HUR SPARA OCH PLACERA TRYGGT, ENKELT OCH EFFEKTIVT?

HUR SPARA OCH PLACERA TRYGGT, ENKELT OCH EFFEKTIVT? En guide för företagare Tredje upplagan Björn Masalin 2007 Södra Finlands Företagarförening i samarbete med: RVM Bolagen Ab Björn Masalin 2007. Materialet får kopieras och distribueras fritt om källan anges på kopian. 1

Bästa företagare, Som företagare har du antagligen bättre möjligheter än många andra att spara och placera pengar för att erhålla ekonomisk obundenhet eller hög levnadsstandard - eller åtminstone en bra pension. Du har tagit ett större ansvar än vad många vågar. Du bär ansvar för din egen utkomst och kanske dessutom många andras, såväl för din familj som dina anställda. Likaledes ligger ansvaret för din framtida ekonomiska trygghet i dina händer eftersom du som företagare inte automatiskt åtnjuter samma lagstadgade socialtrygghet som t ex anställda. Syftet med den här guiden är att hjälpa dig att spara och placera tryggt, enkelt och effektivt - vare sig det är fråga om större summor som du samlat i företaget under några goda år eller fått genom företagsförsäljning - eller om det är fråga om små summor som du vill spara månatligen för att bygga upp en framtida pensionstrygghet et c. Avsikten har varit att göra guiden lättläst och praktiskt riktad så att du ska kunna anamma dig informationen på kort tid och koncentrera resten av din tid på din egen företagsverksamhet, familj, fritidssysselsättningar et c. Observera att när guiden skrevs låg allmänna räntenivån (12 månaders Euribor) på ca 4% och inflationen på ca 2%/år. För enkelhetens skull har jag i räkne- exemplen strävat att beakta den aktuella räntenivån och inflationen. Om du nu läser guiden många år senare så kan du hålla i tankarna att räntenivån och inflationen i allmänhet och speciellt på lång sikt utvecklas i samma riktning, men inte nödvändigtvis alltid. Även skatteprocenterna kan ha ändrats. Kolla i så fall också gärna med SFF om det finns en nyare version av guiden. Björn Masalin Ekonomie magister RVM Bolagen Ab 2

Innehåll 1. VARFÖR SPARA OCH PLACERA?... 4 2. FÖRETAGETS PENGAR... 5 3. LÅG RÄNTA KAN VARA EN OSYNLIG KOSTNAD... 6 4. TID ÄR PENGAR. BÖRJA PENSIONSSPARA I TID.... 7 5. BÄTTRE SENT ÄN ALDRIG... 8 6. RISKFRI EGENDOM FINNS INTE... 8 7. FÖRHÅLLANDET MELLAN PLACERINGSTID, RISK OCH RÄNTA... 9 8. TRYGGARE PLACERINGSFORMER... 11 9. BÖRJA MED PRINCIPBESLUTEN... 12 10. VAR MEDVETEN OM SKILLNADEN MELLAN KÄNSLOR OCH FÖRNUFT. 13 11. BEAKTA SKATTERNA... 15 12. FLERA KORGAR ELLER EN KOSTCIRKEL FÖR PENGARNA... 17 13. FÖRSÖK INTE GÖRA ALLT SJÄLV... 18 3

1. Varför spara och placera? Om du är i början av din företagarkarriär och ännu inte har hunnit samla någon ekonomisk reserv, ta en titt på dina pensionsarrangemang, din försäkringstrygghet för sjukdomsfall och arbetsoförmögenhet. Tänk på följande frågor: Om din företagsverksamhet aldrig skulle bli någon ekonomisk succé eller om du rent av skulle misslyckas, vad har du att falla tillbaka på? Om du blir så gammal att du inte mera orkar jobba, vad ska du leva på? Om du insjuknar så att du inte kan jobba mera, vad får du att leva på? Hur är det med din familj om du har sådan? De här är alla lite tråkiga frågor men viktiga. I början av din företagarkarriär kan du trygga din framtid med försäkringar för olika risker och småningom när du har ekonomisk framgång så kan du minska på din försäkringstrygghet och satsa mera på sparande och placerande. Det är vettigt att bygga upp en någorlunda bra kassa i början av företagandet och hålla fasta kostnaderna låga. Om du inte tycker om tanken att binda dig med höga fasta lagstadgade pensionspremier, överväg att komplettera med flexibla frivilliga försäkringar. Du som kommit en bra bit på vägen som företagare och har byggt upp ditt företag och fortfarande känner att du vill satsa allt extra kapital på företaget, fundera på ovanstående frågor och på dessa: Det är bra att du satsar hårt på ditt företag, för du bör ju tro på att ditt företag är den bästa investeringen som finns. Om du inte skulle tro det så skulle du väl sätta dina pengar på något annat? Kom samtidigt ihåg att all företagsverksamhet har sina risker. Om du har ett aktiebolag så är de ekonomiska riskerna begränsade till företagets förmögenhet, men det kan väl vara en hel del ändå. Om något oväntat skulle hända är företagets pengar alltid företagets pengar och dina personliga pengar dina egna. Att börja bygga upp en ekonomisk trygghet kan vara en bra idé. Det kan kännas lite trist att placera i en mängd börsbolag eller fonder et c som du inte kan känna lika bra som ditt eget företag och som inte kan ge dig lika bra avkastning som ditt eget företag, men det som låter trist när allt går bra kan kännas som en välsignelse i svårare tider. Många företagare upplever dessutom att det är vettigt att småningom lära sig lite om förmögenhetsförvaltning så att det inte kommer som en chock sedan när de har sålt sitt företag eller överlåtit det åt följande generation och ska börja lära sig att leva på sina placeringar och annars också bära ansvar för dem. 4

