Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Malmö ( ) Anna Kremel

( ) Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag Malmö Anna Kremel

Förord FSF har sedan drygt ett och ett halvt år arbetat med att belysa vilken betydelse företagsklimatet har för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Med mikroföretag avses i denna studie företag med mellan 2 och 9 anställda inom tillverknings- och upplevelseindustrin. Arbetet har bedrivits av en grupp bestående av följande personer från FSF: Anna Kremel, Carina Holmgren, Eva-Britt Hult samt Anders Lundström. Projektet har varit en del av FSF s forskningsprogram Företagandet i lokal och regional utveckling. Professor Bengt Johannisson som är en av ledarna av detta forskningsprogram har medverkat i projektet som ordförande i dess referensgrupp samt också bidragit som inspiratör i arbetet. Sammanlagt har 7 län/regioner och 14 kommuner i en interaktiv process deltagit i studien. Malmö är en av dessa. Övriga kommuner är Bromölla, Gotland, Göteborg, Hallsberg, Kiruna, Kramfors, Ljusdal, Mölndal, Pajala, Sandviken, Tibro, Ånge och Örebro. I Malmö har åtta företagare och fyra företagsfrämjare intervjuats. Två seminarier har hållits och en postal enkät har skickats ut till 225 företagare. Arbetet med att ta fram material, genomföra intervjuer och hålla seminarier i Malmö har främst genomförts av Anna Kremel och Eva-Britt Hult. Anna Kremel har skrivit rapporten om Malmö. Vi vill rikta ett tack till Sigvard Göransson och Stefan Larsson, båda Region Skåne, som deltagit i referensgruppen. Vi vill också tacka Tommy Wegbratt näringslivskontoret Malmö Stad har också varit aktiv och hjälpsam med att få till stånd intervjuer och seminarier där företagare och företagsfrämjare i Malmö deltagit. Vidare vill vi tacka de representanter för Region Skåne som bidragit till att denna studie kunnat genomföras. Vi vill också tacka alla intervjuade personer som välvilligt ställt upp och svarat på våra frågor och inte minst de företagare som svarat på enkäten. Denna rapport bygger till stor del på resultat från studiens huvudrapport. Resultaten har sedan kompletterats och sammanfattar de resultat för Malmö som framkommit vid seminarier, intervjuer och enkät samt vid referensgruppsmöten. I arbetet med att ta fram material som underlag för denna rapport har även använts material från SCB, offentlig statistik och offentligt material från Svenskt Näringsliv, Företagarna och kommunernas hemsidor. De resultat och åsikter som framförs i denna rapport står arbetsgruppen inom FSF gemensamt ansvariga för. Vi hoppas att denna rapport kan utgöra ett underlag för en diskussion om det lokala företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse. Örebro den 27 augusti 2007 Anders Lundström, Anna Kremel, Eva-Britt Hult och Carina Holmgren

Sammanfattning av huvudrapporten Denna studie har vi undersökt hur inte minst s k mikroföretagare inom tillverknings- och upplevelseindustrin ser på dels sin egen verksamhet, dels sina relationer till olika offentliga organisationer framför allt kommunerna och deras näringspolitiska verksamhet. Ett multimetodologiskt perspektiv har använts. Projektet har pågått under drygt ett och halvt år och omfattat studier i 14 kommuner lokaliserade i 7 regioner. Projektet startade med seminarier i resp kommun för att få en bild av förutsättningar och nuläge i varje enskild kommun. Utifrån dessa seminarier genomfördes närmare 200 intervjuer med framför allt mikroföretagare, men även med företrädare för kommuner och andra serviceorganisationer. Parallellt med detta arbete har också möten genomförts med den referensgrupp som bildats för projektet. Inte minst har referensgruppen engagerat sig kraftfullt i framtagandet av den enkät som utgör huvuddelen av denna rapports resultatredovisningar. För varje deltagande kommun har en kommunrapport också tagits fram. Av tabellen nedan framgår att kommunernas förutsättningar är mycket olika. Göteborg som har nästan en halv miljon invånare och är ungefär 70 ggr så stor som Pajala, har förstås mycket bättre kommunikationer. Även andra faktorer pekar på stora variationer. Skillnaden i högst medelålder (Kramfors) och lägst (Mölndal) är nästan sju år. Ånge och Pajala har mer än 70 % högre ohälsotal än Sandviken. 9 av 14 kommuner har negativ befolkningsutveckling, det handlar då främst om mindre kommuner. Andel av befolkningen som har eftergymnasial utbildning är knappt tre gånger så hög i Göteborg som i Ånge. Antalet anställda i kommunen är relativt sett dubbelt så stort i Ljusdal jämfört med Göteborg, andelen arbetslösa är omkring tre gånger så många i Pajala som i Mölndal och de relativa kostnaderna för äldreomsorgen är mer än dubbelt så hög i Pajala och Ånge jämfört med Örebro. Kommunvariabler 1 Invånare 2 Medelålder Ohälsotal Flyttnings- Inv/km Överskott Eftergymn utb/inv Kommunalt anställda Kommunalt anst/inv Arbetslösa och i prog Kostnad äldreoms /inv Skattekraft /inv Bromölla 12 100 74 42,1 48,5-9 11,2 925 7,6 5,2 9 514 136 000 Gotland 57 000 18 42,1 39,9-66 16,7 7 000 12,2 8,4 8 802 120 535 Göteborg 484 940 1 076 39,9 41,8 1 866 27,9 33 875 7,0 7,1 3 017 120 535 Hallsberg 15 680 24 42,2 50,6-27 11,8 1 855 11,8 7,5 10 613 131 359 Kiruna 23 000 1 41,5 47,8-93 15,0 2 050 8,6 9,5 12 475 145 670 Kramfors 20 100 12 45,8 58,1-83 12,4 1 700 8,5 9,5 15 040 129 770 Ljusdal 19 380 4 44,3 56,4-87 11,5 3 375 14,7 10,1 13 120 126 090 Malmö 271 271 1 744 40,1 40,8 1 461 24,6 21 325 7,9 8,5 8 598 127 706 Mölndal 56 137 397 38,9 40,6 231 25,1 4 875 8,7 4,7 8 135 156 988 Pajala 6 800 1 47,6 58,6-70 11,0 800 11,8 15,7 18 956 119 950 Sandviken 36 690 31 43,2 34,0 43 14,8 3 120 8,5 7,3 9 385 143 648 Tibro 11 230 48 42,5 46,5 43 11,0 975 8,7 8,7 9 499 125 818 Ånge 10 690 3 46,4 58,3-39 10,5 1000 9,0 10,3 15 955 128 590 Örebro 125 000 92 39,8 39,0 513 24,3 12 275 9,8 8,3 7 764 135 436 Källa SCB, där inte annat anges. Avser år 2005, där inte annat anges. Denna kortfattade genomgång av olika kommuner illustrerar inte minst de stora skillnader som finns för under vilka förutsättningar olika kommuner arbetar med att utveckla sin service och skapa ett positivt företagsklimat. Faktorer som man bör ta hänsyn till kan vara strukturfondernas påverkan i vissa regioner, den kommunala skatteutjämningen, det geografiska läget samt beroendet av stora arbetsställen, för att ge några exempel. Ett annat sätt att illustrera skillnader är att bedöma förutsättningarna för kommunens verksamhet och 1 Källa: FSF, 2007, Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag - huvudrapport, s 11.

