barum-Fjälkinge 17 1 6% - 558 Kristianstad-Bromölla 27 19 70% 0,8% 561 Olofström-Sölvesborg 46 21 45% 0,8% 562 Älmhult-Olofström 47 3 6% 0,2% 566 Lönsboda-Gylsboda-Esseboda-Lönsboda 4 0 0% - 570 Ystad-Borrby-Hammenhög-Simrishamn 49 8 16% 0,6% Taxi 574 Vitaby-S:t Olof-Simrishamn 33 5 15% 0,1% 577 Borrby-Skillinge-Brantevik-Simrishamn 31 4 11% 0,1% 579 Brösarp-Tomelilla 27 8 28% 0,1% 597 Snurringen 66 0 0% 0,0% Anm 4(6)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 4 Stadsbusstrafik Hpl och bytespunkter Andel av Stad Linje Linjesträckning Varav anpassade Antal Andel anpassade stadsbussresor Anm Eslöv 1 Solkullen-Flygstaden 13 9 68% 0,2% 2 Rönneberga-Bäckdala 18 15 81% 0,4% 3 Stinstorget-Fridasro 12 5 38% 0,1% Helsingborg 1 Dalhem-Ättekulla 37 35 93% 5,3% 2 Ödåkra-Ättekulla 62 40 65% 3,2% 3 Västergård-Humlegården 33 19 58% 2,8% 5 Hjälmshult-Ramlösagården 43 24 56% 1,5% 6 Kungshult-Knutpunkten 19 13 66% 0,6% 7 Lundsbäck-Adolfsberg 30 18 58% 2,0% 8 Lundsbäck-Domsten 44 19 43% 2,1% 9 Brohult-Konserthuset 36 21 57% 0,3% 10 V Berga-Ringstorp-Konserthuset 27 18 67% 0,0% 21 Berga Indomr-Bårslöv 48 33 69% 0,4% 22 Väla Centrum-Knutpunkten 16 12 75% 1,2% 23 Knutpunkten-Långeberga 14 7 46% 0,1% 26 Tostarp-Knutpunkten 17 9 53% 0,1% 27 Väla by-knutpunkten 22 9 39% 0,2% 91 Brohult-Högasten 28 13 46% 0,0% 98 Kungshult-Maria Station 5 3 50% 0,0% 99 Ramlösa-Köpingegårdens ind område 4 1 25% 0,0% Ska beställas Hässleholm 1 Ljungdala-Centralen-Garnison/Sjörröd 21 17 83% 0,4% 2 Gäddastorp-Centralen-Röinge 23 15 65% 0,3% 4 Hässleholm C-Läreda industriområde 10 5 50% 0,0% Kristianstad 1 Kristianstad-Viby 30 16 53% 1,7% 2 Österäng-Vä/Talldalen 33 16 49% 1,5% 3 Möllebacken-Centralen-Söder 21 12 57% 0,3% 4 Högskolan-Centralen-N Åsum 16 6 35% 0,8% Landskrona 1 Centrum-Stationen-Kopparegården 19 4 21% 1,1% 2 V Fäladen-Centrum- Guldängen 25 9 35% 0,5% 3 Stationen-Centrum 7 4 50% 1,2% 4 Borstahusen-Stationen 11 7 59% 0,4% 5 Borstah-Centrum-Handelsomr-Stn 24 10 42% 0,5% Linjebuss på ven 9 0 0% 0,1% Malmö 1 Elinelund-Kristineberg 43 34 79% 4,3% 2 Lindängen-Västra Hamnen 24 20 81% 6,0% 3 Ringlinjen 32 29 91% 5,5% 4 Bunkeflostr-Limh-Segevång-Bernstorp 43 35 80% 7,3% 5 Hyllie-Centralen-Stenkällan 30 27 88% 7,5% 6 Klagshamn-Toftanäs 50 39 78% 5,2% 7 Svågertorp-GA Torg 19 15 79% 2,3% 8 Kastanjegården-Västra Hamnen 27 19 70% 6,2% 5(6)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 4 Stadsbusstrafik Hpl och bytespunkter Andel av Stad Linje Linjesträckning Varav anpassade Antal Andel anpassade stadsbussresor 31 Lindängen-Mellersta Hamnen 49 33 68% 1,3% 32 Ön-Centralen-Käglinge 37 24 64% 1,8% 33 Ön-Värnhem 42 33 79% 3,7% 34 Sibbarp-Värnhem-Norra Hamnen 34 26 75% 2,3% 35 Kvarnby-Toftängen-Ö Hamnen 36 28 76% 2,5% 50 Klagshamnsverket-Klagshamn-Pile 4 2 50% 0,0% 51 Skumparp-Hyllie 4 2 50% - 52 Stenkällan-Kvarnby by-kvarnby 3 2 67% 0,0% 55 Jägersro-Elisedal-Almåsa 13 2 15% 0,0% 56 Lindängen-Käglinge 10 3 25% - Trelleborg 1 Albäck-Sjövik-Övre-Högalid 28 25 91% 0,2% 2 Fagerängen-Kyrkoköp-Övre-Str.ridareg 27 25 93% 0,2% 3 Fagerängen-Övre-Gislövs läge 28 17 61% 0,4% 4 Ö Indområdet-Övre 7 3 46% - Ystad 1 Stationen-V Sjöstaden 13 7 54% 0,1% 2 Regementet-Stn-Nya kyrkogården 12 3 25% 0,1% 3 Stationen-Backaskolan-Stationen 25 7 28% 0,1% 4 Källesjö-Stationen 9 5 56% 0,1% Ängelholm 1 Midgården-Ängavången 26 13 49% 0,4% 2 Vejbystrand-Kulltorp 39 17 42% 0,6% Lund 1 Klostergården-Botulfsplatsen-Ö Torn 28 22 78% 1,9% 2 Värpingeby-Botulfsplatsen-Annehem 25 23 90% 1,7% 3 Nöbbelöv-Botulfsplatsen-Linero 34 19 57% 2,3% 4 Gunnesbo-Botulfsplatsen-N Fäladen 35 32 93% 3,1% 5 Pilsåker/Kobjer-Brandstn/Gastelyckan 24 13 52% 1,2% 6 S:t Lars-Botulfsplatsen-Ö Linero 33 25 74% 1,9% 10 Rådmansvången-Botpl-Annehem 43 20 47% 0,0% 11 Klostergården-Botpl-Linero C 57 24 42% 0,0% 12 Vipeholm-Universitetssjukhuset 23 9 38% 0,0% 20 Gunnesbo-Lund C-Brunnshög 19 16 84% 0,1% 21 Stångby-Lund C-Brunnshög 18 12 67% 0,2% Anm 6(6)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Bilaga 5 Förteckning över bytespunkter inklusive tillgänglighetsanpassning Teckenförklaring Läge: Bokstav = bussläge, siffra = perrong Rörelsehindrade: Synskadade: Hörselnedsatta: = Anpassning av hållplatskant 17 cm och perrong 56 cm = Höjden är för låg = Höjden är för hög = Taktila stråk och kontrastmarkeringar finns = Taktila stråk och kontrastmarkeringar saknas = Läsbar information finns tillgänglig = Läsbar information saknas Anpassning gjord för: Station/hållplats Läge Rörelsehindrade Synskadade Hörselnedsatta Kommun Väghållare Bjuvs Station Bjuv Kommunen Busshållplats A 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Bromölla station Bromölla Kommunen Arlöv Sockerbitstorget Båstad busstation Busshållplats A 17 X Spår 1 56 X Spår 2 56 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 10 Burlöv Båstad Kommunen Kommunen Båstad station Båstad Staten Busshållplats A 17 X Busshållplats B 10 Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Grevie Båstad Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X 1(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Läge Anpassning gjord för: Synskadade Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Väghållare Hurva E 22 Eslöv Staten Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Eslöv Stora Torg Eslöv Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Eslövs station Eslöv Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 25 Spår 3 56 X X Spår 4 56 X X Spår 5 56 X X Stehags station Eslöv Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 10 Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Vallåkra station Helsingborg Kommunen Busshållplats A 17 X Spår 1 56 X X Maria station Helsingborg Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Ödåkra station Helsingborg Kommunen Busshållplats A 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Ramlösa station Helsingborg Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X 2(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Läge Anpassning gjord för: Synskadade Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Väghållare Påarps station Helsingborg Kommunen Rydebäcks station Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Busshållplats A 10 Busshållplats B 10 Busshållplats C 0 Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Helsingborg Kommunen Helsingborg C Helsingborg Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Busshållplats G 17 X Busshållplats H 17 X Busshållplats I 17 X Busshållplats J 17 X Busshållplats K 17 X Busshållplats L 17 X Busshållplats N 17 X Busshållplats O 17 X Busshållplats Busshållplats Busshållplats X Y Z Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3b 56 X X Spår 4a 56 X X Spår 1a 56 X X Spår 1b 56 X X Spår 2a 56 X X Spår 2b 56 X X Spår 3a 56 X X Sösdala station Hässleholm Kommunen Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X 3(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Läge Anpassning gjord för: Synskadade Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Väghållare Hässleholm C Hässleholm Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Busshållplats K 17 X Busshållplats L 17 X Spår 1a 73 X X Spår 1b 56 X X Spår 2 73 X X Spår 3 73 X X Spår 4 73 X X Spår 5 73 X X Spår 6b 73 X X Spår 6a 73 X X Spår 7b 56 X X Spår 7a 56 X X Spår 8 56 X X Tyringe station Hässleholm Kommunen Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Vinslövs station Hässleholm Staten Höganäs Stadshuset Jonstorp Centrum