Om du har kommit så långt att du funderar på att inom de närmaste kvartalen/åren sälja ditt företag eller överföra det till dina barn, tänk på följande: Under de närmastkommande åren kommer ca 60 000 företag att byta ägare i vårt land. Det är fråga om generationsskiften och företagsförsäljningar som är nödvändiga för att företagare tillhörande de stora åldersklasserna vill börja ta det lugnare. Samtidigt har man konstaterat att det finns brist på intresserade nya företagare (d v s köpare) redan idag. Ju senare man startar planeringen för ett generationsskifte desto svårare blir det att få ett bra pris för sitt företag. Ett gott råd till dem som redan börjat fundera på saken är att i god tid ta kontakt med en rådgivare eller specialist. Hur du förverkligar försäljning av eller generationsskifte i ditt företag kan åtminstone ekonomiskt sett - vara det mest avgörande beslutet i din företagarkarriär. 2. Företagets pengar Det kan finnas situationer då det kan vara vettigt för ditt företag att placera pengar utanför den egna affärsverksamheten. Kanske ditt företag har haft lönsam verksamhet och kunnat bygga upp en kassareserv under årens lopp. Kanske du förbereder ditt företag för framtida investeringar eller strategiska företagsköp genom att spara pengar. I dessa fall kan det vara ide att placera pengarna någon annanstans än på bankkonto. Det är ändå skäl att tänka på följande saker: Företaget ska inte vänta sig bättre avkastning från placeringsverksamheten än den egna affärsverksamheten. Den egna verksamheten är man specialiserad på. Om man skulle eftersträva lika hög avkastning genom att placera i fonder eller börsaktier så kräver det antingen en hög arbetsinsats eller hög risk. Ingendera är önskvärt. Ett företag borde inte använda för mycket tid och resurser på arbetsuppgifter som inte hör till det egna kärnkunnandet. Det är oftast vettigare att lägga ut förvaltningen av en förmögenhetsmassa än att använda den egna personalen för arbetet, även om det skulle kännas lockande. Om företaget inte har annan användning för pengarna, överväg att betala ut dem i form av dividend etc. Företagets pengar är alltid riskkapital och om de inte behövs i företaget så kan det vara ett riktigt beslut att ta ut dem. 5

3. Låg ränta kan vara en osynlig kostnad Om du har mycket pengar liggande på vanligt konto utan ränta under en lång tid så kan du faktiskt förlora en hel del pengar på det. Tabellen nedan visar att om vi räknar med en inflation på 2 procent per år så har du t ex av en 10 000 euros summa på 5 år förlorat 776 EUR (10 000-9 224) och på 20 år nästan 3 188 EUR (10 000 6 812) p g a inflationen som gnagt på värdet av dina pengar. A:ränta: -2 % B:ränta: 5 % Alternativkostnad år värde förändring Värde förändring =skillnad (B-A) 1 10 000-200 10 000 500 0 2 9 800-196 10 500 525 700 3 9 604-192 11 025 551 1 421 4 9 412-188 11 576 579 2 164 5 9 224-184 12 155 608 2 931 6 9 039-181 12 763 638 3 724 7 8 858-177 13 401 670 4 543 8 8 681-174 14 071 704 5 390 9 8 508-170 14 775 739 6 267 10 8 337-167 15 513 776 7 176 11 8 171-163 16 289 814 8 118 12 8 007-160 17 103 855 9 096 13 7 847-157 17 959 898 10 111 14 7 690-154 18 856 943 11 166 15 7 536-151 19 799 990 12 263 16 7 386-148 20 789 1 039 13 404 17 7 238-145 21 829 1 091 14 591 18 7 093-142 22 920 1 146 15 827 19 6 951-139 24 066 1 203 17 115 20 6 812-136 25 270 1 263 18 457 Om man dessutom beaktar vad du kunde få för ränta om du placerade pengarna bättre, så är skillnaden mellan det bättre och sämre alternativet på 5 år 2 931 EUR och på 20 år 18 457 EUR. Denna skillnad kallas för alternativkostnad. Om man delar upp ovanstående alternativkostnad på antal år så kommer man fram till en årlig kostnad på ca 923 EUR/år. Som företagare är du säkert van att hålla koll på alla kostnader. Om du skulle ha en onödig kostnad av motsvarande storlek från något annat så skulle du antagligen göra något åt saken, eller hur? 6