relatera dessa förutsättningar till de åsikter som företagarna har om näringslivsklimatet i respektive kommun. Detta illustreras i modellen nedan. Figur 1. Förutsättningar och åsikter rankade mellan kommuner Åsikter mer negativa än förutsättningar Gotland Sandviken Förutsättningar för företagsklimat +7 Örebro Göteborg Malmö Förutsättningar och åsikter positiva Mölndal Bromölla -7 +7 Hallsberg Kiruna Företagares åsikter Kramfors Tibro Ljusdal Pajala Åsikter och förutsättningar negativa -7 Ånge Åsikter mer positiva än förutsättningar Källa: FSF, 2007, Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag - huvudrapport, s 21. Alltför långtgående slutsatser av denna analys är svårt att dra, men om det finns ett samband mellan åsikter och förutsättningar säger oss figuren följande. Tibro, Kramfors och Ånge får ett bättre värde avseende åsikter från företagare än vad man skulle kunna förvänta sig, medan Gotland, Sandviken och Örebro uppvisar sämre värden. Övriga kommuner hamnar i den kvadrat vad gäller företagens åsikter som man kan förvänta sig. Företagens åsikter om företagsklimatet i Malmö är något mindre positiva än vad man enligt figuren kunde förvänta sig.

Slutsatser i huvudrapporten Företagare och företrädare för serviceorganisationer har olika syn på sina roller. Företagare önskar hjälp med operativa saker som handläggningstider. Företrädare för framför allt kommunerna, har en bredare syn och framför allt mer långsiktig. Företagarna anser att kommunen bedriver konkurrerande verksamheter. Det finns ett missnöje hos ett stort antal av i studien intervjuade företagare, över att kommunerna konkurrerar inom vissa områden, speciellt inom den s k upplevelseindustrin. Generellt är andelen företagare som är kvinnor liten. Det är fem, sex gånger vanligare med manliga företagare bland de mikroföretag som studerats. Andelen unga företagare (under 30 år) är låg. Mikroföretagare skiljer sig inte från befolkningen i stort när det gäller utbildningsnivåer. Mikroföretagare sköter till stor del själva rekrytering av ny personal. En förklaring till detta är att företagen är så beroende av vem de anställer. Det kan också vara en kostnadsfråga. Mikroföretagare är huvudsakligen verksamma på den svenska marknaden. Två av tre företagare saknar någon form av försäljning utanför den svenska marknaden. Mikroföretagarna har få kunder inom offentlig sektor och endast en av tio företagare anser att kunder inom offentlig sektor har stor betydelse. Mikroföretagarna är optimistiska inför framtiden. En stor majoritet av mikroföretagare anser att deras företags lönsamhet är acceptabel eller god, 85 % av företagen uppger att de vill växa och den egna kompetensen utgör inte något hinder. Revisorer och banker är viktiga för företagens utveckling. De får tio gånger så höga värden som kommunen, länsstyrelsen, ALMI Företagspartner AB eller den egna företagsorganisaionen. Kunskaperna om kommunernas näringslivsarbete är lågt bland företagarna. Mikroföretagare känner inte till några mätningar av det lokala företagsklimatet. Mikroföretagare har utvecklade samarbeten med både universitet, högskola och gymnasium. Närmare 40 % av företagarna uppger att de har haft någon form av samarbete. Företagsklimatet är en förutsättning för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Genom intervjuer och seminarier har det framkommit uppgifter som på vissa punkter motsäger varandra. Dessa motsägelser både finns och inte finns. På så sätt att enkäten ger en bredare syn och de enskilda intervjuerna eller samtalen på seminariet smalnar in den specifika frågan. Det är därför viktigt att man som beslutsfattare i kommunen värderar de synpunkter som enskilda företagare ger mot vad som totalt efterfrågas.