Busshållplats A 17 X X Busshållplats B 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Höganäs Höganäs Kommunen Kommunen Hörby busstn Hörby Kommunen Busshållplats A 17 Busshållplats B 17 Busshållplats C 17 Busshållplats D 17 4(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Hörby Gamla Torg Höörs station Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats E 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Hörby Väghållare Kommunen Busshållplats A 10 Höör Kommunen Busshållplats B 10 Busshållplats C 10 Busshållplats D 10 Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Klippans station Klippan Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Östra Ljungby E 4 Klippan Staten Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Kristianstad C Kristianstad Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Busshållplats G 10 Busshållplats H 10 Busshållplats K 17 X Busshållplats Busshållplats Busshållplats Busshållplats Busshållplats Busshållplats Busshållplats L M N O P Q R 5(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Läge Spår 1 56 Spår 2 56 Spår 3 Spår Spår Spår 1b 2b 3b Anpassning gjord för: Synskadade Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Väghållare Tings Nöbbelöv Kristianstad Staten Kristianstad Sjöcronas gata Fjälkinge Fjällbacka Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Kristianstad Kristianstad Kommunen Kommunen Kävlinge station Kävlinge Kommunen Löddeköpinge Center Syd Landskrona station Landskrona Skeppsbron Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Spår 1 56 Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Spår 4 56 X X Spår 5 56 X X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 x Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Kävlinge Landskrona Landskrona Kommunen Kommunen Kommunen 6(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Glumslövs station Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats G Rörelsehindrade Hörselnedsatta Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Kommun Landskrona Väghållare Kommunen Lomma busstn Lomma Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Bjärred centrum Lomma Kommunen Lund Universitetssjukh uset Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 10 Lund Kommunen Lund Södra Tpl Lund Kommunen Veberöd centrum Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 10 Lund Staten S Sandby busstn Lund Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Lund Bankgatan Lund Kommunen Busshållplats A 17 Busshållplats B 17 Busshållplats C 17 Busshållplats D 10 Busshållplats E 17 Busshållplats F 17 7(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Lund Botulfsplatsen Lund Gunnesbo station Läge Busshållplats A 10 Busshållplats B 10 Busshållplats C 10 Busshållplats D 10 Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats A 17 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Kommun Lund Lund Väghållare Kommunen Kommunen Lund C Lund Kommunen Busshållplats A 10 Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats E 17 Busshållplats F 17 Busshållplats G 10 Busshållplats H 10 Busshållplats I 10 Busshållplats J 10 Busshållplats K 17 X Busshållplats L 10 Busshållplats M 10 Busshållplats N Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Spår 4 56 X X Spår 5 56 X X Spår 6 56 X X Stångby station Lund Kommunen Dalby busstn Busshållplats A 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Busshållplats A 17 X Lund Kommunen Busshållplats B 17 X Malmö C Malmö Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X 8 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Busshållplats G 17 X Busshållplats H 17 X Busshållplats I 17 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Spår 1a 56 X X Spår 1b 56 X X Spår 2a 56 X X Spår 2b 56 X X Spår 3a 56 X X Spår 3b 56 X X Spår 4a 56 X X Spår 4b 56 X X Spår 5 56 X X Spår 6 56 X X Spår 7 56 X X Spår 8 56 X X Spår 9 56 X X Spår 10 56 X X Kommun Väghållare Malmö Hyllie Malmö Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Spår Spår Spår 3b 4a 4b Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Spår 4 56 X X Spår 1a 56 X X Spår 1b 56 X X Spår 2a 56 X X Spår 2b 56 X X Spår 3a 56 X X Malmö Erikslust Malmö Kommunen Busshållplats A 10 X Busshållplats B 17 X 9(16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Malmö Gustav Adolfs torg Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats A 10 X Busshållplats B 10 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 10 X Busshållplats H 17 Busshållplats K 17 Busshållplats N 10 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Malmö Väghållare Kommunen Malmö Värnhem Malmö Kommunen Malmö Nobeltorget Malmö Konserthuset Malmö Södervärn Busshållplats A 10 Busshållplats B 10 Busshållplats C 17 X Busshållplats D 10 Busshållplats E 110 X Busshållplats F 0 Busshållplats G 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 A Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Busshållplats G 17 X Busshållplats H 17 X Busshållplats I 17 X Busshållplats A 10 X Busshållplats B 10 X Busshållplats C 10 X Busshållplats D 10 X Busshållplats E 10 X Malmö Malmö Malmö Kommunen Kommunen Kommunen 10 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Malmö Östervärn Malmö Limhamn Centrum Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats F 17 X Busshållplats G 10 X Busshållplats H 17 X Busshållplats I 10 X Busshållplats J 17 X Busshållplats K 17 X Busshållplats L 17 X Busshållplats M 10 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Spår 1 73 Spår 2 73 Busshållplats A 10 X Busshållplats B 10 X Busshållplats C 10 X Busshållplats D 17 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Malmö Malmö Väghållare Kommunen Kommunen Malmö Dalaplan Malmö Kommunen Busshållplats A 10 X Busshållplats B 10 X Malmö Mobilia Malmö Kommunen Malmö Syd Svågertorp Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Spår 1 56 X Spår 2 56 X Spår 3 56 X Spår 4 56 X Malmö Kommunen Malmö Triangeln Malmö Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 10 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 10 Spår 1 56 X X 11 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Malmö Lindängen Läge Anpassning gjord för: Synskadade Rörelsehindrade Hörselnedsatta Spår 2 56 X X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 10 X Busshållplats C 10 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 10 X Kommun Malmö Väghållare Kommunen Kristineberg Syd Malmö Kommunen Malmö Rosengård Malmö Elisedals Industriområde Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats A 17 X Malmö Malmö Kommunen Staten Busshållplats B 17 X Malmö Jägersro Malmö Kommunen Busshållplats A 17 Busshållplats B 17 Busshållplats E 17 Busshållplats F 17 Osby station Osby Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Lönsboda busstn Osby Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 10 Perstorps station Perstorp Kommunen Busshållplats A 17 X Spår 1 25 Spår 2 56 12 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Rörum Knäbäckshusen Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Simrishamn Väghållare Kommunen Borrby busstn Simrishamn Kommunen Simrishamns station Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 10 Busshållplats G 10 Spår 1 56 X Simrishamn Kommunen Spår 2 56 Gärsnäs station Simrishamn Kommunen Spår 1 56 X X Sövdekorset Sjöbo Staten Busshållplats B 0 Sjöbo busstn Sjöbo Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Abbekås Skurup