Patientnämnden Annika Lundgren Carina Rissvik Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning Landstinget Kronobergs mål är att du ska få en bra vård som gör dig nöjd. Den som känner sig missnöjd med vård, behandling eller bemötande kan kontakta patientnämndens handläggare med synpunkter, och för att få hjälp med frågor som du som patient eller närstående kan ha. Patientnämnden har under 2014 genomfört flera informationsinsatser för att bidra till en ökad medvetenhet kring nämndens funktion och uppdrag. Vid sammanställning för året kan konstateras att antal registrerade ärenden återigen har ökat jämfört med föregående år. Ett nytt nationellt registreringssystem har införts som ger ökade möjligheter att analysera vad som anmäls. På vår hemsida finns nu också en blankett som flera patienter använt sig av för att kontakta patientnämnden med synpunkter och förbättringsförslag. Genom två mätningar i år har vi fått en bild av våra handläggningstider. Under hösten har också en patientenkät genomförts, Vad tycker du om patientnämnden? Under 2014 har ett samverkansavtal tecknats gällande stödpersonsverksamheten. Patientnämnden har också besvarat två av Socialdepartementets remisser. Från 2015 införs en Patientlag som stärker patientens rättigheter. I lagen görs ett förtydligande om patientnämndens roll, att tillhandahålla och hjälpa patienter att får den information som de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården. En utredning, En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården, pågår där patientnämndernas och IVO s verksamheter granskas. Utdrag ur ett ärende som kom till patientnämnden 2014 Det är när man mår som sämst man ska bli sedd och förstådd och inte bli ignorerad och behandlad som en sak, för när du väl har tagit ett steg in på avdelningen och dörren stängs bakom dig försvinner allt mänskligt som man står för blir till ett objekt.
Innehåll Patientnämnden Landstinget Kronoberg... 3 Patientnämnden under året... 3 Patientärenden... 4 Stödpersonsverksamhet... 6 Informationsverksamhet... 7 Viktiga iakttagelser i vården och tandvården... 7 Konferenser, utbildningar och samverkan... 11 Ekonomi... 12 Framtidsperspektiv... 12 2
Patientnämnden Landstinget Kronoberg Patientnämnden utses av landstingsfullmäktige och består av en representant från varje parti som finns representerat i fullmäktige. Patientnämndens ansvar och uppgift enligt lagen om patientnämndsverksamhet är att: utifrån enskilda patienters synpunkter stödja och hjälpa dem, och därmed bidra till en kvalitetsutveckling inom vården. informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. rekrytera, utbilda samt förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas. Länets kommuner har genom avtal gett landstingets patientnämnd i uppdrag att också hantera ärenden inom den hälso- och sjukvård som de bedriver. Patientnämnden är en från vården fristående och opartisk instans. Patientnämnden under året Under 2014 har patientnämnden haft sex sammanträden och då avslutat de ärenden som handlagts av nämndens handläggare, samt diskuterat principiella frågeställningar. Vid några av dessa sammanträden har även företrädare för vården bjudits in. Ett givande möte var när chefläkare bjöds in för att diskutera om vilken betydelse patientnämndens ärende har för arbetet med patientsäkerhet. Nämndens ledamöter har i sina partigrupper haft möjlighet att ta upp frågor som patienter har väckt, och formulera förslag, som kan leda till ökad kvalitet och förbättrad patientsäkerhet. Patientnämndens kansli har bemannats med 1,8 handläggartjänster. En stor del av arbetet fylls av telefonkontakter med patienter och anhöriga. Tillgängligheten har varit relativt god vid kansliet, de flesta kontakter sker via telefon, men vi ser en ökning av besök och brev, där den blankett som vi infört under året har använts. Kontaktvägar Mail 14% Brev 9% Besök 5% Telefon 70% MVK 2% I en enkätundersökning som genomförts under hösten Vad tycker du om patientnämnden såg vi att de allra flesta som kontaktat patientnämnden upplevde att det varit lätt eller ganska lätt att nå oss. 3