Sammanfattning Malmö Malmö är Sveriges tredje största stad sett till antal invånare. Malmö har under de senaste åren varit inne i en dynamisk tid. Byggandet av Öresundsbron har intensifierat samarbetet med Danmark i ett Öresundsamarbete och Turning Torso har satt Malmö på kartan. Malmös största företag är byggföretaget Skanska Sverige AB med 2 575 anställda, ISS Facility Services AB med 1 475 anställda och Pågen AB med 975 anställda. Många förvärvsarbetande i Malmö pendlar in till kommunen och Malmö har ett pendlingsnetto på 29 000 för år 2005. Malmö har en relativ låg medelålder hos sin befolkning. Låga värden för ohälsotal, en positiv befolkningsutveckling, hög andel av befolkningen har eftergymnasial utbildning samt relativt låga kostnader för äldreomsorgen. Antalet arbetslösa och har under de senaste åren minskat. Antalet mikroföretag har ökat med 16 % under en tioårsperiod. Dessa företags omsättning har under samma period ökat med 77 %. Tillverkningsindustrin har minskat i antal arbetsställen och sysselsatta mellan åren 1995 till 2004. Upplevelseindustrin har däremot ökat i antal arbetsställen och sysselsatta under samma period. Omsättningen i båda branscherna har ökat med 40 respektive 48 %. Faktorer som anses påverka mikroföretagens utveckling är, enligt dem själva, kunder och rätt arbetskraft samt regler kring anställningar och även sjukregler, kommunens attraktionskraft, tillgång till bostäder och kulturutbud. De största hindren, enligt enkäten, för mikroföretagens utveckling är ogynnsamma statliga regler för företag och för just mikroföretag samt ogynnsamma statliga regler för företag (arbetsrätten/andra regler). Företagen i Malmö svarar här på samma sätt som företagen i den totala studien. När företagen i Malmö ska anställa ny personal använder de främst personliga kontakter. Det är också det vanligaste sättet att rekrytera för företag i studien som helhet. Endast 15 % av företagen i Malmö har deltagit i någon lokalt initierad aktivitet för utveckling av små företag. Att jämför med studien som helhet där nästan 25 % deltagit i någon sådan aktivitet. Nästan 40% av företagen har, enligt enkäten, haft någon form av samarbete med universitet/högskola under de tre senaste åren. Samma värde fås för studien som helhet. Enligt enkäten tycker 43 % av företagarna i Malmö att företagsklimatet är ok. Malmö har ranking 83 i Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet år 2007, vilket är en förbättring sedan året innan med 13 placeringar.

Innehållsförteckning Inledning...1 Kort om Malmö kommun...3 Resultat...4 Förnyelse, utveckling och tillväxt hos mikroföretagen... 4 De dominerande hindren/problemen som företagarna själva uppfattar... 5 Företagare använder främst egna kontakter när de ska anställa ny personal... 7 Projekt som vänder sig till mikroföretag... 8 Samverkan universitet/högskola... 9 Kontakter med företagsfrämjare och syn på service som de erbjuds... 10 Kunskaper om kommunens näringslivsarbete... 12 Få mikroföretagare vänder sig till kommunernas näringslivsenhet eller motsvarande... 13 Två av tre skulle etablera sig i samma kommun om det startade företaget idag... 14 Vad kommunen kan göra... 14 Företagsklimatet i den egna kommunen... 16 Vad begreppet företagsklimat innebär... 17 Företagsklimatet kan förbättras... 18 Mätningar av företagsklimat... 20 Om att känna till mätningar... 21 Sammanfattning...23 Källförteckning...27 Bilaga...30

Inledning Bakgrunden till studien är att det funnits ett intresse från både företagsfrämjande aktörer, inte minst på kommun och läns/regionnivå, och forskarsamhället, att få mer kunskap om mikroföretag, lokala miljöer och effekterna av företagsfrämjande insatser. Skälet till val av fokus på mikroföretagen är att de är många och sammantaget fyller en viktig roll i det lokala näringslivets förnyelseprocesser. I NUTEKs årsbok för 2005 konstateras till exempel att småföretag skapar ett stort förädlingsvärde, som innebär att deras direkta påverkan på BNP är större än både stora och medelstora företags påverkan. 2 Mikroföretag Ibland ingår soloföretagen i begreppet mikroföretag, ibland inte. I det här projektet används begreppet mikroföretag för att beskriva företag med 2-9 anställda. 3 Soloföretag ingår alltså inte då dessa företag bör särskiljas från de företag där ägaren valt att anställa personal. Soloföretagen har studerats och bör studeras för sig. I slutet på 1990-talet genomförde också bland annat Forum för småföretagsforskning (FSF) studier kring soloföretag 4 och Nutek har nyligen genomfört en studie 5. Företagsklimat Trots att begreppet företagsklimat används flitigt, så är det svårt att ringa in begreppet. Även begrepp som näringsklimat, näringslivsklimat och entreprenörsklimat används då och då. Det finns även de som lyfter fram ordet företagarklimat. Ett försök görs i studien att definiera företagsklimat. Deltagande kommuner och län/regioner Förutom Malmö ingår följande kommuner: Från Skåne också Bromölla. Från Norrbotten Pajala och Kiruna kommun. Från Västernorrlands län ingår Kramfors och Ånge. Från Gävleborgs län ingår Ljusdal och Sandviken. Från Örebro län ingår Örebro och Hallsberg. Från Gotland ingår Gotland som är både län och kommun. Från Västra Götaland ingår Tibro, Mölndal och Göteborg. Genomförande För de utvalda kommunerna har statistik och underlagsmaterial tagits fram. I varje kommun har ett dialogseminarium med företagare och företagsfrämjare hållits. För varje kommun har åtta intervjuer med företagare och fyra intervjuer med företagsfrämjare genomförts. I Bromölla, Malmö, Göteborg, Tibro, Ljusdal, Sandviken, Kramfors och Pajala gjordes urvalet av intervjuföretag av kontaktpersoner i respektive kommun. I övriga kommuner gjordes urvalet av FSF. En enkätstudie har genomförts med sammanlagt 1327 respondenter där svarsfrekvensen var 41%. Svarsfrekvensen i Malmö var 36 % och 80 företagare tog sig tid att svara på frågorna. Ett regionalt spridningsseminarium har också hållits i varje deltagande län/region. Respondenter för enkäten är slumpmässigt utvalda och deltagare i intervjuer och seminarier är delvis valda. 2 Nya företag Växande företag Starka regioner, NUTEK, 2005 3 Läs minst en anställd förutom ägaren 4 Soloföretag, Hult et al, FSF, 2000 5 Den första anställningen hinder och möjligheter för soloföretag att anställa en första person, NUTEK, 2005 1