Staten Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Skurups station Skurup Kommunen Busshållplats A 10 Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X 13 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Läge Anpassning gjord för: Synskadade Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Väghållare Hjärups station Staffanstorp Kommunen Teckomatorps station Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Busshållplats A 17 Busshållplats B 17 Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Svalöv Kommunen Röstånga busstn Svalöv Kommunen Billeberga station Busshållplats A 10 Busshållplats A 10 Busshållplats B Busshållplats C 10 Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Svalöv Staten Tågarps station Svalöv Kommunen Spår 1 56 X X Svalöv centrum Svalöv Staten Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Klågerup busstn Svedala Staten Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Svedala station Svedala Kommunen Brösarp bussterminal Busshållplats A 10 Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Tomelilla Staten Tomelilla station Tomelilla Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X 14 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Höllviken centrum Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats A 17 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Kommun Vellinge Väghållare Kommunen Busshållplats B 17 X Vellinge Ängar Vellinge Staten Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C Trelleborg Övre Trelleborg Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats F 17 X Busshållplats G 17 X Busshållplats H 17 X Busshållplats I 17 X Busshållplats J 17 X Busshållplats L 17 X Busshållplats M 17 X Busshållplats N 17 X Busshållplats O 17 X Busshållplats P 17 X Busshållplats Q 17 X Åstorps station Åstorp Kommunen Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Ystads station Ystad Kommunen Köpingebro station Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Spår 3 56 X X Spår 4 56 X X Spår 1 56 X X Spår 2 56 X X Ystad Kommunen 15 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 5 Station/hållplats Örkelljunga busstn Ängelholms station Ängelholm Bruksgatan Östra Läge Anpassning gjord för: Synskadade Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats E 17 X Busshållplats F 17 X Rörelsehindrade Hörselnedsatta Spår 1 56 X X Spår 2 73 X Spår 3 73 X Busshållplats A 17 X Kommun Örkelljunga Ängelholm Ängelholm Väghållare Kommunen Kommunen Kommunen Busshållplats B 17 X Broby busstn Östra Göinge Kommunen Knislinge Mickelstorg Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Busshållplats C 17 X Busshållplats D 17 X Busshållplats A 17 X Busshållplats B 17 X Östra Göinge Kommunen 16 (16)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 6 Bilaga 6 Kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne Tabellen visar regional kollektivtrafik i Skåne som bedrivs på kommersiella grunder per den 1 januari 2014. Trafikslag Operatör Startstation Slutstation Buss FAC Flygbussarna Airport Coaches AB Malmö Malmö Airport Buss FAC Flygbussarna Airport Coaches AB Lund Malmö Airport Buss Bergkvarabuss AB Ängelholm Helsingborg Airport Buss (anropsstyrd) Miljötaxi Trelleborg Trelleborg Malmö Airport Buss (anropsstyrd) Schölins Buss AB Vånga Arkelstorp Buss (anropsstyrd) Dalby Torna Taxi AB Flyinge Lund 1(1)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 7 Bilaga 7 Gällande trafikavtal Aktuella avtal avseende tåg- och busstrafik. Trafikslahör Upp- Option, Antal Kostn/år Avtal/område förlängn fordon (MSEK) Trafikföretag Anmärkning Höganäs Flexlinje Buss 2016 2 Bergkvarabuss Ringbuss Höör Buss 2016 4 6 Tjörnarps Buss Trafikpaket Helsingborg Buss 2016 63 95 Nobina (Höganäs+Bjuv-Ekeby) Malmö-Lund Buss 2016 40 105 Nobina SkåneExpressen Hörby Buss 2016 Buss i Väst Pågatåg Tåg 2016 2 år 67 350 Arriva Landskrona Buss 2017 40 59 Veolia Trelleborg Buss 2017 2 år 27 56 Veolia Eslöv Buss 2018 2 år 11 28 Veolia Kristianstad Buss 2018 2 år 24 59 Veolia Kristianstad Buss 2018 2 år 23 40 Veolia Ven/Landskrona Buss 2018 2 år 1 3 Nettbuss Malmö Central Buss 2019 2 år 89 211 Nobina Simrishamn Buss 2019 2 år 12 18 Veolia Ängelholm-Klippan Buss 2019 2 år 10 34 Nobina Helsingborg Stad Buss 2019 80 188 Nobina Öresundståg Tåg 2019 2 år 111 530 Veolia Avser hela trafiksystemet Ystad Buss 2021 21 46 Bergkvarabuss Nordöstra Skåne Buss 2021 28 88 Bergkvarabuss Söderslätt Buss 2021 71 146 Bergkvarabuss Svalöv Buss 2022 13 28 Nobina Lund Öster samt del av Buss 2022 53 57 Nobina Lund-Sjöbo Hässleholm Stad och Buss 2022 8 18 Nettbuss Från hösten 2014 Region Österlen-Tomelilla 1 Buss 2022 2 år 18 47 Från sommaren 2014 Nordväst 2014 1 Buss 2022 16 63 Från hösten 2014 Lunds Stadstrafik Buss 2023 44 101 Stadsbussarna i Sverige Malmö Södervärn Buss 2024 108 270 Nobina Landskrona Stadstrafik Buss 2024 26 63 Nobina Från sommaren 2014 1 Trafikupphandlingen är föremål för överprövning (2014-01-29) 1(1)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Bilaga 8 Klassificering av kollektivtrafikstråk Regionbuss 1(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Malmö stadstrafik 2(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Helsingborg stadstrafik 3(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Lund stadstrafik 4(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Kristianstad stadstrafik 5(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Landskrona stadstrafik Trelleborg stadstrafik 6(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Ängelholm stadstrafik Hässleholm stadstrafik 7(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 8 Ystad stadstrafik Eslöv stadstrafik 8(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 9 Bilaga 9 Basutbud exempeltidtabeller Stråk med delregional betydelse Exemplet i tabellen visar vilket tidtabellsutbud som kan bli aktuellt med 12 dubbelturer på vardagar. Det jämförs även med en lägre respektive högre ambition om 10 respektive 15 dubbelturer per vardag. Avg (ca) Ank (ca) 10 dt 12 dt 15 dt 06.00 07.00 X X X 07.00 08.00 X X X 08.00 09.00 X X X 09.00 10.00 X X X 10.00 11.00 - - X 11.00 12.00 X X X 12.00 13.00 - - X 13.00 14.00 X X X 14.00 15.00 - X X 15.00 16.00 X X X 16.00 17.00 X X X 17.00 18.00 X X X 18.00 19.00 - - X 19.00 20.00 X X X 20.00 21.00 - - - 21.00 22.00 - X X 22.00 23.00 - - - 23.00 24.00 - - - 00.00 01.00 - - - 01.00 02.00 - - - 02.00 03.00 - - - Med 10 dubbelturer går det att erbjuda timmestrafik på morgonen och eftermiddagen, med varannantimmestrafik däremellan, samt en sista tur som är framme cirka kl 20.00. Med 12 dubbelturer förlängs eftermiddagens timmestrafik och en sista tur är framme kl 22.00. Med 15 dubbelturer går det att erbjuda en fullständig timmestrafik från kl 06 till kl 20, med en sista tur framme cirka kl 22.00. 1(2)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 9 Stråk med regional betydelse Tabellen visar ett exempel på öppettider enligt basutbud för stråk med regional betydelse. Avg (ca) Ank (ca) Må-to Fr Lö Sö 06.00 07.00 X X - - 07.00 08.00 X X X X 08.00 09.00 X X - - 09.00 10.00 X X X X 10.00 11.00 X X X X 11.00 12.00 X X X X 12.00 13.00 X X X X 13.00 14.00 X X X X 14.00 15.00 X X X X 15.00 16.00 X X X X 16.00 17.00 X X X X 17.00 18.00 X X X X 18.00 19.00 X X - - 19.00 20.00 X X X X 20.00 21.00 - - - - 21.00 22.00 X X X X 22.00 23.00 - - - - 23.00 24.00 X X X - 00.00 01.00 - - - - 01.00 02.00 - X X - 02.00 03.00 - - - - Ett exempel på tidtabell med enligt basutbud för regionalt viktiga stråk. Under öppettiderna bör den sämsta turtätheten vara varannantimmestrafik. 2(2)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 10 Bilaga 10 Trafik i Region Skånes regi På de följande sidorna redovisas de linjer som körs i Region Skånes regi 2014. Inledningsvis sammanställs regionbusstrafiken i tabellform. Därefter kommer linjekartor för stadsbusstrafiken och slutligen en linjekara över tågtrafiken.
