serviceguide för handikappade i helsingfors 1
Innehål 1. Serviceguide för handikappade i Helsingfors 3 2. Servicen definieras i lag 4 3. Att söka service 5 4. Service för gravt handikappade 6 Personlig assistans Ändringsarbeten i bostaden Redskap och anordningar i bostaden Färdtjänst Serviceboende Dagverksamhet 5. Övriga tjänster enligt handikappservicelagen 10 Redskap, maskiner och anordningar nödvändiga i dagliga funktioner Rehabiliterings- och servicehandledning Anpassningsträning Extra kostnader för kläder 6. Övriga tjänster 12 Stöd för närståendevård Specialbarnvaktsverksamhet Sysselsättningstjänster 7. Service för utvecklingsstörda 14 Socialt arbete Handikapprådgivning Socialhandledning Skolelevernas för- och eftermiddagsvård samt vård under ferier Korttidsvård Boendeservice Institutionstjänster Arbets- och dagverksamhet Sysselsättningstjänster 8. Service till personer med autismspektrumstörningar 20 Enheterna för socialt arbete inom handikappservice 21 Organisationer 22 Internetlänkar 23 2
1 Serviceguide för handikappade i Helsingfors Den här broschyren innehåller de centrala handikapptjänsterna Helsingfors stads socialverk erbjuder. Olika slags tjänster och stödåtgärder är till för att stöda och hjälpa handikappade och utvecklingsstörda att klara sig självständigt och minska de hinder handikappet medför i det vardagliga livet. Ytterligare information finns på www.hel.fi/sosv. 3
2 Servicen definieras i lag I handikappservicelagen definieras den service och det ekonomiska stöd som kommunen kan ordna för handikappade personer. Personer som på grund av handikapp eller sjukdom långvarigt har speciella svårigheter att klara av de funktioner som hör till normal livsföring har rätt till service och stöd i enlighet med handikappservicelagen. Dessa tjänster och stödåtgärder ordnas, då den handikappade inte med stöd av någon annan lag får tillräckliga och lämpliga tjänster. Kommunen har särskild skyldighet att ordna en del av tjänster enligt handikappservicelagen. Gravt handikappade personer har en subjektiv rätt till dessa tjänster. En del av den service och stöd handikappservicelagen avser är anslagsbundna. Det betyder att kommunen kan definiera till vem servicen riktas. Tolktjänster för handikappade personer med hörsel-, syn- eller talskada ordnas numera av FPA. Utvecklingsstörda personer kan även söka tjänster som definieras i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. 4
3 Att söka service I Helsingfors anordnas handikappservicen inom ansvarsområdet för vuxna. Man söker service vid enheten för socialt arbete inom handikappservice på det egna boendeområdet. Svenskspråkiga helsingforsbor får service vid svensk socialservice på Tavastvägen 13. Ansökningsblanketter finns att få vid enheterna och på www.hel.fi/sosv > Blanketter. Service och ekonomiskt stöd enligt handikappservicelagen kan man söka året runt. Då service beviljas beaktas inte den sökandes inkomster eller förmögenhet, utan beslutet fattas alltid utgående från personens handikapp eller långvariga sjukdom och servicebehov. Socialarbetaren inom handikappservicen är sakkunnig i frågor om service med stöd av handikappservicelagen. Med socialarbetaren kan man diskutera de problem som handikappet eller sjukdomen medför i boende, rörelsemöjligheter eller vardagen hemma. Socialarbetaren samarbetar med bl.a. hälsovårdscentralens hemvård, med sjukhus och med olika organisationer. Handikappade personers sjukvård, medicinsk rehabilitering och hemvård i vuxenålder hör till hälsovårdstjänsterna. För den handikappade utarbetas en serviceplan där man tillsammans med klienten bedömer helhetssituationen, kartlägger servicebehovet och kommer överens om ansvarspersoner. Även uppföljning och utvärdering utgör en del av serviceplanen. 5
