SVERIGES FÖRSÄKRINGSFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

SVERIGES FÖRSÄKRINGSFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 Året i korthet 2 Vd har ordet: Vi arbetar för en modern och konkurrenskraftig försäkringsbransch 4 Försäkring skapar trygghet där det finns risk 6 Arbetsskadekommissionen ser över arbetsskadeförsäkringen 8 Solvens II Stärkt konsumentskydd och ökad konkurrens 10 Försäkringsgaranti - kostnaden motsvarar inte nyttan 12 På väg mot en global redovisningsstandard för försäkring 14 Resultat- och balansräkning 15 Styrelse och utskott 16 Medlemmar

Året i korthet En våg av regleringsförslag efter finanskrisen Försäkringsbranschen påverkades även 2010 av den våg av regleringar och förändrad tillsyn som följer på finanskrisen. Under året har Försäkringsförbundet behandlat flera förslag och initiativ som kan få stora konsekvenser för försäkringsbranschen om de genomförs fullt ut. Det gäller till exempel utformning av detaljregleringen inom ramen för det nya regelverket Solvens II och EU-kommissionens aviserade förslag till ett försäkringsgarantisystem. Försäkringsbranschen tillsätter en arbetsskadekommission I november 2010 tillsatte Försäkringsförbundet en fristående arbetsskadekommission som ska lämna förslag till hur en ny eller reformerad arbetsskadeförsäkring kan utformas. Utgångspunkten är att den som drabbas av en skada ska kunna få de bästa förutsättningarna för sitt framtida liv. Björn von Sydow är ordförande för kommissionen som består av forskare inom medicin, juridik och ekonomi samt personer med erfarenhet av arbetsskadefrågor från domstol, AFA, Försäkringskassan och försäkringsbranschen. Arbetsskadekommissionen finansieras av försäkringsbranschen. Dialog med politiker och andra beslutsfattare Försäkringsförbundet har en löpande dialog med politiker och andra beslutsfattare. Flera av förbundets medarbetare fanns till exempel på plats i Almedalen under politikerveckan i juli. Under veckan arrangerade förbundet ett möte för bland annat riksdagsledamöter om privat försäkring i det framtida socialförsäkringssystemet. Försäkringsförbundet är också remissinstans i frågor som rör branschen. Under året fick förbundet närmare 70 skrivelser för yttrande. På internationell nivå deltar förbundet i konsultationer från olika organ, som är öppna för alla att besvara. Kunskapsspridning om viktiga branschfrågor Försäkringsförbundet arrangerar årligen flera konferenser, seminarier, kurser och informationsmöten. I samband med årsmötet den 5 maj hölls en välbesökt konferens om privat försäkring i det framtida välfärds- och socialförsäkringssystemet. Försäkringsförbundets vd, Christina Lindenius, presenterade förbundets plattform i arbetet med socialförsäkringar. I maj stod förbundet även värd för ett seminarium med Karel van Hulle, chef för Insurance and Pensions på EUkommissionen, som talade om reglering i försäkringssektorn efter finanskrisen. I augusti arrangerade Försäkringsförbundet ett internationellt seminarium om arbetet med att utveckla en global redovisningsstandard för försäkring. Det var ett välbesökt seminarium med deltagare från den nordiska försäkringsbranschen. Under hösten genomförde förbundet, i samarbete med Svenska Försäkringsföreningen, ett klimatseminarium på temat: Hur blir försäkringsbranschen klimatsmart?. Bland talarna fanns miljöminister Andreas Carlgren. Ökad dialog med medlemmarna Med start under 2010 genomför Försäkringsförbundet medlemsmöten för alla medlemmar två gånger om året. I juni och december fick intresserade medlemmar ta del av information och möjlighet att diskutera aktuella frågor med förbundets vd och medarbetare. Under året påbörjades även ett projekt för att utveckla Försäkringsförbundets webbplats och informationen till medlemsföretagen. Fortsatt utveckling av minpension.se Under 2010 fortsatte arbetet med att utveckla minpension.se, som ger samlad information till alla som tjänar in pension i Sverige. I december 2010 var 24 pensionsbolag anslutna till pensionsportalen. Totalt gjordes drygt 4,5 miljoner prognoser under året. Vid årets slut hade minpension.se 1, 2 miljoner registrerade användare. 1