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 10 Regionbusslinjer Linje Sträcka SkåneExpressen 1 Kristianstad Malmö SkåneExpressen 2 Hörby Lund SkåneExpressen 3 Kristianstad Simrishamn SkåneExpressen 4 Kristianstad Ystad SkåneExpressen 5 Lund Simrishamn SkåneExpressen 8 Malmö Veberöd Sjöbo SkåneExpressen 9 Ängelholm Örkelljunga Hässleholm SkåneExpressen 10 Markaryd Örkelljunga Helsingborg 100 (Pendeln) Malmö Vellinge Höllviken Falsterbo 101 Trulstorp Mossheddinge Staffanstorp 102 Hjärup Staffanstorp 130 (Pendeln) Lund Åkarp Malmö 108 Gårdstånga Odarslöv Lund 119 Kävlinge St Harrie L Harrie 122 Kävlinge Löddeköpinge Barsebäckshamn 123 Kävlinge Furulund Lund 126 Hänkelstorp Löddeköpinge Lund 130 (Pendeln) Lund Åkarp Malmö 131 (Pendeln) Lund Malmö 132 Löddeköpinge Bjärred Lomma Malmö 133 Lomma Alnarp Malmö 134 Löddeköpinge Bjärred Malmö 135 Lomma Kyrka Lomma Busstation 137 (Pendeln) Bjärred Lund 138 Landskrona Löddeköpinge Malmö 139 (Pendeln) Lund Lomma 140 Oxie Svedala 141 (Pendeln) Malmö Svedala 142 Malmö Bara (Torup) Klågerup 143 Svedala V Kärrstorp V Ingelstad 144 Malmö Ö Grevie Anderslöv Trelleborg 146 (Pendeln) Malmö Vellinge Trelleborg 150 (Pendeln) Malmö Tygelsjö Vellinge 152 Höllviken Kämpinge Höllviken 153 Svedala Börringe Nötesjö 155 Staffanstorp Lund S Sandby 157 Eslöv Flyinge S Sandby Harlösa 160 Lund Dalby Veberöd Sjöbo
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 10 Linje Sträcka 161 Torna Hällestad Dalby Lund 162 Lund Dalby Genarp 165 Lund Svedala Alstad Trelleborg 166 (Pendeln) S Sandby Lund Staffanstorp 169 (Pendeln) Lund C Lund Brunnshög Malmö 170 Lund N Fäladen Lund LTH Malmö Jägersro Hyllie 171 (Pendeln) Lund N Fäladen Lund LTH Malmö 172 Malmö C Arlöv Staffanstorp Genarp 174 Malmö Staffanstorp Dalby 175 Malmö C Dalby S Sandby 181 Vellinge Höllviken Skegrie Trelleborg 182 Höllviken Skåre Trelleborg 184 Trelleborg Ö Klagstorp St Beddinge 190 Trelleborg Smygehamn Skateholm Abbekås Ystad 201 (Flexlinje) Långaröd Höganäs Centrum Lerberget 209 Helsingborg Vallåkra 217 Landskrona Härslöv Tågarp Svalöv 219 (Pendeln) Helsingborg Rydebäck 220 (Pendeln) Höganäs Helsingborg Landskrona 222 Mölle Höganäs (Helsingborg) 223 Arild Höganäs 224 Arild Jonstorp (Ingelsträde) Mjöhult Hjälmhult 225 Ängelholm Jonstorp Höganäs 227 Höganäs Ingelsträde Mjöhult 229 Åstorp Billesholm 230 Helsingborg Bjuv Billesholm Kågeröd Svalöv Teckomatorp 240 Landskrona Svalöv 241 Teckomatorp Eslöv 243 Röstånga Svalöv 250 Bjuv Billesholm Ekeby Tågarp Vadensjö Landskrona 297 Helsingborg Bårslöv Ekeby 300 Hyllie Tygelsjö Vellinge Falsterbo 301 Sjöbo - Ystad 302 Rydsgård Skivarp 305 Skurup Abbekås 306 Skurup Slimminge Janstorp Svaneholm Skurup 307 Skurup Skårby Ystad 308 Skurup Skivarp Snårestad Ystad 309 Veberöd Skurup 322 Ystad Mälarhusen Skillinge
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 10 Linje Sträcka 337 Sjöbo Vollsjö Lövestad Tomelilla Ystad 338 Sjöbo Lövestad Tomelilla 340 Bjärsölagård Vollsjö Sjöbo 341 Veberöd Blentarp Sjöbo 346 (Pendeln) Malmö Vellinge Trelleborg 365 Lund Trelleborg 379 Vellinge Ö Grevie V Ingelstad Vellinge 392 Ystad Nybrostrand Löderup Hagestad 399 Högestad Sövestad Ystad 436 Eslöv Löberöd 441 (Ringbuss) Höör Skånes Djurpark Höör 443 (Ringbuss) Tjörnarp Höör 444 (Ringbuss) Höör Ängsbyn Ringsjö Värdshus Snogeröd 445 (Ringbuss) Höör Orupssjukhuset Sätofta Jägersbo Höör 448 (Ringbuss) Höör Munkarp Norra Rörum Höör 470 Höör Hörby Sjöbo 471 Hörby Långaröd Önneköp 474 Hörby Eslöv 505 Hov V Karup Grevie 506 Båstad Ängelholm - Helsingborg 507 Svenstorp Munka Ljungby Ängelholm 510 Ängelholm Munka Ljungby - Klippan 514 Ängelholm Åstorp 518 Klippan Ljungbyhed Röstånga Stehag 520 Klippan Åstorp Helsingborg 525 Båstad Ö Karup 527 Norrviken Båstad 529 Örkelljunga Perstorp 531 Perstorp Tyringe Hässleholm 532 Markaryd Hässleholm 534 Hässleholm Tormestorp 537 Visseltofta Osby 539 Osby Lönsboda 542 Sibbhult Broby Hässleholm 543 Knislinge Immeln Arkelstorp 545 Kristianstad Broby Glimåkra Osby 549 Kristianstad Färlöv 550 Arkelstorp - Kristianstad 551 (Pendeln) Kristianstad - Åhus 553 Kristianstad Vittskövle
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 10 Linje Sträcka 554 Äsphult Kristianstad 556 Kristianstad Tollarp Huaröd 557 Vånga Barum Fjälkinge 558 Kristianstad Fjälkinge Bromölla - Nymölla 561 Sölvesborg Bromölla Olofström 562 Älmhult Lönsboda Olofström 570 Ystad Borrby Hammenhög Simrishamn 574 Vitaby S:t Olof Simrishamn 577 Borrby Skillinge Brantevik Simrishamn 579 Brösarp Tomelilla 591 (Snurringen) Simrishamn
NORRA HAMNEN 34 FULLRIGGAREN ÖSTRA HAMNEN 8 2 Välkommen ombord på Malmö stadsbuss 31 Scaniabadet 35 HAMNEN VÄSTRA HAMNEN Ubåtshallen MELLERSTA Turning Torso Stapelbäddsparken Dockan Segevång 3 4 5 Kockums HUVUDLINJER Elinelund Jägersro Kristineberg Lindängen Västra Hamnen Ringlinjen Bunkeflostrand Limhamn-Segevång Bernstorp Stenkällan Centralen Klagshamn Bunkeflostrand Videdal Toftanäs Svågertorp Gustav Adolfs torg Hyllie Kastanjegården Västra Hamnen Orkanen CENTRALEN 31 Kockum fritid Segevångsbadet Segemöllegatan Rostorp Östra Fäladen [Z Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var 5 10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Östervärn Kirsebergs kyrka 33 34 STORA BERNSTORP Anna Lindhs plats Högskolan Slussen Caroli Tekniska museet Kontorsvägen 4 Santessons väg Propellergatan Blåhakevägen Värnhem Kirsebergs Beijers park Drottningtorget Vattenverket torg Valdemarsro Ellstorp Djäknegatan Ribershus 31 Celsiusgatan Gustav Adolfs torg 31 Studentgatan Katrinelund 34 Sergels väg Ventilgatan PLUSLINJER Lindängen Jägersro Bulltofta Centralen Mellersta Hamnen Ön Centralen Käglinge Ön Hyllie Värnhem Sibbarp Värnhem Norra Hamnen Kvarnby Toftängen Centralen Ö Hamnen 31 32 33 34 TOFTANÄS Håkanstorp S:t Pauli kyrka Kronprinsen Aq-va kul 35 Fridhemstorget 6 Katarina kyrka 32, 35 Risebergaparken Kyrkogården Ulricedal Davidshall 32 Går var 10 30:e minut, men inte lika sent på kvällarna som huvudlinjerna. Sorgenfri Konserthuset Fågelbacken Erikslust Granbacken 33 Folkets park Triangeln [Z Teatern Dalvik Major Nilssons gata Västervång Hallstorpsparken Spånehusvägen 34, 35 Möllevångsgatan Triangeln 6 VIDEDAL Carl Gustafs väg Dammfri Mellanheden Bellevue Nobeltorget Smedjegatan Vilebovägen 31 Falsterboplan Södervärn Rosenvång Bellevue Park ÖN Annelund Solbacken 32 33 Ärtholmsvägen KVARNBY Södervärnsplan Lorensborg Västanväg LIMHAMN CENTRUM 35 Emilstorp Linnéskolan 35 Rosengård Dalaplan Anneberg Stadion Rudbecksgatan TOFTÄNGEN 35 Hallingsgatan 32 34 Bågängsvägen 4 Rosengård Centrum MALMÖ STADION Hyllie kyrkoväg Ramels väg 33 31 Persborg 35 Mobilia Sofielund Södertorp 1 Götgatan Buketten 33 5 Gröndal SWEDBANK STADION 1 34 2 Poppelgatan Västra Skrävlinge Kastanjeplatsen Cypressvägen Ögårdsparken 3 32 4 Heleneholmsskolan 5 7 6 7 8 Våren 2014 börjar linje 1, 2, 6, 7 och 8 att köra på Rådmansgatan istället för Södra Förstadsgatan. Davidshall Triangeln Oxievångsskolan [Z Tandvårdshögskolan Söde Södervärn 