Uppdelningar av enkäten För att kunna analysera materialet på önskat sätt har uppdelningar gjorts efter kön, bransch, storlek på kommun och även på respektive kommun. Kön: Företagsledarens/Respondentens kön Bransch: Upplevelse- resp tillverkningsindustrin. Storlek på kommun: Som stor kommun har Göteborg, Malmö och Örebro bedömts. Som mellankommun har Kiruna, Ljusdal, Sandviken, Kramfors, Hallsberg, Gotland, Mölndal och Bromölla definierats. Som liten kommun har Pajala, Ånge och Tibro definierats. Kriterierna för stor kommun är att dessa kommuner har över 120 000 invånare. Liten kommun bedömdes ha 11 000 eller färre invånare. 6 Kommuner med mellan 11 000 och 120 000 invånare utgör gruppen för mellankommuner. Kommun: Alla de 14 deltagande kommunerna, Bromölla, Gotland, Göteborg, Hallsberg, Kiruna, Kramfors, Ljusdal, Malmö, Mölndal, Pajala, Sandviken, Tibro, Ånge och Örebro har redovisats var för sig, se nedan. Rapporter För var och en av de deltagande kommunerna finns en rapport. Det finns också en huvudrapport som sammanfattar hela projektet. Rapporter kan laddas ner från FSF s hemsida www.fsf.se. 6 De små kommunernas samverkan. www.smakom.se 2

Kort om Malmö kommun Malmö blev svenskt år 1658 och har under åren varit en handelsstad. Hamnen har haft stor betydelse för staden genom åren. Under 1800-talet och 1900-talets början kom en kraftig tillväxt och staden växte snabbt även storleksmässigt. 1840 startade det som under 150 år skulle bli Malmös kanske viktigaste motor: Kockums Mekaniska Verkstad. 7 Mellan åren 1990-1995 försvinner 27.000 jobb i Malmö och man har ett miljardunderskott i den kommunala ekonomin. 1995 hade Malmö landets högsta öppna arbetslöshet, landets lägsta förvärvsfrekvens och ett sjunkande skatteunderlag.. 8 Den negativa utvecklingen har vänt och Malmö har under de senaste åren varit inne i en dynamisk tid. Byggandet av Öresundsbron har intensifierat samarbetet med Danmark. Malmö och Köpenhamn har antagit en vision 2000 om att i ett samarbete bidra till att skapa en gemensam Öresundsregion. Turning Torso och Citytunneln har satt Malmö på kartan liksom etableringen av Malmö högskola. Många utmaningar finns som ställer krav på samverkan i samhället. Det finns stora sociala och ekonomiska skillnader mellan bostadsområden och välfärden är ojämnt fördelad på många håll. För att komma till rätta med problemen sker nu en kraftsamling genom Välfärd för alla det dubbla åtagandet. 9 Malmö är Sveriges tredje största stad sett till antal invånare med drygt 276 000 invånare. 27% av dessa är födda i utlandet. Den disponibla medelinkomsten var 2004 203 600 kronor. 10 Ohälsotalet är relativt lågt liksom kostnader för äldreomsorg. Andelen invånare som har en eftergymnasial utbildning är relativt högt. Antalet arbetslösa har under de senaste åren minskat. 11 Malmös största företag är byggföretaget Skanska Sverige AB med 2 575 anställda, ISS Facility Services AB med 1 475 anställda och Pågen AB med 975 anställda. Inom Malmö Stad arbetar 18 900 personer. Många förvärvsarbetande i Malmö pendlar in till kommunen och Malmö har ett pendlingsnetto på 29 000 för år 2005. Under 2005 fanns det 137 000 arbetstillfällen i Malmö. De största näringsgrenarna är handel och kommunikation, finans och konsult, vård och omsorg samt tillverkningsindustrin. 12 7 www.malmo.se 8 www.malmo.se 9 För mer information se http://www.malmo.se/arbeteintegration/valfardforalla/vadarvalfardforalla.4.1dacb2b1077f326f0180002547.html 10 Källa strategisk utveckling Malmö. 11 www.scb.se 12 www.malmo.se 3