Vd har ordet: Vi arbetar för en modern och konkurrenskraftig försäkringsbransch Det är viktigt att den våg av regleringsförslag som presenteras efter finanskrisen hamnar rätt och inte leder till en överdriven reglering av försäkringsbranschen. Det skulle få negativa konsekvenser, inte bara för försäkringsföretagen utan även för kunderna och samhällsekonomin i stort. Det menar Försäkringsförbundets vd Christina Lindenius. Vad hände under 2010? - I kölvattnet av den globala finanskrisen har vi sett en våg av regleringsförslag, både inom ramen för EUsamarbetet och globalt. Man kan faktiskt tala om en bombmatta av lagstiftningsinitiativ. Flera av de förslag som har presenterats kan få långtgående konsekvenser för försäkringsbranschen, om de genomförs fullt ut. Det gäller till exempel Solvens II där vi, i spåren av finanskrisen, ser en tendens till höjda krav. EU-kommissionens aviserade förslag till ett försäkringsgarantisystem inom Europeiska unionen är ett annat exempel. På nationell nivå ser jag till exempel en ökad aktivitet inom socialförsäkringsområdet, bland annat genom tillsättandet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Dessa frågor kommer att få stor betydelse för branschens utveckling framöver. Är du särskilt nöjd med något som har uppnåtts? - Det är glädjande att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen nu har påbörjat sitt arbete med att se över försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Det visar att det finns en vilja hos politikerna att utvärdera dagens system och att titta på alternativa former. När det gäller Försäkringsförbundets arbete ser jag branschens initiativ till en arbetsskadekommission som ett stort steg och förhoppningsvis ett viktigt bidrag till Socialförsäkringsutredningen när det gäller analys av arbetsskadeförsäkringen. Det är extra roligt att så många engagerade och kunniga personer vill ingå i kommissionen och att vårt initiativ mottogs väl av alla berörda parter. Vilka utmaningar ser du för försäkringsbranschen? - Det är viktigt att de regelförslag som har presenterats efter finanskrisen hamnar rätt och inte leder till en överdriven reglering av försäkringsbranschen. En överreglering skulle få negativa konsekvenser, inte bara för försäkringsföretagen utan även för kunderna och samhällsekonomin i stort. Genom vårt arbete i Sverige och i Europa har lagstiftarna gradvis fått en ökad förståelse för att kapitalkraven bör hållas på en rimlig nivå och att rörelsereglerna ska vara ändamålsenliga. Men det finns fortfarande en del missriktade förslag. Försäkringsförbundet och våra medlemsföretag måste till exempel fortsätta att förklara varför vi anser att försäkringsgarantisystem är onödiga och kostsamma. Vidare ser vi att Solvens II och tjänstepensionsdirektivet kommer att få mycket stor betydelse för utformningen av tjänstepensioner framöver. Det blir en stor utmaning att hantera denna förändring. En annan spännande utmaning är arbetet med att lyfta fram privat försäkrings roll som ett komplement till våra socialförsäkrings- och välfärdssystem framöver. Hur blir man en framgångsrik branschorganisation? - Man måste vara en lyssnande organisation och vara lyhörd för sina medlemmars önskemål och behov. Det är nödvändigt att identifiera och fokusera på branschgemensamma frågor. Samtidigt är det också viktigt att förstå vad som är politiskt möjligt att kunna ta upp och kunna påverka. För att få gehör hos lagstiftaren måste vi presentera sansade och realistiska förslag. Vi behöver vara duktiga på analys men också på att kommunicera vår kunskap och våra synpunkter på ett övertygande och begripligt sätt. Allt detta krävs för att behålla positionen som en viktig, kompetent och trovärdig branschorganisation. För att få gehör hos lagstiftaren måste vi presentera sansade och realistiska förslag Hur arbetar Försäkringsförbundet för att möta sina medlemmars behov? - Vi tar del av våra medlemmars önskemål och behov på olika sätt. I vd-kretsen diskuterar vi strategiska frågor för branschen. Vi för också en löpande dialog med våra medlemmar och har ett stort antal referensgrupper, där personer med djup sakkompetens deltar. Oftast är vi överens om vilka frågor som ska behandlas branschgemensamt men ibland får vi olika signaler och önskemål. Då gäller det att fokusera, prioritera och att ge en tydlig återkoppling. Vi 2

får inte glömma att våra medlemsföretag är konkurrenter som ibland företräder olika intressen. Därför behöver vi ha en tydlig planering och gemensam bild av vilka frågor som Försäkringsförbundet ska arbeta med. Våra kontakter och vår dialog med omvärlden är en central del av vår verksamhet Vilken dialog har Försäkringsförbundet med beslutsfattare och andra aktörer? - Förbundet har en nära och löpande dialog med politiker och tjänstemän i regeringskansliet och riksdagen i frågor som är viktiga för branschen. Vi för även löpande samtal med företrädare för centrala myndigheter inom vårt område, främst Finansinspektion, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Vi har också en nära dialog med andra branschorganisationer. Dessutom har vi många internationella kontakter, inte minst genom den europeiska branschorganisationen CEA men också direkt med de europeiska institutionerna, som till exempel EUkommissionen och Europaparlamentet. Kontakterna med våra nordiska systerorganisationer