Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010 Dokumentation Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Elina Engelbrektsson och Lennart Skoglund 1
Foto: Gatukontoret, Malmö stad. BILDTEXT: Omkring 100 personer deltog i slutseminariet 26 november 2010. 2
Innehåll Inledning... 5 Metod och upplägg... 6 Syftet med workshopen... 7 Resultat... 8 Slutsatser... 11 Bilagor Presentationer från seminariet:... 14 3
Förord I Malmö har de senaste åren pågått ett intensivt utvecklingsarbete av framtidens kollektivtrafik med sikte mot nya kollektivtrafiklösningar där spårtrafik blir ett dominerande inslag. Stora förändringar i stadsmiljön planeras vilket skapar nya förutsättningar för det lokala resandet. Den nya kollektivtrafiken kommer att få betydande inverkan på allas möjligheter att resa i Malmö. Som ett led i detta arbete satsas extra hårt på att integrera jämställdhet som en viktig del i planeringsarbetet, både i den utformning av kollektivtrafiken som görs och i arbetet med att ta fram beslutsunderlag. I enlighet med detta mål har gatukontoret sökt och fått utvecklingsmedel från Sveriges kommuner och landstings (SKL) program för Hållbar jämställdhet. Projektet Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö startade hösten 2009 och har pågått under hela år 2010. Projektet har kartlagt och analyserat kunskaper och erfarenheter om genus och jämställdhet inom området Framtidens kollektivtrafik samt genomfört aktiviteter för att öka genusmedvetenheten i organisationen. Projektet har även inspirerat till och studerat förändrade former för samråd och medborgarinflytande i samband med planeringen av framtidens kollektivtrafik. Som avslutning av projektet ordnades 26 november 2010 ett seminarium och en framåtsyftande workshop. Med i projektet under 2009-2010 fanns en forskargrupp med deltagare från VTI, WSP och Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, som ansvarat för att systematiskt kartlägga, analysera och dokumentera kunskaper och erfarenheter under processen. Forskarna medverkade också vid temadagar, seminarier och i utformandet av och utvärderingen av samråd med medborgarna. I föreliggande arbets-pm dokumenteras slutseminariet och workshopen 26 november 2010. För mer information om hela forskningsprojektet hänvisas till vår slutrapport Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik som går att hämta via www.vti.se För forskargruppen Februari 2011 Lena Levin, VTI Projektledare Charlotta Faith-Ell, WSP Biträdande projektledare 4
Inledning Fredagen 26 november hölls slutkonferens i St Gertruds konferenscenter i Malmö, för projektet Hållbar jämställdhet vid planering sav framtidens kollektivtrafik i Malmö. Under förmiddagen samlades omkring 100 inbjudna deltagare. Moderator var Christian Resebo, Malmö stad. Under eftermiddagen hölls en workshop med dem som arbetar inom projektet, där omkring 25 personer deltog. Processledare under eftermiddagen var Lennart Skoglund, seniorkonsult inom affärsutveckling, ledarutveckling och projektledning. Dagen inleddes med föredraget Åtgärdsplaneringen inom transportinfrastruktur för perioden 2010-2021 en jämställdhetsgranskning av Lena Smidfelt, Trivektor. Därefter redovisades föreliggande projekt: Dialog om Framtidens kollektivtrafik detta gjorde vi av Daniel Svanfelt och Linda Göransson, Malmö stad; och Finns hållbar jämställdhet inom framtidens kollektivtrafik? Detta säger forskningsresultatet av Lena Levin, VTI och Charlotta Faith-Ell, WSP. Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med bland andra Kerstin Gustafsson, gatudirektör Malmö stad och representanter för Länsstyrelsen i Skåne, Trafikverket och Skånetrafiken. Syftet med konferensen var att gå från teori till konkret och användbar nytta samt en ökad förståelse för jämställdhetens betydelse i planeringsprocessen. Syftet med denna PM är att sammanfatta diskussionerna från workshopen. Föreläsarnas presentationer från förmiddagens seminarium finns som bilagor i slutet. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. BILDTEXT: En av övningarna på slutseminariet handlade om att reflektera över vem eller vilka som har mest inflytande över sina resor och över transportsystemet. 5