34 Förlängning som trafikeras del av dygn 1 Nydalatorget Blekingsborg Per Albins hem Velandergatan Bergdala Lindeborgsgatan Konsultgatan Sibbarpsvägen SIBBARP STENKÄLLAN Fosiedal Snödroppsgatan Hålsjögatan Bellevueallén Bellevuegården Kroksbäcksparken Mellanbäck Kroksbäck Grönbetet Broddastigen ELINELUND Hammars Parkväg Holma Eriksfält Hyllie Vattenpark MALMÖ ARENA Betalstationen HYLLIE Bunkeflovägen JÄGERSRO Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Jägershill Ej anpassad hållplats Lindeborg Centrum 33 Elisedals industriområde 33 31 31 2 Söderkulla Tornfalksgatan Kungsörnsgatan Högaholm Almviksgången Ängsdalsvägen Gottorp 31, 33 Johan Möllares väg 32 33 6 Pilevallsvägen Nydala Professorsgatan Hermodsdal Fosie kyrka Lindängsstigen Gånglåtsvägen KASTANJEGÅRDEN Fosieborg Bunkeflo by Ollebo Annestad Kronetorpsgatan Disponentgatan Celsiusgården Dalslandsgatan Sevedsgården Helenetorpsgången Vandrarhemmet Bunkeflostrand Centrum Aktrisgatan Mary Hemmings gata Ängsslätt Vingen Fjärilsgatan LINDÄNGEN Stolpalösa Svågertorpsparken 8 7 SVÅGERTORP BUNKEFLOSTRAND NAFFENTORPSVÄGEN 4 Vårdhemmet Strandhem Hanehögaparken Serviceombud Z Möllevägen Glada hörnan Oshögavången OXIE Bookmakern Caroli Kronprinsens Spelhörna Lantmannagatans Kiosk & Tobak Mix Lindängen Ombud Z På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop kan man köpa förladdade Jojo Reskassa och Jojo Sommar. Denna service finns även hos: ICA Maxi Västra hamnen ICA Malmborgs Erikslust ICA Nära Lindeborg ICA Supermarket Bunkeflo Hyllie Pressbyrån Mobilia ICA Malmborgs Rosengård CityGross Limhamn Jan Tobak, Linnégatan 41 43 Borgmästaregården Värmlandsplan Tandvårdshögskolan Skvadronsgatan Stadsbiblioteket Långhällagatan Åkvagnsgatan Torupsgatan Själlandstorget Rönneholm Flamtegelvägen Hans Winbergs väg Syster Ellens stig KRISTINEBERG SYD Service: Jojo Period, Jojo Reskassa, Jojo Fritid och Öresundsbiljetter Öppettider: skanetrafiken.se Gustav Adolfs torg Pressbyrån Södervärns busstation Pressbyrån Värnhemstorget Direkten Ettans Jägersro center Coop Forum (Förbutiken) Kundcenter [ Full service: Jojo-kort och biljetter. Information och reklamationer. Öppettider: skanetrafiken.se Malmö C (Glashallen) Triangeln (Rådmansgatan) 1 Nygårdsvägen Oxie Centrum Fajansvägen Tingdammen 6 KLAGSHAMN KÄGLINGE 32 e
Välkommen ombord på Lund stadsbuss Gunnesbo Gård 4 Alfa Laval Gunnesbo STÅNGBY GUNNESBO NÖBBELÖV Gunnesbo Centrum Fornborgen Gunnesbo skola Gunnesbo station Hubertusparken Hubertus 3 21 Vallkärra by Stångby station Bärnstensvägen Gästabudsvägen Västratornsvägen Nöbbelövs kyrkoväg Nöbbelövs torg Jägaregatan Nöbbelövsvägen ANNEHEM 2 Annehem Annegården Offerkällan NORRA FÄLADEN N Gränsvägen Fäladstorget Skarpskyttevägen 4 Sakförarevägen Beslutsgränden Jordabalksvägen Gilleskroken Utsättaregränden 3 Kung Oskars väg Lund C Clemenstorget CENTRUM 9 21 Allhelgonakyrkan 6 Lindebergska Stadsbibiblioteket 2 4 1 Åke Hans Biskopshuset Värmeverket Magistratsvägen Delfinen Gambro Oscarshem Rådhusrätten Kämnärsvägen PILSÅKER 5 Monumentet Mobilia Baravägen Sofiaparken Victoriastadion Höjdpunkten [Z Lundagård Sliparelyckan Kävlingevägen Möllevångsvägen Bondevägen Slåttervägen Margaretavägen Förhandlingsvägen Fjelierondellen Sofiavägen Ideon Smörlyckan Solbjer 21 BRUNNSHÖG Domkyrkan Lund C Företagsvägen Klosters Fälad Annedalsvägen Öresundsvägen Lerbäckskolan Universitetssjukhuset BMC LTH John Ericssons väg 5 Lund C/Bantorget Botulfsplatsen 2 Värpinge by Ministervägen Värpinge gård VÄRPINGE BY Excellensen Vildanden Ernst Wigforss gata Jöns Ols toft Måsvägen Måsens vårdcentral Papegojelyckan Eka Fasanvägen Åldermansgatan Bokbindaregatan Idrottsplatsen Marknadsplatsen Polishuset Västertull Västerkyrkan Rallaregatan Tingshuset Bryggeriet SE CENTRUMBILD Qvantenborgsvägen Gustavshemsparken Univsjukhuset 9 UNIV- SJUKHUSET Fysiologen Ögonkliniken Sölvegatan Professorsgatan Kundcenter [ Full service: Jojo-kort och biljetter. Information och reklamationer. Öppettider: skanetrafiken.se Lund C (Magasinet) Serviceombud Z Service: Jojo Period, Jojo Reskassa, Jojo Fritid och Öresundsbiljetter. Öppettider: skanetrafiken.se Botulfsplatsen Pressbyrån Tunavägen Sångarevägen Warholms väg Sparta Ombud Z På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Se öppettider på deras respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se Motorvägsbron Spexarevägen Uardavägen Fagottgränden Bläckhornsvägen Thulehemsvägen Ö Torns byväg 1 Klarinettgränden Ö TORN Flygelvägen STADSBUSSLINJER 21 1 Klostergården Botulfsplatsen Ö Torn 2 Värpinge By Botulfsplatsen Annehem 3 Nöbbelöv Botulfsplatsen Linero 4 Gunnesbo Botulfsplatsen Norra Fäladen 5 Pilsåker/Kobjer Botulfsplatsen Nilstorp/Gastelyckan 6 S:t Lars Botulfsplatsen Östra Linero 9 Galjevången Nilstorp Botulfsplatsen Universitetssjukhuset 21 Stångby Lund C Brunnshög Korpvallen Nordanväg 1 Klostergården C KLOSTERGÅRDEN Arenan Katedralskolan Källbyskolan Södertull vårdcentral Bankgatan Esplanaden Revingegatan Järnåkraskolan Arkivgatan Kastanjegatan Österbo Studentlyckan Stampelyckan 9 Jupitergatan GALJEVÅNGEN Galjevången Vipelyckan Fritjofs väg Thulehem Linegården Blåtungavägen Drapavägen Torkel Höges gränd Tre Högars park Ringhornegränden 6 Ö LINERO Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Västanväg Virvelvindsvägen S:T LARS 6 Sunnanväg Köket S:t Lars Östanväg S:t Lars parkering Ruben Rausings gata Tetra Pak Mellanvångsvägen Astrakanvägen Nilstorpsvägen Hagtornsgränden Brunngård Arkivcentrum Syd Skiffervägen Glimmervägen Päronvägen Gullregnsvägen Björkvägen Brandstationen 5 GASTELYCKAN Vikingavägen V Vikingavägen Ö Kämpagränden Linero Centrum 3 Runslingan LINERO 1 2 3 4 5 6 9
HUVUDLINJER BÅRSLÖV 21 1 Dalhem Knutpunkten Råå/Ättekulla 2 Ödåkra/Maria station Knutpunkten Ättekulla 3 Västergård Knutpunkten Elineberg/Humlegården 5 Hjälmshult/Mariastaden Knutpunkten Ramlösagården 6 Mariastaden Olympia Knutpunkten 7 Lundsbäck Knutpunkten Adolfsberg 8 Lundsbäck Husensjö Knutpunkten Hittarp/Domsten 22 Väla Centrum Berga Knutpunkten Välkommen ombord på Helsingborg stadsbuss VÄLA CENTRUM IKEA 22 Väla Centrum Norra Ravinen Jupitergatan Frostgatan Ödåkragården Väla Centrum TOSTARP Merkuriusgatan Norrskensgatan 26 Ginstgatan LÅNGEBERGA 23 Nordisk Transport Stenbrovägen 34 Stenbrovägen 6 Torbornavägen S Fornminnesgatan Torbornavägen N 2 Stenbrovägen 50 Börje Jönssons Ramlösa Vatten Kullens Bröd Bunkalundsv. Ö Bunkalundsv. V Hagagatan VÄLA BY Ekslingan Palmgatan 27 Karbingatan ÖDÅKRA STATION 2 Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Onsdagsgatan 3 VÄSTERGÅRD Ej anpassad hållplats 99 TRINTEGATAN Fjärilsdalen Lördagsgatan Kanongatan Ultunagatan 1 2 Bärnstensgatan RAMLÖSAGÅRDEN 7 HUMLEGÅRDEN 5 S. Hunnetorpsv. ADOLFSBERG ÄTTEKULLA 3 21 21 DALHEM 1 Fridas gata Syréngatan Ragnvallagården BERGA IND.OMR. Muskötgatan Runristargatan Spireagatan Dalhem centrum Utgårdsgatan 23 9 21, 91 91 Ragnvalla Gravörgatan Bondegatan Luntertungatan BROHULT Söderköpingsgatan 1 21 Brunnsberga 2 21 Filbornaskolan Ö LUNDSBÄCK 3 5 ÖVRIGA LINJER 9 Brohult Stattena Lasarettet Gustav Adolfs Torg Konserthuset 10 V Berga Ringstorp Tågaborg Lasarettet Konserthuset 21 Berga ind. omr. Filbornaskolan Ö Ramlösa station Högasten/Bårslöv 23 Knutpunkten Långeberga 26 Tostarp Ridhuset-Stattena-Lasarettet-Knutpunkten 27 Väla by Stattena Lasarettet Knutpunkten 84 Olympia/Idrottens Hus 91 Brohult Lasarettet Kemira Högasten 98 Mariastaden Maria station 22 6 7 