är också viktiga. Våra kontakter och vår dialog med omvärlden är en central del av vår verksamhet. Det är viktigt att vi uppfattas som en trovärdig diskussionspartner. Det är på detta sätt som vi verkligen kan vara till nytta för våra medlemmar. Arbetar Försäkringsförbundet med opinionsbildning? - Jag och mina medarbetare arbetar på olika sätt för att sprida information om branschens syn på centrala frågor och för att öka kännedomen om privata försäkringars betydelse för enskilda och för samhället. Ibland är det bra om en fråga uppmärksammas i media. Ett exempel på detta är frågan om ett försäkringsgarantisystem där vi ser behov av en bredare debatt. Vi arbetar även med seminarier och konferenser. Jag kan också konstatera att medier och många andra intressenter ofta använder vår bransch- och marknadsstatistik. Vilka frågor är viktiga under 2011? - Det finns flera frågor som kommer att påverka hela försäkringsbranschen. Dit hör regleringen av tjänstepensionsprodukter, Livförsäkringsutredningen och även vissa skattefrågor, som till exempel den framtida beskattningen av kapitalförsäkringar. Det är helt klart att dessa frågor kommer ha betydelse för hur branschen utvecklas framöver, även om vi än så länge inte kan avgöra exakt vad det sammantaget kommer att innebära. En annan angelägen uppgift är att förenkla informationen om branschens produkter, inte minst på livförsäkringsområdet. Branschen är medveten om behovet av tydligare information. Här kan Försäkringsförbundet fortsatt spela en viktig roll. Slutligen är det också viktigt att bevaka den nya tillsynsstrukturen på försäkringsområdet inom Europeiska unionen och hur den kommer att påverka branschen, till exempel när det gäller rapporteringskrav. Dessa frågor kommer att stå högt på Försäkringsförbundets dagordning framöver. 3

Försäkring skapar trygghet där det finns risk Försäkring bidrar till trygghet, ekonomisk stabilitet och tillväxt i samhället. Försäkringsförbundet arbetar för att skapa goda förutsättningar för privat försäkringsverksamhet, så att försäkringsföretag kan erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga försäkringsprodukter till enskilda och företag. Försäkring ger ekonomiskt skydd mot förluster på grund av oväntade och plötsliga händelser. Försäkring fördelar solidariskt risker över en grupp människor och över tiden. Genom försäkring kan varje individ i kollektivet få ett ekonomiskt skydd till en låg kostnad. De ekonomiska effekterna av risker kan vara för stora för den enskilde att klara själv. Genom att försäkra sig mot effekterna vågar enskilda och företag ta risker. På så sätt bidrar försäkring till trygghet, ekonomisk stabilitet och tillväxt i samhället. Försäkringsförbundet arbetar för att skapa goda förutsättningar för privat försäkringsverksamhet, så att försäkringsföretag kan erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga försäkringsprodukter till enskilda och företag. Löpande dialog med beslutsfattare Försäkringsförbundet bevakar viktiga förhållanden som kan förändra verksamhetsförutsättningarna för försäkringsbranschen. Förbundet företräder också sina medlemsföretag i kontakter med beslutsfattare och andra aktörer, både nationellt och internationellt. Det övergripande målet är att uppmärksamma privat försäkrings betydelse i samhället och att öka förståelsen för de principer som gäller för försäkringar. På detta sätt bidrar vi till att spelreglerna för försäkringsverksamhet blir moderna och konkurrenskraftiga. I samarbete med medlemsföretagen analyserar förbundet effekterna av olika lagförslag och föreslår förändringar i regelverken. Försäkringsförbundet arbetar proaktivt och har en löpande dialog med politiker och andra beslutsfattare, såväl i bilaterala möten som i anslutning till seminarier och andra evenemang. Under Almedalsveckan 2010 arrangerade förbundet bland annat ett möte med riksdagsledamöter från Socialförsäkringsutskottet om privat försäkrings roll i det framtida socialförsäkringsoch välfärdssystemet. Förbundet deltar också aktivt i arbetet kring rundabordssamtalen mellan regeringen och finansmarknadsaktörer inom ramen för Finansmarknadskommittén. Under 2010 har förbundet bidragit till att Finansmarknadskommittén behandlat frågor som är av intresse för försäkringsbranschen. På EU-nivå arbetar Försäkringsförbundet främst genom den europeiska branschorganisationen CEA men också direkt mot EU-kommissionen och Europaparlamentet. Samarbetet inom CEA har intensifierats under senare år, inte minst mot bakgrund av CEA:s centrala roll för påverkansarbete kring utvecklingen av EU:s regelsystem, som till exempel Solvens II och den nya tillsynsstrukturen. Stabilt förtroende för försäkringsbranschen Förtroendet för försäkringsbranschen är stabilt. Det