150 100 50 Kassalikviditet (konto), 1000EUR 0 1 2 3 4 år Bilden ovan beskriver kassautvecklingen i ett företag. I ovanstående fall skulle man ha kunnat placera 50 000 EUR vettigare för flera år och därmed sparat alternativkostnader på tusentals euro. 4. Tid är pengar. Börja pensionsspara i tid. Månatligt sparbelopp, EUR 200 200 200 200 Antal år kvar till pensionen 30 20 20 10 Årlig ränta, % 8 8 4 4 Besparingarnas värde vid pensionsålder, EUR 298 071 117 804 73 354 29 449 Pensionstidens längd, år 20 20 20 20 Uppskattad månatlig pension, EUR 2 493 985 445 178 Tabellen ovan visar hur avgörande betydelse spartiden och räntan har för ett sparprogram. Tiden: Om man t ex börjar spara för sin egen pension vid 30 års ålder, med målsättning att gå pension som 63-åring, så kan man med ett 200 euros månatligt sparbelopp komma upp i ett sparkapital på nästan 300 000 EUR i början av pensionsåldern, vilket möjliggör en månatlig pension på 2 493 EUR/mån under 20 års tid (fram till 83-års ålder). Om man börjar 10 år senare som 43-åring så är motsvarande summor 117 804 EUR och 985 EUR/mån, alltså 60% mindre. Räntan: Om man börjar spara som 43-åring men får bara 4% ränta i stället för 8%, så är motsvarande summor 73 354 EUR (besparingarnas värde i början av pensionen) och 445 EUR/mån (månatliga pensionen), alltså ungefär hälften mindre än om räntan hade varit 8%. Notera dessutom att ju kortare spartiden är, desto mindre årsränta kan man vänta sig att få ifall man inte vill ta risker. Därför kan du inte vänta dig att få särskilt hög pension om du har bara 10 år kvar till pensionsåldern när du börjar spara. 7

5. Bättre sent än aldrig Tyvärr börjar många företagare tänka på pensionstrygghetsfrågor ganska sent. Exemplet ovan visar vikten av att börja i tid. Men också här gäller bättre sent än aldrig. Om du nu är i 53-års åldern och har förbisett pensionstrygghetsfrågorna tidigare, så kanske du inte hinner bygga upp en drömpension mera. Men å andra sidan är det mycket möjligt att du kan påverka din framtidstrygghet avgörande. Om du i framtiden har en mycket liten lagstadgad företagarpension så kan det underlätta väldigt mycket att ha en liten frivillig pension vid sidan om. Som du ser i tabellen nedan kan du förbättra dina pensionsutsikter avsevärt genom något eller några av följande åtgärder: a) Jobba på tills du är exempelvis 68 och på så vis förlänga spartiden och förbättra räntan b) Nöja dig med en 5 eller 10 års aktiv pensionstid och klara dig med en mindre pension efter det. c) Sätta undan en större månatlig sparsumma I tabellen nedan kan du se hur ovanstående åtgärder påverkar dina pensionsutsikter. D-spalten är med som jämförelse. Pensionsuppskattningen i H-spalten är möjlig om du gör alla ovanstående åtgärder (a, b och c). D E F G H Åtgärder (se texten) - a) b) c) a), b),c) Månatligt sparbelopp, EUR 200 200 200 400 400 Antal år kvar till pensionen 10 15 10 10 15 Årlig ränta, % 4 8 4 4 8 Besparingarnas värde vid pensionsålder, EUR 29 449 69 207 29 449 58 899 138 415 Pensionstidens längd, år 20 20 10 20 10 Uppskattad månatlig pension, EUR 178 579 298 357 1 679 6. Riskfri egendom finns inte Oberoende om du har större summor av ditt företags inkomster att placera eller lite extra pengar i kassan att sätta undan, är det bra att fundera på placeringsrisker. Helt riskfria placeringsformer finns tyvärr inte. Inte ens bankkontot är helt säkert, objektivt sett. Sedan några år tillbaka garanterar staten bankkonton upp till 25 000 Eur. Om man har större pengar på kontot, är alltså resten beroende av bankens ekonomiska stabilitet. Sannolikheten för bankkonkurser är väl 8