Resultat I detta avsnitt sker en genomgång av det empiriska material främst från den enkät som skickats ut till respondenter i Malmö och andra deltagande kommuner. Resultat från intervjuer och seminarier presenteras också löpande under respektive rubrik. Materialet analyseras nedan samt i sammanfattning och åtgärdsförslag. Förnyelse, utveckling och tillväxt hos mikroföretagen År 1995 omsatte 2-9 företagen 604 miljarder kronor i hela riket. År 2004 omsatte dessa företag 854 miljarder kronor, vilket är en ökning med 251 miljarder kronor och 41,5 %. Företagen (2-9) i Malmö omsatte år 1995 21,5 miljarder kronor. År 2004 var siffran för gruppen över 38 miljarder kronor. Från 1995-2004 ökade omsättningen med närmare 17 miljard kronor, vilket motsvarar en ökning på 77,5 %. Mikroföretagen i Malmö ökade sin omsättning därmed mer än i riket. Om en jämförelse görs med utvecklingen för Skåne under samma period ökade omsättningen för dessa företag i hela Skåne med 104,3 %. 13 Material som tagits fram över utvecklingen av antal arbetsställen i kommunen från 1995 till 2004 visar en ökning inom samtliga storleksklasser 14. Samma utveckling kan ses också i länet och i riket. Procentuellt sett har förändringen av antal arbetsställen i Malmö bland mikroföretagen ökat med 16,5 % och varit något större än för länet (13,5%) och riket (10,4%). 15 I studien har tillverkningsindustrin och upplevelseindustrin jämförts med varandra. Trenden i riket är att inom tillverkningsindustrin minskar arbetsställen och antal sysselsatta medan inom upplevelseindustrin ökar motsvarande faktorer. Inom riket ökar båda industrierna omsättningsmässigt. I Malmö har tillverkningsindustrin minskat i antal arbetsställen och antal sysselsatta men ökat i omsättning (samma som för riket). Upplevelseindustrin har ökat i alla tre måtten ( samma som för riket). 16 I enkäten tillfrågades företagare om de ville att deras företag skulle växa. Tre alternativ var möjliga att ange. Ja, Ja, men utan att anställa och Nej. I nedanstående tabell framgår i vilken omfattning som företagarna i undersökningen har tillväxtambitioner. Tabell 1. Skulle du vilja låta företaget växa om det fanns en möjlighet? % 17 Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun kommun Ja 61,4 60,0* 70,0* 62,1 60,5 53,0 63,0 61,0 60,0 Ja, men utan att anställa 22,7 23,0 20,0 23,6 21,5 31,0 22,0 22,0 20,0 Nej 11,4 13,0 6,0 10,7 12,4 12,0 11,0 12,0 12,5 Ej uppgett 4,5 4,0 4,0 3,6 5,6 4,0 4,0 5,0 7,5 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Totalt * markerar signifikant skillnad på 90 % nivå 13 Källa, www.scb.se Företagsdatabasen 14 Uppdelning har gjorts på storleksklasserna 1 sysselsatt, 2-9 sysselsatta (mikroföretag), 10-49 sysselsatta och 50+ 15 Se bilaga, tabell 1. 16 Se bilaga, tabell 2. 17 Män och kvinnor avser uppdelning på alla respondenter. Det avser inte förtagare i Malmö. Likaså gäller för uppdelningen per industri. 4

Nästan 85 % av alla mikroföretagare svarar ja på denna fråga varav drygt 20 % vill göra detta utan att öka antal anställda. Endast drygt 10 % uppger att man inte skulle vilja växa. Intresset att växa är således mycket stort. Vi återkommer senare till frågan om vilka tillväxthinder företagarna ser för en sådan utveckling. Både kvinnor och män har stora tillväxtambitioner och resultaten visar att fler kvinnor än män uppger att de vill växa (alternativ Ja). Det finns här en signifikant skillnad mellan könen. Resultaten är överraskande eftersom det ofta påstås att kvinnor i mindre omfattning än män utvecklar växande företag. Man bör förstås notera att detta inte handlar om verklig tillväxt utan ambitioner att vilja växa. Avseende tillväxtambitioner för företagare i olika kommunstorlekar finns inga statistiska skillnader. Av de 80 företagare i Malmö som svarat på enkäten uppger 80 % att de har någon form av tillväxtambition. Det är ungefär lika många som för enkäten totalt. 12,5 % uppger att de inte vill växa och 7,5 % har inte angivit något svar. Från intervjuer och seminarier har det framkommit många faktorer som påverkar mikroföretagen i Malmö, deras utveckling, tillväxt och förnyelse. Som viktiga faktorer lyfter de intervjuade företagen fram kunder och rätt arbetskraft. Kronkursen och anställnings- och sjukregler nämns också: reglerna hindrar expansion. Vi har byråkratiserat kreativiteten En företagare säger att om reglerna varit annorlunda kunde han ha haft 10-12 anställda: jag vill inte släppa in någon som kan råka ut för en trafikolycka och är borta ett halvt år, då går jag i konkurs. En annan företagare framhåller andra faktorer som viktiga : Att få en order och förvalta den så väl att man får en nästa gång också. Det gäller att nätverka, tjata, synas och finnas. Ju längre man varit med ju större trovärdighet, om man sköter sig. Och ytterliggare en företagare talar om faktorer som: konjunkturuppgång, köpkraft hos slutkonsument, kostnadsnivån internationellt. Vi jobbar mer med Stockholm än Danmark fastän vi ligger närmare Danmark. Vi borde göra mer. De intervjuade företagsfrämjarna framhåller som en viktig faktor personen, entreprenören samt nätverkande och kontorshotell. De lyfter också fram efterfrågan och ekonomi: Det handlar om ekonomi, följsamhet och kunder. Det handlar också om attraktionen i kommunen, bostäder för anställda, kulturutbud m m. De dominerande hindren/problemen som företagarna själva uppfattar En viktig fråga är vilka hinder för tillväxt som mikroföretagarna anser finns. För att belysa hinder för tillväxt har alla respondenter i enkäten fått reagera på ett antal alternativ som t ex ogynnsamma regler för just små företag. För varje alternativ har man fått ta ställning genom att på en skala kryssa för om detta alternativ är ett stort eller mycket stort hinder (3 resp 4) eller litet resp mycket litet hinder (2 eller 1). Genom att summera andelar för 3 och 4 och dividera med summan av andelar för 1 och 2 får vi härigenom ett relativt tal på hur stort hinder resp alternativ anses vara. Höga värden innebär stort hinder och vice versa. Företagarna har medvetet fått ta ställning till varje enskilt alternativ. Se tabell nedan. 5