4 Service för gravt handikappade Kommunen har särskild skyldighet att ordna service och stöd för gravt handikappade. Personlig assistans Syftet med personlig assistans är att hjälpa en gravt handikappad att leva sitt eget liv och förverkliga sina egna val. Förutsättningen för beviljandet av personlig assistans är att personen själv kan definiera vilken hjälp han nödvändigt behöver och hur den ska förverkligas. Med personlig assistans avses den nödvändiga hjälp en gravt handikappad behöver hemma och utanför hemmet i: de dagliga sysslorna arbetet och studier fritidsintressen samhälleliga aktiviteter upprätthållandet av sociala kontakter. Personlig assistans omfattar de saker och uppgifter den gravt handikappade personen skulle själv uträtta om han inte hade en skada eller sjukdom som förorsakar funktionshinder. I serviceplanen kommer man överens om hur mycket och hurdan hjälp klienten behöver. 6
Ändringsarbeten i bostaden Med ändringsarbeten i bostaden vill man stöda den handikappades självständiga liv och möjligheter att klara sig. Kostnaderna för ändringsarbeten ersätts om personen är gravt handikappad och om ändringarna med tanke på handikappet är nödvändiga. Ändringsarbeten ersätts endast för den permanenta bostaden och kostnaderna skall vara skäliga. En person som behöver institutionsvård kan inte få ersättning för ändringsarbeten i bostaden. Arbeten som kan ersättas är bl.a. breddning av dörrar, avlägsnande av trösklar och badkar, byggande av ramper, omplacering av fast möblemang och ändring av byggnads- och inredningsmaterial. Avlägsnande av hinder i bostadens omedelbara närhet kan också ersättas. Redskap och anordningar i bostaden Med olika anordningar och redskap kan man underlätta den gravt handikappades möjligheter att klara sig självständigt hemma. Bland dessa kan nämnas lyftanordningar, trapphiss, trygghetsalarm och elektroniskt dörröppningssystem. Skäliga kostnader för hjälpmedel i bostaden ersätts till sitt fulla belopp. Då kommunen fattar beslut om ersättning av hjälpmedel fäster man uppmärksamhet vid gravheten av handikappet, hur personen klarar sig i bostaden, alternativa lösningar, hur permanent bostaden är, hur ändamålsenliga hjälpmedlen är och hur skäliga kostnaderna är. I allmänhet ger kommunen hjälpmedlen avgiftsfritt för den handikappades bruk och då ansvarar kommunen också för alla installerings-, service- och försäkringskostnader. Om klienten vill skaffa hjälpmedlen själv ansvarar han också själv för deras service och försäkringar. 7
Färdtjänst Färdtjänsten är avsedd för personer som har oskäliga svårigheter att anlita kollektivtrafiken. En gravt handikappad person kan ansöka om färdtjänst för arbets- och studieresor samt för fritidsresor och för att uträtta ärenden. Då klienten beviljats färdtjänst, får han till sitt bruk ett personligt stadskort. Färdtjänstresorna betalas med stadskortet och klienten betalar en självriskandel för resorna. Resorna beställs från Helsingfors resetjänstcentral, tfn 09 231 23 010 (svensk service). Resetjänstcentralen organiserar resorna så att klienter som vid samma tidpunkt åker åt samma håll reser med samma färdtjänstbil. Stadskortet gäller i regel för resor i Helsingfors och från Helsingfors till närkommuner och i närkommunerna (Esbo, Grankulla, Vanda och Sibbo). Arbets- eller studieresorna kan i allmänhet beviljas som färdtjänst, då arbets- eller studieplatsen