Kramfors kommun 872 80 Kramfors tel. 0612-800 00 fax. 0612-157 57 kramfors.kommun@kramfors.se www.kramfors.se. Årsredovisning Kramfors kommun 2005

Kramfors kommun 872 80 Kramfors tel. 0612-800 00 fax. 0612-157 57 kramfors.kommun@kramfors.se www.kramfors.se Årsredovisning Kramfors kommun 2005

2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande om bokslutet INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande Christer Nilsson 3 Förvaltningsberättelse 4 Redovisningsprinciper 9 Ordlista 10 Koncernredovisning 11 Kommunens ekonomiska redovisning 18 Driftredovisning i sammandrag Investeringsredovisning i sammandrag Resultaträkning Betalningsflödesrapport Balansräkning Noter Personalbeskrivning med nyckeltal Hälsofrämjande åtgärder Verksamhetsberättelser från nämnder, styrelser och förvaltningar 34 Socialnämnden Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Miljö- och byggnämnden Kommunkansliet Ekonomikontoret Personalkontoret Näringslivskontoret Fastighetskontoret Tekniska kontoret Kostförvaltningen Sid Kramfors kommer att få en positiv utveckling i framtiden. Detta är min sista boksluts- kommentar och jag vill tacka alla i vår stora organisation för det goda arbete som ni presterat under mina år som viceoch kommunstyrelsens ordförande. Till anställda, nämnder och styrelser ett stort varmt TACK. Christer Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Vi har lyckats igen att få bokslutet att bli positivt. Trots detta vill jag höja ett varningens finger. Det var med minsta möjliga marginal och vi måste under detta år 2006 och inför 2007 verkligen analysera de kostnader som skenat iväg. Vi har lagt om budgetarbetet för att nämnderna efter kommunfullmäktiges beslut ska få god tid att förankra budgetförutsättningarna ute i organisationerna. Kommunstyrelsen kommer att under 2006 arbeta tillsammans med övriga nämnder, dels för att följa ekonomiutvecklingen under innevarande år samt inför 2007. Koncernresultatet är bra. De kommunala bolagen har samtliga bra resultat och det är en styrka inför framtiden. Arbetsmarknaden har utvecklats ganska positivt, netto har det skapats cirka 100 nya arbetstillfällen. Arbetslösheten sjunker sakta och det är bara att hoppas att plusjobben ger bra resultat. Riksbanken har just höjt räntan men jag hoppas verkligen att räntenivån och inflationen håller sig på så låg nivå som möjligt de kommande åren. 2005 har trots allt varit ett bra år och jag tror att Revisionsberättelse 55

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Huvudet upp och fötterna ner Så svarar vi ibland den som frågar hur vi mår. Vi har i alla fall påbörjat resan och vi har fortfarande menar då att det inte är riktigt bra men att det kunde huvudet upp och fötterna ner. vara betydligt värre. När någon frågar hur det står till med kommunen ekonomiskt är det frestande att Ekonomiska utmaningar svara jotack -Det är huvudet upp och fötterna ner. Budgetansvariga och ekonomer kommer att få Nämndernas budgetöverskridanden är bety- jobba för att parera intäktsbortfall som specifikt dande. Om vi inte fått en lyckosam utveckling av drabbar Kramfors samt balansera budgetunderandra poster till exempel finansiella kostnader skott. De saker som påverkar vår ekonomi mest skulle vi inte klarat balanskravet. Men nu gjorde vi negativt är: det ändå så det kunde vara värre. Effekter av det nya utjämningssystemet som Skuldbördan per invånare är hög jämfört med medför att statsbidraget minskar med över 17 mkr. andra kommuner. Men det har varit värre. Under de Minskningen genomförs successivt under ett antal senaste åren har vi sänkt skuldbördan. Även 2005 år kunde vi sänka skuldbördan. Tyvärr är sänkningen Bortfall av den mellankommunala utjämningen 2005 tillfällig eftersom vi behöver återuppta ett lån avseende omsorgsverksamheten. Utjämningen på drygt 30 mkr för att finansiera Nylandsskolan. gjordes i form av en engångsreglering. De pengar vi Men det kunde som sagt vara värre. fick skuldfördes och upplöses därefter årligen. De två största problemen för oss är budgetö- Under 2005 intäktsredovisades 4 mkr. År 2008 verskridanden från nämnderna och den höga skuld- redovisas de sista intäkterna avseende detta. bördan. Vi kan hantera skuldbördan genom att ställa Förändringen av det generella anställningsstöekonomiska krav på våra bolag samt anpassa investe- det till vanligt statsbidrag. Eftersom Kramfors har ringsnivån till finansieringsutrymmet. I längden många kommunanställda jämfört med invånarantakommer det bara att gå om vi kan lita på nämnder- let förlorar vi 3,5 mkr från år 2007 och framåt. nas förmåga att anpassa verksamheten efter budge- Befolkningsminskningen 2005 uppgick till 276 tram. stycken. En så stor minskning under ett skatteår I ett skräckscenario med fortsatt växande bud- betyder ett intäktsbortfall på 12,1 mkr. getöverskridanden kommer vi att tvingas kapitule- Summa budgetöverskridanden för de tre största ra. Då kommer vi vare sig att klara balanskravet eller nämnderna uppgår till 28,6 mkr att hålla skuldbördan på en hanterlig nivå. I det Dessa intäktsbortfall gör att summa skatter och scenariot kommer räntan på skulderna att tränga statsbidrag bara väntas växa med 1,77 % år 2006 bort så mycket verksamhet att relationen mellan och 1,29 % år 2007 (sedan vi justerat för omvandkommunal service och skatteuttag blir orimlig. Det ling av riktade bidrag till generella). Samtidigt påskyndar avfolkningen. Skräckscenariot medför kommer våra personalkostnader att öka med ungeen ond spiral rakt ner i avgrunden. fär 3 %. Summerar vi både 2006 och 2007 ger detta Vi tror inte att det kommer att gå så. Vi tror att sparkrav som motsvarar drygt 3 % av personalkostnämnderna kommer att klara av att minska sina naderna eller ca 56 heltidstjänster. underskott och inom en snar framtid nå balans. Det Till detta måste vi lägga sparkrav för att balansestörsta underskottet finns inom socialnämnden. ra nuvarande underskott. Underskottet motsvarar Inom vård- och omsorgsförvaltningen finns idéer på ca 72 heltidstjänster. möjliga åtgärder som på sikt kan spara in hela under- Detta räkneexempel visar att vi skulle behöva skottet. Inom gymnasie- och vuxenutbildnings- dra in ungefär 128 heltidstjänster för att klara ekonämnden börjar man nu tro att budgeten för inter- nomin. Nu är det ju så att vi har andra kostnader än kommunala ersättningar kan balanseras. Barn- personal och att minskningar där gör att vi klarar oss kultur och utbildningsnämnden sjösätter ytterligare med färre indragningar men det kommer ändå att åtgärder för att nå budgetbalans. krävas kännbara minskningar av antalet anställd. Det finns risk för att resan mot budgetbalans blir En annan stor utmaning är att jämka samman längre och skakigare än vad vi förutser nu. Men vi investeringsbehoven inom framförallt äldreomsor- arbetena har kommit att bedrivas runt tätorten KIAB har under året infört den av våra företag önskade Företagslotsen Sommarlovsföretagande bland ungdomar utveck- las explosionsartat till i år 20 stycken gen med det ekonomiska utrymmet. När det gäller de kommunala bolagen står Krambo för den största utmaningen att dels hålla nere vakansgraden och dels klara stigande räntor samtidigt som skulderna minskas. Befolkning Unga familjer Vid utgången av år 2005 hade Kramfors kommun Befolkningsmässigt uppvisade Kramfors Kommun 20.107 invånare. Under 2005 förlorade kommunen en nedgång även vad avser inflyttning. Trots detta 276 invånare. Det motsvarar 1,4 % av den befol- flyttade ca 800 personer in i Kramfors under 2005. kning som fanns vid årets början. Den kraftiga Större delen av de inflyttade är unga familjer samt minskningen under perioden 1996-2001 mattades även i någon utsträckning småföretagare. Vi kan av 2002-2004 men ökar något igen 2005. även notera att nettoutflyttningen av personer över Flyttningsnettot 2005 var -83 (- 6 år 2004, - 46 67 år fortsätter. år 2003, -65 år 2002, -244 år 2001,-276 år 2000 och -266 år 1999). I nedanstående tabell sammanfattas Företagargala de senaste 10 årens befolkningsförändring Under november månad genomfördes en företagar- Den krympande befolkningen medför att kom- gala i samarbete med Företagarna i Kramfors. Här munen varje år förlorar skatteinkomster och stats- utsågs årets företagare, Tomas Burén med företaget bidrag. Den infrastruktur som redan finns i kommu- Nordfarbo, årets soloföretagare Ann Järneström nen ska underhållas och bekostas av allt färre kom- med företaget Berätta Mera, årets unga entreprenör muninvånare. Wande Kimaro med sommarföretaget Magic samt Årets gröna företagare Lage Öhlén, Västervalto. Näringsliv Beträffande nystart av företag har det under året Företagsstöd varit en markant förbättring jämfört med 2004. Det De regionala företagsstöden har förändrats under har startats ca 20 % fler företag under 2005 än året. I nuläget finns i praktiken bara två stödformer 2004. Notabelt är också att det i förhållande till kvar och det är det så kallade mikrobidraget samt folkmängden startats mer företag ägda av kvinnor konsultcheck.. Tidigare stödformer till enskilda än i någon annan kommun i länet. I och med detta företag kan bara utgå i särskilda fall och besluten befäster vi vår ställning som länets företagstätaste har flyttats från Länsstyrelsen till Nutek i Stockkommun. holm. Effekten av detta kommer att bli att etable- Några av de viktigaste händelserna avseende ringstakten kommer att minska. Så kommer även näringslivets utveckling under 2005 beskrivs ned- investeringstakten att göra med följd att även antaan: let nyanställningar kommer att minska Folksam har ytterligare utökat personalstyrkan Projektet kramforslärling har genererat ca 50 nya Arbetsmarknad arbeten i kommunen Vid årsskiftet 2005/2006 var 728 öppet arbetslösa Etablering av verkstadsföretaget Tiger Nordic AB i och 490 i åtgärder, och 2004/2005 var 664 perso- Nyland ner öppet arbetslösa och 493 i åtgärder. Etablering av Svensk Pappersteknik AB i Väja Framdragningen av Ådalsbanan har avancerat och BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antal 31/12 23084 22730 22333 21869 21382 20951 20711 20508 20383 20107 Antal + / - -365-354 -397-464 -487-431 -240-203 -125-276 Antal% -1,56-1,53-1,75-2,08-2,23-2,02-1,15-0,98-0,61-1,35