Tabell 2. Hinder för tillväxt (alternativ 3+4/alternativ 1+2) Hinder Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun kommun Ogynnsamma statliga regler för små företag 2,55 2,23 5,15 2,64 2,42 2,92 2,15 2,87 3,41 Ogynnsamma statliga regler för företag (arbetsrätten/andra regler) 1,91 1,73 3,11 1,86 1,93 2,62 1,52 2,18 2,48 Svårt att få personal med rätt kompetens och rätt inställning 0,75 0,79 0,56 0,64 0,92 0,78 0,73 0,77 0,97 Okunniga kommunala politiker 0,67 0.68 0,48 0,70 0,61 0,70 0,73 0,59 0,72 Inte tillräckligt med tid och resurser för förnyelsearbete och produktutveckling 0,59 0,62 0,50 0,47 0,76 0,88 0,55 0,58 0,57 Svårt att finansiera en tillväxt 0,59 0,57 0,70 0,58 0,59 0,81 0,48 0,66 0,65 Okunniga kommunala tjänstemän 0,58 0,59 0,45 0,58 0,57 0,44 0,66 0,54 0,60 Oengagerad kommunal näringslivsorganisation (Politiker) 0,55 0,55 0,38 0,61 0,46 0,57 0,55 0,52 0,63 Oengagerad kommunal näringslivsorganisation (Tjänstemän) 0,49 0,50 0,37 0,55 0,43 0,38 0,57 0,45 0,63 Ansvarsfullt med fler anställda 0,42 0,54 0,39 0,39 0,46 0,48 0,36 0,47 0,63 Dålig service från kommunen 0,40 0,38 0,34 0,40 0,38 0,45 0,44 0,34 0,40 Dålig lönsamhet 0,39 0,40 0,34 0,45 0,31 0,57 0,39 0,38 0,46 Hård konkurrens 0,29 0,30 0,22 0,32 0,22 0,23 0,26 0,35 0,36 Brist på egen ork och entusiasm 0,20 0,21 0,15 0,19 0,22 0,15 0,20 0,21 0,20 Svag efterfrågan 0,19 0,16 0,19 0,21 0,17 0,21 0,23 0,16 0,21 Har just genomgått en växtperiod 0,12 0,12 0,12 0,13 0,10 0,14 0,08 0,15 0,14 Bristande intresse för företagande i familjen 0,08 0,01 0,01 0,09 0,07 0,12 0,07 0,09 0,12 Brist på egen kompetens 0,04 0,04 0,05 0,05 0,04 0,07 0,03 0,05 0,07 Totalt har 18 alternativ bedömts och i tabellen rangordnats efter betydelse vad gäller svar från alla företagare. Det relativt största hindret anses således vara Ogynnsamma regler för just små företag och det minsta hindret Brist på egen kompetens. För att få perspektiv på skillnaderna mellan dessa alternativ kan man se av tabellen att det är två och en halv gång så vanligt att företagare upplever ogynnsamma regler som hinder än att de inte gör det, medan så gott som alla företagare inte upplever den egna kompetensen som något hinder. Det finns bara två alternativ som en majoritet av företagen upplever som hinder och båda alternativen handlar om ogynnsamma statliga regler. Relativt många företagare anser dock att svårighet att få rätt typ av personal är ett hinder, liksom att politiker är okunniga i frågor av betydelse för deras tillväxt. Mycket låga värden fås för alternativ som har med företaget eller företagaren att göra, t ex förutom brist på egen kompetens, bristande intresse i familjen, att företaget genomgått en växtperiod, svag efterfrågan, brist på ork och entusiasm eller hård konkurrens. Dessa alternativ anses således för flertalet inte vara hinder för företagens tillväxt. Sammantaget kan man alltså se ett mönster att företagarna ser få hinder för tillväxt som beror på egen kompetens eller det egna företaget, utan mer att det handlar om omgivningsfaktorer eller regler för att vara företagare. Största hindret som företagarna i Malmö ser är Ogynnsamma statliga regler för företag och för just små företag. Det näst största hindret är Ogynnsamma statliga regler för företag (arbetsrätten/ andra regler). Dessa två alternativ har fått höga värden jämfört med övriga alternativ. De minsta hindren är Brist på egen kompetens och Bristande intresse för företagande i familjen. 6