ligger i Helsingfors eller i huvudstadsregionen. Serviceboende Serviceboendet för gravt handikappade omfattar själva bostaden och de boendetjänster som möjliggör ett självständigt boende. Tjänsterna riktas speciellt för de gravt handikappade som har ett mångformigt och oförutsett servicebehov som gör att servicehelheten ska fungera flexibelt och tryggt. Servicen ordnas för personer som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom regelbundet under olika tider på dygnet behöver hjälp i vardagssysslorna. Serviceboendet kan ordnas bl.a. i klientens eget hem, i en boendeservicegrupp eller i ett servicehus. Serviceboendet omfattar alltid nödvändiga tjänster för att vardagen skall fungera. Bland dessa kan nämnas hjälp med att röra sig, med påklädning, personlig 8
hygien, mathushållning, städning samt tjänster som behövs för rehabilitering och främjande av hälsa och välfärd. När en gravt handikappad bor hemma ordnas tjänsterna oftast med hjälp av personlig assistans som beviljas av socialverket tillsammans med hälsovårdscentralens hemvård. Helsingfors stad har tre egna serviceboendegrupper (Kampen, Kottby och Vik) för gravt handikappade ungdomar och klienter i arbetsför ålder. Huvuddelen av serviceboendet för gravt handikappade ordnas för närvarande i servicehus eller i gruppboendeenheter till vilka servicen upphandlas från olika organisationer. För svenskspråkiga handikappade köper socialverket serviceboende av Folkhälsan. Den boende betalar själv hyran och andra kostnader för det vardagliga livet. Specialservicen för boendet (t.ex. att få hjälp) är avgiftsfria för klienten. Socialarbetaren inom handikappservicen på det egna området eller svensk socialservice gör en helhetsbedömning av boendesituationen. Dagverksamhet Dagverksamhet ordnas för de gravt handikappade i arbetsför ålder (under 65 år) som inte kan delta i arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen och som får sin inkomst huvudsakligen av olika förmåner pga. sjukdom eller arbetsoförmåga. Syftet med dagverksamheten är att stöda personens fysiska och psykiska välfärd samt främja socialt umgänge. Dagverksamheten erbjuder kamratstöd och stöder hemmaboendet. Med dagverksamhet stöder man även de anhörigas ork och klientens behov av övrig vård. Dagverksamhetens innehåll varierar efter klienternas behov och funktionsförmåga. På dagverksamhetsställena finns det vanligen möjlighet till måltider. Klienten betalar en självriskandel för måltiderna och resorna. 9
5 Övriga tjänster enligt handikappservicelagen En del av den service och stöd som handikappservicelagen avser är anslagsbundna. Det betyder att ersättningen är behovsprövad och beror på klientens behov, kostnadernas skälighet och anslag som reserverats för ändamålet. Den handikappade kan söka ekonomiskt stöd i enlighet med handikappservicelagen också i efterhand, då ansökan ska lämnas in inom sex månader från att kostnaderna uppkommit. Det är dock säkrast att lämna in sin ansökan innan kostnader uppkommit. Redskap, maskiner och anordningar nödvändiga i dagliga funktioner Enligt handikappservicelagen ersätts kostnaderna för hjälpmedel och anordningar som är nödvändiga för att personen ska kunna röra sig eller reda sig samt kostnaderna för kommunikation då de inte ersätts genom medicinsk rehabilitering. Ersättningen kan gälla t.ex. en bil, tilläggsanordning i bilen eller hushållsmaskiner. Ersättningen är högst hälften av skäliga anskaffningskostnader. Ersättningarna för bilanskaffning och tilläggsutrustning för bilen har fastställts skilt. Ändringar i ett standardredskap ersätts till fullt pris. 10