Metod och upplägg Som en utgångspunkt för diskussionerna togs det nationella jämställdhetsmål som Malmö stad har antagit i sin jämställdhetspolicy. På nationell nivå är målet preciserat i fyra delmål (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 2010): 1. Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rättighet och möjlighet till kroppslig integritet. Workshopen inleddes med en introduktion av seniorkonsult Lennart Skoglund som även tog en utgångspunkt i de forskningsresultat som presenterats och den verksamhetsanpassning som där föreslagits av de fyra nationella jämställdhetsmålen. Förslag till verksamhetsanpassning av de fyra delmålen (enl. forskningsprojektet): 1. Jämn fördelning av makt och inflytande Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen. 2. Ekonomisk jämställdhet Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor och män till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende ansvar för obetalt hemarbete och möjlighet att ge och få omsorg. 4. Trygghet Öka tryggheten genom att minimera risker och eliminera rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor i kollektivtrafiken. Otrygghet har negativ inverkan på mobiliteten, målet är att öka tryggheten både under själva resan med kollektivtrafiken och i miljöer i anslutning till kollektivtrafikresorna i Malmö. 6
Syftet med workshopen En slutsats i forskningsprojektet är att målen nr 1 och 4 varit mest framträdande i planeringen hittills av Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Målen 2 och 3 behöver diskuteras ytterligare och alla fyra målen bör definieras och konkretiseras i verksamheten. Workshopens syfte var att diskutera hur detta arbete kan genomföras samt vilka hinder och möjligheter som deltagarna ser. Frågeställningar Två huvudfrågeställningar presenterades som underlag till gruppdiskussionerna: 1. Hur ska/kan vi inom och mellan våra förvaltningar konkret ta in dessa frågor (jämställdhetsmålen 1 och 4) i såväl det kort- som långsiktiga planeringsarbetet? Vad krävs? Vilka är hindren? Hur säkras målen? 2. Vad av det vi pratat om i den första delen (mål 1 och 4) får vi in på kort respektive lång sikt och inverkan på våra två andra mål (jämställdhetsmålen 2 och 3)? Deltagarna delades in i tre grupper med varsin workshopledare (Lena Levin, VTI; Charlotta Faith-Ell, WSP och Elina Engelbrektsson, Tyréns). Gruppernas diskussioner dokumenterades av workshopledarna på blädderblock och dessa anteckningar låg sedan till grund för den avslutande diskussionen på konferensen samt för sammanställningen nedan. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. BILDTEXT: Seniorkonsult Lennart Skoglund höll ihop workshopen. 7
Resultat Tabell 1 redovisar en sammanfattning av de huvudsakliga frågeområden som framkom i de diskussioner som fördes på workshopen i november 2010. Som tabellen visar pekar deltagarna på utvecklingsbehov både inom den egna organisationen men också ett behov av att kunskapen om jämställdhet i samhällsplaneringen utvecklas. Tabell 1. Tematisk sammanställning av diskussionerna vid den avslutande workshopen med Malmö stad och Skånetrafiken. Vem / vad Egna organisationen: Sammansättning av grupper i den egna organisationen vad gäller utformning, styrning och makt Egna organisationen: Bygga upp en ny kultur Egna organisationen: Utbildning av medarbetare Åtgärder Se över och ifrågasätt representativiteten i beslutande grupper (vilka tar besluten?), Ändra exempelvis vem som är föredragande i en grupp, till exempel att varje projektledare ska själv dra sina projekt i nämnderna. Lyfta fram bra exempel som förebilder. Ett bra exempel som lyftes fram var bemanningen Framtidens kollektivtrafik, där man har projektledarskap enligt språkrörsmodell, en kvinna och man som tillsammans driver projektet och kompletterar varandra bra. Bygga in en ny kultur, nya värderingsgrunder. Inte bara använda checklistor. Dock visar det sig att checklistor i praktiken ofta kan vara en väg in i en förändrad kultur. Ta fram förebilder och utveckla möjligheten att vara en förebild som utmanar normen. Ifrågasätt och utmana nuvarande krav på politiker och ledare. Uppmuntra