mycket liten men inte helt omöjlig. De som minns recessionen, minns också bankkrisen. I den fria internationella ekonomin vi lever idag så behövs det tyvärr inte en recession för att fälla en bank. Man kan kategorisera risker på många sätt. Det finns tjocka teoriböcker som behandlar olika typer av risker. Det skrivs om systematisk och osystematisk risk om bolagsrisk vs marknadsrisk, samt inflationsrisk och skatterisk, etc. En praktisk kategorisering av olika risker för placeraren kan vara följande: o risk att förlora kapitalet eller en del därav o risk att placeringens värde varierar över tiden o risk att inte få någon ränta eller endast en dålig ränta Enligt den här logiken kan man kategorisera placeringar med olika risknivåer enligt följande: o placeringar där kapitalet är osäkert o placeringar där kapitalet är säkrat men räntan är osäker o placeringar där kapitalet och en minimiränta är säker men tilläggsräntan osäker o placeringar där kapitalet är säkrat och räntan är förutbestämd Med säkrat kapital eller minimiränta avses att det finns en bank, ett försäkringsbolag eller t ex fondbolag som ger en garanti för att du får minst ditt ursprungliga kapital tillbaka inom en bestämd tid. Om man bortser från riskerna att garantigivaren förlorar sin betalningsförmåga så är dessa placeringsformer ganska säkra. 7. Förhållandet mellan placeringstid, risk och ränta I regel finns det mindre möjligheter att tjäna hög ränta eller avkastning på placeringar ju större del av kapitalet är säkrat och ju noggrannare räntan är bestämd. Om du är beredd att sätta dina pengar på ett kort t ex i aktier av ett tillväxtbolag, kan du få t o m hundratals procent i tillväxt under ett år. En aktiefond där risken att förlora andelar av kapitalet är mer begränsad - kan ge tiotals procent. Den andra ytterligheten är att du sätter dina pengar på ett tidsbundet konto eller obligationer med på förhand bestämd ränta. Då kan du maximalt få 3-4% p.a. med dagens räntenivåer. 9

Riskklass 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Vad är säkert? ingenting en del av kapitalet antagligen bra ränta på lång sikt ränta över inflation hela kapitalet kapitalet och en grundränta kapitalet och räntan Vad är osäkert? hela kapitalet en del av kapitalet Värdet på kapitalet kan variera kraftigt Värdet på kapitalet kan variera hela räntan en del av räntan inflationen Väntad årsränta 0-1000% 0-100% 10-15% 5-10% 3-7% 2-5% 0-2% Rekomenderad placeringstid?? minst 10 år minst 5 år minst 4 år minst 3 år högst 2-3 år I tabellen ovan har sammanfattats några tumregler om förhållandet mellan risk, ränta och placeringstid. För långa placeringar d v s för pengar som du sannolikt behöver först om fem år eller senare kan du få bästa avkastningen om du accepterar att värdet på kapitalet får variera d v s också tillfälligt sjunka under utgångsvärdet. Då är det sannolikt att du får bästa avkastning genom aktie- eller blandfonder. Detta är ett faktum som många betvivlar, för aktiekurserna tenderar att rasa med några års mellanrum, och dessa dåliga nyheter får mer publicitet än de goda. Låt mig därför berätta ett par exempel som bevis. Om du placerade i finska aktier enligt börsindexet (d v s köpte lite av alla aktier på finska börsen eller placerade i väl spridda finska aktiefonder) i december 1997 så hade du i mars 2003, dryga fem år senare varit ca 80% på plus trots den börsnedgång på ca -75% vi hade åren 2000-2003. Med andra ord, om du hade placerat en hundring (100 euro eller ca 600mk) år 1997 så hade du ca fem år senare 180 euro värda placeringar. Den nedgång vi hade åren 2000-2003 var inte speciellt unik: Mellan åren 1989 och 1991 sjönk finska börsindexet ca - 70%. Och trots det, om du hade satsat en hundring år 1989 när priserna var som högst, så hade du femton år senare, när kurserna var som lägst år 2004, varit ca 300% på plus, d v s din ursprungliga hundring hade varit värd ca 400 EUR. Om du fortfarande ägde aktierna eller aktiefonderna i slutet på februari 2007 (när detta skrivs), hade du varit ca 660% på vinst, alltså din ursprungliga hundring vore värd ca 760 euro. Och om du hade råkat sälja dina aktier eller fondandelar redan efter elva år, år 2000 när aktiepriserna var på sin topp, så hade du kunnat 10