Rehabiliterings- och servicehandledning Rehabiliteringshandledning innebär framför allt handledning till den handikappade och de närstående. Största delen av handledningen sker inom hälsovården. Inom socialvården är det fråga om servicehandledning, såsom uppgörande av serviceplan och information om olika servicealternativ. Ytterligare upplysningar får du av socialarbetaren inom handikappservicen eller Dals sjukhus rehabiliteringsenhet, växel 09 310 4701. Anpassningsträning Anpassningsträningen omfattar rådgivning, handledning och träning. Anspassningsträning ordnas individuellt eller i grupper. Individuell anpassningsträning kan innebära bl.a. undervisning i teckenspråk, handledning i att röra sig eller boendeträning. På anpassningsträningskurser tränar man sociala färdigheter, använder sig av kamratstöd och försöker minska de hinder handikappet medför i det vardagliga livet. Anpassningsträningen är avgiftsfri för deltagarna, som betalar endast en självriskandel för resorna. Även Folkpensionsanstalten, försäkringsbolagen och Penningautomatföreningen kan bekosta anpassningsträning. Extra kostnader för kläder Extra kostnader för kläder ersätts som handikappservice och beslutet baserar sig på individuell behovsprövning. Ersättning beviljas närmast för ansenliga kostnader av skräddarsydda kläder eller kläder som pga. handikappet behöver sys om. 11
6 Övriga tjänster Stöd för närståendevård Förutsättningen för stödet för närståendevård är att vårdtagaren, för att kunna bo hemma, behöver daglig, kontinuerlig vård och omsorg. Stödet för närståendevård är ett vårdarvode som betalas åt den person som sköter en handikappad eller sjuk person. Stödet har fyra arvodeskategorier. Närståendevården stöds också genom annan service som definieras i vårdtagarens individuella vård- och serviceplan. Vårdaren kan vara en anhörig, släkting eller annan närstående person som är lämplig för uppgiften. Närståendevårdaren ingår ett avtal om närståendevård med kommunen. En närståendevårdare har rätt till minst tre lediga dygn per sådan kalendermånad under vilken vårdaren oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Staden ansvarar för att vården anordnas ändamålsenligt under vårdarens lagstadgade ledighet. Vården kan ordnas genom stadens egen service, vårdtjänsterna kan upphandlas eller ordnas med hjälp av en vikarierande närståendevårdare. Staden besluter i sista hand hur vården skall ordnas. Stödet för närståendevård ansöks med en särskild blankett och till ansökan fogas ett C-läkarutlåtande. Svenskspråkiga klienters ärenden sköts vid svensk socialservice. Enheten för vuxenarbete sköter närståendevårdsfrågor då vårdtagaren är under 65 år och enheten för äldreomsorg då vårdtagaren är över 65 år. 12
Specialbarnvaktsverksamhet Syftet med specialbarnvaktsverksamheten är att trygga kortvariga ledigheter för föräldrar som sköter ett gravt handikappat eller långtidssjukt barn hemma. Bidraget är avsett för gravt handikappade och långtidssjuka barn under 16 år som får FPA:s högsta handikappbidrag. För att få bidraget förutsätts inte att barnet dygnet runt vårdas hemma. Stödet för närståendevård eller familjens inkomster påverkar inte beviljandet av bidraget. Föräldrarna väljer själv en tillfällig vårdare åt sitt barn. De fungerar som arbetsgivare och ingår arbetsavtal med vårdaren. Bidrag beviljas högst 10 timmar per kalendermånad eller 120 timmar per kalenderår. Bidragets storlek är den timlön som räknas av grundlönen för hemhjälp. Bidraget betalas i efterskott på basis av inlämnade verifikat. Sysselsättningstjänster