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 ResursCentrums verksamhet Inom ramen för Resurscentrum finns Återvinningringskostnader för både kommun och helägda kommunala bolag. en, Integrationsprojektet och ungdomsprogram. Strax före jul 2004 inträffade ett oljeutsläpp från I ResursCentrum samarbetar och samverkar persotentäkt. en oljetank i en fastighet i närheten av Nyadals vatnalen från tre kommunala förvaltningar, Arbetsmeter På grund av att fastigheten ligger endast 75 förmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget, från vattentäkten har saneringen blivit myckförmedlingen, Näringslivet i syfte att bl a ta ett gemensamt ansvar et omfattande. Saneringen har slutförts under 2005 för individen, medverka till att den arbetssökande till en total kostnad av 4 377 tkr. Fastighetsägaren blir mer attraktiv på arbetsmarknaden, medverka har genom sitt försäkringsbolag ersatt kostnader till att företagen till stor del ska kunna rekrytera sin upp till 1 000 tkr. Miljö- och byggnämnden har arbetskraft lokalt. Målgruppen är kommunmedersättning anmält skadan till miljöskadenämnden och begärt borgare som är arbetssökande. för nettokostnaden om 3 377 tkr. Under 2005 hade ResursCentrum i genomsnitt Representanter för försäkringsgivaren har meddelat 101 deltagare/vecka (2004 91 deltagare/vecka). att skadan inte är ersättningspliktig och kommunen Under året har 147 personer gått till arbete eller har därför överlämnat ärendet till Räddningsutbildning eller startat eget. kostnadsnämnden för avgörande. I årsredovisningen finns en fordran upptagen till 1.597 tkr under raden Viktiga händelser finansiering i driftredovisningen för detta. Följande händelser är viktiga att känna till för dig Flogsta camping har efter anbudsförfarande sålts som läser denna årsredovisning: till privat ägare. Från den 1:a januari 2005 bedrivs all räddningsgolfbana i Nyland. Under året togs en detaljplan för byggande av ny verksamhet i kommunalförbundet Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen. Förbundet är ett samarbete mellan Härnösand, Sollefteå och Ekonomisk översikt, Koncernen Kramfors. Förbundet ingår i den sammanställda Årets resultat i koncernen uppgår till 4,3 mkr (3,1 redovisningen från och med 2005. mkr). Resultatet exklusive jämförelsestörande Det nya utjämningssystemet trädde i kraft 2005. poster uppgår till 9,3 mkr (14,8 mkr). Inves- Inkomstutjämningen utökades samtidigt som det teringarna uppgick sammantaget till 69,6 mkr generella statsbidraget togs bort och de flesta kom- (89,8 mkr) varav kommunen 38,3 mkr (70,4 mkr). ponenter i kostnadsutjämningen förändrades. Kommunkoncerens investeringar kan jämföras med Kramfors förlorade på förändringen och hade 2005 avskrivningar på 66,7 mkr (66,7 mkr). ett införandebidrag på drygt 17 mkr som reduceras Kommunens finansiella mål om minskad skuldned till noll under de kommande åren. börda innebär ett krav på bolagen att minska skuld- Fullmäktige beslutade i februari 2005 om en sättningen med ungefär 15 mkr per år. Under 2005 förändrad skolhusorganisation. Tre skolor avvecklas minskade skulden mot kommunal borgen med 2,6 från och med läsåret 2005/06. Ytterligare en skola mkr avvecklas från och med läsåret 2006/07. Dessutom säljs en skola och ett daghem. Förändringen görs för att barn-kultur och utbildningsnämnden ska kunna Ekonomisk översikt, Kramfors kommun Årets resultat är sista raden i resultaträkningen. Begreppet årets resultat är synonymt med begrep- pet förändring av eget kapital. Eget kapital finns på skuldsidan i en balansräkning. Förenklat kan eget kapital ses som tillgångarna minus skulderna. Om tillgångarna ökar utan att skulderna ökar växer det egna kapitalet. Då har också årets resultat varit positivt. I en kommun med växande befolkningsun- klara budgetramen. Bakgrunden är att elevantalet har minskat kraftigt och att minskningen väntas fortsätta de kommande åren. Kostnaden för nedskrivning av bokförda värden i berörda anläggningar togs i årsredovisningen för 2004. Kramfors blev under 2005 medlemmar i Kommuninvest. Medlemskapet innebär sänkta finansie- derlag och därmed växande behov av kommunal Total skuldbörda per invånare service kan både tillgångar och skulder tillåtas växa. Ett finansiellt mål är att kommunens totala skuld- Så länge tillgångarna växer lika snabbt eller snabba- börda per invånare ska minska realt. I den totala re än skulderna kan relationen mellan eget kapital skuldbördan räknas alla skulder i balansräkningen och totala tillgångar hållas oförändrad. Situationen samt borgensåtaganden och ansvarsförbindelse är annorlunda i en kommun med minskande befol- avseende intjänad pension före 1998. kning. Investeringar i nya tillgångar ska betalas av Nedanstående tabell visar utvecklingen av total framtidens kommuninvånare. Om antalet invånare skuldbörda per invånare (belopp i kr). Den första minskar, minskar också möjligheten att betala raden visar den nominella utvecklingen. Den andra investeringarna. Kommunallagen innehåller regler raden visar den reala utvecklingen efter 2002 med om att resultatet måste vara positivt. hänsyn till konsumentprisindex. Målet infördes 2003 Årets resultat har de fem senaste åren varit (belopp i Mkr):. SKULDBÖRDA PER INVÅNARE ÅRETS RESULTAT 2001 2002 2003 2004 2005-63,9 + 39,6 + 41,1 + 0,1 + 0,1 Under 2002 och 2003 ingår bidrag från kommundelegationen med sammanlagt 53 mkr. Tyvärr kommer hela minskningen 2005 att försvinna när kommunen återupptar lån på 30 mkr avseende Nylandsskolan. Borgensåtaganden Kommunens totala borgensengagemang uppgår till 672,1 Mkr vilket motsvarar 33.426 kr per kommuninvånare (2004 33.192 kr). För specifikation se not 23 i kommunens årsredovisning. Kommunen hade år 2005 30 tkr i kostnader för infriade borgensförluster (2004 200 tkr). Nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna Ett av kommunens finansiella mål är att verksamhetens nettokostnader inte får öka snabbare än skatteintäkterna. En bestående obalans kommer att medföra stora problem. Jämförelsestörande kostnader och intäkter ingår inte i måttet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ökar har målet inte nåtts. Nettokostnadernas (exklusive avskrivningar taganden som fanns per den 31/12. och ökning av pensionsskuld) andel av skatteintäkterna (inklusive statsbidrag) har utvecklats så här (belopp i Mkr): NETTOKOSTNADER 2001 2002 2003 2004 2005 97% 90% 94% 94% 100% Under 2005 har detta mål inte uppfyllts. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 5,0 % medan skatter och statsbidrag har ökat med 3,2 %. 2001 2002 2003 2004 2005 79.939 80.334 80.646 75.187 74.235 80.334 79.632 74.030 72.470 Pensionsåtaganden I nedanstående tabell redovisas de totala pensionså- TOTALA PENSIONSÅTAGANDEN 31/12 2005 2004 Avsättningar 23,5 23,3 Ansvarsförbindelse 464,4 459,8 Intjänat 2005 (kort skuld) 30,5 32,3 Avgår finansiella placeringar 0,0 0,0 Totalt åtagande för pensioner 518,4 515,4

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER 9 NETTOINVESTERINGAR I Mkr 2001 2002 2003 2004 2005 33 39 80 70 39 Under 2003 och 2004 investerades 90 mkr i Kramfors vårdcentral för landstingets räkning. Fastigheten såldes i december 2004. Mellankommunal utjämning I samband med skatteväxling av omsorgen, särskolan och delar av psykiatrin 1996-01-01 infördes en mellankommunal utjämning. Kramfors erhöll ett nuvärdesberäknat engångsbelopp på 65,7 mkr. Detta belopp upplöses successivt under en trettonårsperiod enligt en fastställd plan där summan av Investeringar Kommunens investeringsnivå 38,8 Mkr, ligger 5,8 mkr över avskrivningarna. Det beror på tilläggs- budgetering av investeringar som inte slutförts 2004. 2006 års budgeterade investeringar uppgår till 35 mkr. Tilläggsbudgetering av framförallt ny skolbyggnad i Nyland kommer dock att utöka detta budgetbelopp. Långsiktigt kan kommunen investera maximalt i nivå med avskrivningarna på 33 mkr. Nettoinvesteringar Mkr upplösta medel och avkastning på återstående medel motsvarar den årliga utjämning som låg till grund för engångsbeloppet. Under 2005 har 4,0 mkr upplösts (2004 4,5 mkr). Vid utgången av 2005 återstår 7,5 mkr att upplösa. Upplösningen redovisas som ett generellt statsbidrag. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av en rad faktorer. Somliga kan påverkas genom kommunala beslut medan andra ligger helt utanför kommunens kontroll. Nedan beskrivs effekten av hur ett antal förändringar påverkar kommunens ekonomi. När det gäller taxor och utdebitering visar tabellen effekten exklusive eventuell påverkan på efterfrågan och flyttning. Förändring Mkr Bruttokostnad 1 % 11 Nettokostnad 1 % 9 Löneökning 1 % 6 Socialbidrag 10% 1 Skatteunderlag 1 % 8 VA-taxa 10 % 5 Utdebitering 1 kr 30 Tillämpade redovisningsprinciper Kommunen Kramfors kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning med undantag för rekommendation nr 13 redovisning av leasingavtal. Kommunen har i samråd med revisionen beslutat att börja tillämpa rekommendation nr 13 från och med år 2006. Vid den inventering av leasingkontrakt som gjordes 2005 framkom följande: Vi uppskattar storleken av årskostnaden för finansiell lease till ca 3,3 mkr. Vi uppskattar vidare åtagandet i dessa kontrakt per 2005-12-31 till ca 5,6 mkr. Balansomslutningen skulle sannolikt varit 5,6 mkr högre om rekommendation nr 13 tillämpats 2005. Nämnd/ förvaltning Årskostnad Återstående avtalskostnad Tkr per 2005-12-31 Tkr Vård-och omsorgsförvaltning 6.552 * uppg saknas Socialtjänstförvaltningen 56 110 Barn-kultur o utbildningsnämnden 355 685 Gymnasie o vuxenutbildn nämnden 1.014 724 Ekonomikontor, kommunkansli, fastighetskontor o personalkontor 1.225 2.875 Tekniskt kontor 199 400 Kostförvaltningen 66 109 Summa 9.467 *Varav operationell lease av bilar 6.168 tkr Koncernen Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats, varefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget kapital. Den proportionella metoden innebär att endast ägd andel av bolag tas in i redovisningen. Vissa olikheter i redovisningsprinciper mellan kommun och bolag finns men dessa har inte bedömts vara så stora att justeringar behövt göras. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan de ingående enheterna. Alla sådana transaktioner av väsentlig karaktär har eliminerats. Det nybildade kommunalförbundet för räddningstjänst ingår för första gången i år.

10 ORDLISTA KONCERNREDOVISNING 11 Ord och begrepp Bolag och stiftelser 2005-12-31 Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Avser kommunens värdepapper, långfristiga fordringar, inventarier, transportmedel, fastigheter och anläggningar. Avskrivningar: Planmässiga värdenedsättning av anläggningstillgång som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Ska i princip motsvara förslitning och/eller förbrukning av anläggningstillgång. Avsättningar: Ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Ansvarsförbindelser: Möjliga åtaganden beroende på osäkra framtida händelser som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet. Balansräkning: Visar samtliga skulder och tillgångar vid bokslutsdagen. Betalningsflödesrapport: Redovisning av hur kommunen har fått in pengar samt hur de har använts under året. Till skillnad från resultaträkningen som visar kostnader/intäkter redovisas här ut- och inbetalningar. Investering: Anskaffning av resurs med längre varaktighet än ett år. Jämförelsestörande: En kostnad eller intäkt av markant engångsnatur och betydande belopp. Koncernredovisning: En sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för kommunen och kommunens bolag. Kortfristiga fordringar: Fordringar som ska betalas inom ett år. Kortfristiga skulder: Skulder som ska betalas inom ett år. Långfristiga skulder: Skulder som betalas först efter ett år. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Omsättningstillgång: Egendom som inte är anläggningstillgång. Bolag ingående i koncernen Kramfors kommunhus (100%) Krambo Bostads AB Kramfors Mediateknik AB Kramfors Industri AB AB Kramfors Energiverk Kramfors Fjärrvärme AB helägt av AB Kramfors Energiverk Kramfors Energitjänster AB helägt av AB Kramfors Energiverk Kommunalförbund som ingår i koncernredovisningen Räddningstjänstförbundet Höga Kusten Ådalen 33 procent Övriga bolag och stiftelser/motsv där kommunen är delägare/intressent Västernorrlands Läns Trafik AB 5 procent Kommentus AB Stiftelsen Kusthallen Stiftelsen Länstekniskt Centrum i Kramfors Borgensåtagande: En förpliktelse att betala ränta och amortering för ett lån om låntagaren inte betalar. Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Förvaltningsberättelse: Den är en lagreglerad del av årsredovisningen som ska informera om förhållanden och händelser som är viktiga för bedömning av kommunens ekonomi, väsentliga personalförhållanden samt kommunens förväntade utveckling. Vidare ska investeringsutfallet och budgetavvikelser framgå. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter till det år då resurserna tillkommer eller förbrukas. Program: De verksamheter fullmäktige uppdragit åt en nämnd att bedriva. Resultaträkning: Sammanfattning av årets intäkter och kostnader, visar hur förändringen av kommunens eget kapital har uppkommit. Övriga kommunägda bolag som ingår i koncernredovisningen Kommunbränsle i Ådalen AB 33 procent Kramfors/Sollefteå Flygplats AB 50 procent Mitt Sverige Turism ekonomisk förening Kommuninvest

