Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen är nedsatt. a) Vilka komponenter ingår i reflexbågen till en muskelsträckarreflex? (3 p) b) Vilken spinalnervsnivå är aktuell för patellarreflexen? (1p) c) Ungefär hur är utbredningen av det dermatom (och därmed också det område som patienten känner smärta i) som är kopplat till patellarreflexen? (1 p) 2. Det visar sig att flera av patienterna på förmiddagens mottagningspass har symtom som härstammar från nervsystemet. Maj 75 drabbades för ett halvår sedan av hjärninfarkt och kommer nu för ett uppföljande återbesök. Hon är svag i höger ben och patellarreflexen är lättväckt såsom vid en skada i centrala nervsystemet. a) Var i hjärnan startar aktionspotentialerna som leder till aktivering av skelettmuskulturen i höger ben? (1p) b) Beskriv hur nervbanorna löper från hjärnan ner genom ryggmärgen och vidare ner till skelettmuskulaturen i höger ben (perifera nerver och ryggmärgssegment behöver inte anges). (3p) c) Den neuromuskulära synapsen utgör kontakten mellan motorneuron och skelettmuskel. Beskriv signalöverföringen från nervcell till muskelcell. (3p) 3. Nervimpulser i motoriska och sensoriska bansystem förmedlas i olika typer av nervfibrer, vissa är myeliniserade och andra är omyeliniserade. Varför och på vilket sätt skiljer sig fortledningshastigheten åt mellan myeliniserade och omyeliniserade nervfibrer? (2p) 4. Ljumsksmärtor är vanligt bland fotbollsspelare. Inte sällan kommer besvären från muskulaturen. a. Vilka är de viktigaste muskler som ger höftrörelse i både adduktion och abduktion? (3p) b. Vilka två av kroppens stora nerver passerar framför respektive bakom höftleden? Vilka större muskelgrupper innerverar de? (2p) 5. Fredrik har nyligen drabbats av en bristning i lårmuskelns baksida (Hamstrings). Vid examination konstaterar du att han har svårt att utföra en knäflexion samt en lateralrotation i höftleden a. i vilken specifik muskel misstänker du att bristningen har skett då han har svårt att utföra en knäflexion samt en medialrotation i höftleden? (0,5p) b. Vilken stor perifer nerv innerverar denna muskel? (0,5p)
c. Denna muskel består till stor del av typ I och typ IIa-fibrer. Ange åtminstone tre skillnader mellan dessa två fibertyper. (3p) 6. Inga-Lisa, 65 år kommer in till akuten efter att ha ramlat under en promenad med sin hund. Efter röntgen konstateras en fraktur av lårbenshalsen. a. Beskriv benvävnadens uppbyggd på mikroskopisk nivå, gärna med hjälp av en teckning (2,5p) b. Beskriv benvävnadens biokemiska komposition? (1p) 7. Henrik har börjat renovera ett gammalt torp. När Henrik ska upp på taket glider stegen åt sidan och han faller. Han landar på höger axel. På akuten genomgår han röntgen som inte påvisar någon fraktur och han får åka hem med värktabletter på recept. Efter 3 veckor är smärtan borta men han kan fortfarande inte lyfta armen alls varför hans sjukgymnast misstänker en skada på rotatorkuffen. a. Vilka muskler ingår i rotatorkuffen? (2p) b. Den övre senan i rotatorkuffen passerar ett trångt område. Vilka strukturer begränsar detta trånga område? (1p) c. Vilka andra större muskler hjälper till att röra axeln? (2p) 8. Ont i ryggen är ett vanligt besvär och beror på skador i olika vävnader som utgör ryggraden. Därför är kunskaper om ryggradens struktur och funktion viktiga för vår förståelse av ryggradskadors uppkomst. a. Vilka 5 viktiga ligament stabiliserar ryggkotpelaren (2,5p) b. Beskriv den allmänna strukturen hos en kota (4p) c. Vilka skillnader finns mellan thorakala och lumbala kotor (2p) d. Vad är skillnad mellan brosket i disken och brosket i ledytorna? (2p) e. Redogör för hur diskarna får sin nutrition (1p) 9. Muskelkontraktionsmekanismen är ett komplext biokemiskt och mekaniskt fenomen som kräver att en sekvens av flera händelser sker i rätt ordning och resulterar i att muskeln utvecklar olika nivåer av kraft. a. Beskriv muskelkontraktionens mekanism från det att nervimpulsen når nervändslutet. (4p) b. Redogör för neurala och muskulära faktorer som du anser påverka storleken på muskelkraften? (2p)