det nya ledarskapet. Lyfta fram olika exempel på bra ledarskap. Visa att variationer i ledarskap inte är könsspecifika. Utmana makten. Skapa förståelse i organisationen för hur saker påverkar varandra. Viktigt att fortsätta kartlägga hur det de facto ser ut: räkna huvuden. Viktigt att det inte slår över åt endera hållet. Mixen är viktig. Ställ krav på att det finns underlag, att det finns bådekompetenta kvinnor och män att sätta i styrgrupper med mera. Man representerar inte sitt kön, det finns en risk att kvinnor bara får jobba med att representera kvinnor när de sitter som ledamot i en styrgrupp eller i en organisation. Utbildning behövs som är relevant och anpassad för just kommunens/förvaltningens arbete. Allmän jämställdhetskurs inte tillräcklig. Måste vara kopplad till verksamheten så att man vet vad man kan/bör göra i praktiken, vilka problem som är kopplade till det aktuella arbetet och hur man kan samarbeta bättre med andra förvaltningar. 8
Planering vs. resenärer: Utveckla resandet Behov av forskning och utveckling: Kunskap om jämställdhet i samhällsplaneringen Se till att det finns valfrihet. Underlätta det intermodala resandet. Utmana hierarkin om vd som har status och inte. Prioritera cykel/gång. Ändra reskulturen. Påverka kollektivtrafikens status, utbud, framkomlighet och ekonomi. Det behövs mer kunskap om de faktiska effekterna på jämställdheten i projekt, exempelvis vad gäller utformning av kollektivtrafikprojekt. Är män/kvinnor systematiskt missgynnade? Målet ska vara att så inte är fallet. Prissätta konsekvenserna av flera beslutsunderlag. Värdera både ekonomin och samhällsnyttan. Målen måste vara tydliga och konkreta! Mer mätbara positiva/negativa effekter. Mäta tillgänglighet och liknande indikationer. Koppla jämställdhet mot ekonomiska vinster. Visa att jämställdheten lönar sig (vilket man tror att den gör åtm på lite längre sikt). Arbeta även mer med trygghetsaspekterna. Fler kvinnor än män uppger att de väljer bilen för att de känner rädsla och otrygghet i samband med bussresor särskilt kvällar och nätter. Men det är unga män som oftast råkar illa ut vid misshandel och bråk under kvällar och nätter. Är kanske unga män också oroliga fast det inte framkommer lika tydligt? Behov av forskning och utveckling: Utvärderingar Utvärdera effekterna av satsningar på kollektivtrafik, ett exempel som nämndes är en ny busslinje som man tror har gynnat jämställdheten i och med att den visat sig vara ett attraktivt alternativ för arbetsresor istället för bil (hos både män och kvinnor). 9
BILDTEXT: Pratbubblorna nedan innehåller ungefärligt (och sammanfattade) återgivna uttalanden från gruppdiskussionerna som fördes inom ramen för workshopen. De kan inte alltid sammankopplas med de specifika personer som förekommer på bilderna. Jag skulle vilja vända på målsättningen för jämställdheten, så att det inte handlar om vad man har rätt till utan att ingen ska hindras utifrån eller pga. sitt kön. Mixen av kvinnor och män är viktig. Det ställer krav på att det finns ett underlag, att det finns både kompetenta kvinnor och män att sätta i styrgrupper m.m. Det medför dock en risk för att kvinnor "bara" får jobba med att representera kvinnor för denna saks skull, men det är så många kvinnor i organisationen nu att det inte ska behöva bli/vara så. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. I grunden behövs en annan förändring än den fysiska strukturen. Vi behöver ändra kulturen och åtgärda de faktiska brotten, inte bara göra att miljöerna upplevs som tryggare. Det behövs utbildning som är relevant och anpassad för just kommunens och förvaltningarnas arbete. Allmän jämställdhetskurs inte tillräcklig. Måste vara kopplad till verksamheten så att man vet vad man kan och bör göra i praktiken, vilka problem som är kopplade till just vårt arbete. 10