8 9 10 21 23 26 27 84 91 98 Kundcenter er [ Full service: Jojo-kort och biljetter. Information och reklamationer er Öppettider: skanetrafiken.se Helsingborg C/Knutpunkten Ombud 9, 26, 27 Annerovägen GOLFBANAN 5 Rosengården Ö Stabsgatan Ö Miklagårdsgatan Ramlösa brunn Mörsaregatan Brunnsvägen Grännagatan 8 Rökullagatan Filbornaskolan 21 Elineberg Majgatan Björkliden 7 91 Garnisonsgatan Södra 21 Lindaus väg 99 Häradsgatan Skaragatan Bergavägen På alla Pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se Borgholmsgatan Skvadronsgatan Ystadsgatan 5 Raus Vång Elinebergskyrkan Elinebergsplatsen 23 Haparandagatan Rosengården C HJÄLMSHULT Fåglebäcksgatan 2 Jönköpingsgatan 21 Billingegatan 9, 26, 27 Brunnsparksskolan Wieselgrenskolan Stabsgatan Fyrverkaregatan Minörgatan Frontgatan Fredriksdalsskolan Rågångsgatan Ö Trelleborgsgatan 10 Sigurd Rings gata Åstorpsgatan 91 Wallisgatan Närlunda N Varbergsgatan Närlunda Koralgatan Rågångsgatan V Mejerigatan 6 5 Eneborgs plats STATTENA 9 Garverigatan 9 MARIA STATION 21 VOLONTÄRGATAN Maxi 98 10 V Berga skola Regementsvägen Kadettgatan N 9, 10 Pålsjö Västra Berga kyrkogård Älvsborgsgatan Fäladsgatan S:ta Anna k:a Juelsgatan Pålsjö Östra Carl Öhrns gata Donationsgatan Tofsmesgatan Lägervägen Hjälmshult Tornhultsvägen Allerums skola Allerum kyrka Allerums Mosseväg Mariehäll Svanhalsgatan Faktorsgatan Olympiaskolan 98 MARIASTADEN Flohemsvägen Maria Hage Tranemansgatan Olympia Norrbro Kvarnstensgatan 99 9, 23 Lasarettet N 9 10 10 RAMLÖSA STATION 9, 10, 26, 27 26, 27 1 91 Gustav Adolfs Torg Stattena Västra KOPPARMÖLLE- PLATSEN Rådmansgatan Pålsjö park Maria Park Kryddlandet Senderöd Mäster Jacobs gata Furutorpsplatsen Lasarettet huvudentrén HÖGASTEN Elektrogatan Lasarettet Halalid Biblioteket Kattegattsgatan Norra Vallgatan Tågagatan Biblioteket 10 Hästhagsvägen Miatorp Norrehed Högastensgatan Mårtensgatan 21 9, 10 Öresundsgatan Albrogatan Heden Allhelgonakyrkan Råå Öresundskraft Raus Plant. Sk. DOMSTEN VÄG 111 Domsten Norra 91 Tågagatan V Margaretaplatsen Friabad Johan Banérs g. Skeppet Pålsjöbaden Pålsjö Norra Tinkarp Nedre Sofiero Huvudentrén Tinkarp Övre Serpentinvägen Sofiero Rosenvägen Skolvägen Sundsliden Kulla Gunnarstorp S Kruareliden Kulla Gunnarstorp Slottet Fornminnet Sundsvägen Seglarevägen Berghemsvägen Skogsgatan Rönnowska skolan Wienergatan [Z 8 Gustav Adolfs Torg Mäster Palms plats KNUTPUNKTEN Rådhuset 10 KONSERTHUSET 9 26 27 22 23 6 Hamntorget e
Välkommen ombord på Kristianstad stadsbuss 4 HÖGSKOLAN Heins väg Öllsjö Skola Lägervägen Kabelvägen Charlottesborg Skärdalshemmet Fribetet Kedjegatan Handbollsgatan Slättängsskolan Odalkyrkan Skärdalsvägen Bäckvägen Erik Menveds väg Talldalsskolan Backstigen Svabiska vägen Ulahallsvägen 2 VÄSKOLAN GAMLEGÅRDEN Näsby Vårdcentral Albogatan Göingegatan Vemmenhögsgatan Drabantvägen Gamlegården centrum Fröknegårdsskolan Hjärtebackes väg Stridsvagnsvägen Nygårdsvägen Rosengårdsvägen Norretullsvägen [Z CENTRALEN Söderportskolan Långebro Vilans skola Lunnavägen 3 YLLAN Sibyllevägen Kalvholmsvägen Falkvägen Mariehem Åsumtorp Lottavägen Annedalsvägen 4 WENDESGYMNASIET 1 Mellanvägen Pastorsvägen Holmängsvägen Löparevägen Nosaby Kyrka Siktvägen Kupolvägen 3 MÖLLEBACKEN STADSBUSSLINJER 1 2 3 4 1 2 3 Möllebacken Centralen Söder 4 Högskolan Centralen Norra Åsum Gratia Dei Banmästarevägen Ällingavägen Emil Kleens väg Sjögården Hållplats anpassad för Ishallen rörelsehindrade och synskadade Frans G Bengtssons väg Ej anpassad hållplats Sommarlust Prästallén Almvägen Skulptören 2 Fredrik Bööks väg Lyckans Höjd Ö Kaserngatan Hönedalsvägen Parkvägen ÖSTERÄNGS- SKOLAN Albert Hennings väg Regionmuseet Centralskolan 1 2 3 4 1 Hammarspyntsvägevägen Kvarnnäsvägen Brötavägen Hammarslunds- Kyrkogården Björkhemsvägen Smiths väg Brushanevägen Hästtorget Centralsjukhuset Holjersvägen Engelska Vägen Fågelängsvägen Björket Grylleängsvägen Långåkersvägen VIBY KYRKAN Fyrverkaren Arenan Kundcenter [ Full service: Jojo-kort och biljetter. Information och reklamationer Öppettider: skanetrafiken.se Kristianstad Centralen Ombud På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se e
Bankvägen DROTTNINGEN 4 5 N Fiskehamnsgatan Tornet Övre gatan Svaneholmsgatan Sundgatan Holmgatan Springaren Humlegränden Exercisgatan Kapellvägen Öresundsgatan Ombud På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se 2 VÄSTRA FÄLADEN Välkommen ombord på Landskrona stadsbuss Gläntan Spegelgatan Kopparhögsvägen Kalasgatan Skogsmusgården STADSBUSSLINJER 1 Centrum Stationen Koppargården 2 Västra Fäladen Centrum Guldängen 3 Stationen Centrum 4 Borstahusen Stationen 5 Borstahusen Centrum Handelsområdet Stationen 2 1 GULDÄNGEN Karlslundstorget Kungen Idrottsplatsen Segergatan Pilgården Karlslundsvägen Pilåkern Ringvägen Sandvången Midhemsvägen Carl XI:s väg Sandvångsgatan Fågelvägen Suellsgatan Vilan Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Lasarettet Norra Artillerigatan Gjörloffsgatan Rådhustorget Saluhallstorget Drottninggatan Teatern Brocksgatan Bredgatan Viktoriagatan Sofia Albertina SKEPPSBRON 5 3 1 Lasarettet Entrèn Skogen Silvergården Lodjursgatan Stenorsvägen Rönnebergsgatan Vintergatan S:t Olovsgatan Hantverkargatan Pumpgatan 1 STATIONEN 3 4 5 COOP e 1 2 3 4 5
Välkommen ombord på Eslöv stadsbuss STADSBUSSLINJER 1 2 3 1 Solkullen Stationen Flygstaden 2 Rönneberga Stationen Bäckdala 3 Stinstorget Stationen Fridasro RÖNNEBERGA 2 Saxåvägen Sextorpsvägen Norrevångsskolan Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Karidal Servicehus Repslagaregatan VETEGATAN Husarvägen K ärråkra vårdcentral Karlsrobadet Byskolan Östergatan Östra skolan Fiskaregatan Bergavägen Berga FLYGSTADEN 1 1 Stora Torg TÅGARPSVÄGEN 3 3 STINSTORGET Enskiftesvägen Specialisthuset Stationen 2 3 Trollsjö gården Spolegatan Bäckavägen APRIKOSG ATAN 2 Kronovägen Lantmannavägen Solhällan Tåbelunds Vårdcentral Sturegatan Mossavägen Tåbelundsvägen Sallerup Djupadalsvägen Hundramannavägen Ombud På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se e 1
TÅNGVÄGEN Vejbystrand C Sandlyckevägen Idrottsplatsen Byavägen Magnarps skola 2 Välkommen ombord på Ängelholm stadsbuss Vattenverksvägen Magnarp Björkhagsvägen Per Skomakarens väg Kobbvägen Ryssjevägen Rebbelberga k:a Kungshaga servicehus MIDGÅRDSGATAN Västkustbanan 1 Barkåkra kyrka Skepparkroken Ymersgatan Skepparkroksvägen Valhall Park Valhallsvägen Errarps skola Skälderviken C Stationsvägen Kapellgatan Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Småbåtshamnen Luntertun Hammargatan Resedavägen Solrosvägen Haradalsliden Krukmakaregatan Polishuset Mimergatan Verkstadsgatan Brisgatan Hembygdsparken Heimdallgatan Pilgatan Östanvindsgatan Bruksgatan Nya Torg ÄNGAVÅNGEN Nyhemsskolan Ålagränd Nyhemsleden Stadsparken Rönnegymnasiet Ängavångsbron Rovan (COOP) Åsboskolan Sockerbruket Bäckagården Kallenbergsgatan 1 Stortorget Fricksgatan Eklundagatan Maskrosgatan 1 2 STATIONEN Villans servicehus VILLANSKOLAN Malmvägen Kroneslätt Åsbogatan Sjukhuset Rosenholmsvägen Idrottsplatsen Södra Sjukhuset STADSBUSSLINJER Sandåkragatan 1 Midgården Nya Kungsgården Centrum Ängavången 2 Vejbystrand Skälderviken Centrum Kulltorp Tivoligatan Espehögsgatan Majsgatan Råggatan 2 Ishallen KULLTORP Ombud På alla pressbyråer, 7 Eleven och COOP i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se e 1 2