visar den senaste opinonsundersökningen som Novus Opinion har genomfört på uppdrag av Försäkringsförbundet. Snabb ärendehantering är fortfarande den enskilt viktigaste faktorn för att skapa förtroende. Undersökningen visar dock att faktorerna tydlig information och pris har ökat i betydelse jämfört med förra årets undersökning. Tydlig information till konsumenter Det pågår flera samarbeten inom branschen för att förbättra informationen till konsumenterna och för att skapa förtroende för branschen. Informationen till konsumenterna utvecklas till exempel genom minpension.se och Konsumenternas Försäkringsbyrå. Pensionsportalen minpension.se ger individuell, enkel och samlad pensionsinformation till alla som tjänar in pension i Sverige. Portalen är ett samarbete mellan försäkringsbranschen och staten och drivs av Min Pension i Sverige AB, ett dotterbolag till Försäkringsförbundet. Under 2010 fortsatte arbetet med att ansluta nya bolag till minpension.se och att få redan anslutna bolag att leverera fler produkter. I början av januari blev det möjligt att se portalen som en integrerad del av den nya pensionsmyndighetens hemsida, vilket märkbart ökade antalet besökare. Vid årsskiftet 2010/2011 hade 4

minpension.se 1,2 miljoner registrerade användare och 3,4 miljoner prognoser genomfördes på webbplatsen. Konsumenternas Försäkringsbyrå ger oberoende rådgivning till konsumenter. Huvudmän för byrån är Försäkringsförbundet, Konsumentverket och Finansinspektionen. Hos Konsumenternas Försäkringsbyrå kan konsumenter få hjälp med till exempel information, rådgivning och prisjämförelser. Inom Försäkringsförbundet pågår även ett branschgemensamt samarbete för att ta fram lättillgängliga och jämförbara faktablad om olika försäkrings- och sparandeprodukter. Tvistlösning i förbundets nämnder Konsumenter som inte är nöjda med försäkringsföretagens beslut kan vända sig till Försäkringsförbundets prövningsnämnder, som avger yttranden i tvister mellan försäkringstagare och försäkringsbolag. Förbundet är huvudman för: Personförsäkringsnämnden Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd Ombudskostnadsnämnden Försäkringsförbundets nämnd för rättsskyddsfrågor Svenska Livförsäkringsbolags Skattenämnd Nämndkansliet administrerar prövningsnämnderna. Under 2010 tog kansliet emot 1789 ärenden och nämnderna avgjorde 1554 ärenden. Förutom nämnderna finns även ett prövningsförfarande för ombuds lämplighet. Bedrägeribekämpning Försäkringsförbundet arbetar på olika sätt med att förebygga försäkringsbedrägerier och annan försäkringsrelaterad brottslighet. Det brottsbekämpande arbetet sker i samverkan med många olika intressenter, bland andra polis, åklagare och Försäkringskassan. Förbundets två dotterbolag Larmtjänst och GSR Skadeanmälningsregister spelar en viktig roll i detta arbete. Larmtjänst har till uppgift att minska försäkringsbolagens skadekostnader genom att söka stulet gods samt genom informationsutbyte om försäkringsrelaterad brottslighet. GSR Skadeanmälningsregister driver ett branschgemensamt register över skadeanmälningar. Syftet är att minska utbetalningar av skadeersättningar som grundar sig på oriktiga uppgifter. Det kan också förhindra att ersättning felaktigt betalas från flera olika försäkringsbolag. Beredskap för kriser Försäkringsbranschen har ständigt hög beredskap för eventuella kriser i samhället. Efter en akut krisfas uppstår ofta frågor om vad försäkringar täcker och om ersättningsnivåer. På längre sikt kan det även uppkomma frågor om konsekvenser för försäkringsbranschen. Försäkringsförbundet deltar i det nationella forum som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arrangerar i syfte att stärka Sveriges krisberedskap genom bättre samverkan mellan näringsliv och det offentliga. Försäkringsförbundet har även varit engagerat i föreberedelserna av den nationella krisövningen, SAMÖ- KKÖ 2011, som MSB genomför i olika faser under 2011. Inför krisövningen har en ny krisplan utarbetats för att klargöra Försäkringsförbundets samordnande roll för branschen i händelse av kris. Försäkringsförbundet - försäkringsföretagens branschorganisation i Sverige Försäkringsförbundet verkar för ökad kännedom om den privata försäkringsverksamhetens betydelse för samhället och enskilda samt gör utredningar och väcker förslag i frågor av betydelse för försäkringsbranschen. Sveriges Försäkringsförbund är en del av Svensk Försäkring i samverkan. I Svensk Försäkring i samverkan ingår Sveriges Försäkringsförbund, Trafikförsäkringsföreningen, Patientförsäkringsföreningen och Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation, samt deras dotterbolag och nämnder. Tillsammans är vi cirka 200 medarbetare som arbetar för en konkurrenskraftig svensk försäkringsbransch. 5