Beslutsfattarna inom organisationen/förvaltningen måste vara medvetna om problematiken. Vad ska man se till; kön eller kompetens? I vilken mån går de båda aspekterna ihop? Det är viktigt att alla i en grupp har samma status. Man är inte där bara för att man är kvinna. Vi måste rekrytera jämt. Idag är det framför allt kvinnor som söker och är mest kvalificerade för jobben. Vad innebär det på längre sikt? Foto: Gatukontoret, Malmö stad. Slutsatser Vad har workshopen gett? Den är en ingång till nästa steg i att bygga en ny planeringskultur. De deltagande visade god respons på dagen (bland annat i summeringen av gruppdiskussionen och i en skriftlig utvärdering som genomfördes av Gatukontoret). Det handlar om ett processande, medvetandegörande av problematiken och uppmärksamma frågor som har med jämställdhet att göra. En viktig skillnad är att jämställdhet för dem har blivit ett vidare begrepp än tidigare, med ett perspektiv som innefattar kvinnors och mäns rättigheter och skyldigheter på flera arenor. Några slutsatser som man vill ta med i det fortsatta arbetet: Viktigt att vända på jämställdhetsperspektivet: ingen ska missgynnas på grund av sitt kön. Var uppmärksam på socialisering: den som inte själv upplevt en viss form av ojämställdhet kan ha svårt att se den. Att jämställdhetsplanen är för allmänt hållen, den bör kopplas mer till program och arbetsprocesser. Arbeta med benchmarking - sprida kunskaperna från projektet. 11
Nu hålls man stora påkostade invigningar vid större infrastrukturprojekt för biltrafik, men inte för gång- och cykel. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. Om man jämför miljö och jämställdhet Jämställdhet är mer insocialiserat och därmed en svårare nöt att knäcka. Det är väsentligt att bygga en ny kultur där jämställdhet är integrerat. Vi måste beakta frågan; har vi kulturen emot oss? Det är bevisligen så att även om vi har en jämn fördelning av kvinnor och män på ett möte så tar männen upp 70 % av talartiden Efterfrågades: En mall för jämställdhetsarbetet. Checklistor ska om de används, innehålla konkreta mål som ska uppfyllas och följas upp. Kollektivtrafiken ska medverka till möjligheter vad gäller ekonomisk jämställdhet och fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Exempelvis, nämndes vidgade arbetsmarknader för kvinnor och män samt förkortade restider och kortare pendlingsstråk (bra exempel: citytunnelprojektet och buss 170). En slutsats som kan dras är att medvetenheten om vilka jämställdhetsaspekter som kan tas om hand i kollektivtrafiken har aktualiserats på ett sätt som inte gjorts tidigare under projektet Framtidens kollektivtrafik. Jämställdheten diskuterades mer schablonmässigt inledningsvis i projektet i termer av skillnader i kvinnors och mäns resvanor; kvinnor åker kollektivt och män kör bil. Successivt har frågan diskuterats på mer problematiserande sätt i termer av alternativa kategorier och med fokus på den heterogenitet som kategorierna kvinnor och män uppvisar i transportsammanhang. Fokus har i 12
slutet av projektet mer kommit att handla om att tillgodose rättigheter och skapa möjligheter istället för att diskutera utifrån konstaterade resvanor och konstruerade behov. Planerarna säger också att de strävar efter djupare kunskaper de efterfrågar konkreta mål och utbildning som kan underlätta arbetet. Det behövs mer kunskaper och utarbetande av fler rutiner för att säkerställa att inte jämställdheten tappas bort i planeringen. Faktum är att den hittillsvarande kommunala jämställdhetspolicyn varit för allmänt hållen för att fungera som verktyg i deras arbete. Malmö stad har anslutit sitt policyarbete till de nationella jämställdhetsmålen men hittills inte konkretiserat dem i stadsplaneringssammanhang. I och med projektet Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik har Gatukontoret i Malmö kommit en bit på väg med detta arbete. Under den workshop i november 2010 diskuterades hur kollektivtrafikplaneringen konkret kan utveckla rutiner för att nå fram till jämställdhetsmålen. Det är ett arbete som tar tid och bör vidareutvecklas i organisationen under nästkommande år. 13
Bilagor Presentationer från seminariet: Bilaga 1 Jämställdhet i infrastrukturplaneringen Joanna Dickinson & Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Bilaga 2 Makt i planeringen av Framtidens kollektivtrafik Linda Göransson & Daniel Svanfelt Gatukontoret, Malmö stad Bilaga 3 Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö Lena Levin & Charlotta Faith-Ell VTI och WSP 14