göra en ca 1400% vinst, på den delen, alltså skulle din ursprungliga hundring nu blivit varit värd omkring 1500 EUR. Om du fortfarande är osäker så gå och kolla olika aktiemarknaders historiska utveckling t ex på www.mscidata.com. Om du vill få en inblick ännu längre tillbaka i historien så kan jag rekommendera Seppo Saarios eller Vesa Puttonens böcker om aktieplacerande. Den största risken med att placera i aktiefonder är om man skulle råka behöva sina pengar just då när de är t ex 70% mindre värda än när man placerade pengarna. Då så skulle man kanske vara tvungen att acceptera förlusten och nöja sig med 30% av vad man hade förr. Om man å andra sidan har möjlighet att vänta några år så är det sannolikt att värdet har återhämtats. Om man kollar på slumpmässigt valda 10-årsperioder i historien så finns det ytterst få perioder då aktieindexen skulle ha sjunkit. Tvärtom så finns det en massa tidsperioder då de har stigit. I medeltal har aktieindexen i västvärlden stigit med 10-15% per år före inflation och 5-10% per år inflationen beaktad. 8. Tryggare placeringsformer Om du är ute efter jämnare värdestegring eller ränta, finns det gott om alternativ till aktiebaserade placeringar. Medellånga placeringar kan vara i räntefonder, obligationer, samt traditionella försäkringar. Även bostäder och skog kan vara bra alternativ eller komplement. I räntefonder och obligationer är ditt kapital säkrat av staten och genom finansinspektionens regler. Placeringens värde kan dock variera då den allmänna räntenivån varierar. Likaså kan bostäder och skog variera i värde om allmänna prisnivån varierar. Om du vill ha en placering vars värde inte varierar, kan traditionella försäkringar vara ett starkt alternativ. De ger i allmänhet en grundränta på 2,5% per år och ett extra tillägg beroende på försäkringsbolagets placeringsverksamhet. Från bruttoräntan subtraheras försäkrings-bolagets kostnader, men trots detta kan avkastningen vara 4-7 % år. Efterfrågan på alternativa placeringsformer ökat under de senaste åren. En placeringsform som stigit i popularitet är aktieindexlån. Om ditt förnuft säger att du borde placera mera i aktiefonder men ditt hjärta säger emot, kan detta vara ett alternativ. Du har en möjlighet att dra nytta av stigande aktieindex utan att behöva riskera ditt kapital i fall kurserna skulle falla. Du kan få t o m 60-80% av aktieindexets stigning. Utgångspunkten är att du måste acceptera en viss tidsgräns för din placering i allmänhet 3-5år. Förutom kapitalet garanteras du ofta en liten grundränta. 11

En annan placeringsform som ökat i popularitet är hedge-fonder. De är fonder som har möjlighet att ge hög avkastning även under sjunkande aktiekurser. Vissa hedgefonder har som mål att ge högre avkastning än aktiefonder och aktieportföljer, men i praktiken eftersträvar de flesta att ge en jämn avkastning i alla tider. Den förstnämnda gruppen kan ha mycket höga värdefluktuationer och även andra risker. Om du placerar i en sådan kan det vara en god ide att välja en med kapitalgaranti. 9. Börja med principbesluten Det är lättare att fatta beslut om man först gör principbeslut om helheter och först sedan om detaljerna. I placeringssammanhang betyder det att först besluta om placeringsformer (t ex fastigheter och obligationer) och sedan det exakta placeringsobjekt (t ex affärslokaler i Helsingfors och Kommunernas 4 års obligationer) och/eller tjänsteproducenter (t ex fastighetsmäklare och fondbolag). 9.1. Tidsperspektivet Den kanske viktigaste frågan när du väljer placeringsformer är tidsperspektivet, d v s när det är sannolikt att du behöver olika delar av dina pengar. Det kan därför vara nyttigt att dela in placeringssumman i tre delar tex: a) En del som du sannolikt behöver inom två-tre år, b) en del som du sannolikt inte behöver inom tre år men kanske inom 5 år och c) en del som du sannolikt inte behöver inom 5 år utan först efter 5-10 år eller ännu senare. a) Kassa, korta placeringar Låg ränta b)medellånga placeringar. Bättre ränta c) Långa placeringar Bästa räntan 0 3 5 10 Tid (år) Max Min 12