Socialverkets arbetsrehabilitering betjänar helsingforsbor som har svårigheter att hitta sin plats på arbetsmarknaden eller som behöver särskilda sysselsättningsinsatser. Arbetsrehabiliteringen erbjuder olika slags arbetsuppgifter för personer med varierande handikapp. Servicen ordnas i samarbete mellan socialväsendet, hälsovården och arbetsförvaltningen. För arbetslösa arbetssökande erbjuds bl.a. arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Till personer som får pension eller rehabiliterings- eller handikappbidrag finns det arbetsverksamhet och aktiviteter som stöder sysselsättning. Dessa ordnas antingen som stadens egen verksamhet eller som köpt service. De stora handikapporganisationerna i Helsingfors har reserverat sina sysselsättningstjänster nästan enbart för helsingforsbor. Du kan fråga efter sysselsättningstjänster av 13
specialsocialarbetaren vid arbetsrehabiliteringen, tfn 09 3103 2518 och anställarna, tfn 09 3103 2520 och 09 3103 2523. 7 Service för utvecklingsstörda Servicen för utvecklingsstörda definieras i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Syftet med specialomsorgen är att hjälpa en utvecklingsstörd person att klara sig i det dagliga livet, förtjäna sitt uppehälle och anpassa sig i samhället samt att tillförsäkra honom den vård och omsorg som han behöver. Person som på grund av medfödd eller i utvecklingsåldern erhållen sjukdom, defekt eller skada hämmats eller störts i sin utveckling eller sina psykiska funktioner kan ansöka om service för utvecklingsstörda. Förutsättningen är att personen inte med stöd av annan lag kan erhålla de tjänster han behöver. För specialomsorgen i Helsingfors ansvarar Helsingfors specialomsorgsdistrikt. För den svenskspråkiga servicen ansvarar Kårkulla samkommun. De som vill ha service på finska kontaktar socialarbetaren inom specialomsorgen på sitt eget boendeområde. Svensk socialservice på Tavastvägen 13 sköter svenskspråkiga klienters ärenden. Socialverket anordnar största delen av tjänsterna inom specialomsorgen: socialt arbete, boende- och familjevård, arbets- och dagverksamhet och institutionstjänster. Socialverket köper svenskspråkig service av Kårkulla samkommun. 14
En utvecklingsstörd person har rätt att få tjänster också med stöd av handikappservicelagen, ifall dessa är tillräckliga och ändamålsenliga. Handikappservicelagen kommer i första hand i förhållande till lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Socialt arbete Socialarbetarna ger råd och handledning till utvecklingsstörda och deras familjer. Socialarbetarna hänvisar utvecklingsstörda personer i olika åldrar till vård, utbildning, rehabilitering, boendeservice, arbetsverksamhet, hemvårdstjänster och läger- och klubbverksamhet. Institutions- och familjevårdstjänster ansöker man också via socialarbetaren. Handikapprådgivning Hälsovårdscentralens handikapprådgivning betjänar utvecklingsstörda personer i alla åldrar. Handikapprådgivningen erbjuder expertis, undersökning, handledning och råd. Enheten ansvarar även för planeringen av rehabilitering. Syftet med handikapprådgivningen är att främja utvecklingsstörda personers funktionsförmåga och stöda deras delaktighet i samhället. Rådgivningens tjänster är avgiftsfria. Socialhandledning Socialhandledare inom omsorger om utvecklingsstörda ger vid behov stöd och handledning för hemmaboende utvecklingsstörda och deras anhöriga. Socialhandledarna stöder klienter i frågor som gäller vardagen, arbete och fritid samt mänskliga relationer. 15