12 KONCERNREDOVISNING KONCERNREDOVISNING 13 Koncernen Kramfors kommun Balansräkning (mkr) Kusten Ådalen. Syfte med koncernredovisningen för kommu- nen är främst att belysa det totala ekonomiska åtagandet, samt att underlätta jämförelser mellan olika kommuner, oavsett i vilken form de driver sina verksamheter. I Kramfors kommuns koncernredovisning ingår kommunen och Kramfors Kommunhus AB med dotterföretagen Krambo Bostads AB, AB Kramfors Energiverk, Kramfors Industri AB samt Kramfors Mediateknik AB. Vidare ingår Kramfors/Sollefteå Flygplats AB och Kommunbränsle i Ådalen AB samt Räddningstjänstförbundet Höga TILLGÅNGAR Not 2005 2004 Anläggningstillgångar - Goodwill mfl imateriella tillgångar 8 1,9 3,6 - Mark,byggnader o tekn anläggn 9 1 320,6 1 326,3 - Maskiner och inventarier 10 63,3 59,4 - Finansiella anläggningstillgångar 6,6 4,7 Värde och andelar i kommunens bokföring Nominellt Bokfört Röst Bolag värde (kkr) värde (kkr) andel % Kramfors Kommunhus AB 55 000 55 000 100 Kramfors/Sollefteå Flygplats AB 250 250 50 Kommunbränsle i Ådalen AB 100 100 33 Räddningstjänsten HkÅ 33 Summa anläggningstillgångar 1 392,4 1 394,0 Omsättningstillgångar - Förråd, exploateringsfast 4,8 4,3 - Kortfristiga fordringar 11 49,3 36,7 - Kortfristiga placeringar 2,6 2,0 - Kassa och bank 12 37,3 59,4 Summa omsättningstillgångar 94,1 102,4 Summa tillgångar 1 486,5 1 496,4 Resultaträkning (Belopp i mkr) Not 2005 2004 Verksamhetens intäkter 1 370,1 348,4 Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader 2-1 168,3-1 099,5 Jämförelsestörande kostnader 3-5,0-11,7 Avskrivningar 4-67,5-66,7 Verksamhetens nettokostnader -870,7-829,6 Skatteintäkter 645,5 620,4 Generella statsbidrag 251,4 249,0 Finansiella intäkter 5 1,3 1,4 Finansiella kostnader 6-23,0-37,5 Skatter o minoritetsandelar 7-0,2-0,6 Resultat före extraordinära poster 4,3 3,1 Årets Resultat 4,3 3,1 Eget kapital 13 326,1 321,3 därav årets resultat 4,3 3,1 Avsättningar - Avsättningar för pensioner o likn.förpliktelser 14 26,4 25,6 - Andra avsättningar 15 62,7 62,4 Summa avsättningar 89,2 88,0 Skulder - Långfristiga skulder 16 862,4 906,2 - Kortfristiga skulder 17 208,9 181,0 Summa skulder 1 071,3 1 087,2 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 1 486,5 1 496,4 Poster inom linjer Pensionsåtaganden före 1998 kommunen 464,4 459,8 Borgensåtaganden egnahems lån mm 9,0 12,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

14 KONCERNREDOVISNING KONCERNREDOVISNING 15 Noter till koncernredovisningen (mkr) Noter till koncernredovisningen (mkr) 2005 2004 2005 2004 Not 1 Verksamhetsintäkter Kommunen 214,7 210,3 Kommunhus 133,8 130,3 Övriga 21,7 7,8 Summa 370,1 348,4 Not 10 Maskiner och inventarier Kommunen 24,8 28,4 Kommunhus 33,9 29,9 Övriga 4,6 1,2 Summa 63,3 59,4 * Noten visar intäkterna såsom de redovisas i koncernresultaträkningen dvs ägd andel multiplicerat med totala intäkter reducerade med interna mellanhavanden. Den kraftiga ökningen för övriga beror på tillkomsten av Räddningsförbundet. För 2005 ingår 14,6 mkr av förbundets bruttointäkter på 64,4 mkr i kommunens koncernredovisning ((64,4-eliminerat 20,0) * ägd andel 33 %) Not 2 Verksamhetskostnader Kommunen 1 034,7 988,6 Kommunhus 106,7 102,5 Övriga 27,0 8,5 Summa 1 168,3 1 099,5 Not 11 Kortfristiga fordringar Kommunen 33,3 29,6 Kommunhus 14,6 5,9 Övriga 1,5 1,2 Summa 49,3 36,7 Not 12 Kassa och bank Externt saldo koncernkonto *) 36,4 55,2 Övrig kassa och bank 0,9 4,3 Summa 37,3 59,4 * Noten visar kostnaderna såsom de redovisas i koncernresultaträkningen dvs ägd andel multiplicerat med totala kostnader reducerade med interna mellanhavanden Not 3 Jämförelsestörande kostnader Jämförelsestörande kostnader finns enbart i Krambos redovisning. De utgörs avkostnader för genomförda rivningar, avsättningar för kommande rivningar samt pensionsutfästelser i samband med en genomförd organisationsändring. Not 4 Avskrivningar Kommunen 33,0 36,8 Kommunhus 33,5 29,5 Övriga 1,1 0,4 Summa 67,5 66,7 *) Se vidare kommunens balansräkning för specifikation till koncernkontot. Skillnaden mellan externt saldo och den summering av respektive underkontosaldo som görs i kommunens not förklaras av bankens tekniska hantering av kapitalisering av räntor. Not 13 Eget kapital Ingående eget kapital 321,3 318,1 Justeringar efter föreg bokslut 0,5 0,1 Justerad ingående balans 321,8 318,2 Direktbokat mot eget kapital 0,0 0,0 Årets resultat 4,3 3,1 Summa 326,1 321,3 Not 5 Finansiella intäkter Kommunen 0,6 0,8 Kommunhus 0,6 0,5 Övriga 0,1 0,1 Summa 1,3 1,4 Not 14 Avsättn. pensioner o likn. Kommunen 23,5 23,3 Kommunhus 2,2 2,3 Övriga 0,7 0,0 Summa 26,4 25,6 Not 6 Finansiella kostnader Kommunen 4,6 8,6 Kommunhus 18,3 28,9 Övriga 0,1 0,0 Summa 23,0 37,5 Not 15 Andra avsättningar Kommunen 54,1 55,0 Kommunhus 6,7 5,5 Övriga 2,0 1,9 Summa 62,7 62,4 Not 7 Skatter, minoritetsandelar Skatter betalda -0,5 0,3 Skatter latenta 0,3 0,3 Summa -0,2 0,6 Not 8 Goodwill mfl imateriella tillg. Goodwill har uppstått som en konsekvens av Energibolagets köp av Graninges andel i Fjärrvärmebolaget (5,4 Mkr) samt Kommunhus köp av Graninges andel i Energibolaget (3,7 Mkr) år 2001. Goodwill uppstår när köpesumman för aktierna överstiger bokfört värde på eget kapital. Goodwill skrivs av på 5 år. Not 9 Mark, Byggnader, Anlägg. Kommunen 492,2 487,4 Kommunhus 827,0 837,4 Övriga 1,4 1,5 Summa 1 320,6 1 326,3 Not 16 Långfristiga skulder Kommunen 138,5 175,6 Kommunhus 721,5 730,6 Övriga 2,3 0,0 Summa 862,4 906,2 (därav Krambo 662,7 671,5) Not 17 Kortfristiga skulder Kommunen *) 141,1 135,0 Kommunhus 63,6 44,9 Övriga 4,3 1,2 Summa 208,9 181,0 *) Skulder till utomstående avseende koncernkontot redovisas här under kommunen. I kommunens balansräkning finns däremot inte dessa skulder redovisade eftersom saldona heller inte upptas som kassabehållning.

16 KONCERNREDOVISNING KONCERNREDOVISNING 17 Fakta om koncernen 2005-12-31 Fakta om koncernen 2005-12-31 Kramfors Kommunhus AB Bildat år 1993 Styrelseordförande, Christer Nilsson VD, Mats Hasselryd Bolaget är moderbolag för Krambo Bostads AB, Kramfors Industri AB, AB Kramfors Energiverk med dotterbolag och Kramfors Mediateknik AB Bolagets huvuduppgift är styrning/samordning av koncernbolagen. Bolaget har inga anställda. Kommunhuskoncernen: Balansomslutning 2004 894 mkr 2005 897 mkr Resultat: 2004 3,4 mkr 2005 3,7 mkr AB Kramfors Energiverk Bildat år 1958 Styrelseordförande, Per-Olof Näsström VD, Anders Strandh Bolaget är verksamt inom områdetdistribution av elenergi samt på uppdrag vägbelysning för Kramfors kommun. I bolaget finns ca 16 anställda. Kramfors Fjärrvärme AB Bildat år 1996 Styrelseordförande, Per-Olof Näsström VD, Anders Strandh Bolaget bedriver produktion och distribution av fjärrvärme. Bolaget har 8 anställda. Dotterbolag (100 %) till AB Kramfors Energiverk Kramfors/Sollefteå Flygplats AB (50%) Bildat år 1997 Styrelseordförande, Christer Nilsson VD, Mats Hasselryd Bolaget bedriver och utvecklar flygplatsverksamhet på Kramfors/Sollefteå flygplats. Antal anställda ca 14 Kommunbränsle i Ådalen AB (33 %) Bildat år 1982 Styrelseordförande, Jan Näsström VD, Bruno Edlund Bolaget är verksamt inom Sollefteå kommun. Produktion och leverans av bränsletorv till Härnösands, Kramfors och Sollefteå Energiverk. Bolaget har ingen fast anställd personal. Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen (33 %) Bildat år 2003 Direktionsordförande, Jan Johansson Räddningschef, Peter Carlstedt Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen är ett kommunalförbund mellan Sollefteå, Kramfors och Härnösand. Förbundet skall svara för en gemensam räddningstjänstorganisation åt medlemskommunerna i enlighet med vad som åvilar var och en. Räddningstjänsten skall svara för räddningsinsatser vid olyckshändelser och vid överhängande fara för olyckshändelser som definieras som räddningstjänst enligt lag eller annan författning. Räddningstjänsten bedriver dessutom förebyggande verksamhet som syftar till att hindra att brand och andra olyckor uppstår. Sotningsväsendet ingår i det förebyggande brandförsvaret. Antal anställda: 211 KramboBostads AB Bildat år 1989 (Ombildat från stiftelse startad 1947) Styrelseordförande, Jan Johansson VD, Åke Sundqvist Bolagets huvuduppgift är att äga och förvalta bostadsfastigheter. Förvaltningsuppdrag för kommunens fastigheter. Inom bolaget finns ca 100 anställda. Kramfors Mediateknik AB Bildat år 1996 Styrelseordförande, Jan Johansson VD, Tomas Jansson Bolaget är leverantör av bredband och kabel-tv tjänster. Bolaget har ca 7,5 anställda. Kramfors Energitjänster AB Bildat år 1989 Styrelseordförande, Per-Olof Näsström VD, Anders Strandh Bolaget sköter och underhåller vägbelysningen åt Kramfors kommun och vägverket. Bolaget har inga anställda. Ägare fr o m 1997, AB Kramfors Energiverk Kramfors Industri AB Bildat år 1982 Styrelseordförande, Christer Nilsson VD, Ulf Högberg Bolagets huvuduppgift är att tillhandahålla industrilokaler samt att stödja det lokala näringslivet. Antal anställda 8 Koncernbolagens balansomslutning och resultat Koncernbolag Balansomslutning Mkr Resultat Mkr 2005 2004 2005 2004 Kramfors Kommunhus AB 73,4 68,1 +3,4 +1,7 Krambo Bostads AB 755,9 757,9 +4,0 +2,3 Kramfors Mediateknik AB 27,8 25,1 +0,1 +1,3 Kramfors Industri AB 26,4 24,2 +1,5 +2,1 AB Kramfors Energiverk 37,3 39,1 +1,8 +2,6 Kramfors Fjärrvärme AB 71,7 73,8-1,0-1,1 Ångermanälvens Turistbåttrafik AB 1,7-0,7 Kramfors Energitjänster AB 1,4 +0,1 Kommunbränsle i Ådalen AB 19,5 20,3-0,6-0,9 Kramfors/Sollefteå Flygplats AB 4,9 3,4 0,0 0,0 Räddningstjänstförbundet Höga Kusten-Ådalen 23,3 +2,2 Resultatet är före eventuella bokslutsdispositioner och skatt. Ångermanälvens Turistbåttrafik AB ombildades 2005-01-01 till Kramfors Energitjänster AB.