Patientärenden Patientnämnden har under året registrerat 792 ärenden, vilket är en ökning med drygt 11 % jämfört med föregående år, då 709 ärenden registrerades. Inom kirurgcentrum ser vi en ökning med ca 45 %. Ökningen kan ses inom samtliga verksamheter med undantag av anestesikliniken. Flertalet av ärendena handlar om vård och behandling samt kommunikation. Väntetider och tillgänglighet utmärker sig något mer inom ortopedkliniken och öron- näsa och hals och hudkliniken. Det är 8 % av nämndens ärenden som rör barn och ungdomar. Flera av dessa handlar om barn som inte fått undersökningar eller behandlingar givna utifrån deras behov. Det rör sig om felaktiga diagnoser, bristande smärtlindring och att man inte har lyssnat på barnet eller anhöriga. Vid kontakt med patientnämnden så uttrycker flera att de inte vill att någon annan ska drabbas av samma problem. Det finns en önskan att vården lär av det som har inträffat. Några har upplevt en mer personlig kränkning och önskar någon form av ursäkt eller bekräftelse. Nytt för i år är att vi registrerar våra ärenden under fler rubriker än tidigare vilket gör det svårt att jämföra med tidigare år. Syftet är att vi på ett bättre sätt ska kunna analysera vad klagomålen handlar om. Statistiken för året visar en fördelning mellan huvudgrupperna enligt följande: 11 51 38 38 Administrativ hantering Ekonomi Kommunikation 305 232 Medicinsk dokumentation och sekretess Omvårdnad Organisation och tillgänglighet Vård och behandling 80 26 11 Vårdansvar 4
900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Totalt antal registrerade ärenden 792 709 558 601 2011 2012 2013 2014 Könsfördelning Kön - Man 42% Kvinna 58% Fördelning av ärenden 2011 2012 2013 2014 Akutcentrum 38 34 43 45 Barn- och kvinnocentrum 38 57 50 48 Kirurgicentrum 130 130 153 223 Medicincentrum 77 77 92 98 Medicinskt servicecentrum 16 31 11 14 Primärvårds- och rehabcentrum 109 114 152 158 Psykiatricentrum 65 50 100 77 Servicecentrum 4 8 3 4 Tandvårdscentrum 17 19 14 30 Kommun 12 24 19 14 Privata och externa vårdgivare 49 61 72 69 5
Stödpersonsverksamhet Patientnämnden ansvarar också, enligt lagen, för att utse stödpersoner till patienter inom psykiatrisk tvångsvård och till patienter som tvångsvårdas enligt smittskyddslagen. 27 patienter hade vid årets slut stödperson. Under året har 8 nya stödpersoner rekryterats. Informationsträffar har arrangerats på våren och hösten. Ett samverkansavtal har tecknats mellan Växjö kommun, (Socialtjänst SoL och LSS med uppdrag för kontaktpersoner), Kriminalvården (Frivården med uppdraget Lekmannaövervakare) och Landstinget Kronoberg, (Patientnämnden med uppdraget Stödpersoner). Målet är att samverka kring rekrytering och kompetensstöd till frivilliga samhällsarbetare. Under året har en gemensam träff anordnats med temat En kväll tillsammans. Representanter från Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, som under året slutfört sitt projekt Förbättrad rättsäkerhet i lagreglerade frivilliguppdrag (www.rfs.se/om_rfs/projekt/rattssakerhetsprojektet/), var vid detta tillfälle med och informerade. Patientnämnderna har gemensamt tagit fram en nationell handbok för stödpersonsverksamheten. Syftet är för att få en gemensam och kvalitetssäkrad hantering av stödpersonsprocessen. Ett utökat samarbete med psykiatrin planeras som ett led i denna process. 6
Informationsverksamhet Under året har ett flertal informationsinsatser riktats till vårdpersonal, studenter, allmänhet och olika patientföreningar. En inbjudan från två lokala cancerföreningar resulterade i att vi tillsammans med ansvarig verksamhetschef för länets onkologklinik fick berätta om såväl våra verksamheter som den nya patientlagen. Det blev en uppskattad kväll. Vid ett par tillfällen har vi funnits vid sjukhusens entréhallar och informerat om vår verksamhet och då mött patienter och anhöriga. Viktiga iakttagelser i vården och tandvården Iakttagelserna grundar sig på patientnämndens registrerade ärenden under år 2014. Med hjälp av synpunkter till patientnämnden från patienter/närstående, har flera allvarliga händelser uppmärksammats, som därefter har lett till interna utredningar, händelseanalyser och anmälningar enligt Lex Maria. Vården missade en tid för palliativ smärtbehandling för en patient med svår cancer smärta. Fick en ny tid först efter en månad. Då anhörig påtalade det orimliga i detta fick patienten tid något tidigare. Misstaget ledde till att patienten hade svåra smärtor i livets slutskede och hann avlida en tid innan behandlingen skulle ha påbörjats. I svaret till patientnämnden framgår att en händelseanalys ska genomföras. Patient drabbas av vårdskada i samband med en tarmoperation och avlider till följd av detta. Anhöriga undrar hur vården hanterar detta men får veta att det inte görs något mer än en anteckning i journalen. Då anhörig är tveksam till det svaret kontaktas patientämnden. I svaret från verksamhetschef framgår att en händelseanalys kommer att påbörjas. 7