10. Sinnesceller har liksom nervceller exciterbara cellmembraner, vilket innebär att de är retbara och denna retning kan leda till en förändring av cellens membranpotential. Förändringen kan vara en graderad potential eller en aktionspotential. Ange nedan vad som kännetecknar en graderad potential? (2 p) (para ihop graderad potential till rätt ord i högra spalten. Max 4 svar med 0,5 p var) a) Varierar i amplitud b) Hillock (initial segment) c) Temporal summering Graderad potential d Tröskelvärde e) Spatial summering f) All-or-none g) Varierar i frekvens h) Skapas i dendritdel 11. Ordspråket säger att i mörker är alla katter grå. Förklara varför. (2 p) 12. En viktig egenskap i hud- och synsinnet är förmågan att lokalisera stimulus. Denna förmåga förstärks neuronalt via så kallad lateral inhibering, som kan beskrivas som en konstrastskräpning som gör att vi kan uppfatta olika kontraster ur en brusig omgivning. Förklara hur lateral inhibering går till på cellnivå, gärna genom att rita en enkel, förklarande bild. (5 p) 13. Kemoreceptorer är inblandade i vår förnimmelse av diverse lukt- och smakupplevelser samt reglering av blodets ph via carotidkropparna. Förnimmelse av lukt och smak ger sensoriska upplevelser som kan vara sammankopplade, vilket märks då vi har svårt att känna smak då vi är förkylda. Beskriv uppbyggnaden av lukt- respektive smaksinnet (helst kortfattat men begripligt). Ange även till vilka delar i CNS som informationen leds från respektive sinne. (5 p) 14. Hörsel- och balansorganen är samlade till innerörat och informationen leds till temporalcortex via en kranialnerv för tolkning. Vid laboration med Frenzel-glasögon var det möjligt att sätta igång en balansrespons som kunde avläsas i ögonens rörelse. De sinnescellerna (hårceller) i innerörat som är relaterade till hörsel och balans beskrivs som mekanoreceptorer, det vill säga att de reagerar på en mekanisk påverkan. a) I vilka strukturer samlas sinnescellerna? (2 p). b) Beskriv även hur dessa celler stimuleras samt i vilka struktur de samlas och vilka anpassningar som finns för att underlätta stimulering. (3 p) c) Beskriv stimulitransduktionen i en mekanoreceptor i cochlea/vestibularis. (2 p)
15. Autonoma nervsystemets sympatiska och parasympatiska delar skiljer sig inte bara funktionellt utan även anatomisk, och de båda delarna uppvisar generella karaktäristika listade nedan. Kombinera ihop sympaticus med maximalt 6 olika anatomiska karaktäristika (a-n) nedan. Obs flera val och rätt ger 0,5 p. (Totalt 3 p) a) Acetylcholin transmittor postganglionärt b) Kort preganglionär fiber c) Nikotinreceptorer d) Kort postganglionär fiber e) Fibrer utgår thorakalt f) Ganglion ej i anslutning till målorgan Sympaticus g) Acetylcholin transmittor preganglionärt h) Lång preganglionär fiber i) Muskarinreceptorer j) Noradrenalin transmittor postganglionärt k) Ganglion i anslutning till målorgan l) Fibrer utgår cranialt och sacralt m) Noradrenalin transmittor preganglionärt n) Lång postganglionär fiber 16. Påstående 1-5 är beskrivningar av olika kranialnervers funktion och utbredning, och du skall kombinera vart påstående med rätt kranialnerv (listade som A-L.) (OBS inget avdrag för fel svar). (5p) 1. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av svalget, samt viscerala komponenter i autonoma nervsystemet. 2. Enbart motorisk. Innerverar tungmuskulatur och möjliggör vanligt tal och sväljning. 3. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av ansiktsmotorik, en gren kontrollerar tår och salivproduktion. Sensoriska fibrer svarar för känsel och smak på tungans främre 2/3 del 4. Sensorisk nerv som leder synimpulser.
5. Mixad nerv som bland annat innerverar smakreceptor i tungans bakre del samt känsel bakom örat, svalget och tungan. Svarsalternativ: A. n. olfactorius (I) B. n. opticus (II) C. n. oculumotorius (III) D. n. trochlearis (IV) E. n.trigeminus (V) F. n. abducens (VI) G. n. facialis (VII) H. n. vestibulo-cochlearis (VIII) I. n. glossopharyngeus (IX) J. n. vagus (X) K. n. accessorius (XI) L. n. hypoglossus (XII)