18 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 19 Drift- och investeringsredovisning i sammandrag Drift- och investeringsredovisning i sammandrag DRIFTREDOVISNING PER NÄMND/FÖRVALTNING 2005 (mkr) NETTOINVESTERING 2001-2005 PER FÖRVALTNING (mkr) Nämnd/Styrelse Kostnad Intäkt Netto Budget kostnad avvikelse Socialnämnd -Socialtjänstförvaltningen -52,3 5,0-47,3-4,2 -Vård-och omsorgsförvaltningen -417,7 63,1-354,6-13,9 Delsumma socialnämnden -470,0 68,1-401,9-18,1 Barn- Kultur- o Utbildningsnämnd -317,5 26,5-291,0-5,3 Gymnasie- o Vuxenutbildningsnämnd -137,9 47,0-90,9-5,2 Miljö- och byggnämnd -11,0 4,8-6,3 0,4 Kommunstyrelse - Kommunkansli -44,9 20,7-24,2 0,7 - Ekonomikontor -41,2 7,0-34,2 0,5 - Personalkontor -5,7 0,0-5,7 0,7 - Näringslivskontor -6,7 0,6-6,1 0,0 - Tekniskt kontor -152,7 108,5-44,3-0,6 - Kostförvaltning -42,2 43,0 0,8 0,2 - Fastighetskontor -76,8 71,4-5,4 0,3 Delsumma kommunstyrelsen -370,2 251,3-118,9 1,9 Summa verksamheter -1306,6 397,7-908,9-26,3 Finansiering, nettointäkt -12,8 60,5 47,7 7,8 Förvaltning 2005 2004 2003 2002 2001 Socialnämnd 1,0 0,8 1,6 0,7 1,9 Barn- kultur och Utbildningsnämnd 1,1 0,9 1,8 0,6 2,3 GVU 1,1 1,0 1,5 0,7 2,1 Miljö- o byggnämnd 0,0 0,0 0,0 Kommunkansli 0,0 0,0 0,1-4,6 6,2 Ekonomikontor 0,0 0,1 0,1 0,2 0,1 Personalkontor Räddningstjänst 0,6 1,5 0,2 1,7 Näringslivskontor Tekniska kontoret 15,6 8,0 15,9 8,6 12,1 Fastighetskontor 19,6 57,2 55,0 32,7 6,8 Kostförvaltning 0,3 1,4 0,8 0,0 Flygplats 0,5 1,3 Summa 38,8 70,4 79,7 33,2 33,2 Bland 2005 års större investeringar, 38,8 mkr netto, märks Nylandsskolan 12,9 Mkr Kusthallen omklädningsrum 1,8 Mkr Ådalsskolan ombyggn el o kulturpr 1,1 Mkr Nyadals vattenverk 1,8 Mkr Ådalsskolan lokalanpassning 2,3 Mkr Beläggningsarbeten 2,1 Mkr Lugnviksskolan lokalanpassning 1,8 Mkr Brunnevägen, beläggning 2,2 Mkr Summa verksamhetskostnad/ intäkt -1 319,4 458,2-861,2-18,5 Övriga resultatsteg Avskrivningar -33,0-33,0 1,8 Jämförelsestörande intäkter 0,0 0,0 Jämförelsestörande kostnader 0,0 0,0 INVESTERINGSREDOVISNING AVSEENDE STÖRRE OBJEKT (> 1,0 MKR) SOM ÄR FÄRDIGSTÄLLDA (I MKR) (Nettobelopp) Redovisat Utfall Budget Total Beslutad 2005 2005 kostnad inv.utg. Objekt 1. Nyadals vattenverk 1,8 1,8 1,8 1,8 Verkamhetens nettokostnader enligt -894,2-16,8 resultaträkningen NETTOINVESTERINGAR 2001--2005 PER VERKSAMHETSOMRÅDE (mkr) Program 2005 2004 2003 2002 2001 Gemensam administration 0,3 1,5 1,3 0,5 0,8 Arbete och näringsliv 0,3 0,0 0,1-5,2 9,9 Mark o bostäder 0,1 0,3 0,1 0,0-0,8 Kommunikationer 4,9 4,3 4,1 2,6 2,4 Fritid o kultur 3,2 0,3 5,5 1,4 2,8 Energi, VA o avfall 7,6 3,7 7,6 4,5 7,9 Utbildning 21,1 17,1 4,9 2,7 6,4 Social omsorg 1,0 42,6 54,7 32,5 2,2 Miljö o samskydd 0,4 0,6 1,5 0,2 1,7 Redovisning av beslut Total varav om investeringar (i mkr) budget ursprunglig Tilläggs Ytterligare Avgår årsbudget budget (1) objekt (2) objekt (3) 55,4 30,3 25,1 (1) KF 14/2005 (2) Omföringar från drift till investeringsbudget i enlighet med revisionens anvisningar. (3) Omföringar från investeringsbudget till driftbudget 38,8 70,4 79,7 39,2 33,2

20 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 21 Resultaträkning Betalningsflöde RESULTATRÄKNING ( mkr) BETALNINGSFLÖDESRAPPORT (mkr) Ursprunglig Not 2005 2004 Budget 2005 Verksamhetens intäkter 1 269,9 267,5 Verksamhetens kostnader 2-1 131,1-1 082,5 Avskrivningar 3-33,0-36,8 Jämförelsestörande intäkter 4 0,0 0,0 Jämförelsestörande kostnader 4 0,0-11,7 Not 2005 2004 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Inbetalningar till verksamheten 268,6 269,1 Utbetalningar från verksamheten -1 133,2-1 121,5 Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettobetalningar -864,6-852,4 Verksamhetens nettokostnader -894,2-863,5-877,4 (Res 1) Skatteintäkter 5 645,5 620,4 650,4 Generella statsbidrag netto 6 251,4 249,0 245,1 Finansiella intäkter 7 1,9 2,7 1,8 Finansiella kostnader 8-4,6-8,6-10,8 Inbetalda skatter/ generella bidrag 891,8 877,0 Extraordinära inbetalningar Extraordinära utbetalningar Finansiella inbetalningar 1,9 2,7 Finansiella utbetalningar -3,7-9,2 1. Verksamhetsnetto 25,3 18,0 Resultat före extraordinära poster (Res 2) 0,1 0,1 9,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Årets Resultat (Res 3) 9 0,1 0,1 9,0 INVESTERINGAR Utbetalningar inköp materiella tillgångar -39,0-71,9 Inbetalningar bidrag inköp materiella tillgångar 0,2 1,6 Inbetalning för avyttrade materiella tillgångar 10 3,7 124,5 Utbetalningar inköp finansiella tillgångar Inbetalning för avyttrade finansiella tillgångar In-/utbetalning för övriga investeringar 2. Investeringsnetto -35,0 54,2 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar 10-4,0 Återbetald utlåning 5,0 14,4 Upplåning Långfristig upplåning Amortering -32,6-85,8 Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering 3. Finansieringsnetto -31,6-71,5 Förändring av likvida medel (1+2+3) -41,3 0,7

22 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 23 Balansräkning Noter till kommunens ekonomiska redovisning BALANSRÄKNING (mkr och %) Not 2005 % 2004 % Tillgångar Anläggningstillgångar - Mark,byggnader o tekn anläggn 11 492,2 487,4 - Maskiner och inventarier 12 22,4 26,1 - Konst 13 2,4 2,3 - Finansiella anläggningstillgångar 14 70,4 70,9 NOTER (belopp i mkr) 2005 2004 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 458,2 461,1 Avgår interna poster* -188,3-193,6 Summa 269,9 267,5 * Interna poster består av interna hyror, kapitalkostnader samt interna tjänster Resultatbudgeten rensas inte från interna poster. Summa anläggningstillgångar 587,4 91% 586,7 85% Omsättningstillgångar - Förråd, exploateringsfast 15 0,8 0,8 - Kortfristiga fordringar 16 41,5 40,9 - Kassa och bank 17 18,8 60,1 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen 1 319,4 1 276,1 Avgår interna poster* -188,3-193,6 Summa 1 131,1 1 082,5 * Interna poster består av interna hyror, kapitalkostnader samt interna tjänster Resultatbudgeten rensas inte från interna poster. Summa omsättningstillgångar 61,2 9% 101,8 15% Summa tillgångar 648,6 100% 688,5 100% Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 18 292,4 45% 292,4 42% därav årets resultat 0,1 0,1 Avsättningar - Avsättningar för pensioner o förpliktelser 19 23,5 23,3 - Andra avsättningar 20 54,1 55,0 Summa avsättningar 77,6 12% 78,3 11% Skulder - Långfristiga skulder 21 139,0 175,6 - Kortfristiga skulder 22 139,5 142,3 Summa skulder 278,5 43% 317,9 46% Därav Pensionskostnader Årets ökning av pensionsavsättning * 0,2 0,1 Årets utbetalningar 14,9 14,5 Årets intjänade indiv del för utbetaln 22,9 23,8 Summa 38,0 38,4 Beloppen inkluderar löneskatt * Utbetalning avseende 1998/99 gjordes i mars 2004. Kompletterande ålderspension och efterlevandepension kvarstår som avsättning. Ökningen av dessa motverkas av minskningen av de särskilda ålderspensioner som beslutades 2001. Raden årets utbetalningar omfattar endast kostnadspåverkande utbetalningar. Not 3 Avskrivningar Mark, Byggnader o Tekn anl. 28,1 31,2 Maskiner och inventarier 4,9 5,6 Summa 33,0 36,8 Not 4 Jämförelsestörande Kostnader Nedskrivning av fastigheter och inventarier 0,0 9,2 Nedskrivning av periodic kostnad länstrafiken 0,0 2,6 Delsumma kostnader 0,0 11,7 Summa Eget kapital, avsättningar och 648,6 100% 688,5 100% skulder Poster inom linjer 23 Pensionsåtaganden före 1998 464,4 459,8 Borgensåtaganden 672,1 676,6 Not 5 Skatteintäkter 1. Preliminära månatl inbetalningar 653,0 629,3 2. Slutavräkning avs förra året rättelse -0,6-2,8 3. Slutavräkning avs innev år prognos -6,9-6,1 Summa 645,5 620,4 1 136,5 1 136,4

24 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 25 Noter till kommunens ekonomiska redovisning Noter till kommunens ekonomiska redovisning 2005 2004 Not 6 Generella statsbidrag netto Inkomstutjämning 155,9 68,8 Kostnadsutjämning 37,4 55,5 Generellt statsbidrag 80,3 Införandetillägg 17,2 11,9 Tillfälligt generellt sysselsättn stöd 14,2 9,3 Mellankommunal utjämning 4,0 4,5 Strukturbidrag 10,3 Regleringsbidrag/ avgift -4,5 Tillfälligt bidrag befolkningsminskning 6,1 Särskilt statsbidrag LSS 17,0 12,7 Summa 251,4 249,0 * Ett nytt utjämningssystem infördes 2005. Det generella statsbidraget omvandlades till inkomstutjämning. Kommunen får ett införandetillägg som tas bort under 7 år. Det tillfälliga bidraget för befolkningsminskning upphörde. Not 11 Mark, Byggnader o Tekn anl. 2005 2004 Allmän markreserv Ingående bokfört värde 21,9 22,0 Försäljning 0,0 0,1 Nyanskaffningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 21,9 21,9 Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 179,6 269,7 Försäljning 0,0 123,9 Nyanskaffningar 20,0 54,1 Avskrivningar 9,5 11,1 Nedskrivningar 0,0 9,2 Utgående bokfört värde 190,1 179,6 Not 7 Finansiella intäkter Räntor egna medel, dröjsmålsräntor 0,9 1,4 Ränta utlåning skatteväxlingsmedel 1,0 1,3 Summa 1,9 2,7 * Ränta utlåning skatteväxlingsmedel avser reversfordran på Krambo. Not 8 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån m m 3,7 7,6 Finansiell kostnad pensioner 0,7 1,0 Summa 4,4 8,6 * Finansiell kostnad pensioner avser den ränta som utgår på intjänad pension som redovisas i balansräkningen. Kvarstående avsättning som ränteberäknas utgörs av intjänad kompletterande ålderspension samt efterlevandepension och särskild ålderspension. * Kommunen följer huvudregeln enligt redovisningsrådets rekommendation nr 21. Lånekostnader belastar således resultatet för den period till vilken de hänför sig. Avsteg har dock gjorts i fall då hyreskontrakt motiverar att ränta under byggtid aktiveras. Exempelvis aktiverades byggräntor avseende ny- och ombyggnation av vårdcentralen i Kramfors. Under 2005 aktiverades inga byggräntor. Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde 155,5 165,5 Försäljning 0,0 0,3 Nyanskaffningar 7,5 2,7 Avskrivningar 11,3 12,4 Utgående bokfört värde 151,6 155,5 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 68,8 69,9 Nyanskaffningar 7,1 3,6 Avskrivningar 4,5 4,7 Utgående bokfört värde 71,3 68,8 Fastighet för annan verksamhet Ingående bokfört värde 61,7 61,1 Försäljning influtna inkomster 1,0 Reaförluster 0,9 Nyanskaffningar 0,2 3,7 Avskrivningar 2,7 3,0 Utgående bokfört värde 57,3 61,7 Summa Mark, Byggnader o Tekn anläggn. 492,2 487,4 Not 9 Årets resultat Kommunal redovisningslag föreskriver att avstämning ska göras mot balanskravet: Årets resultat enligt resultaträkningen 0,1 0,1 Avgår jämförelsestörande intäkter 0,0 0,0 Årets resultat enligt balanskravet 0,1 0,1 Not 12 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 26,1 25,5 Försäljning 2,7 0,1 Nyanskaffningar 3,9 6,2 Avskrivningar 4,9 5,6 Utgående bokfört värde 22,4 26,1 Not 10Betalningsflödesrapport Fastighetsförsäljning inbringade 1,0 mkr. Bland annat såldes Skulebergets camping, Skule slalombacke, Flogsta camping samt Docksta bygdegård. Räddningsförbundet har övertagit utrustning från kommunen samt fått kontanta medel avseende investeringsbudget för 2004 mot en revers på 3,0 mkr Vidare har 1,0 mkr betalats in som medlemskapital i Kommuninvest. Redovisningen följer inte det kommunala redovisningsrådets rekommendation nr 13 avseende redovisning av leasingavtal. Vi har i samråd med revisorerna beslutat tillämpa rekommendationen från och med 2006. Not 13 Konst Ingående bokfört värde 2,3 2,3 Nyanskaffningar 0,1 0,1 Utgående bokfört värde 2,4 2,3