Patient med misstanke på cancer. Undersökt på specialistsjukhus. När svaret på remissen kommer tillbaka så följer man inte upp med en adekvat undersökning. I samband med att patienten drabbas av en annan sjukdom upptäcks en cancer med spridning. Anhöriga kontaktar patientnämnden och en händelseanalys påbörjas för att sedan också anmälas enligt Lex Maria. Under tiden avlider patienten. Det finns exempel på att patienters och anhörigas erfarenheter och kunskaper inte tagits tillvara eller att man inte gjorts delaktig. Barn med höftfraktur vårdas på avdelning där det saknas kompetens och erfarenhet av att ge barn adekvat smärtlindring. Detta leder till outhärdliga smärtor för barnet i flera dygn. Då barnet också har ett funktionshinder ber föräldrarna att barnhabiliteringen på ett tidigt skede ska involveras i vården. Men så sker inte heller. Sedan denna händelse har Barnklinikens PM om smärtlindring aktualiserats på kliniken så alla känner till detta. I fortsättningen ska läkare ta kontakt med rätt kompetens när så behövs. Vi ser ett oförändrat antal ärenden som rör barn- och ungdomspsykiatrin. Föräldrar uttrycker oro över brister i diagnostisering och behandlingsresultat. Ofta har man fått vänta länge på tider för besök och besked. Hade kontakt med BUP vid flera tillfällen i mellanstadiet. Fick då diagnosen trotssyndrom men detta har nu visat sig vara något helt annat. Fått andra diagnoser nu efter 18 -års ålder. Har missat mycket av sin skolgång och mått dåligt, föräldrarna har inte haft rätt till vård av barn på grund av felaktig diagnos. Nu har man konstaterat att hen har en ADHD diagnos. Undrar varför man inte tog barnets och mammans oro på allvar tidigare. Nu har hen missat tre år av sin skolgång och sitt liv då hen med rätt insatser hade kunnat må betydligt bättre menar mamman. 8
Ärenden som rör kommunal hälso- och sjukvård är fortfarande få. Dessa handlar framför allt om brister i omvårdnaden och det är mestadels anhöriga som kontaktar patientnämnden. Anhörig som har synpunkter och är orolig över sin mammas vård på korttidsboende. Vid två tillfällen har modern behövt sjukhusvård på grund av att hon blivit uttorkad. Modern har inte fått tillräcklig hjälp med mat och dryck. När anhöriga kommer vid lunch står gröten kvar orörd. Trots att de flera gånger bett personalen att hjälpa sin anhörig. Hon får även sitta långa stunder instängd på sitt rum. Dotter till äldre dement man kontaktar PAN. Hon upplever att personalen på boendet inte har kompetens för att vårda demenssjuka patienter. Berättar att hon sett personal nästan släpa honom till toaletten utan att förklara eller informera vad man gör. Nu har dessutom personalen bett henne att inte ringa sin pappa då han kan bli mer förvirrad av telefonsamtalen. Anhörig upplever däremot att det är något som piggar upp en stund. Under året har ärendemängden som gäller tandvård fördubblats sedan föregående år. Det handlar om tillgänglighet. Då det är svårt att få tider påverkas dessutom patientens ekonomi då behandlingar inte hinner slutföras inom tiden för högkostnadsskyddet Kvinna som har synpunkter på att hon inte har fått information om högkostnadsskydd och de tidsintervaller som gäller för detta. Upplever att hon på grund av detta fått betala för mycket då det gått över 1 årsgränsen för behandlingar. Säger att man inte har informerat om detta eller andra kostnader eller möjligheter. Kvinna som väntat 3 månader på tandvård, ska få en brygga insatt. Skulle få tid den 11/9 men tandläkaren lämnade återbud på grund av sjukdom, har nu fått en ny tid den 2/10. Har försäkringsersättning till och med november månad. Är nu orolig över att försäkringen hinner gå ut innan hon är färdigbehandlad. Fått besked från tandsköterskan att det bra är att beklaga Mamma till skolbarn som undrar över de långa väntetiderna till FTV, sonen fick en tid som kolliderade med första skoldagen, behövde byta och får nu tid först i slutet på oktober. Ska det behöva dröja så länge? 9