På strecken ovan kan du skriva in hur mycket du uppskattar att du maximalt och minimalt behöver pengar på kort och medellångt tidsperspektiv. Resten borde du placera på lång sikt för att få bättre ränta. 9.2. Risknivån Risknivån är följande stora fråga du bör ta ställning till. För medellånga och långa placeringarna bör du besluta hur stor risk du accepterar. Som hjälpmedel kan du använda följande tabell. A Mera riskfyllda delen B Mindre riskfyllda delen C Helt riskfria delen 1 Vilken risk-klass eller typ av placering? 2 Hur stor del av helheten? (EUR eller %) 3 Hur mycket får värdet på kapitalet minska tillfälligt? 4 Hur mycket får räntan variera? 5 Väntad ränta per år 6 Rekommenderad placeringstid, år TOTALT /Medeltal Det kan kännas bra att dela in placeringen i t ex tre delar; en mera riskfylld, en mindre riskfylld och en helt riskfri del. Fundera på * hur stor risk du accepterar för de olika delarna, * hur stor del av placeringen du vill fördela på de olika placeringsformerna, * hur mycket kapitalets värde och/eller räntan får variera. Fyll i siffrorna i tabellen. Svar på hur stor ränta du kan vänta dig att få kan du få delvis från tabellen i kapitel 7, och mera exakta uppskattningar får du bäst av tjänsteproducenter och experter (se kapitel 13). 10. Var medveten om skillnaden mellan känslor och förnuft Enligt undersökningar påverkar känslorna mänskors placeringsbeslut mycket starkare än rationella kriterier. Samtidigt är det ofta så att enbart känsloorienterade beslut inte leder till de bästa lösningarna i spar- och placeringssammanhang. Det kan därför vara bra att vara medveten om sina 13

känslor och kunna ifrågasätta dem när man gör beslut. Här är några exempel på vanliga, farliga känslor. 10.1. Den förrädiska känslan av trygghet Du kommer kanske ihåg att det för flera år sedan fanns bilar utan säkerhetsbälten. Äldre mänskor körde ofta utan, även efter att säkerhetsbälten blev obligatoriska. Jag har alltid kört utan, och det har aldrig hänt något kunde man få höra. Så fungerar vi mänskor psykologiskt. Första gången vi gör något nytt så är vi på alerten och funderar på risker. Men när vi har gjort samma sak en eller flera gånger tidigare så börjar det kännas tryggt. Samma sak gäller med placeringar. Det känns t e x tryggt att placera i en bostad om man redan äger en eller flera från förut. Det känns då lätt som om bostäder är den tryggaste placeringsformen som finns, och man bestämmer sig att köpa en till för uthyrning. Men egentligen skulle det objektivt sett vara tryggare att sprida placeringsriskerna i andra placeringsformer. 10.2. Fartblindhet och guldfeber Ett annat exempel på falsk trygghetskänsla är den känslan vi får när börs- och aktiefonds- kurserna har stigit några år i rad. I sådana tider glömmer vi lätt alla risker och är inte intresserade av lägre avkastande tryggare placeringsobjekt utan vill ha hög avkastning till vilket pris som helst. I sådana tider är allt fler villiga att placera stora andelar av sina förmögenheter i aktier och aktiefonder även om det kanske skulle vara vettigt att placera en större del i andra instrument just då. 10.3. Rädsla och panik Motsatsen till fartblindhet och snålhet, är den känsla av rädsla och panik som de flesta grips av när börs- och aktiefondskurserna har sjunkit under ett par års tid. I sådana tider är mänskor överdrivet försiktiga och ovilliga att placera i aktier och aktiefonder även om det tvärtom rationellt tänkt skulle vara vettigare att placera aktiebaserat när aktiekurserna har kommit ned ordentlig till billigare nivåer, eftersom man då kan få dubbelt fler aktier eller fondandelar för samma summor som före kursnedgångarna. När kurserna rasar kan också många gripas av panik och sälja sina aktier och aktiefondsandelar för låga priser, även om det oftast skulle vara vettigare att vänta - åtminstone om man har en väl spridd aktieportfölj eller fond, för historiskt sett har alla börsras varit kortare och grundare än påföljande uppgångar. 10.4. Beslutsångest 14