Arbetsskadekommissionen ser över arbetsskadeförsäkringen I november 2010 påbörjade Arbetsskadekommissionen sitt uppdrag. Kommissionen, som leds av riksdagsledamot, Björn von Sydow, ska göra en omfattande översyn av arbetsskadeförsäkringen och lämna förslag till hur en ny eller reformerad arbetsskadeförsäkring kan utformas. Utgångspunkten är att den som drabbas av en arbetsskada ska få en rättvis och rättssäker bedömning samt möjligheter till tidig rehabilitering. Varför behövs det en arbetsskadekommission? Dagens arbetsskadeförsäkring uppvisar en rad brister i allt från bedömningar av vad som faktiskt är en arbetsskada till hur arbetsskadorna hanteras när de väl har godkänts. Människor som drabbas av en arbetsskada måste kunna hitta rätt i systemet och känna att de kan få rätt. Tiden är mogen för en genomgripande översyn av dagens arbetsskadesystem, säger Björn von Sydow som leder Arbetsskadekommissionen. Vad gör kommissionen? Kommissionen ska göra en utvärdering av den nuvarande arbetsskadeförsäkringen. Vi ska noggrant undersöka vad som är bra och mindre bra i dagens system. En viktig utgångspunkt är att försäkringen utformas på ett sätt som kan ge den enskilde de bästa förutsättningarna för sitt framtida liv. Vi vill bidra med en gedigen analys av arbetsskadeförsäkringen Vad vill ni uppnå? Vi vill bidra med en gedigen analys av arbetsskadeförsäkringen. Människor som drabbas av en arbetsskada har rätt till en väl fungerande organisation för bedömning, ersättning och rehabilitering. Målet är att den som blir skadad eller sjuk ska få en rättvis och rättssäker bedömning samtidigt som det måste finnas en samhällsekonomisk effektivitet i systemet. Hur arbetar ni? - I början av året påbörjade vi ett omfattande arbete där vi gör en djupgående studie av systemen för arbetsskadeförsäkring i Finland, Danmark och Norge. Vi har redan en del kunskap om de institutionella systemen men vi vill också veta hur de fungerar i praktiken. Jag tror att vi kan komma en bra bit framåt i vårt arbete genom att gräva i den nordiska verktygslådan. Nederländerna och Kanada är andra länder som kan vara intressanta att studera. I utvärderingen ingår bland annat att undersöka hur skaderegleringen och rehabiliteringen fungerar och om den skadelidande får det stöd som han eller hon behöver. Hur samverkar ni med olika aktörer? Det var viktigt för mig att kommissionen fick en bred sammansättning. Vi har tänkt i termer av ägare och forskare. Den ena delen av gruppen, dvs. ägarna består av representanter från organisationer och företag som är de som ligger närmast till hands att hantera arbetsskadeförsäkringen framöver. Det är Försäkringskassan och AFA, som i dag hanterar den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen, och företrädare för försäkringsbranschen, som står för en potentiell ägarroll. Den andra delen av kommissionen består av experter och forskare inom medicin, juridik och ekonomi. Förutom de kontakter vi har med dessa intressenter har vi förstås en dialog med människor som har drabbats av en skada eller sjukdom. Vi kan ju tyvärr inte träffa alla men försöker att ha en öppen process där vi dels lyssnar på dem som kontaktar oss, dels arrangerar hearings och andra aktiviteter för olika grupper. Kommissionen kommer också att ha kontakt med arbetsgivare. De har ett stort ansvar när det gäller förebyggande arbete för att minska antalet skador på arbetsplatserna och som stöd och pådrivare av arbetsplatsinriktad rehabilitering. Arbetsskadekommissionens uppdrag Arbetsskadekommissionen ska lämna förslag till hur en ny eller reformerad arbetsskadeförsäkring kan utformas för att den enskilde ska få de bästa förutsättningarna för sitt framtida liv. En sådan arbetsskadeförsäkring ska skapa drivkrafter för att minska antalet arbetsskador och mildra dess konsekvenser, förbättra möjligheterna till tidig rehabilitering och förbättra samordningen mellan de aktörer som har ett ansvar vid en arbetsskada. 6

Björn von Sydow är ordförande för Arbetsskadekommissionen som påbörjade sitt arbete i november 2010. Hösten 2012 ska kommissionen presentera sin slutrapport. Vilka reaktioner har ni fått på ert uppdrag? Jag upplever att vi har ett brett stöd för vårt uppdrag och att de flesta är överens om att dagens system inte är optimalt. De som ansvarar för arbetsskadeförsäkringen har ett självkritiskt förhållningssätt, vilket gör det möjligt att föra en konstruktiv dialog. Men det finns naturligtvis olika uppfattningar om hur arbetsskadeförsäkringen bör utformas. Vissa vill göra små justeringar av dagens system medan andra efterlyser mer genomgripande förändringar, till exempel när det gäller premiesättning och huvudmannaskap. Varför har du valt att engagera dig i denna fråga? Jag har alltid haft