26 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 27 Noter till kommunens ekonomiska redovisning Noter till kommunens ekonomiska redovisning 2005 2004 Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, Andelar Kramfors Kommunhus AB 55,0 55,0 Övriga bolag 2,2 1,1 Delsumma 57,2 56,1 2005 2004 Not 18 Eget kapital Ingående eget kapital enligt balansräkning 292,4 292,3 Årets resultat 0,1 0,1 Utgående eget kapital 292,4 292,4 Långfristiga fordringar Långfr fordr på koncernbolag 16,8 18,7 Långfr fordr på övr bolag/föreningar 0,9 1,0 Avgår: kortfristig del av långfristig fordran -4,5-5,0 Delsumma 13,2 14,7 Summa 70,4 70,9 Under året betalades 1,0 mkr in som andelsinsats till Kommuninvest. Räddningsförbundet övertog utrustning och skulder samt fick 0,8 mkr utbetalat avseende ej utnyttjad investeringsbudget 2004. Skulder och fordringar kvittades och resultatet blev en reversfordran på 3,0 mkr. Influtna amorteringar uppgick till 5,0 mkr. Not 15 Förråd, exploateringsfastigheter Va-material m m 0,4 0,4 Expl fastigheter 0,4 0,4 Summa 0,8 0,8 Not 16 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar 14,8 22,1 Övriga fordringar, förutbetalda kostnader 22,2 13,8 och upplupna intäkter Fordran slutavr skatt utbet jan nästa år se skuld se skuld Prognos slutavr skatt utbet jan näst-nästa år se skuld se skuld Kortfristig del av långfristig fordran 4,5 5,0 Summa 41,5 40,9 Not 17 Kassa och bank Postgiro 4,1 6,4 Checkräkning, (kommunens andel av koncernkonto) 14,7 52,9 Kontantkassa 0,0 0,1 Summa 18,8 59,4 Koncernkontotillgodohavanden, Brutto Kramfors kommun 1) 17,9 52,6 Kramfors kommunhus AB -4,4-4,1 Krambo bostads AB 13,6 6,9 AB Kramfors Energiverk -2,2-1,0 Kramfors Industri AB 3,2 5,5 Kramfors Fjärrvärme AB -1,4-3,8 Kramfors energitjänster AB 1,0-0,1 Kramfors Mediateknik AB -6,0-4,1 Kramfors/ Sollefteå Flygplats AB 1,9-0,2 Räddningstjänstförbundet 10,7 1,0 Samordningsförbundet 2,2 0,0 Gudmundrå Församling 0,0 2,1 36,3 54,7 Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning exklusive särskild ålderspension 20,9 17,5 Avsättning för särskild ålderspension 2,6 5,8 Summa 23,5 23,3 Specifikation av förändring Årets avsättningar 3,7 Årets utbetalningar -4,8 Ränte och basbeloppsuppräkning 0,8 Övriga förändringar netto 0,5 Årets förändring 0,2 * Intjänade pensioner avseende år 2005 ligger som kortfristig skuld Intjänade pensioner före 1998 redovisas inom linjen som åtagande Pensioner för förtroendevalda redovisas vid avgång. Förtroendevalda med mer än 40% sysselsättningsgrad har visstidsbegränsande arvodesvillkor med visstidspension. Pensionen regleras i PBF antaget av kommunfullmäktige 2003-01-27 56, att gälla fr o m 2003-01-01. Antalet förtroendevalda med dessa arvodesvillkor uppgick 2005-12-31 till fyra. En förtroendevald har en vilande visstidspension på grund av annat förtroendeuppdrag. Totala pensionsåtaganden 31/12 Avsättningar 23,5 23,3 Ansvarsförbindelse 464,4 459,8 Intjänat 2005 (kort skuld) 30,5 32,3 Avgår finansiella placeringar 0,0 0,0 Totalt åtagande för pensioner 518,4 515,4 Not 20 Andra avsättningar Avsättning för semesterlöner 47,3 48,6 Avsättning för återställande av Högbergstippen 6,1 5,1 Avsättning för fastigh i etapp 1 avtal Bodeleg 0,5 0,5 Övriga avsättningar 0,2 0,8 Summa 54,1 55,0 * Under året har inga utbetalningar gjorts avseende Högbergstippen eller avtalet med Bodelegationen. Förändringen av övriga avsättningar hänför sig helt till utbetalningar. * Kommunens avtal med Bodelegationen innebär ett åtagande att stå för rivningsoch avvecklingskostnader för de 360 lägenheterna i etapp 1. Återstående avsättning ska täcka kostnader för utveckling av 1 objekt. * Övriga avsättningar avser kostnader för reglering av fleråriga hyreskontrakt som sagts upp i förtid. Not 21 Långfristiga skulder Lån i bank i svenska kronor 131,0 163,6 Långfristig skuld Krambo 0,5 0,5 Förubetald inkomst särskilda omsorger 7,5 11,5 (engångsbetald mellankommunal utjämning) Summa 139,0 175,6 Redovisningen följer inte det kommunala redovisningsrådets rekommendation nr 13 avseende redovisning av leasingavtal. Vi har i samråd med revisorerna beslutat tillämpa rekommendationen från och med 2006. 1) Avvikelsen mot kommunens bokföring förklaras av olika bokföringsdatum i bankens och kommunens bokföring samt ej fördelat saldo på koncernens räntekonto.

28 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 29 Noter till kommunens ekonomiska redovisning Personalbeskrivning med nyckeltal 2005 2004 Not 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 48,0 38,5 Källskatt mfl lönerelaterade 33,3 34,2 Intjänad pensionsrätt 30,5 32,3 Prognos slutavr skatt utbet jan 2006 (-05) 6,7 5,9 Prognos slutavr skatt utbet jan 2007 (-06) 6,9 6,1 Övriga skulder och upplupna kostnader 14,1 25,2 Summa 139,5 142,3 Total sjukfrånvaro grupp totalt kvinnor män i procent av arbetstid: 2001 0-29 år 4,11 4,18 3,83 (obligatorisk redovisning) 30-49 år 7,91 8,38 5,95 > 50 år 15,42 17,2 48,96 Totalt: 11,36 12,40 7,40 12 11 2002 0-29 år 5,62 5,28 7,12 30-49 år 8,49 9,27 5,40 > 50 år 14,48 16,24 8,31 Totalt: 11,12 12,23 6,91 Not 23 Inom linjen Borgensförbindelser Krambo bostads AB 609,2 611,1 Kramfors Energiverk med döttrar 38,0 38,0 Kramfors industri AB 8,2 8,2 Kramfors Mediateknik AB 5,8 6,5 Egna hem 40 % förlustansvar 9,0 10,9 Övriga 1,9 1,9 672,1 676,6 Övriga åtaganden Under 2004 såldes fastigheten där Kramfors vårdcentral är belägen. Kommunen och landstinget har separata hyreskontrakt med den nye fastighetsägaren. Kommunens hyreskontrakt sträcker sig över 30 år. År 1-5 är årshyran 1.202.372 kr. År 6-10 är årshyran 1.206.092 kr. År 11-15 är årshyran 1.250.972 kr +/- 2.660 kr per punkt som den 5-åriga swapräntan avviker från 4,50 %. Åren därefter minskar regleringen för ränteavvikelsen. Personalbeskrivning med nyckeltal 2001 2002 2003 2004 2005 Antal tillsv.anställda den 31 dec resp. år Totalt: 1915 1881 1891 1890 1852 Kvinnor: 1527 1494 1508 1502 1499 Män 389 386 383 388 353 10 9 8 7 6 år 2001 år 2002 år 2003 Utvecklingen av sjukfrånvaron uttryckt i procent av den arbetade tiden (linjär trend prickad): år 2004 år 2005 år 2006 2003 0-29 år 4,11 4,12 4,06 30-49 år 8,66 9,75 4,25 > 50 år 14,10 15,77 8,30 Totalt: 10,88 12,12 6,20 2004 0-29 år 4,62 5,29 1,19 30-49 år 7,51 8,44 3,87 > 50 år 11,44 12,78 6,99 Totalt: 9,16 10,21 5,31 2005 0-29 år 4,03 4,23 3,18 30-49 år 7,53 8,21 4,46 > 50 år 10,66 11,83 6,62 Totalt: 8,86 9,7 5,55 Total sjukskrivning ant dgr % av tot sjukfall överstigande 59 dagar 2001 71 974 69,93 i procent av totalt antal sjukdagar 2002 75 598 74,65 (obligatorisk redovisning) 2003 75222 74,48 2004 60495 74,06 2005 58567 71,12 Antal årsarbetare: Totalt: 1767,92 1744,00 1755,58 1728,07 1688,99 Kvinnor: 1382,61 1361,83 1378,67 1354,66 1348,95 Män: 385,31 382,17 376,92 373,41 340,05 Könsfördelning i % Kvinnor: 79,70 79,47 79,75 79,47 80,92 Män: 20,30 20,53 20,25 20,53 19,19 : Medelsysselsättningsgrad i % Kvinnor: 89,55 90,01 89,99 89,24 89,10 Män: 96,81 97,24 96,89 95,75 95,25 Åldersfördelning, antal 20-29 69 74 93 79 90 i åldergrupper: 30-39 347 355 359 357 360 40-49 561 554 571 579 567 50-59 662 668 662 636 631 60-99 276 230 206 239 204 Medelålder: 47,30 46,81 47,35 46,67 47,20 Medellön: Kvinnor: 16868 17544 18339 18997 19617 Män: 19295 19902 20735 21324 22069 Totalt: 17365 18029 18824 19471 20085 Kvinnors lön i procent av mäns: 87,42 88,15 88,45 89,09 89,89 Frisknärvaro i %: (tillvidareanställda som Totalt: 35,20 31,35 40,51 44,00 33,83 inte har någon registerad Kvinnor: 32,36 27,74 36,51 40,37 30,65 sjukfrånvaro under året) Män: 46,19 45,07 55,95 57,71 46,60 Sjuklönekostnad (mkr) 2001 2002 2003 2004 2005 9,4 7,9 9,3 12,7 13,8 Övertidskostnad (mkr) 2001 2002 2003 2004 2005 14,6 11,6 11,2 9,3 10,7 Ant.sk."8000"/förv Förvaltning 2001 2002 2003 2004 2005 erhållit tillsvidareanställn. BKU 2 17 17 18 23 enl. LAS 5 GV 1 0 0 0 1 SOCTJ 1 1 1 0 1 KOST 12 13 14 17 13 VO 92 88 108 76 65 Totalt: 108 119 140 111 103 Anställda som lämnat sin befattning: 2001 2002 2003 2004 2005 På egen begäran: 54 49 38 41 28 Sjukersättning: 30 27 18 19 7 Särsk.ålderspension: 43 4 0 1 2 Ålderspension: 9 10 7 7 18 otalt: 136 90 63 68 55 Antal medarb. 2002 2003 2004 2005 per chef: < 25 25-39 >39 < 25 25-39 >39 < 25 25-39 >39 < 25 25-39 >39 BKU-förv. 4 7 6 3 3 10 3 4 9 3 5 8 GV-förv. 6 0 1 6 0 1 6 0 1 7 0 1 IFO-förv. 4 0 0 4 0 0 4 0 0 4 0 0 KOST-förv. 7 0 0 2 2 0 3 1 0 3 1 0 VO-förv. 35 9 5 28 10 3 29 9 3 23 8 5 TEKN-förv. 9 0 0 9 0 0 9 0 0 9 0 0