Välkommen ombord på Ystad stadsbuss STADSBUSSLINJER 1 Stationen Västra 2 Regementet Stationen Nya Kyrkogården 3 Stationen Backaskolan Stationen 3 Stationen Åkesholm Stationen 4 Stationen Stallbacken Källesjö 3 ÅKESHOLM Edvinshemsskolan Radargatan Abrahamslund Katthultsgatan SJÖGÅNGEN Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Bullerbygatan 1 Kommendörsgatan Östra Ankargatan Edvinshem MJÖLNAREGATAN NYA KYRKOGÅRDEN 2 Gjuterigatan KÄLLESJÖ Åkeshallsgatan 4 Missunnavägen Soltergatan Margaretaparken Tennisgatan Skottegatan Gustavsgatan Erik Dahlberggatan Norra Promenaden Kapellgatan Siriushuset Hästg atan Gröns aksgatan Käringgatan Thorssons väg Lasarette t Klostret Stortorget Vårdcentralen Gosselmansgatan Ombud På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se 3 BACKASKOLAN Jägaregatan Hasselgatan Gamla Vattentornet 3 HÄLSOBACKEN Handskmakaregatan Bruksgatan Aulingatan Biblioteket Giöddesgränd Adlercreutzgatan Österportstorg 2 Sektersgatan Petrigatan REGEMENTET Östra skolan STATIONEN Badhuset 2 3 4 1 e 1 2 3 3 4
ALBÄCK Välkommen ombord på Trelleborg stadsbuss HÖGALID 1 STADSBUSSLINJER 1 Albäck Sjövik Övre Högalid 2 Fagerängen Övre Strandridaregatan 3 Fagerängen Övre Gislövs läge 4 Övre Östra Industriområdet Högalidsvägen Lillevång Söderslättshallen Akka Kyrkoköpinge Västervång Liljeborgsgatan Täppan Vannhögskolan Skolgatan Bokevägen Karbingatan Norra skolan Lasarettet Allmogevägen Östra Ringvägen Syster Hannas väg Söderslättsgatan Köpingegatan Sockenvägen 3 2 Vikingagatan FAGERÄNGEN Ö INDUSTRIOMRÅDET 4 Persåkersvägen Albäckshallen Åkerjordsvägen Drivgarnet Fraktvägen Sjövik Krokvägen Dykaregatan Västra Ringvägen Lyktgubbens väg Hallabacken Sjöviksvägen Bäckaskolan Hallasvängen V Tommarpsvägen Hallasvängen Ö Möllegårdsvägen Per Hans väg Trelleborgen Bryggaregatan Pilegränd 1 ÖVRE 2 Stortorget Ehrenbuschsgatan 3 4 Engelbrektsgatan Badhuset Hantverkaregatan Johan Kocksgatan Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Snäckgränd Nyhemsgatan Roddaregatan Pråmgränden Öster Jär Alfågelgränd Bullerbyvägen Solviksvägen Dalabadet Dalaleden Sjöfararevägen Crosseurope Kaptensvägen Abborrevägen 3 GISLÖVS LÄGE Nybrostrand Järabacksvägen 3 MODESHÖGSKOLAN 2 STRANDRIDAREGATAN Ombud På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se e 1 1 2 3 4
Ekegården Nyckelvägen Välkommen ombord på Hässleholm stadsbuss Norregård/T4 STADSBUSSLINJER 1 2 4 Centralen Ljungdala Centralen / Centralen Garnisonen/Sjörröd Centralen Centralen Gäddastorp Centralen / Centralen Röinge Centralen Hässleholm C Stoby via Läreda industriområde Mistelvägen Valhallsvägen Emblavägen Sagovägen Alfavägen 2 GÄDDASTORP Mejselvägen Ekegården Nyckelvägen 2 Bokliden GÄDDASTORP Västerskolan Mejselvägen Bokliden Bokalyckan Backsläntsgatan Västerskolan Norregatan Norregård/T4 Gethornskroken Bokalyckan Backsläntsgatan Norregatan Bokebergsgården Borggårdsgatan Tredje Avenyn Bokebergsgården HÄSSLEHOLM C STADSBUSSLINJER CENTRALEN 1 2 4 1 Centralen Ljungdala Centralen / Centralen Garnisonen/Sjörröd Centralen 2 4 Centralen Gäddastorp Centralen / Centralen Röinge Centralen Hässleholm C Stoby via Läreda industriområde Vänhems vårdcentral Östergatan HÄSSLEHOLM C CENTRALEN 1 2 Stadshuset 4 Tekniska skolan Östergatan Linnégatan Sjukhuset Tekniska skolan Bågvägen 1 Karlavägen Valhallsvägen Ljungdalaskolan Ekedalsvägen Drivhusvägen LJUNGDALA Gärdesvägen Belevägen Bågvägen Tippvägen Mistelvägen N Kringelvägen Värmeverksvägen 1 Karlavägen Siriusvägen Emblavägen Vintergatan Galaxvägen Ljungdalaskolan Enhörningsvägen Vintergatan Norra Industrigatan Sagovägen MÄSTER OLOFS VÄG Alfavägen Lövstigen Ekedalsvägen Drivhusvägen LJUNGDALA Gärdesvägen Belevägen Stjärnfallsvägen Siriusvägen Galaxvägen 4 MÄSTER OLOFS VÄG Lövstigen Stjärnfallsvägen 4 Grönängsplan Gethornskroken Hässleholmsgården Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Tredje Ej anpassad hållplats Avenyn Qpoolen Kyrkogården Stadshuset Linnégatan Tippvägen Enhörningsvägen Kompanivägen Sjöbrisvägen Logementsvägen SJÖRRÖD GARNISONEN 1 Hassellundsvägen Grönängsplan Hässleholmsgården Borggårdsgatan Hållplats anpassad för rörelsehindrade och synskadade Ej anpassad hållplats Vänhems Svedjemarksgatan vårdcentral Österås Qpoolen Kyrkogården Sjukhuset Ridskolan Östervärn N Kringelvägen Värmeverksvägen Barrstigen Apelvägen RÖINGE 2 Norra Industrigatan Mörtvägen Löjvägen Ålvägen GARNISONEN Hassellundsvägen Svedjemarksgatan Kompanivägen Österås Ridskolan Östervärn Barrstigen Apelvägen RÖINGE 2 Logementsvägen 1 Sjöbrisvägen SJÖRRÖD Mörtvägen Löjvägen Ålvägen Mörtvägen Löjvägen Ålvägen Ombud På alla pressbyråer, 7 Eleven och Coop i hela Skåne kan man köpa Jojo Reskassa laddat med 200 kr samt Jojo Sommar. Öppettider på respektive hemsida: www.pressbyran.se www.coop.se www.7-eleven.se e
OXIE SVEDALA SKURUP RYDSGÅRD SVARTE SVÅGERTORP TOMELILLA LUNNARP SMEDSTORP GÄRSNÄS SIMRISHAMN PÅARP MÖRARP BJUV ÅSTORP KVIDINGE KLIPPAN PERSTORP TYRINGE LUND HJÄRUP ÅKARP BURLÖV MALMÖ C TRIANGELN HYLLIE STÅNGBY HÖÖR STEHAG ESLÖV ÖRTOFTA KARLSKRONA BERGÅSA RONNEBY BRÄKNE HOBY KARLSHAMN MÖRRUM BROMÖLLA SÖLVESBORG KRISTIANSTAD ÄNGELHOLM KATTARP ÖDÅKRA MARIA HELSINGBORG RAMLÖSA GANTOFTA RYDEBÄCK VALLÅKRA GLUMSLÖV LANDSKRONA HÄLJARP DÖSJEBRO KÄVLINGE GUNNESBO GÖTEBORG KUNGSBACKA FALKENBERG VARBERG HALMSTAD LAHOLM BÅSTAD MARKARYD BJÄRNUM VITTSJÖ MÖLNDAL NØRREPORT KØBENHAVN H ØRESTAD TÅRNBY KASTRUP KØBENHAVNS LUFTHAVN HELSINGØR SNEKKERSTEN ESPERGÆRDE HUMLEBÆK NIVÅ KOKKEDAL RUNGSTED KYST VEDBÆK SKODSBORG KLAMPENBORG HELLERUP ØSTERPORT PÅGATÅG ÖRESUNDSTÅG BYTE KRÖSATÅGEN SÖSDALA VINSLÖV FJÄLKINGE KÖPINGEBRO YSTAD ÄLMHULT OSBY KALMAR KILLEBERG HÄSTVEDA BALLINGSLÖV DIÖ VISLANDA VÄXJÖ GEMLA EMMABODA LESSEBO NYBRO HOVMANTORP ÖNNESTAD ALVESTA HÄSSLEHOLM TECKOMATORP BILLEBERGA TÅGARP Tågtrafiken Tågtrafiken
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 12 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Ett samlat erbjudande Oktober 2013
Tillsammans för en växande kollektivtrafik Det ska vara grönt, lönt och skönt att åka kollektivt i Skåne. Alla goda krafter måste samarbeta för att göra det ännu lättare för resenärerna att välja buss och tåg som förstahandsval för både jobb- och fritidsresor. Som ordförande i Kollektivtrafiknämnden inom Region Skåne ser jag som min huvuduppgift att underlätta människors vardag. Vi har idag ett väl utvecklat trafikutbud, resandet ökar varje år och vi ser ingen avmattning för denna utveckling. Förutsättningar att fortsätta att växa i Skåne är med andra ord de allra bästa. Jag tror på en framtid där den offentligt drivna kollektivtrafiken i samarbete med kommersiella initiativ kan skapa ökad dragkraft för att få fler att bryta invanda resmönster. Där vi tillsammans ger ny kraft och energi på väg mot det nationella målet om en fördubblad kollektivtrafik. Läs detta erbjudande som en öppning för att tillsammans finna nya samarbetsformer för resenärernas bästa! Vi är bara i början av en förändringsresa och som framgår i slutet bjuder vi också in till ett fördjupat samarbete där vi tillsammans bestämmer upplägget. (namnteckning saknas) Mats Persson Regionråd och ordförande i Kollektivtrafiknämnden 3