Flera ärenden som patientnämnden har tagit emot har resulterat i att verksamheten har sett över och ändrat sina rutiner. I några fall har man haft riktade utbildningsinsatser. Patient fick besked om att infinna sig för att få ett nytt organ transplanterat. Fick vänta över en timme på service resor. När chauffören kom hade de endast ett par timmar på sig till transport till universitetsklinik och förberedelserna där. Det fanns risk att transplantationen kunde ha fått ställas in då det blev tidsnöd för patienten att komma fram. I svar från verksamheterna kommer man gemensamt att se över rutiner för denna typ av resor. Man som kom med ambulans till akuten, konstaterades en lårbensfraktur, inlagd på avd. Anhöriga frågade efter op under helgen men fick veta att det var mycket att göra, men det nog skulle bli efter helgen. På måndagen ringer ssk upp dottern och berättar att då man glömt sätta ut mannens blodförtunnande läkemedel så måste op flyttas fram till onsdagen. Dottern vill att detta uppmärksammas så det inte behöver hända igen. I svaret från verksamheten framgår att man efter aktuell händelse har haft en utbildningsinsats och det finns ett välformulerat PM om hur dessa läkemedel ska hanteras. Under året har vi infört en blankett där patienter kan skriva ner sina synpunkter samt möjligheter att lämna egna förslag till hur vården ska kunna förbättras. Vi ser ett ökat användande av den här blanketten. - Samverka med andra specialister inom samma landsting, våga ringa annan kompetens om det finns osäkerhet. - Ökad kunskap om symtom på hjärtinfarkt i samband med telefonrådgivning - Ultraljud i tidigt skede i samband med blindtarmsinflammation för att undvika komplikation - Inte lova något som man sedan inte håller - Jag säger bara att man måste lyssna in patienten - Röntga bägge armarna när det finns osäkerhet kring frakturer på barn Vi ser en halvering av ärenden inom rättspsykiatrin där ärenden handlar om brister i kommunikation, bemötande och delaktighet. Inom vuxenpsykiatrin är ärendemängden relativt oförändrad från förra året. Här finner vi synpunkter på brister i kommunikation, vård och behandling samt under rubriken vårdansvar. Synpunkter på akutvård samt vård på avdelning, vg se brev från anhörig och pat. Ung man som blev akut remitterad från JLC till PIVA, blev nekad vård och otrevligt bemött. Fick senare uppmaning av beroendeteam att söka igen, blev då inlagd. Upplevde vårdtillfället som förvaring 10 och att han blev nonchalerad mm.
Kvinna som vårdas på LPT har nu varit på permission i ca 1v, anser att hon inte fått information om varför hon är under LPT eller hur länge den varar. Fick av en tillfällighet reda på det av sin ssk i öppenvården Man som för många år sedan drabbats av utmattningsdepression, fick hjälp av vuxenpsykiatrin fram till för ett par år sedan, fick sen besked att vården skulle ske på hans VC. Detta har inte fungerat då VC saknat kompetens gällande medicinering och samtalsterapi. Remiss skrevs sedan till vuxenpsykiatrin, träffade där en läkare som han inte kunde kommunicera med på grund av språksvårigheter. Brister i information ledde till att han sedan fick allvarliga läkemedelsbiverkningar Vården fortsatte nom vuxenpsykiatrin under en period,men har nu åter hänvisats till sin VC. På VC får han återigen besked att de saknar kompetens för att hjälpa honom. Kvinna som vill framföra att blivit mycket dåligt bemött av en läkare på mottagningen. Läkaren sa: " Vad snyggt klädd du är, det är inga svenska kvinnor som klär sig snyggt" kvinnan undrar vad det har med hennes besvär att göra? Läkaren ifrågasatte också om hon kunde vara så dålig, då hon sminkade sig? Konferenser, utbildningar och samverkan Patientnämndens handläggare har medverkat i ett introduktionsprogram, arrangerat av rättspsykiatriska regionkliniken för att öka förståelsen och kunskapen om dess verksamhet. I maj arrangerade Landstinget i Blekinge en regional konferens för patientnämndernas presidier där också handläggarna deltog. Diskussioner fördes om hur nämnderna arbetar med patientsäkerhetsfrågor samt konsekvenserna av Statskontorets utvärdering om hanteringen om enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården. Efter sommaren stod Blekinges patientnämnd som värd för nämndernas regionala tjänstemannaträff. Den regionala kontakten med IVO diskuterades samt införandet av den nya patientlagen. Under hösten fick några av nämndens ledamöter och tjänstemän möjlighet att delta vid den nationella patientsäkerhetskonferensen. Temat i år var Patientens säkra väg genom vården. Den årliga nationella tjänstemannakonferensen i september hölls som vanligt i Stockholm. Information gavs bland annat av representanter från IVO, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och LÖF(Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Aktuell information från Anders Printz som leder utredningen En mer ändamålsenligt hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården samt från Benny Eklund, som ansvarar för projektet med journal på nätet. Gemensamma gruppdiskussioner om olika sätt arbeta med patientnämndsärenden i landet fanns också med på agendan. SKL arrangerade en webbaserad konferens om den nya patientlagen där nämndens ledamöter erbjöds möjlighet att delta. 11