30 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 31 Hälsofrämjande åtgärder Hälsofrämjande arbetsplatser erbjudande. en strategiskt viktig fråga för kommunen som arbetsgivare licy tagits fram och lokalerna för daglig verksamhet Arbetsmiljöverket har fortsatt sina granskningar av vår verksamhet. Bland annat har en trafiksäkerhetspo- granskats. Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland kommu- Några långtidssjukskrivna har kunnat återgå till nens anställda är en viktig strategisk fråga för arbete medan några har slutat sin anställning då man Kramfors kommun. I juni 2002 antog personal- och inte, utifrån sin problematik, har kunnat erbjudas organisationsdelegationen en arbetsordning/strategi fortsatt arbete i vår verksamhet. för hur detta arbete ska bedrivas Hälsofrämjande Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) bedrivs på arbetsplatser, POD 25/02. Beslutet förutsätter ett alla arbetsplatser och ingår i en punkt på dagordningbrett engagemang där alla arbetsplatser involveras en vid arbetsplatsträffar. och jobbar mot ett gemensamt mål. Respektive förvaltningschef tilldelades det yttersta ansvaret för En jämställdhetsplan har framtagits att arbetet skulle komma i gång och att intentionerna i Utvecklingsarbete både beträffande arbetsmiljö och beslutet förverkligas. Samtliga förvaltningar uppverksamheter. Detta har finansierats med EU-medel. kompetenshöjande åtgärder har pågått i ett flertal manades bl a att upprätta en handlingsplan för ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro. Sluta- röka - och viktminskningskampanjerna har Den hälsofrämjande arbetsplatsen i Kramfors värvat deltagare från förvaltningen. Några har lyckats kommun ska kännetecknas av: med bedrifterna att sluta röka och gå ned i vikt. delaktighet och ansvar för verksamhet en och dess I en verksamhet har Ådalshälsan bedrivit utveckling utveckling av personalgrupperna och ledningsfunktionen. känsla av sammanhang känner att det man gör har mening Tekniska kontoret gemenskap och samhörighet Förvaltningen har som arbetsgivare ett intresse av ta reellt medinflytande ansvar för hälsofrämjande åtgärder, oavsett om de är engagemang och arbetstillfredsställelse arbetsrelaterade eller inte. Därför arbetar förvaltningen mot att varje medarbetare skall ta ett eget an- personalig och yrkesmässig utveckling svar för sin egen hälsa och att så många medarbetare låg sjukfrånvaro som möjligt utnyttjar de förmåner som arbetsgivaren För tredje året i rad har kommuncentrala medel erbjuder anslagits till stöd och stimulans för det hälsofrämjande Förvaltningen lämnar ekonomiskt bidrag till arbetet och f r o m årsskiftet inrättades även en hälsoaktiviteter som är skattefria för den anställde och visstidsanställning som hälsostrateg. Se vidare avdragsgilla för kommunen. Exempel aktiviteter personalkontorets verksamhetsberättelse. som bekostas av förvaltningen är träningskort på gym, Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Mellan åren hyreskostnader i idrottshallar, massage i olika former, 2001 och 2005 minskade sjukfrånvaron från 11,36 % samt badavgifter till 8,86 %. Omräknat i antal årsarbetare så minskade Under 2005 deltog 35% av förvaltningens ansjukfrånvaron med sammantaget ca 41 årsarbetare. ställda i bidragsberättigade aktiviteter, vilket är en Följande strategier och arbetssätt har redovisats minskning med 3% från respektive förvaltning avseende 2005: En arbetsgrupp är utsedd att årligen arbeta fram ett varierat aktivitetsprogram, gällande trivsel och Vård- och omsorgsförvaltningen motion. Tre sådana aktiviteter genomfördes under Hälsofrämjande arbete har under året bedrivits 2005. genom ett flertal aktiviteter i verksamheterna. Sjukfrånvaron per anställd inom förvaltningen i Alla medarbetare på biståndsenheten har genomgått vad som avses % av arbetad tid har under år 2005 ökat hälsoundersökningar. med 1,2% Nattpersonal har erbjudits medicinska kontroller. Tekniska kontorets ambition är att hälsa och Olika trivselskapande aktiviteter som t.ex. brännsamverkansmöten, friskvård skall finnas med på dagordningen vid bollsturnering, innebandy, grillkvällar och friskvårdsgruppsmöten. arbetsplatsträffar och lednings- dagar har genomförts Chefer och arbetsledare skall vara Några verksamheter använder friskvårdtimmen mer lyhörda för anställdas önskemål och förslag i det hälsofrämjande arbetet. regelbundet. I särskilt boende och hemtjänst finns tyvärr ej tillräckliga möjligheter att utnyttja detta Hälsofrämjande åtgärder Personalkontoret Personalkontoret jobbar för den hälsofrämjande arbetsplatsen bl a genom att vi har diskuterat oss fram till en gemensam värdegrund för hur den interna jobbrelation ska vara för att arbetslaget ska trivas och känna arbetsglädje och att vi årligen upprättar en handlingsplan för hur hälsan ska främjas. Handlingsplanen innehåller bl a gemensamt fruktfat på kontoret, regelbundna personalmöten och årliga utvecklings- samtal Barn- kultur och utbildningsförvaltningen Inom barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen strävar vi hela tiden emot det som på sikt kanske är det mest hälsofrämjande arbetet nämligen att arbeta utifrån måttot delaktighet, tillhörighet, inflytande Hälsofrämjande arbete miljö- och byggkontoret Förvaltningen har fortsatt med insatser i enlighet med framtagen handlingsplan för hälsofrämjande insatser; Åtgärderna enligt planen berör fysisk aktivitet, stresshantering, kompetensutveckling och inte minst den sociala samvaron. I planen redovisas konkreta åtgärder för att vi ska må bra och känna glädje att gå till jobbet. Det här har i planen uttryckts med orden personalens trivsel och känsla av delaktighet, engagemang och vilja att ta ansvar och dessa är nyckelord i det fortsatta arbetet. Vi gör en årlig särskild satsning på trivselaktivitet med övernattning där en stor del av tiden använts för direkt social samvaro. Ett program har upprättats över gemensamma och individuella utbildningar, varav flera är distansutbildningar på universitetsnivå. För att öka intresset för fortbildning på universitetsnivå inom yrkesområdet ges viss möjlighet till självstudier på arbetstid. Gemensamt med socialförvaltningen har Vi genomfört en utbildning om hot våld. Dessutom har inom förvaltningen erbjudits utbildning om Personlig Effektiv Planering få mer gjort. Vid den här utbildningen har man på ett handgripligt sätt och med ett individuellt anpassat program gett stöd till deltagarna på den egna arbetsplatsen. Syftet med PEP- utbildningen har främst varit att förbättra arbetsmiljön - minska stressen. Andra viktiga mål- sättningar har också varit; Spara tid frigöra disponibel arbetstid Bättre arbetsmetodik Förbättra personlig organisation Förbättrad planering Förvaltningens årliga handlingsplan omfattar bl.a följande aktiviter: Studiebesök ute hos företag, anläggningar som omfattas av vår verksamhet Kvalitetsarbetet är en viktig faktor för att säkerställa att vi gör lika och för ökad trygghet/säkerhet vid handläggning. Verksamhetsplaneringen utvecklas så att politikerna tydligare prioriterar hur resurserna skall användas. Gemensam årlig städaktivitet för att rensa pärmar, hyllor och skrivbord. I övrigt kan noteras att personalen har möjlighet att vid speciella projekt jobba hemifrån och att 61 % utnyttjade erbjuden möjlighet till motion på arbetstid. och påverkansmöjligheter enligt KASAM teorin. Vi strävar också emot att stimulera våra anställda att ta eget ansvar och det gäller naturligtvis även ansvar för sin egen hälsa. Därför anslår vi en timme per vecka där arbetet så tillåter för våra anställda att idka friskvård mot att de själva också satsar en timme av sin fritid för friskvård. Vi bidrar också med ev kostnader för denna friskvård med halva utlagda beloppet dock högst 1000:-. Eftersom vi är en stor förvaltning med många arbetsplatser är det givet att många hälsofrämjande aktiviteter förekommer om man läggar samman alla inkomna rapporter. Här följer ett axplock: Gemensam fysisk aktivitet för hela enheten ex volleyboll, stavgång, simning etc Arbetsplatsträffar med lustfyllt innehåll Studiedagar ex föreläsningen av Sanna Ehdin Kvällsträffar med föräldrar för förbättring av miljön både ute och inne SET utbildning social och emotionell träning vid många av våra enheter Lokala friluftsdagar vid alla våra enheter med olika aktiviteter utifrån årstid Fruktskål Många nämner utvecklingssamtal De flesta arbetsplatser har någon slags kommitté eller vad man kallar sig dvs en grupp som har till uppgift att anordna gemensamma sociala aktiviteter. Dessa finansieras ofta med ev V 75 vinster eller andra spel- och lotteripengar, samordnarpengar, handledarersättning och givetvis oftast mest egna insatser. Under denna avdelning ryms många aktiviteter såsom: Gemensamma middagar med eller utan resp. Kvällsträffar av olika slag Teaterresor och shopping i Stockholm Revy/er Österåsen och spa-resor Ådalen III Surströmming Julbord