Kommersiellt erbjudande Inledning Vi riktar detta erbjudande till trafikföretag som vill bedriva kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne enligt definitionen i kollektivtrafiklagen. Ej att förväxla med interregional trafik eller annan fjärrtrafik. Vårt arbete i Skåne tar sin utgångpunkt i att förenkla och göra det lätt för kund att kunna ta till sig och att använda ett samlat utbud av regional kollektivtrafik. Vi samverkar redan med några företag men vill genom ett samlat erbjudande skapa tydlighet för alla trafikföretag som överväger att starta upp regional kollektivtrafik i Skåne. Vårt erbjudande bygger på likabehandlingsprincipen och du ska som trafikföretag uppleva att vårt angreppssätt leder till rättvis tillgång till infrastrukturen. Vi vill att kunderna ska uppleva att den samlade trafiken ger hög och bra kvalitet. Vi tror det är viktigt att alla aktörer bidrar och har därför till detta erbjudande kopplat en prissättning för de olika tjänsterna baserad på våra självkostnader. Erbjudandet baseras på Tillträde till befintliga hållplatser, terminaler och annan offentligt ägd infrastruktur. Konkurrensneutralitet alla behandlas lika på rättvisa grunder. Tydliga regler för nyttjande av anläggningar, efterlevnad och sanktioner vid regelbrott. Alla överenskommelser reglerade i skriftliga avtal. Tidssatta överenskommelser. Regler för avbokning när trafiken eventuellt upphör. Självkostnadsprincipen för alla tjänster vi tillhandahåller. 5
Erbjudande med flera valmöjligheter Vi vill skapa flexibilitet och har därför valt att lägga erbjudandet med flera valmöjligheter för trafikföretaget. Basutbudet ska ge grundtrygghet för såväl kund som trafikföretag. Tilläggstjänsterna ger kunderna ett större mervärde men kräver å andra sidan investeringar som kanske inte alla är bredda att göra inledningsvis. BASUTBUD Hållplatser och Terminaler TILLÄGGSTJÄNST 1 Reseplaneraren TILLÄGGSTJÄNST 2 Biljettsamverkan TILLÄGGSTJÄNST 3 Nästa steg 7
BASUTBUD Hållplatser och Terminaler Omfattar Tillträde till de anläggningar för busstrafik (hållplatser/terminaler/- resecentra) som Skånetrafiken använder. Information på befintlig ellips/stolpe vid hållplats med linje och destination. På anläggningar med informationstavlor, tilldelad yta för trafikinformation. Ansvar Trafikföretag tillhandahåller färdigt material enligt anvisningar, alternativt Skånetrafiken tillverkar motsvarande åt trafikföretaget. Skånetrafiken sätter upp och tillser att material ersätts vid behov. Skånetrafiken ansvarar för drift och underhåll av anläggning. Kommun/Trafikverket sköter körvägar och mark vid anläggning, och Skånetrafiken bevakar samtligas intresse. Anläggning som inte längre nyttjas av Skånetrafiken kan trafikföretag få rätt att sköta själv. Fördelning av platser på större anläggningar Uppställningsplatser för ombordstigning fördelas med hänsyn till trafikens karaktär för att skapa bästa kundnytta och effektiva fordonsrörelser. Fördelning av hållplatslägen sker utifrån utbud och störst kundnytta = flest resande. Hållplatser på särskilda framkomlighetsstråk/busskörfält förbehålls likartad trafik. Skånetrafiken företräder samtliga nyttjare och för dialog med markägare, kommuner, Trafikverket med flera. Om det uppstår kapacitetsbrist Skånetrafiken kallar berörda parter till dialog. Trafik med störst utbud har företräde. Skånetrafiken initierar arbetet för att öka kapaciteten. 9
TILLÄGGSTJÄNST 1 Reseplaneraren Omfattar Tillträde till Skånetrafikens Reseplanerare. Visning och sökning i ett samlat erbjudande genom befintliga digitala kanaler. Utmärkning av trafikföretaget (logotyp/namn) och annan hänvisning för tydlighet mot kund (egen information om priser och resevillkor). Visning av tidtabellstid i befintliga digitala informationsskyltar på hållplatser/terminaler och andra informationspunkter. Samlad visning av tider och hållplatser samt hållplatslägen. Visning av tidtabell alternativt realtid om sådan utrustning finns installerad. Ansvar Skånetrafiken ansvarar för systemet och fastställer arbetsordning. Skånetrafiken administrerar trafikföretagets underlag, matar in i planeringssystem (Rebus) och säkerställer leverans för visning till kund. Trafikföretag med av Skånetrafiken godkänd behörighet sköter själv inmatning och rättning i Rebus. Trafikföretaget kvalitetssäkra alltid uppgifterna i underlaget och har det samlade ansvaret gentemot kund vid eventuella fel. 11
TILLÄGGSTJÄNST 2 Biljettsamverkan Inväntar ny teknik som klarar integration Att göra det enklare för kund att lösa sin biljett är ett viktigt förbättringsområde som har fokus i flera sammanhang. Bland annat drivs inom X2 AB;s ram ett gemensamt arbete med SL, Västrafik och Skånetrafiken som intressenter. Under tiden Mer genomarbetade biljettlösningar kräver mer tid. Det behöver inte innebära att allt behöver skjutas på framtiden utan vi tror det kan finnas lösningar med befintlig teknik. Inte lika enkla och smarta som framtidens men som för kund ändå kan göra skillnad och därmed visa att vi i branschen vill mer. Vi planerar nu för en sådan samverkan med Flygbussarna och vill gärna testa idén med fler. Lösningen nu fokuserar på att kunna lösa en biljett för hela resan med respektive teknik. 13
TILLÄGGSTJÄNST 3 Nästa steg Vi tror framtiden kan innehålla flera lösningar för kommersiell trafik. Några vill säkert gå sin egen väg och möta kunderna i ett eget affärsupplägg. Andra, som kanske redan har en affärsrelation med oss och därför är väl förtrogna med vårt varumärke, vill kanske se detta som en möjlighet för egen kommersiell trafik Det är till alla er som vi vänder oss med detta erbjudande. Här avser vi att utveckla idén om ett fördjupat samarbete. En integration som skulle ske under ett gemensamt varumärke. I vårt fall att varumärket Skånetrafiken blir inte bara den av Region Skåne upphandlade trafiken i form av Pågatåg, SkåneExpressen, Pendeln och så vidare utan det den kommersiella trafikföretaget tillför. Vi skapar ett samlat paraply för kollektivtrafik i Skåne. Det handlar om en fördjupad samverkan med många möjligheter men som också kräver mycket mer av respektive part. Vår ambition nu är att bjuda in till fortsatt dialog med förhoppningen att väcka intresse så att vi kan gå vidare och slutföra med något trafikföretag. 14
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 Bilaga 13 Marknadspotential Kartorna i denna bilaga är avsedda att överskådligt illustrera kollektivtrafikens marknadsandelar, stråk med stort resande samt stråkens ekonomiska bärkraft. Regional trafik Marknadsandelar Kollektivtrafikens marknadsandel i stråk av regional betydelse. Med marknadsandel avses kollektivtrafikens andel av alla resor, exklusive gång och cykel. 1(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 Resande Stråk med minst 1 000 resor per vardag. Resor per vardag, regionbuss. 2(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 Arbetspendling, regionalt. Kartan baseras på antaganden om att en arbetspendlare gör 1,6 resor per vardag och att arbetspendlingen svarar för en tredjedel av resandet. 3(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 Trafikekonomi Kostnadstäckningsgrad, regionbuss. Den redovisade kostnadstäckningsgraden visar biljettintäkterna i förhållande till Region Skånes (Skånetrafikens) entreprenadkostnader. Således saknas övergripande overheadkostnader. 4(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 Stadstrafik Marknadsandelar Kollektivtrafikens marknadsandel i respektive stad. Med marknadsandel avses kollektivtrafikens andel av alla resor, exklusive gång och cykel. 5(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 Resande Följande kartor redovisar stadsbusstråk med minst 1 000 dagliga resor måndag-fredag. 6(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 7(8)
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Bilaga 13 8(8)