Skolelevernas för- och eftermiddagsvård samt vård under ferier För utvecklingsstörda skolelever ordnas eftermiddagsverksamhet samt vård under ferier. Eftermiddagsverksamheten genomförs vanligen i elevgrupper som är antingen integrerade eller egna grupper. Föroch eftermiddagsvården samt vården under ferier för skolelever i klass 3 10 är avgiftsfri, om den antecknats i specialomsorgsprogrammet. Ytterligare upplysningar får du från barnets skola eller av dagvårdens ambulerande specialbarnträdgårdslärare. Om vården under ferier kan du även fråga av socialarbetaren inom omsorger om utvecklingsstörda. Korttidsvård Syftet med korttidsvård är att ge avlastning till den person som vårdar en utvecklingsstörd hemma. Samtidigt vill man stöda utvecklingsstörda personers möjlighet till självständigt liv. Korttidsvård ordas i grupphem, på institutioner och i familjer. Klienten och hans familj bedömer tillsammans med socialarbetaren behovet av korttidsvård och utser ett lämpligt vårdställe. För korttidsvård tas ut en avgift som socialnämnden årligen fastställer. Boendeservice Staden har 31 egna boendeenheter för utvecklingsstörda i Helsingfors med sammanlagt 390 boendeplatser. Staden köper 300 boendeplatser som ligger i Helsingfors och övriga Nyland. En del av platserna finns i övriga Finland. Kårkulla samkommun upprätthåller boendeenheter för svenskspråkiga klienter. 16
Enheterna ligger i Helsingfors och övriga Nyland och de har sammanlagt omkring 60 platser. Boendeservice anordnas i form av gruppboende, lägenhetsboende och stödboende. För utvecklingsstörda erbjuds kortvarigt och långvarigt boende antingen med personal dygnet runt eller utan nattpersonal samt familjevård. I boendeservicen betalar klienten en boendeavgift och en måltidsavgift samt en grundavgift för anskaffningar i samband med boendet. Socialnämnden har beslutat att man senast 31.12.2012 övergår från boendeavgiften till ett hyresavtal enligt lagen om hyra av bostadslägenhet. Ett gruppboende erbjuder ett bestående hem för en utvecklingsstörd person. Den utvecklingsstörda unga eller vuxna kan under föräldrarnas eller vårdnadshavarnas semester få en kortvarig plats i ett grupphem. Assisterat boende betyder att personalen i grupphemmet finns på plats dygnet runt. I stött boende finns inte nattjour. I lägenhetsboende bor klienten i en egen skild bostad och får hjälp från grupphemmet i närheten. Klienten kan också beviljas personlig assistans i lägenhetsboende. I familjevården förbinder sig en privat person att i sitt eget hem sköta och uppfostra en utvecklingsstörd som behöver familjevård. Staden betalar till familjehemmet en ersättning för vården. Institutionstjänster Enheter som ger institutionsservice är Sofielund i Helsingfors och Gillobacka i Kyrkslätt. Förutom den egna verksamheten upphandlar staden institutionsservice. För svenskspråkiga ordnas institutionsvården i Pargas av Kårkulla. 17
Det finns både kortvarig och långvarig institutionsvård. Långvarig institutionsvård innebär omfattande vård och stöd: förutom basvården även hälsooch sjukvård, meningsfulla fritids- och rekreationsaktiviteter, social och medicinsk rehabilitering samt fritidssysselsättning. För kortvarig institutionsvård betalar man en avgift som socialnämnden fastställt och för långvarig institutionsvård en avgift som baserar sig på betalningsförmågan. Helsingfors socialverk har 2008 2012 ett utvecklingsprojekt (ASU) för individuellt boende för utvecklingsstörda personer. Syftet med projektet är att bygga upp en välfungerande servicehelhet för de utvecklingsstördas boende och dagliga funktioner. Målet är att ersätta institutioner med små