32 KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING KOMMUNENS EKONOMISKA REDOVISNING 33 Hälsofrämjande åtgärder möjlighet till fysisk aktivitet på arbetstid samt er- och lyckas få tillbaka de flesta i arbete igen efter hålla bidrag till kostnaden, sjukskrivningsperioden. Det är en av fördelarna att ha verksamhetsplanering och uppföljning med åtfölfinns många arbetsplatser i förvaltningen, för det mesta jande hälsofrämjande aktiviteter och upplevelser, det någon arbetsuppgift som man kan klara av. vårutflykt med fysiska förtecken Noteras bör att det är inte bara långtidssjukskrivning- gemensamma studiebesök/studieresor en som minskat, korttidsfrånvaron minskar också, som enda förvaltning i kommunen. Socialtjänstförvaltningen Alla anställda har möjlighet till en timmas friskvård i veckan. Dessutom betalar vi avgiften för Den årliga arbetsmiljöenkäten har återigen genomträningskort och dylikt. I Sundbrolunds samordningsförts och visar på en generellt god arbetsmiljö. kök har man schemalagt friskvården så att alla ges Arbetsmiljöenkätens resultat behandlas i alltid förtid/möjlighet att utöva den. valtningens samverkanskommitté och ligger till grund för förvaltningens handlingsplan för att främja Under året har vi på försök erbjudit all personal arbetsmiljöarbetet. I det ingår också att, inom ramen möjlighet till subventionerad massage hos två för avtalet med företagshälsovården, varje år beställa diplomerade massörer i kommunen. Det har visat sig förebyggande hälsovård. vara väldigt uppskattat och bidrar säkert till att sjukfrånvaron har minskat. En särskild trivselgrupp arbetar med att fånga upp och genomföra idéer som främjar trivseln i förvaltram med hjälp av kommunens hälsostrateg. Det I senare delen av året startades ett friskvårdsprog- ningen. En idélåda finns för att alla lätt ska kunna lämna förslag på förbättringar. kommer att spänna över 2006 också, och förhopp- ningsvis kan vi i nästa års bokslut skriva om det i En ny friskvårdspolicy har antagits under året. positiva ordalag. Vi har bestämt oss för att hyfsa till Varje anställd får, i relation till tjänstgöringsgrad och sjukstatistiken ännu mer. Till råga på allt har vi fem lag när det passar verksamheten, använda max 1 med i årets upplaga av Pulsjakten. timme/vecka av sin arbetstid för friskvårdsaktiviteter. Friskvårdsaktiviteterna är valfria utifrån den enskildes intresse och behov, under begränsningen att Kommunkansliet de måste kunna utföras på max 1 timme. Fördet hälsofrämjande arbete som har legat till grund för Kommunkansliet har tagit fram en handlingsplan för valtningen lämnar visst bidrag till ev. kostnader. Hälsofrämjande inslag under året har bl a varit: alla aktiviteter. I dagsläget kommer handlingsplanen Alla medarbetare har erbjudits en kurs i stresshanteatt revideras. ring i samarbete med Ådalshälsan. All personal har möjlighet till en timmes friskvård Arbetet med att skapa en bättre fysisk arbetsmiljö per vecka samt mindre stimulansbidrag för fysiska visades upp för övriga anställda i kommunhuset i en aktiviteter och friskvård. Många deltar i de aktiviteter vernissage som genomfördes under våren. som erbjuds. Det kan då t.ex. vara Träningsverkstan, vattengymnastik, simning, tennis, innebandy, skid- Personalsamkväm för alla förvaltningens anställda åkning, aerobics, gymnastik, gång med eller utan en sommarkväll på Lappudden och en decemberkväll stavar osv. Därtill motionerar många på sin fritid. på Hotell Höga Kusten. Personalen uppmanas att använda trapporna De olika sektionerna har som tidigare år haft istället för hissen och bland rökare har man försökt att varierande aktiviteter för att främja arbetsklimatet minska antalet cigaretter per dag. vid arbetsplatsen. Under hösten genomfördes en skyddsrond med Förvaltningsmöten sker varje månad. De avslutas Ådalshälsan och endast smärre detaljer beträffande med gemensam fikastund. arbetsmiljön framkom. I kommunkansliets avtal med Förvaltningens eget luciatåg gjorde som vanligt Ådalshälsan ingår en hälsokontroll av samtliga succé med sitt framträdande och sin skönsång! medarbetare var tredje år. Däremot har det varit Förvaltningen valdes under året ut som ett gott missnöje med inomhusluften på våningarna 3 och 4 exempel av projektet Attraktiva Arbetsplatser där övervägande delen av kansliets personal har sina arbetsplatser. Luften har känts väldigt kvalmig på Kostförvaltningen Sedan 2002 har sjukfrånvaron, uttryckt i procent av eftermiddagarna, speciellt under sommarhalvåren. En översyn av ventilationsproblemet har gjorts och ordinarie arbetstid minskats med 54,3%. En del av förhoppningsvis skall luften bli bättre. minskningen beror på att ett antal medarbetare som För att upprätthålla en vikänsla genomförs varit sjukskrivna sen starten blivit pensionerade, men regelbundna månadsmöten för hela kommunkansliet vi har också arbetat hårt med rehabiliteringsarbetet varje månad förutom de avdelningsvisa arbetsplats- Hälsofrämjande åtgärder träffarna. Det genomförs även interna avdelnings- Alla anställda, elever och andra deltagare skall möten inom kansliet där den mentala hälsan främjas uppleva att arbetsmiljön är trivsam, god och säker. dels genom att arrangera arbetsplatserna på ett trev- Inga skador eller sjukdomar orsakade av brister i ligt sätt, dels genom täta avdelningsmöten i en av- arbetsmiljön skall drabba anställda, elever eller andra spänd atmosfär. deltagare inom nämndens verksamhet. Med jämna mellanrum brukar även gemensamma Bland rutinerna kan nämnas : aktiviteter ordnas utanför arbetstid. Alla anställda och elever skall inom högst ett år efter Kansliet jobbat hälsofrämjande med tillgång till att de anställts eller påbörjat studier ha genom-gått en ergonomivänliga inventarier eller möjlighet att grundläggande utbildning i arbetsmiljö. Skyddsinköpa ergonomivänligt. Dessutom genomför kan- ombud och elevskyddsombud skall ha ytterligare sliets personal varje år gemensamma planeringsdagar. arbetsmiljöutbildning. Studiebesök till Botniabanans byggnadsområde vid Varje resultatenhet skall ha utfört en arbetsmiljö- Nyland i samband med ett månadsmöte har även utredning inklusive riskanalys där riskfyllda arbeten gjorts. redovisas. En handlingsplan skall upprättas där I övrigt har idéer framförts för utökad gemen- åtgärder för att minska skador skall redovisas och skapskänsla med studiebesök hos varandra för att ansvarig person framgår. sedan avsluta med en gemensam aktivitet. En tydlig delegation av arbetsuppgifter och skyldigheter som arbetsgivaransvaret medför enligt Ekonomikontoret arbetsmiljölagstiftningen har gjorts. Vid Kramfors kommuns ekonomikontor tillsattes Som delar i arbetsmiljöpolicyn ingår också Jäm- 2002 en grupp som har till uppgift att svara för ställdhetsplan och Handlingsplan mot hot och våld, kontorets hälsofrämjande arbete. Nya representanter beslutade av GV- nämnden 2005. från kontorets avdelningar väljs årligen vid ett Bland de hälsofrämjande aktiviteter som genomkontorsmöte. Gruppen träffas ca. fyra gånger per år. förts kan nämnas : Gruppen följer upp hur befintliga aktiviteter fungerar Regelbunden daglig pausgympa 15 minuter bland samt tar fram handlingsplan för hälsofrämjande c:a 60% av Vallens personal arbetet vid kontoret. Gruppen organiserar även Träningslokal på Vallen utnyttjas av GV-personal till aktiviteter i enlighet med gällande plan. starkt reducerat pris. Fiske och korvgrillning genomfördes vid Grössjön Vallens årliga fotbollsturnering med elever och under en halvdag under våren. personal Utbildningsdag genomfördes på Sandslån med ett En halvdags fiske och meditation vid Icktjärn intressant studiebesök vid Botniabanan, sam-arbete med kommunkansliet gjorde att några valde att fara Kurs i mental träning på Ådalsskolan till Tallinn. Ådalsskolan, vistelse i Norrfällsviken med över- Höstens halvdagsaktivitet blev en trevlig dag med nattning. Fokus på hälsa och arbetsmiljö boule på den nyanlagda banan intill Herrgårds- Ett team ( 16 pers) på Ådalsskolan utbildade i HLR parken. (Hjärt-och lungräddning). Ytterligare utbildning Halvdags aktiviteterna inleds ofta med gemensam planeras. lunch på någon för aktiviteten lämplig restaurang. Ådalsskolan utformat ny struktur för arbetsplats- Träning vid träningsverkstan och magisterns träträffar ningslokal utnyttjas av en del, några simmar en gång i Ådalsskolan utarbetat organisationsstruktur för veckan. ökad delaktighet för personal och elever. Innebandy över förvaltningsgränserna sker varje Vallefika med våldsamma skrattsalvor, fredagar vecka om inte hinder uppstått. jämna veckor kl. 09.30 Under sommarhalvåret byter vissa ut inom- Det kan konstateras att den totala sjukfrånvaron i husträning till aktiva promenader. GV sjunkit från 4,91 % år 2004 till endast 4,44 % år Varje dag finns tillfälle till pausgympa under 2005. förmiddagen. Gymnasie - och vuxenutbildningsförvaltningen Under 2005 har förvaltningen utarbetat en arbetsmiljöpolicy för nämndens ansvarsområde. Bland målen kan nämnas:

34 50 Socialnämnden Socialnämnden 35 Socialnämndens verksamhetsgrenar arbetar för att ge stöd och hjälp till människor när de av olika anledningar inte har möjlighet att tillgodose sina behov på egen hand. Socialnämndens bokslut uppvisar ett sammanlagt underskott på 18,1 mkr. Största delen av resultatet hänförs till vård- och omsorgsförvaltningen, vars underskott är 13,9 mkr. Socialtjänstförvaltningens underskott är 4,2 mkr. NYCKELTAL SOCIALTJÄNSTEN 2005 2004 Antal bidragshushåll 556 581 Bistånd kr. per hushåll och år 19 636 9 547 Antal barn i familjehem 27 31 Antal barn i HVB*-hem 18 10 Antal vuxna i HVB*-hem 24 16 Antal barn med kontaktperson/familj 49 48 Antal vuxna med kontaktperson/familj 12 9 *HVB= hem för vård och boende NYCKELTAL VÅRD OCH OMSORG 2005 2004 Antal i gruppbostäder HO, LSS 69 79 Antal i daglig verksamhet HO, LSS 85 86 Antal personer i särskilt boende 234 224 Antal personer i hemtjänst 670 695 Antal personer med färdtjänsttillstånd 1322 1344 Antal kortidsplatser 32 32 Köpta platser 18 19 Antal anställda vård- och omsorg 868 845 Socialtjänstförvaltningen Allmänt Socialtjänstförvaltningen arbetar i huvudsak med att bedöma olika biståndsbehov, utföra utredningar och erbjuda insatser. Det kan gälla både vid problem avseende försörjning, missbruk, relationer eller andra sociala problem. Olika typer av utredningar utförs som utmynnar i både frivilliga insatser och tvångsåtgärder. Socialnämndens nettokostnader 2005 Handikappomsorg inkl. socialpsykiatri 24 % Socialtjänstförvaltningen 12 % Vård- och omsorgsförvaltningen 88 % Nettokostnad vårdoch omsorg 2005 Administration 4 % Äldreomsorg 72 % Verksamhetsområde Brutto- Brutto- Netto- Budget Netto- (belopp i tkr) kostnad intäkt kostnad avvikelse kostnad 2005 2005 2005 2005 2004 Socialtjänstförvaltningen 52 288 5 012 47 276-4 211 41 837 Vård- och omsorgsförvaltningen - varav Admin. vård- och omsorg 13 189 165 13 025 3 371 11 833 - varav Äldreomsorg 280 752 23 957 256 796-16 254 246 652 - varav Hkp.oms. inkl socialpsykiatri 123 728 38 973 84 754-1 034 81 633 S:a Vård- och omsorgsförvaltningen 417 669 63 095 354 575-13 917 340 118 Summa 469 956 68 106 401 851-18 128 381 955 Arbetsmiljöarbetet Den årliga arbetsmiljöenkäten genomfördes för sjunde året i rad och visade generellt att det är en god psykosocial arbetsmiljö vid förvaltningen. Temat för årets arbetsmiljöarbete har varit stresshantering, i samarbete med Ådalshälsan. Kompetensutveckling Förvaltningen har bl a, i samverkan med Miljö- och Byggförvaltningen och Resurscentrum, genomfört en utbildning för all personal i hur hot och våld kan bemötas. Den nya alkohol- och drogenhetens personal har utbildats i ASI, en utredningsmetod i missbruksarbetet. Förvaltningens sektionschefer har genomgått en utbildning för mellanchefer i offentlig sektor, ALEX, i kommunförbundet Gävleborgs regi. Några medarbetare har utbildats i föräldrastödsprogrammet KOMET, handledarutbildning samt kognitiv beteendeterapi. Förvaltningen fortsätter att implementera ett lösningsfokuserat arbetssätt. Vård- och omsorgsförvaltmningen Allmänt Äldreomsorgen vårdar gamla i olika boendeformer och i det egna hemmet. De har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterska vid service- hus och äldreboenden. Handikappomsorgen ger stöd och service till funktionshindrade. Detta sker bland annat genom personlig assistans, korttidshem eller boende och daglig sysselsättning. Biståndshandläggarna beslutar om bistånd till äldre och LSS- handläggaren beslutar om bistånd till funktionshindrade. Ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd har minskat i förhållande till 2004, en minskning med 4%. Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt har minskat något medan utbetalt belopp per hushåll är något högre 2005 än året innan. Ett mindre antal hushåll erhåller alltmer ekonomiskt till en högre kostnad. Detta beroende på en alltmer komplex problematik för de hushåll som beviljats bistånd. Vård- och behandlingskostnader för barn och vuxna Vård- och behandlingskostnader i form av ersättningar till familjehem och vårdkostnader för vistelse vid hem för vård eller boende motsvarar cirka en tredjedel av socialtjänstförvaltningens budget. Kostnaderna har ökat med 3,9 mkr i förhållande till året innan, en ökning med 33%. Hela socialtjänstförvaltningens underskott hänförs till den för- enhet i samverkan med Sollefteå kommun och Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvårdsförvaltning lokaliserad i psykiatrins lokaler på Kramfors Vårdcentral. Arbetet med tidiga insatser för barn i riskzon och deras föräldrar ska fortsätta utvecklas, bland annat i samarbete med skola och polis. Vård på hemmaplan ska utvecklas för barn- och ungdomsvården. Personalarbete Personalarbetet har fokuserats på sjukskrivningsoch vikarieproblematiken. Arbetet med att förbättra arbetsmiljö och minska sjukskrivningarna pågår och kommer att fortsätta. Sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetstid för tillsvidubbling som skett jämfört med året innan av anta- dareanställda har fortsatt minska under 2005. let placerade barn och ungdomar. Korttidsfrånvaron har däremot ökat under året. En trend som blir allt tydligare är att problematiken blivit svårare för barn och unga som socialtjänsten Antal dagar 1-14 dagar/snitt per anställd kommer i kontakt med. Det innebär också att 2005 2004 2003 2002 kostnaderna för placering blir dyrare. För att möta 11,12 13,07 15,16 14,85 dessa problem ska en satsning på vård på hemmaplan utvecklas med början under år 2006. Under året har endast mindre utbildningssatsningar Även antalet placerade vuxna vid hem för vård genomförts. och boende har ökat men i motsats till barn- och Antalet anställda har ökat med 25 årsarbetare ungdomsvården har kostnaderna kunnat hållas nere under året. Detta beror på en ökning av inkonvertepå samma nivå som tidigare år. En vårdkedja för rade i 8000- gruppen. missbruksvård håller på att byggas upp. Bl a har en alkohol- och drogenhet inrättats fr o m hösten Viktiga händelser 2005. En förändrad organisation för indelning av verk- Utvecklingsområden Förvaltningen ska under våren starta en beroende- samheten infördes från och med 2005-01-01. Särskilda boenden samt hemtjänst sammanfördes i specifika programområden med hela kommunen