ett stort intresse för socialförsäkringsfrågor. När jag var yngre undervisade jag under många år i socialpolitik på Socialhögskolan i Stockholm. Nu får jag möjlighet att ta del av och engagera mig i en viktig men undanskymd del av socialförsäkringssystemet. Det är en fråga som jag tycker har ett stort berättigande och som enligt min mening kommer att vara mycket betydelsefull i Sverige under de närmaste åren. Vilka är de största utmaningarna? Att hitta en balans mellan ett system som å ena sidan är rättvist och rättsäkert för de individer som drabbas av en skada eller sjukdom och å andra sidan är samhällsekonomiskt hållbart. Det handlar om att utforma ett regelverk som klarar att bedöma vad som är en arbetsskada. En annan viktig fråga är de grundläggande principerna för arbetsskadeförsäkringen. Det förefaller råda enighet om att alla ska omfattas av en obligatorisk arbetsskadeförsäkring men frågan är om den ska vara en socialförsäkring som syftar till inkomsttrygghet eller om den ska bygga på skadeståndsrättslig grund? Fakta om Arbetsskadekommissionen Björn von Sydow är ordförande för kommissionen som består av forskare inom medicin, juridik och ekonomi, samt personer med erfarenhet av arbetsskadefrågor från domstol, AFA, Försäkringskassan och försäkringsbranschen. Kommissionen påbörjade sitt arbete i november 2010 och uppdraget ska vara slutfört den 31 augusti 2012. Försäkringsförbundet har tillsatt Arbetsskadekommissionen, som finansieras av försäkringsbranschen. Kommissionen arbetar fristående från uppdragsgivaren. För mer information se www.arbetsskadekommissionen.se 7

Solvens II Stärkt konsumentskydd och ökad konkurrens Ett omfattande arbete pågår inom EU för att ta fram ett nytt europeiskt regelverk för försäkringsföretag, Solvens II. Det har sedan länge varit en prioriterad fråga för Försäkringsförbundet. Under 2010 avsatte förbundet stora resurser för att påverka utformandet av reglerna. Varför är Solvens II ett så viktigt arbete? Den befintliga regleringen baseras på ett ganska stelt kapitalkravssystem, medan det nya bygger på en helhetssyn som tar hänsyn till alla risker som ett bolag är utsatt för. Det ger en balans som gör det tryggare för försäkringstagarna utan att det hindrar utvecklingen av verksamheten, säger Lena Friman Blomgren, förbundsjurist på Försäkringsförbundet. Vad gör Försäkringsförbundet? Vi arbetar för att det nya regelverket ska bli ändamålsenligt för svenska försäkringsföretag. Vi försöker påverka detaljregleringen så att den blir så bra som möjligt för våra medlemsföretag och deras kunder. Vi för fram branschens synpunkter i våra kontakter med Finansinspektionen, Finansdepartementet och riksdagspolitiker. Vi deltar även i den svenska Solvens II-utredningen, där jag ingår som expert. På europeisk nivå har vi till exempel kontakt med Europaparlamentariker och arbetar genom vår europeiska branschorganisation CEA. Vad gör Solvens II-utredningen? Utredningen ska lämna förslag till hur det nya regelverket ska inarbetas i svensk lagstiftning. Arbetet ska vara klart i augusti 2011. Hur samverkar förbundet med sina medlemsföretag? Vi har en nära dialog och omfattande kontakter med medlemsföretagen, som vi bland annat träffar i en stor referensgrupp. Tillsammans analyserar vi vilka problem som kan finnas för svenska försäkringsföretag och svenska försäkringsavtal. Medlemsföretagens synpunkter är mycket viktiga. Det är endast de som kan bedöma de verkliga effekterna av olika förslag. Hur går arbetet så här långt? Arbetet löper i stort enligt plan. Den ursprungliga tiden för ikraftträdandet kommer dock enligt EU-kommissionen att flyttas fram några månader till den 31 december 2012. Under slutet av 2010 började man också diskutera reglernas komplexitet och behovet av förenklingar. Den femte förstudien, QIS 5, som genomfördes under hösten 2010 var en nyttig övning för att pröva reglernas effekt på den europeiska försäkringsindustrin. Resultatet kommer vara avgörande för hur de slutliga kraven kommer att utformas. Många frågor återstår att lösa under 2011, så det är svårt att bedöma de slutliga effekterna. Men ju mer fastlåsta reglerna blir, desto tydligare kan man se vilka konsekvenser de får. Vad hände under 2010? Genomförandet av QIS 5 var viktigt för den fortsatta processen. Det har varit en stor uppslutning från de svenska försäkringsföretagen. 108 företag deltog i förstudien. Det stora intresset visar att svenska företag är väl framme i förberedelserna av de nya reglerna. Utfallet av QIS 5 utgör ett viktigt underlag för EU-kommissionen när den ska fastställa den slutliga utformningen av regelverket. Solvens II direktivet 2009 beslutade EU om nya regler för försäkringsföretag, det så kallade Solvens II-direktivet. Under 2010 pågick ett omfattande arbete för att komplettera de grundläggande reglerna med mer detaljregler. Grupptillsyn Det nya regelverket bygger på tre delar: 1. Krav på värdering av tillgångar och skulder och hur mycket kapital ett företag måste ha 2. Krav på företagsstyrning, riskhantering och intern kontroll 3. Krav på information till tillsynsmyndigheterna och marknaden Pelare 1 Krav på värdering av tillgångar och skulder och hur mycket kapital ett företag måste ha Pelare 2 Krav på företagsstyrning, riskhantering och intern kontroll Pelare 3 Krav på information till tillsynsmyndigheter och marknaden Kraven för enskilda försäkringsföretag kompletteras också av krav för försäkringsgrupper och grupptillsyn. 8 8