Som företagare är du antagligen vanare än de flesta att göra beslut. Trots det är det möjligt att också du har svårt att besluta om placeringen av dina pengar. Ju större del av din egendom du överväger att omplacera desto större kan beslutsångesten vara. Då kan det ofta gå så att man besluter att skjuta upp på beslutet. Notera att jag använde ordet omplacera. Vad jag menar är att om du har egendom så är den ju redan placerad någonstans. Om du har pengar på kontot så är de ju placerade på kontot. Om du äger fastigheter eller börsaktier så är ju pengarna redan placerade. Om du bestämmer att skjuta upp ett beslut så besluter du samtidigt att behålla dina nuvarande placeringar. Ofta känns det inte som ett beslut, utan man upplever ofta att endast en förändring föregår ett beslut. Som jag nämnde så kan beslutsångesten ofta bli större ju större del av din förmögenhet du överväger att omplacera. Därför kan det vara förnuftigt att framskrida steg för steg. 11. Beakta skatterna Som företagare har du antagligen lärt dig att beakta skatter som en kostnad bland andra kostnader som bör kontrolleras och minimeras om möjligt. Det är klart att myntet har två sidor också i detta sammanhang: Många upplever att det är bra att få betala skatt för att upprätthålla det välfärdssamhälle vi lever i. Å andra sidan är det få som upplever att förhållandet mellan det man själv får och beskattaren tar är särskilt rättvist i dagens Finland. De flesta anser att det är berättigat att beakta skatterna när man sparar och placerar. Inkomstskatt Kapitalinkomstskatt Procentsats 15,5 56% 28% Gåvooch arvskatt 0 48% Tabell: De mest betydande skatterna och skatteprocenterna (år 2007) ur spararens och placerarens synvinkel. Inkomstskatten tänker man sällan på när man funderar på placeringsfrågor. Om du har för avsikt att bygga upp ett sparkapital från dina inkomster, så har inkomstskatten betydelse. Skatteprocenten påverkas ju av din lönenivå och hemkommun etc, men dessutom kan inkomstskatten minska om du sparar i en pensionsförsäkring eller en egen bostad (som du köpt med lån). Det är oftast möjligt att påverka skattekostnader relaterade till sparande och placerande relativt väl om man tar sig tiden att planera. Kom ihåg att din revisor eller bokförare et c som känner till företags- och lönebeskattningens frågor, 15

nödvändigt inte är expert på skattefrågor anknutna till sparande och placerande i privat namn. Det finns ofta bättre experter för det. A: Mera skatter B: Mindre skatter C: Inga skatter (teoretiskt) Värde i början, EUR 200 000 200 000 200 000 Värde 20 år senare efter skatter och kostnader 593 999 726 843 925 873 I tabellen ovan har sammanfattats en jämförelsekalkyl där man har räknat hur en förmögenhet har stigit i värde och beskattats (kapitalinkomstskatt, och arvskatt) i två olika fall (A och B). I båda fallen har man antagit att förmögenhetens värdeökning är den samma, 8% per år, och att antalet arvingar (barn och barnbarn totalt) vid dödstidpunkten varit 9 personer. Dessutom har man antagit att placeraren lever i 20 år, varefter förmögenheten går i arv åt barn och barnbarn. I A-fallet har placeraren och hans arvingar haft otur (eller oskicklighet) för att han/hon har hamnat ut för stora skatter både under livstid (kapitalinkomstskatt) och därefter (arvskatt). I B-fallet har skatterna blivit mindre för att placeraren har o överfört en stor del av sin förmögenhet till arvingarna genom donationer redan under sin livstid o ägt placeringsformer (försäkringar) som beskattats lägre både under livstid och vid arv. o ägt placeringarna under lång tid Spalt C finns med som en jämförelse för att visa beskattningens betydelse ur placerarens och hans familjs synvinkel. Det är omöjligt att med säkerhet veta vilka placeringsformer vid olika tider är mera eller mindre fördelaktiga ur skatte synvinkel eftersom skattereglerna justeras eller ändras med några års mellanrum. Man kan säga att varje skattelagändring är en skatterisk för placeraren. I teorin kunde man ju flytta pengarna från en placeringsform till en annan varje gång det blir lagändringar. I praktiken fungerar det sällan för man får inte alltid veta om lagändringarna på förhand och varje omplacering leder oftast till höga skatter i sig. Därför kan det vara ide att sprida skatteriskerna, d v s att spara och placera mångsidigt i många olika placerings-former. På så vis kan du undvika att du eller din familj hamnar att betala maximala skatter då pengarna behövs. 16

12. Flera korgar eller en kostcirkel för pengarna Aktier, aktiefonder etc. Placeringsförsäkringar Pensionsförsäkringar Fastigheter, skog etc. Obligationer, räntefonder etc Övriga fonder Övriga Placeringsformer källa: www.susning.nu/kostcirkel Du känner säkert till den Traditionella kostcirkeln? Också när det gäller placeringar så är mångsidighet både vettigt och hälsosamt! Det finns inte helt riskfria placeringar och olika placeringsformer är avkastningsmässigt och beskattningsmässigt lönsamma vid olika tider (och det inte är möjligt att med säkerhet veta skillnaden på förhand). Därför är den bästa garantin för säkerhet att sprida pengarna på många olika placeringsformer. Om bostadspriserna skulle rasa så har man inte alla pengar i bostäder. Om banken eller favorit- börsaktien eller favoritfonden skulle rasa, så har man inte alla pengar där. Det gamla ordspråket om alla ägg i samma korg har alltid stämt och kommer säkert alltid att stämma. En del placeringsformer är beroende av varandras utveckling så att deras värden stiger eller sjunker ofta samtidigt, de korrelerar. Om man t ex skulle nöja sig med att sprida sina placeringar i olika börsaktier, men alla i samma bransch eller samma land, så skulle man ha mindre nytta av spridningen. Ett steg i rätt riktning skulle vara att köpa aktier (eller fonder) som är beroende av många olika branscher och länder. Ett vidare steg i rätt riktning skulle vara att dessutom sprida pengarna i helt olika typer av placeringar, så att man skulle äga börsaktier, aktiefonder, räntefonder, bostäder, försäkringar, obligationer, skog, konst, o s v vars värdeutveckling korrelerar mindre sinsemellan. 17