enheter samt att bygga nya lokaler i stället för gamla och slitna enheter. Vidare vill man grunda nya boendegrupper och öka alternativen inom familjevården samt skapa individuella boendelösningar. Förutom boendetjänster kommer antalet platser inom arbets- och dagverksamheten att öka. Arbets- och dagverksamhet Arbets- och dagverksamheten är avsedd för utvecklingsstörda som gått grundskolan. I verksamheten kan man utveckla sin uttrycksförmåga och sina arbetsfärdigheter samt få stöd med självständighet och vuxenhet. I arbetsverksamheten kan klienten göra underleverantörsjobb, ute- och servicejobb, olika hantverk eller delta i kostservice, städning och klädvård samt förbereda sig för stött arbete. Arbetsuppgifterna planeras individuellt efter personens färdigheter och intressen. Dagverksamheten är helhetsrehabilitering. Den innehåller musik, motion och övriga sinnesövningar samt aktiviteter genom vilka personen lär sig gestalta 18
sin kropp och sig själv. En viktig del av verksamheten är kommunikation som stöder och ersätter talet. Vuxenutbildning och förberedande utbildning stöder de ungas och vuxnas självständighet och förberedelse för fortsatta studier och arbetslivet. Utbildningen omfattar inlärning och träning av kunskaper och färdigheter som behövs i vardagen. Sysselsättningstjänster Servicen för stödd sysselsättning riktas till klienter som fyllt 18 år, bor i Helsingfors och har antingen en utvecklingsstörning, symtom inom autismspektrumet, dysfasi eller adhd. Målsättningen är att klienten sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden. Till servicen hör hjälp med att söka arbetsplats, arbetsträning och överenskomna stödbesök. Syftet med arbetsträning är att utveckla klientens arbetsskicklighet och beredskap för arbetslivet. Klienten kan utgående från sina färdigheter bli sysselsatt genast eller genom praktikperioder. Ytterligare upplysningar får du av socialarbetaren eller direkt från servicen för stödd sysselsättning, tfn 09 3106 9597 onsdagar klockan 11 15. Svensk socialservice köper även sysselsättningstjänster från Kårkulla. 19
8 Service till personer med autismspektrumstörningar För personer med autismspektrumstörningar anordnas tjänster enligt handikappservicelagen, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, närståendevårdslagen och socialvårdslagen. Tjänster enligt dessa lagar kan ges till klienter som uppfyller kriterierna i respektive lag. Personens handikapp bedöms alltid för varje service. Socialarbetare inom omsorger om utvecklingsstörda handhar även socialt arbete för personer inom autismspektrum. En stor del av klienter får sina boende-, dag- och arbetsverksamhetstjänster med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. För övriga personer inom autismspektrum kan ovan nämnda tjänster ordnas med stöd av socialvårdslagen och närmast som köpt service. 20
Enheterna för socialt arbete inom handikappservice Svensk socialservice PB 7140, 00099 Helsingfors stad Tavastvägen 13, 00530 Helsingfors Socialhandledare tfn 09 3104 4857 kl. 9 10 Kansli tfn 09 3104 4819 och 09 3104 4210 Norra enheten för socialt arbete inom handikappservice/malm Service för utvecklingsstörda och kundservice inom stödet för närståendevård PB 7980, 00099 Helsingfors stad Nedre Malms torg 2, 5 vån., 00700 Helsingfors tfn 09 3107 2862 Norra enheten för socialt arbete inom handikappservice/månsas Handikappservice PB 8340, 00099 Helsingfors stad Storkärrskanten 1 00630 Helsingfors tfn 09 3107 3953 Södra enheten för socialt arbete inom handikappservice PB 7115, 00099 Helsingfors stad Andra linjen 4 A, 3 vån., 00530 Helsingfors tfn 09 3107 4088 Västra enheten för socialt arbete inom handikappservice PB 8160, 00099 Helsingfors stad Silvervägen 6, 00440 Helsingfors tfn 09 3107 2979 Östra enheten för socialt arbete inom handikappservice PB 7380, 00099 Helsingfors stad Visbygränden 2, 00930 Helsingfors tfn 09 3107 4335 21