Lena Friman Blomgren är förbundsjurist på Försäkringsförbundet. I arbetet ingår att bevaka och analysera frågor kring reglering och tillsyn, bland annat inom ramen för Solvens II. Under året har några svenska försäkringsföretag också varit med i en första test av den rapportering som ska lämnas till tillsynsmyndigheterna. För att kunna ta fram de uppgifter som behövs så krävs stora investeringar för försäkringsföretagen. Det är därför viktigt att kraven blir rimliga. Ytterst handlar det om att åstadkomma en ändamålsenlig reglering som inte kostar mer än det smakar Stärkt konsumentskydd, bättre effektivitet och stabilitet Solvens II fokuserar på de risker försäkringsföretagen är utsatta för och kräver att företagen dels har kontroll över sina risker, dels har tillräckligt med kapital om riskerna skulle bli verklighet. Syftet med de nya reglerna är att öka konkurrensen mellan bolagen och stärka skyddet för försäkringstagarna. Solvens II ska bidra till en effektiv och stabil försäkringsmarknad. Det gör det också möjligt för tillsynsmyndigheterna att få en djupare förståelse för försäkringsföretagens risker samt styrning och kontroll av verksamheten. Vad vill Försäkringsförbundet uppnå under 2011? Förbundet fortsätter att fokusera på frågor som är viktiga för de svenska försäkringsföretagen. Det handlar exempelvis om att de överskottsfonder som finns i Sverige - konsolideringsfonden i vissa livförsäkringsbolag och säkerhetsreserven i skadeförsäkringsföretag - får en acceptabel hantering. En annan sådan fråga är hur livförsäkringsföretagen ska nuvärdesberäkna sina åtaganden. En annan fråga är hur premier som ännu inte har betalats in till försäkringsföretaget ska behandlas. Där gäller det att de svenska förhållandena uppmärksammas. Vilka utmaningar ser du framöver? Det är en stor utmaning att få alla delar på plats och i tid. Ytterst handlar det om att åstadkomma en ändamålsenlig reglering som inte kostar mer än det smakar. Det är viktigt att det nya regelverket hamnar på rätt nivå så att det inte leder till alltför betungande administration och orimliga kapitalkrav för försäkringsbolagen. Det skulle inte gynna försäkringstagarna. Ett regelverk som kostar så mycket att försäkringsföretagen inte kan erbjuda det försäkringsskydd kunderna efterfrågar förfelar sitt syfte. 9

Försäkringsgaranti - kostnaden motsvarar inte nyttan I spåren av finanskrisen har frågan om försäkringsgaranti åter blivit aktuell. I juli 2010 presenterade EU-kommissionen en vitbok om hur ett gemensamt försäkringsgarantisystem skulle kunna se ut inom EU. Försäkringsförbundet anser att ett sådant system kostar mer än det smakar. Vad innebär ett försäkringsgarantisystem? - Försäkringsgaranti är ett system som ska säkra att försäkringstagarens anspråk på ersättning infrias även om försäkringsföretaget går i konkurs. Det är en motsvarighet till bankernas insättningsgaranti, säger Charlotta Erikson, förbundsjurist på Försäkringsförbundet. Vad föreslår kommissionen i sin vitbok? - Kommissionen presenterar ett ramverk för hur EUgemensamma regler om försäkringsgaranti skulle kunna se ut. Syftet är att garantera ett likartat konsumentskydd inom EU, att undvika konkurrenssnedvridning och att öka förtroendet för stabiliteten på marknaden. Därför anser kommissionen att alla medlemsstater ska införa ett system för försäkringsgaranti. Kommissionen avser att presentera ett förslag i form av ett minimidirektiv, dvs. medlemsstaterna måste införa vissa minimiregler men får gå längre än direktivet i den nationella lagstiftningen. Hur ser Försäkringsförbundet och försäkringsbranschen på ett försäkringsgarantisystem? - Försäkringsbranschens inställning till ett EU-gemensamt försäkringsgarantisystem har hittills varit negativ, både i Sverige och i övriga Europa. Efter att ha analyserat de förslag som presenteras i kommissionens vitbok har Försäkringsförbundet konstaterat att kostnaderna för ett försäkringsgarantisystem inte motsvarar nyttan. Är det inte bra att stärka konsumentskyddet? - Det finns redan ett omfattande