Vid intervjuer handlar hindren också om statliga regler men även om att man har svårt att hitta personal. Så här säger några företagare när vi frågar om hinder: Förskottsmoms. Momsen borde betalas på fakturan, man skulle inte behöva ligga ute med momskrediter. Slopa förskottsmoms och reklamskatt. Det är svårt att hitta bra folk som kan jobbet och har rätt inställning. Hindret är den egna orken, man kan bara göra så mycket som man mäktar med. I Sverige är det tungt. Utomlands finns möjligheterna. Om 5-10 år måste företaget ha minst 50 % av verksamheten utomlands. Företagare använder främst egna kontakter när de ska anställa ny personal I nedanstående tabell finns redovisat vilka alternativ som företagare utnyttjar om de ska anställa personal. Det vanligaste sättet är att utnyttja egna kontakter oberoende om vi delar in mikroföretagarna efter kön, bransch eller kommunstorlek. Näst vanligast är för alla indelningsgrunder att man utnyttjar en arbetsförmedling. Därefter utnyttjas egen annonsering, medan övriga alternativ som anlitande av bemanningsföretag eller av AMS Platsbanken är sällan förekommande. Intressant är att en så stor andel av mikroföretagarna använder sig av egeninitierade alternativ, dvs egna kontakter eller egen annonsering. Tabell 3. Om du ska anställa personal utnyttjas egna kontakter eller andras? % Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun kommun Egna kontakter 53,5 55,0 50,0 52,2 55,7 60,0 53,0 53,0 58,7 Arbetsförmedlingen 22,8 21,0** 30,0** 22,7 22,9 25,0 24,0 21,0 21,1 Egen annonsering 13,6 14,0 14,0 17,0** 9,7** 6,0 14,0 15,0 10,6 Bemanningsföretag 2,3 3,0 1,0 1,6 2,9 3,0 2,0 2,0 3,9 AMS Platsbanken 2,1 2,0 3,0 1,8 2,6 0,0 2,0 3,0 2,8 Annat 5,7 5,0 2,0 4,7 6,2 16,0 5,0 6,0 2,9 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 ** markerar signifikant skillnad på 95% nivå. Vilka variationer finns då i det generella mönstret? Kvinnor använder i något större utsträckning än män arbetsförmedlingen. Upplevelseindustrins företagare använder i större utsträckning sig av egen annonsering än vad som gäller för företagare inom tillverkningsindustrin. I övrigt finns inga statistiskt signifikanta skillnader. Det är intressant att mönstret kring hur företagare rekryterar ny personal är så stabilt mellan branscher och storlek på kommuner. Eftersom undersökningen handlar om små företag där det är av avgörande betydelse att anställa personer som fungerar väl i en liten arbetsgrupp är det naturligt att företagarna först ser till egna kontakter. Att använda sig av egna kontakter är det vanligaste sätter för företagare i Malmö att anställa personal, följt av Arbetsförmedlingen. Egen annonsering används i viss mån också. Mindre vanligt är att använda sig av bemanningsföretag och AMS Platsbanken. Resultaten är relativt lika studien som helhet och gruppen stor kommun. 7

Projekt som vänder sig till mikroföretag Det har även ansetts vara av intresse att undersöka i vilken omfattning som mikroföretagarna har varit engagerade i aktiviteter som kommunen ordnat. Omfattningen framgår av nedanstående tabell. Vad gäller alla företag är det således knappt en av fyra företagare som medverkat i någon lokalt initierad aktivitet. Man kan alltså inte påstå att det är speciellt vanligt förekommande. Å andra sidan kan man knappast förvänta sig att de flesta engageras i denna typ av aktiviteter. Det är som framgår av tabellen vanligare att kvinnliga företagare medverkat i aktiviteterna. Här handlar det om drygt en av tre företagare som medverkat. Det är svårt att veta vad detta beror på, speciellt eftersom vi inte ser några signifikanta skillnader mellan företagare verksamma i upplevelse- och tillverkningsindustrierna. Kan bero på att det finns särskilda kvinnoprojekt. Företagare i Malmö har i liten utsträckning deltagit i aktiviteter. Så många som över 80% har inte deltagit i någon lokalt initierad aktivitet för utveckling av små förtag. Endast 15 % säger sig ha deltagit. Det är färre än i studien som helhet. Ingen signifikant skillnad förekommer dock. Tabell 4. Har du deltagit i någon lokalt initierad aktivitet för utveckling av små företag? % Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Malmö Ja 24,2 22,2 35,7 26,4 21,5 15,0 Nej 72,7 75,1 60,7 70,7 75,5 82,5 Ej angett 3,1 2,7 3,6 2,9 3,0 2,5 Totalt 100 100 100 100 100 100 De intervjuade företagsfrämjarna från kommunens sida kunde visa på en rad projekt och satsningar, både inom Region Skåne och Öresundsområdet samt särskilda evenemang med fokus just på företagande mm. De intervjuade företagsfrämjarna från kommunen anser att det är viktigt att stödja etablerade nätverk av företagare i startskedet, med kontakter och att bilda nätverk. Incubatorerna på företagshuset Minc framhålls som ett bra initiativ. Kommunen har också skapat en lokaldatabas där företag kan gå in och söka lokaler. Stadsbyggnadskontoret har startat en helpdesk efter att tidigare ha fått mycket kritik för handläggning mm. På Länsarbetsnämnden, LAN, handlar det företagsfrämjande arbetet om enskilda individer som får starta-eget-stöd. LAN har ett projekt som handlar om hur man klarar generationsväxlingar. LAN försöker koppla ihop arbetsmarknadspolitiken med tillväxtfrågorna. En företagsfrämjare anser att det är viktigt att ta tjänstesektorn och servicesektorn på allvar. Att man hjälper företagen med hur de ska synas bättre. Konsumtion på plats. Man arbetar aktivt med olika grupperingar som exempelvis citysamverkan som består av fastighetsägare och butiker. Malmö turism tar också fram en affärsplan för en gemensam destinationsverksamhet. Den Företagsamma Förvaltningen, DFF, är en utbildning som ingår i en satsning på entreprenörskap, som stöds av Region Skåne och Nutek. Utbildningen syftar dels till att skapa 8