Organisationer ADHD-förbundet rf Cittervägen 7 00420 Helsingfors tfn 050 354 4325 (rådgivning vardagar kl. 9 11) www.adhd-liitto.fi Afasia ja aivohalvausyhdistys ry Vipunenvägen 3 00610 Helsingfors tfn 044 777 7600 www.aivohalvaus.net Aivovammaliitto ry Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 Helsingfors tfn 09 836 6580 www.aivovammaliitto.fi Barnavårdsföreningen i Finland rf ADHD stöd- och informationscenter Stenbäcksgatan 7 00250 Helsingfors tfn 09 3294 5520 www.bvif.fi Epilepsiförbundet Malms handelsväg 26 00700 Helsingfors tfn 09 350 8230 www.epilepsia.fi Finlands svenska handikappförbund Apollogatan 15 A 7 00100 Helsingfors tfn 09 496 446 www.handikappforbundet.fi Folkhälsan Topeliusgatan 20 00250 Helsingfors tfn 09 315 000 www.folkhalsan.fi Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf FDUV Vegahuset Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 Helsingfors tfn 09 434 2360 www.fduv.fi 22 Förbundet Finlands svenska synskadade r.f. Parisgränden 2 A 1 00550 Helsingfors tfn 09 696 2300 www.fss.fi Helsingfors och Nylands MS-förening Arabiagatan 17 00560 Helsingfors tfn 040 751 4244 www.ms-helsinki.fi Helsingin invalidien yhdistys ry Fogdevägen 6 00600 Helsingfors tfn 09 720 6240 www.hiy.fi/ Kehitysvammaliitto Spannmålsvägen 4 A 00700 Helsingfors tfn 09 348 090 www.kehitysvammaliitto.fi Kynnys ry Helsinki Broholmsgatan 4, 5 vån. 00530 Helsingfors tfn 09 685 0110 www.kynnys.fi Kårkulla samkommun, Omsorgsbyrån i Helsingfors Lönnrotsgatan 17 B 6 00120 Helsingfors tfn 0247 431 400 www.karkulla.fi Nylands CP-förening Malms handelsväg 26 00700 Helsingfors tfn 09 540 7355 www.cp-liitto.fi/uusimaa Pääkaupunkiseudun Omaishoitajat ja Läheiset ry Pasilan puistotie 8 00240 Helsinki tfn 09 756 2690 www.polli.fi Svenska hörselförbundet rf. Kajsaniemigatan 3 B 13 00100 Helsingfors tfn 09 663 392 www.horsel.fi
Internetlänkar Autism- och aspergerförbundet rf www.autismiliitto.fi Delegationen för frivilligarbete www.vapaaehtoistoiminta.fi Finska befolkningsförbundet www.vaestoliitto.fi Finska kunskapsbanken om utvecklingsstörning www.saunalahti.fi/kup Folkpensionsanstalten www.kela.fi Helsingfors hälsovårdscentral www.hel.fi/terveyskeskus Kehitysvamma-alan verkkopalvelu www.verneri.net Kehitysvammatuki 57 ry. www.kvtuki57.fi Kuntoutuksen edistämisyhdistys ry. www.keynet.fi Riksomfattande handikapprådet www.vane.to Rullaten ry. www.rullaten.fi Socialverkets frivilligverksamhet www.hel.fi/sosv/fi/vapaaehtoistoiminta Svenska pensionärsförbundet rf spfpension.fi 23
S-info, rådgivning om socialservice Öppet vardagar kl. 10 16 Berghälls ämbetshus, Andra linjen 4 A, gatuplan tfn 09 3104 4000, sosiaalineuvonta@hel.fi Socialjour varje dag dygnet runt, tfn 020 696 006 Socialverkets socialombudsmän tfn 09 3104 3365 lilli.autti@hel.fi Telefontid må to 10 12, må även 14 15 PB 7006, 00099 Helsingfors stad Socialverkets patientombudsman tfn 09 3104 2837 eija.barlund-toivonen@hel.fi PB 7350, 00099 Helsingfors stad Handikappombudsman tfn 09 3104 3163 reija.lampinen@hel.fi (nås bäst per e-post) PB 7333, 00099 Helsingfors stad PB 7000, 00099 Helsingfors stad tfn 09 310 4011 (växel), www.hel.fi/sosv Foton: 24 Karin Smeds / Gorilla. Layout: Helena Kajander. Tryckning: Star Offset Oy, 2011.