36 50 35 50 Socialnämnden Barn-,kultur- och utbildningsnämnden 37 36 som verksamhetsområde. En administrativ enhet I alla särskilda boenden har schemaöversyner bildades av äldreomsorgens stabsfunktioner. skett vilket medför att man vid de större enheterna Under året har både dödsfall och längre sjukskriv- kan samarbeta över avdelningarna. ningsperioder i övergripande ledningsfunktioner medfört att kontinuitet och stabiliteten påverkats negativt. Hemtjänst Antalet kunder i hemtjänsten har minskat från 695 I juni uppdrog socialnämnden till förvaltningen att till 670 under 2005 jämfört med året innan. vidta åtgärder i specifika verksamhetsområden i Eftersom äldre i allt större utsträckning vill och kan syfte att ekonomiskt och kvalitativt effektivisera bo kvar hemma har däremot vårdtyngden ökat och verksamheten. behovet av dubbelbemanning likaså. Verksamheterna är: användandet av korttidsplatser, Kaptenen och Måviken Avlastning/korttidsvård Personer som väntat på särskilt boende har under hälso- och sjukvårds- och rehabiliteringsinsatser, väntetiden erbjudits plats på Kaptenens korttidsboavgränsningar mot landstinget ende. Detta har medfört att platser för avlastning inrättande av ett vårdplaneringsteam och korttidsvård saknats. utvärdering av sjuksköterskeenhetens verksamhet Förvaltningen har avtal om köp av 10 platser vid och dimension Måvikens gästhem. För att klara de behov av plats Planerade åtgärder för bättre balans i budgeten för utskrivningsklara och korttidsvård har ytterligapåbörjades under hösten och ekonomiska effekter re platser köpts. kommer att ses i början av nästa år. 2005-11-01 startade ett specialiserat vårdplane- Beslut om omreglering av Magisterns servicehus ringsteam sin verksamhet i syfte att tydliggöra till ordinärt boende fattades i slutet av året. gränsdragningen mellan kommunens och landsting- Ett samarbete med det kommunala fastighetsbola- ets ansvar för utskrivningsklara från sjukhus samt get om framtida boende för äldre har pågått under ökat möjligheten för den enskilde att kunna återåret. vända till det egna boendet efter sjukhusvistelse. Boenden Ett gruppboende har avvecklats på grund av min- skad efterfrågan. Ett serviceboende har inrättats där samma personalresurs kan ge stöd till fler kunder. Boendet för psykiskt funktionshindrade har haft höga personalkostnader på grund av behov av dubbelbemanning. Kommentarer till avvikelser Budgetunderskottet för vård- och omsorgsförvaltningen slutade på totalt 13.898 mkr Underskottet för Måvikens korttidsplatser och utskrivningsklara patienter på sjukhus har uppgått till ca.6.5 mkr Kostnaderna för detta har även i år varit svåra att påverka då avvecklingen av platser till följd av uppgörelsen med kommunakuten fortfarande medför hög efterfrågan. Kostnaderna för kost och färdtjänst har ökat under året och medfört att avsedda medel för detta inte varit tillräckliga. Däremot har bemanningsenhetens verksamhet i år gått med ett överskott på 620 tkr. Boenden Underskottet för område särskilt boende har ökat under året. Två enheter står för en stor del av underskottet. En enhet har burit kostnaderna för ett specialärende där kostnaderna uppgått till ca. 1.6 mkr. Stöd till funktionshindrade Omsorgen om vissa funktionshindrade styrs av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och är en rättighetslagstiftning. Kostnaderna för personlig assistans har ökat under året. Detta beror framför allt på att några mycket kostnadskrävande specialärenden uppstått. Allmänt Föreningen Styrnäs friskola har inkommit med Målet för verksamheten under året har varit att ansökan om godkännande av och rätt till bidrag för klara av den stora förändringen som den nya skolhu- friskola från hösten 2006. sorganisationen har inneburit. Den nya organisatio- Granskningsplan för intern kontroll under 2005 nen beslutades av BKU-nämnden den 24 januari har fastlagts. Följande områden har granskats: 2005 och gick sedan vidare för beslut i kommun- samordnarersättningar och rutinerna för inventarifullmäktige som tog beslutet den 28 februari 2005. eredovisning Beslutet innebar att från och med hösten 2005 Kvalitetsredovisningen för 2005 har omfattat slogs tre skolenheter samman och från hösten 2006 två områden: vilka arbetslag som finns vid skolorna ytterligare en. Under våren pågick planering för och hur kontaktpolitikerverksamheten har fungeverksamheten vid de berörda enheterna för att rat.en särskild arbetsgrupp har tagit fram en ny skapa goda förutsättningar för alla berörda. Det har jämställdhetsplan för förvaltningen. inneburit mycket arbete för alla inblandade för att Från och med hösten 2005 gäller ett nytt avtal kunna få en fungerande verksamhet från hösten för skolskjutsverksamheten. Länstrafiken har 2005. Naturligtvis har det också inneburit en del tillsammans med representant för Kramfors problem vid genomförandet. kommun genomfört upphandlingen. Vissa ombyggnationer och lokalanpassningar Under hösten 2005 har ett nytt administrativt har varit nödvändiga för att skapa en fungerande systen för barnomsorg införts att gälla från och med verksamhet. Tack vare ett stort engagemang från 1 januari 2006. Orsaken till att ändra system är att få alla berörda har ändå den nya organisationen ett enhetligt administrativt system som täcker fungerat tillfredsställande. verksamheten från förskola och upp till gymnasies- Den gamla delen av Nylandsskolan har rivits för kolan och kulturskola. Dessutom är det en förbereatt bereda plats för den nya skolan. Alla berörda har delse för 24-timmarsmyndigheten. Byte av varit med vid projekteringen och ritningar har system har inneburit ett omfattande arbete av den presenterats för BKU-nämnden. Byggnationerna personal som arbetar med den administrativa delen tog sin början i juni 2005. Förhoppningen är att det av barnomsorgsverksamheten; kö, placering och ska bli en trivsam skola för alla som skall vistas där. debitering. Utbildning har genomförts vid ett Under byggtiden får Nylandsskolans elever sin flertal tillfällen under hösten. undervisning i baracker utanför det gamla skolom- Gymnasiesärskolan utökar sin verksamhet inom rådet i Nyland och Folkan används som matsal. För den egna kommunen, både vid Ådalsskolan och vid att eleverna ska kunna få slöjdundervisningen Nordviksskolan. Vid Nordviksskolan fortsätter bussas dessa till Styrnässkolan. samarbetet med Härnösands kommun. Kulturskolan fick under 2005 ta sina nya lokaler Under senare delen av hösten 2005 har en grupp i anspråk vilket innebar en väsentlig förbättring av tillsatts för att arbeta fram verksamhetsmål utifrån arbetsmiljön med, i första hand, minskad trängsel kommunens övergripande mål för BKU-nämndens som följd samt möjlighet för arbetslagen att sköta verksamhet. Beslut om vilka dessa mål blir kommer sin planering i de nya arbetsrummen. Från höstter- att tas av BKU-nämnden i början av 2006. minen 2005 startade det estetiska programmet på gymnasieskolan med inriktning på musikal. Nyckeltal 2001 2002 2003 2004 2005 Antal barn i familjedaghem 179 169 160 140 120 Antal barn i förskola 515 551 592 609 636 Antal barn i fritidshem 482 501 529 509 502 Antal barn i förskoleklass 205 189 166 173 185 Antal elever i grundskola per 15/9 2 309 2 249 2 189 2088 1 973

38 50 37 50 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 39 38 Driftverksamhet (i tkr) 2005 2005 2005 2005 2004 Brutto- Netto- Budget- Netto- Program kostnad Intäkter kostnad avvikelse kostnad 10 Politisk verksamhet 801 0 801 54 750 43 Kulturverksamhet 3 441 61 3 380 58 3 299 44 Biblioteksverksamhet 9 803 1 020 8 783-59 8 508 45 Kulturskola 8 765 1 244 7 521-411 10 852 47 Fritidsgårdsverksamhet 1 389 185 1 204-2 1 195 60 Gemensam administration 3 699 199 3 500-137 3 208 61 Förskoleverksamhet 76 128 11 111 65 017 17 61 904 62 Skolbarnsomsorg 18 474 3 916 14 558-330 15 393 64 Grundskola 174 241 7 550 166 691-4 192 160 034 65 Gymnasieskola 773 0 773 11 770 68 Särskola 19 977 1 246 18 731-307 17 745 317 491 26 532 290 959-5 298 283 658 Balanskonton 61 Investeringar 1 084 411 Kommentarer till ekonomiskt utfall heten vid Folkan. Kostnaderna har uppstått på BKU-nämndens överskott för 2004 har för 2005 grund av åtgärder som vidtagits under bytts till ett stort underskott. Orsakerna till detta är byggnadstiden. Kostnaderna för uppställning av flera. 2005 har varit ett år med stora förändringar. baracker och hyran för dessa har överstigit En ny skolhusorganisation och en ny skol- budgeten. Inga extra medel hade anslagits till detta. skjutsupphandling har börjat gälla från och med Kostnader för baracker vid Lugnviksskolan samt hösten 2005. De största underskotten återfinns kostnader för passersystem vid Ytterlännässkolan inom grundskolans område. har också det varit ofinansierat och har därför Kulturskolan har ett underskott på ca 400 000 bidragit till underskottet. som består av ökade lokalkostnader, minskade Den nya skolorganisationen har inneburit både elevavgifter och kvarstående kostnader avseende ökade personalkostnader och andra övriga musikalen En vacker dag. kostnader som tillkommit under tiden för Kostverksamheten har även i år ett underskott. sammanslagning av de olika skolenheterna. Total ca Underskottet på ca 450 000 kr beror på att antalet 950 000 kr. beräknade portioner varit för lågt i förhållande till Invandrarelever som har mottagits från och det verkliga utfallet. med hösten 2004 har inte haft undervisnings- Skolskjutskostnaderna har gett ett stort kostnaderna finansierade i budget. Underskottet underskott på ca 1,3 milj. kr. Kostnaderna för blev drygt 400 000 kr. linjetrafiken har ökat på grund av att ca 185 elever Det sista området med underskott som fler än tidigare åker ordinarie bussturer och kommenteras är särskolan. Underskottet för denna dessutom har priset för busskort ökat med 4 % från verksamhet avser skolskjutsar och interkommunal hösten 2005. Även beställningstrafikens kostnader ersättning, gymnasiesärskolan och blev ca 300 000 har ökat. kr. Lokalkostnadernas stora underskott blev drygt 1,4 Kostnaderna för familjedaghem har minskat milj. kr varav 750 000 kr avser merkostnader för under året och har gett ett stort överskott på drygt 1 Nylandsskolan inkl hyra för skolmåltidsverksam- milj. kr. Istället har förskolans kostnader ett stort underskott. Totalt sett klaras de båda verksamheterna inom givna ramar. Framtiden Kulturverksamhet Målsättningen är att kunna inskaffa nya utställningsskärmar i konsthallen. att vidareutveckla samarbetet med kulturskolan och övriga organisationer när det gäller barn och ungdomskultur. att ordna skyltprogram och guidtexter om häx- processerna i Torsåker och att skapa en utställning på Sandslån som ska spegla flottningsepoken i Ådalen. Särskolan Fortsatt utveckling av utbildning som ger livs- kunskap på alla nivåer och särskilt gymnasie- särskolan i den egna kommunen och trafikant- utbildningen, att sprida kunskap i funktionshindret och öka samverkan mellan olika utbildare att värna om rätten till kvalificerad yrkeslärare. Kulturskolan Under det senaste året har kulturskolan gjort stora förändringar utifrån den nya skolhusorganisationen. Under en tid kommer det att bli svårigheter att kunna ge undervisning till alla intresserade elever, köerna kommer att växa. Ingen undervisning i bild och teater kan bedrivas. Just nu kan konstateras att uppdraget att vara kulturskola inte längre kan klaras. Trots detta siktas framåt och det planeras för körfestival och temakonsert även denna vår. Under 2006 kommer en del förändringar att genomföras för att anpassa verksamheten till de medel som finns. Kulturskolan och kulturenheten bildar en organisatorisk enhet som möjliggör samarbete, vilket kan stärka kulturenheten/kulturskolan i rollen som kulturnav för kommunen. Skolområden Elevutvecklingen under den närmaste sjuårsperioden (2005/06 2012/13) visar att antalet elever inom grundskolan kommer att minska med ca 22 % eller 439 och att anpassningar på olika sätt kommer att vara nödvändiga. Andelen av elever med särskilt stöd är fortfarande högt. När det gäller antal barn i förskoleålder ligger det på en fortsatt hög nivå. Gudmundråområdet Antalet invandrarelever ökar i både Kramforsskolan och Gudmundråskolan. Med kännedom om den försämrade läs- och skrivförmågan hos barnen har resurser satts in i de olika årsklasserna för att ändra den negativa trenden. Arbete med detta fortsätter. Ytterlännäsområdet Från hösten 2006 kommer eventuellt en friskola att startas i Styrnäs. Skolverket har beviljat ansökan. Samtidigt pågår arbetet med en flytt av Styrnäs- skolans elever till Nylandsskolan när den står färdig inför hösten 2006. Inom området råder stor oro över de svaga resultaten i de s.k. kärnämnena. En ökad satsning i ämnena svenska och matematik kommer förhoppningsvis att ge resultat. Högakustenområdet Det finns ett stort behov av trygghet och omsorg av individer och arbetsplatser efter det omtumlande år som gått men alla förändringar. Under de kommande åren minskar elevantalet varför det är nödvändigt att fundera över skolorganisationen i Herrskogsområdet där olika möjligheter bör prövas. Vikten av samarbete mellan skola, sociala myndigheter och polis behöver tydliggöras från respektive ledningsnivå så att fungerande rutiner för arbete kan upprättas. Detta är synnerligen viktigt för att kunna arbeta förebyggande med barn i riskzonen.