13. Försök inte göra allt själv Vi finländare är ett gör-det-själv- folk. Vi vill göra mycket själva, om inte på annat sätt så med sisu. Det kan vara bra i många sammanhang men som företagare vet du att det inte alltid lönar sig. Du vet att dina kunder inte skulle göra ditt jobb lika bra som du eftersom de inte har din kunskap, erfarenhet och dina redskap. Likaledes har du antagligen förstått att delegera en del av uppgifterna i ditt företag till anställda eller utomstående experter. Samma princip gäller när du ska förvalta dina pengar: Det lönar sig inte att göra allt själv. 13.1. Var kan man få råd och hjälp? Traditionellt går finländaren till sin bank för placeringsråd. Det börjar dock vara allt vanligare att man vill använda sig av flera alternativa rådgivare och tjänsteproducenter. Om du vill ha alternativ så kan du t.ex. vända dig till fondbolag som specialiserar sig på att förvalta placeringsfonder eller förvaltningsbolag som erbjuder individuella förvaltningstjänster (för större summor). Många försäkringsbolag erbjuder också spar- och placeringstjänster idag. Dessutom finns det internationella banker, fondbolag och förvaltare som erbjuder sina tjänster åt finländare. Det finns mycket stora skillnader mellan olika tjänsteproducenters spar- och placeringstjänster i dag. Enligt vissa undersökningar har icke-bankrelaterade fondbolags fonder presterat bättre än bankernas fonder. Likaledes finns det undersökningar som påvisar att internationella fond- och förvaltningsbolag presterar bättre än de inhemska. De internationella placerings- och försäkringsbolagens tjänster är ofta längre utvecklade p g a att det sedan länge har existerat hårdare konkurrens i många länder än i Finland i branschen. Det kan alltså vara en bra ide att jämföra olika företags erbjudanden. 13.2. Obundna rådgivare Om du vill ha en objektiv bild av placeringsalternativen men inte har tid eller intresse (eller kunskap) att jämföra olika alternativ och tjänsteproducenters erbjudanden så kan du vända dig till en s.k. obunden placeringsrådgivare. Dessa förmedlar ofta flera olika fondbolags och försäkringsbolags placeringstjänster och de har ofta gjort en stor del av jämförelsearbetet färdigt och rekommenderar lämpliga paket för placerare i olika situationer. Obunden placeringsrådgivning är en relativt ny bransch i Finland (1994). Traditionellt har tjänsten använts mer av förmögnare mänskor men i USA och England där branschen kommer ifrån så är det mycket vanligt att man har sin egen independent financial adviser. Trenden är samma hos oss i Finland. 18

I Finland saknar branschen till vissa delar fortfarande övervakning. Endast de rådgivare som är registrerade försäkringsmäklare är övervakade (av finansinspektionen och/eller försäkringsinspektionen). För att vara på säkra sidan när du väljer en obunden rådgivare kan det därför vara bra att välja en som: o har registrerad fond- och ellerförsäkringsmäklarstatus (övervakning och registrering av försäkringsinspektionen), o representerar flera fondbolag, försäkringsbolag, och förvaltningsbolag (helst utan ägarkoppling), o har flera års erfarenhet och hög utbildning, o arbetar i ett större team med sakkunniga kollegor, o Har goda referenser, dvs personer som rekommenderar. Om tre av dessa fem kriterier uppfylls så torde du kunna vara säker på att du får goda råd. 13.3. Kolla med företagarföreningens rådgivningsnätverk! Om du känner att du behöver hjälp med att hitta obundna placeringsrådgivare, skattejurister, försäkringsmäklare, företagsförsäljnings- eller generationsskiftesexperter et c, så kom ihåg att företagarföreningen har ett nätverk av sakkunniga och erfarna rådgivare som faktiskt är specialiserade på just företagarnas specialfrågor. Utgivare: Södra Finlands Företagarförening Kajsaniemigatan 13 A, 00100 Helsingfors Telefon 09 229 221 thomas.palmgren@suomen.yrittajat.fi I samarbete med : RVM Fondförsäkringsmäklarna Ab Arkadiagatan 15C, 00100 Helsingfors Telefon 09 2709 1700 www.rvm.fi bjorn.masalin@rvm.fi Björn Masalin 2007. Materialet får kopieras och distribueras fritt om källan anges på kopian. 19