Under året har vår samverkan med RCC Syd (Regional Cancer Centrum) påbörjats för att ta tillvara de klagomål och synpunkter som rör patienter i cancervården. En sammanställning av de ärenden som berör cancervården i regionen rapporteras till RCC för att finna aktuella problemområden. Från Kronoberg har vi uppmärksammat 51 ärenden som berör cancervård. Möten har ägt rum vid tre tillfällen under året, vid ett möte deltog också RCCs patient och närståenderåd. Ekonomi Patientnämnden har under 2014 haft en budget på 1 165 tkr, resultatet visar ett nettoöverskott på 110 tkr. Utvärdering av patientnämndens verksamhet Vid två tillfällen har vi mätt hur lång tid handläggningstiden för ett ärende är. Från att patienten hör av sig till nämnden och fram till att ärendet är avslutat i samband med att anmälaren får återkoppling hade vi en genomsnittstid för handläggning på 30,5 dagar vid vår första mätning i maj, jämfört med 62,4 dagar vid den andra mätningen i november. Orsaken till att handläggningstiden varierar kan bero på flera orsaker. Det kan bland annat bero på ärendets art, hur många som är involverade, samt respektive kliniks rutiner och resurser. I den enkätundersökning som genomförts under hösten där de som varit i kontakt med patientnämnden bland annat fick svara på hur de upplevde tillgänglighet, bemötande och handläggning av sitt ärende. 75 personer tillfrågades och det var 32 som svarade. Under våren kommer resultatet att sammanställas och presenteras. Det vi hittills har sett är att de flesta upplever att tillgängligheten till patientnämnden är god. Förtroendet för handläggarna är stort och man är nöjd med information och bemötande. På vår blankett finns möjlighet för patienten att lämna egna synpunkter och förslag på förbättringar, vilket många också gör. En viktig part i patientsäkerhetsarbetet är patienten själv. Vi måste ta detta på allvar, lyssna på patienten och göra denne till en medaktör. Framtidsperspektiv Den nya patientlagen stärker och tydliggör patientens ställning och delaktighet. Intentionen med den nya lagen är också att tillsammans med patienter utveckla vården så den blir säkrare. Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas, vilket också tydliggörs i patientnämndens uppdrag. Patienten får nu också möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det är oklart vad detta får för konsekvenser för patientnämndens verksamhet, men vi ser redan idag att vi har många frågor och synpunkter som rör dessa frågor. Vi tror att en ökad medvetenhet hos såväl patienter som personal kan generera fler kontakter till patientnämnder under året. Under 2014 har vi börjat arbeta med analyser av våra ärenden till nämndens sammanträden. Dessa analyser kommer vi fortsätta att utveckla och arbeta vidare med. Syftet är att i ett mer övergripande perspektiv sammanställa, det patienter påtalat i enskilda ärenden, för att sedan på ett strukturerat sätt återföra till berörda verksamheter. 12
Lagen om patientnämndsverksamhet säger, att patientnämnden ska vara en länk mellan patienten och vården, för att leva upp till det som så måste vi öka informationsinsatserna om vår verksamhet. Vi kommer att ta fram nytt informationsmaterial och flera informationstillfällen planeras Den utredning som leds av Anders Printz, En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården, ska redovisas i ett första delbetänkande i mars och sedan vara klar till årsskiftet. Där granskas patientnämndernas och IVO s verksamheter. Troligtvis kommer det att få konsekvenser för patientnämndernas verksamhet, vilket vi får följa under året och förhålla oss till. Patientnämnden i Kronobergs län Växjö 2015-02-02 Kent Alriksson Ordförande Bo Dalesjö Vice ordförande Annika Lundgren Patientnämndshandläggare Carina Rissvik Patientnämndshandläggare 13