ett mer entreprenöriellt arbetssätt i förvaltningen, dels till att utveckla handläggningsformer och relationer sett ur ett företagarperspektiv. 18 Samverkan universitet/högskola Frågan om företagarnas samverkan med universitet/högskola är kanske särskilt intressant i Malmö, där man mer och mer närmar sig Lund på olika vis och Malmö högskola finns på orten. Svaren från enkäten framgår av tabellen nedan. Tabell 5. Har företaget haft något samarbete med universitet/högskola under de tre senaste åren? % Alla Män Kvinnor Upplevelse- Tillverknings- Liten Mellan Stor branschen branschen kommun Kommun kommun Ja 37,8 36,1 41,7 40,3 33,5 28,6 38,4 37,9 38,8 Nej 59,8 61,0 53,4 56,8 64,4 69,4 59,7 58,9 57,5 Ej angett 2,4 2,9 4,9 2,9 2,1 2,0 1,9 3,2 3,7 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Malmö Det visar sig att närmare 40 % av alla företag har haft någon form av samarbete med ett universitet eller en högskola. Man bör observera att vi i begreppet samarbete då har räknat in ett antal alternativ som beskrivs nedan. Ändå är resultaten överraskande positiva. Man kan anta att det är vanligt med kontakter för större företag, men att det är så vanligt även för mikroföretagare är överraskande, speciellt som vi frågar efter att detta samarbete ska ha ägt rum under de senaste tre åren. Här finns inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga företagare och inte heller mellan upplevelseindustrin jämfört med företagare inom tillverkningsindustrin. Inga skillnader finns mellan mellanstora och stora kommuner. Däremot tycks det inte vara lika vanligt för företagare i små kommuner att ha samarbete med ett universitet eller en högskola, även om antalet observationer är för få för att man ska kunna se signifikanta skillnader. Närmare 40 % av företagarna i Malmö har haft ett samarbete med universitet/högskola. Det är lika stor andel som för studien totalt. Formerna för samarbeten är främst att studenter intervjuat någon på företaget, att studenter gjort studiebesök eller att studenter gjort examensarbete på/om företaget. Mindre vanliga former för samarbeten är att man varit med i något forskningsprojekt eller att man aktivt arbetat med folk från universitet/högskola i något konkret projekt. Dessa två former är även mindre vanliga i enkäten som helhet. Även i intervjuer har frågan ställts om samarbeten med universitet/högskola och många har samarbeten. Sju av åtta intervjuade företagare i Malmö har eller har haft någon form av samarbete eller kontakt med universitet/högskola. För flera handlar det om tillfälliga kontakter, att de själva har hållit någon föreläsning eller att de haft besök av studenter, blivit intervjuade. Bara några få företagare hade ett reellt utvecklat samarbete. En företagare säger: Universitetet och näringslivet är för långt ifrån varandra. En annan företagare, som samarbetat mycket med Malmö högskola genom att studenter gjort exjobb i företaget och som också har ett samarbete med lärarhögskolan säger: Det är mycket på gång. Det är ett givande och ett tagande. Båda behöver varandra. 18 För mer information se www.startcentrum.se 9

Kompetensutveckling Alla intervjuade företagare uppger att de har behov av kompetensutveckling. Absolut. Varenda dag. Hindren är tid och pengar. Tiden. Vi jobbar hela tiden. En verkstadsföretagare ser förutom tid och pengar ett hinder i utbudet. Hans anställda skulle behöva mer serviceutbildning: hur man tar kunderna, för alla har de ju också kontakt med kunden. Kontakter med företagsfrämjare och syn på service som de erbjuds I enkäten har företagare svarat på frågan Vilken betydelse har kontakter med följande organisation haft för företagets utveckling de senaste åren? Företagarna har bedömt kommunen, länsstyrelsen, den egna företagsorganisationen, banken, revisorn och ALMI Företagspartner på en skala från 1 till 5. Där 1 motsvarar mycket liten betydelse och 5 motsvarar mycket stor betydelse. Tabell 6. Vilken betydelse har kontakter med följande organisationer haft för företagets utveckling de senaste åren? (Andelar för alternativ 4+5/andelar för alternativ 1+2) Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun Kommun Revisor 1,27 1,02 1,68 1,18 1,38 2,15 1,01 1,36 1,95 Bank 1,04 1,01 1,31 0,95 1,15 1,75 0,90 1,03 0,77 Din företagsorganisation 0,13 0,13 0,14 0,16 0,09 0,24 0,13 0,11 0,15 Kommun 0,10 0,10 0,11 0,09 0,10 0,15 0,12 0,09 0,14 Länsstyrelsen 0,09 0,09 0,09 0,08 0,10 0,20 0,13 0,04 0,04 ALMI 0,09 0,10 0,06 0,08 0,10 0,19 0,11 0,05 0,06 Resultaten för alla respondenter visar på den stora betydelse som revisorer och banker har för mikroföretagare. Inte minst jämfört med vilken betydelse företagarna tillmäter kommuner, länsstyrelser, ALMI Företagspartner samt den egna företagsorganisationen. Det är uppenbart att företagare har mycket klart uttalade åsikter vilka organisationer de ser som mest betydelsefulla för utveckling av sitt företag. Noteras kan att det inte finns några signifikanta skillnader i hur de bedömer betydelsen av övriga organisationer, dvs de anser att den egna företagsorganisationen inte har större betydelse än kommun, länsstyrelse eller ALMI Företagspartner. Resultaten är delvis sensationella. Om t ex kommuner inte har någon betydelse för företagens utveckling kan man diskutera hur viktigt det är att arbeta med att underlätta för enskilda företag i kommunen alternativt kan de säga att de idag har arbetat så lite med dessa frågor att det är därför man tillmäts så liten betydelse. Resultaten borde också ge organisationer som ALMI Företagspartner och företagsorganisationer en hel del att fundera på. Det finns tendenser till avvikelser i synen på olika organisationer vad gäller mikroföretagare i små, mellan och stora kommuner. Företagarna i de små kommunerna verkar genomgående ha en mer positiv inställning till alla organisationer, men samma typ av fördelning mellan vilka av dessa som är viktigast. Man förskjuter bara skalan uppåt så att säga. Det skulle kunna vara ett tecken på fler kontakter mellan dessa organisationer och företagarna i små kommuner. Ytterligare en tendens finns och det är att företagare i stora kommuner i mindre omfattning anser att länsstyrelsen och ALMI Företagspartner har betydelse för deras utveckling. Inga av dessa tendenser är dock statistiskt säkerställda. 10