konsumentskydd i Sverige, i form av skuldtäckningsregler och försäkringstagarnas förmånsrätt vid konkurs. Ytterst få försäkringsbolag har försatts i konkurs i Sverige och när så har skett har inte några konsumenter drabbats. Dessutom kommer konsumentskyddet att stärkas ytterligare när 10 Ytterst få försäkringsbolag har försatts i konkurs i Sverige och när så har skett har inte några konsumenter drabbats Solvens II införs eftersom det nya regelverket ställer högre krav på bland annat kapitaltäckning och förstärkt tillsyn. En försäkringsgaranti riskerar snarare att leda till administrativa bördor för försäkringsföretagen och därigenom till dyrare försäkringar för konsumenterna. Kan ett försäkringsgarantisystem minska risken för konkurrenssnedvridning? - I dag har 12 länder inom EU någon form av försäkringsgaranti. Kommissionen anser att det kan innebära en konkurrenssnedvridning mellan företag i dessa länder och företag i länder som saknar en försäkringsgaranti. Detta skulle försvåra gränsöverskridande verksamhet och därmed påverka EU:s inre marknad. Men man bör vara medveten om att de nationella system som finns ofta har införts som svar på specifika händelser i just dessa länder. Det handlar om skräddarsydda lösningar för att hantera problem i enskilda länder, problem som inte nödvändigtvis finns på annat håll. För konkurrenssituationen är det sannolikt viktigare att de gällande regelverken efterlevs och att tillsynen fungerar tillfredsställande. Kan en försäkringsgaranti stärka den finansiella stabiliteten? - Argumentet har främst relevans för bankverksamhet. Försäkringsföretagen har en helt annan affärsmodell än banker. Banker finansierar sin långsiktiga utlåning med kortsiktig inlåning eller upplåning. Försäkringsbolag tar in premier i förskott och betalar ut ersättning till kunder om vissa, icke-finansiella, i förväg definierade händelser inträffar. Försäkringsbolag kan därför inte utsättas för massuttag och är inte beroende av kontinuerlig tillförsel av likviditet från marknaden. Det är därför svårt att förstå på vilket sätt ett försäkringsgarantisystem skulle bidra till finansiell stabilitet. Vad är en vitbok? En vitbok är en typ av avsiktsförklaring från EU-kommissionen om att de tänker vidta åtgärder i en fråga, till exempel genom lagstiftningsförslag. Det är också ett diskussionsunderlag där kommissionen presenterar det tänkbara innehållet i kommande förslag. Kommissionen skickar ut vitböckerna på konsultation i syfte att få in berörda intressenters reaktioner.

Charlotta Erikson arbetar som förbundsjurist på Försäkringsförbundet sedan maj 2010. Hon arbetar med olika projekt såväl nationellt som internationellt. Det handlar om att bidra till att försäkringslagstiftningen blir så väl lämpad som möjligt, både ur ett bransch- och konsumentperspektiv. Hur har Försäkringsförbundet agerat? - Vi har lämnat våra synpunkter på kommissionens vitbok till Finansdepartementet. Förbundet har även arbetat genom den europeiska branschorganisationen CEA och medverkat i framtagandet av ett konsultationssvar för den europeiska försäkringsbranschen. Dessutom har vi tagit initiativ till ett nordiskt-baltiskt samarbete där vi också har belyst några gemensamma frågor i ett särskilt svar till kommissionen. Förbundet ser också till att frågan uppmärksammas i andra sammanhang, till exempel i medier. Vilka utmaningar ser du framöver? - Det finns, inte minst i spåren av finanskrisen, ett starkt politiskt tryck att införa regler om försäkringsgaranti. Ett direktivförslag är därför att vänta. Försäkringsförbundet fortsätter i nära samarbete med medlemsföretagen att följa frågan noggrant och försöker att påverka den fortsatta processen via alla tillgängliga kanaler. Vi arbetar för att åstadkomma en balanserad lösning med adekvata regler för branschen och där kostnaderna för konsumenterna minimeras. Försäkringsgarantins komponenter I vitboken föreslås försäkringsgarantin innehålla följande: Varje medlemsland ska sätta upp ett eget försäkringsgarantisystem, dvs. det ska inte vara ett gemensamt system för hela EU. Systemet ska täcka både liv- och skadeförsäkring. Konsumenter samt små och medelstora företag ska skyddas av systemet. Systemet ska vara förfonderat (ex-ante), möjligen i kombination med efterfinansiering (ex-post) om medlen i fonden inte räcker till. Tidplan I juli 2010 presenterade EU-kommissionen en vitbok om försäkringsgaranti. Den 30 november avslutades kommissionens konsultationsperiod. Kommissionen har aviserat att ett direktivförslag om försäkringsgarantisystem ska presenteras i december 2011. 11

På väg mot en global redovisningsstandard för försäkring Efter mer än tio års arbete presenterade IASB ett förslag till en ny global redovisningsstandard för försäkringsavtal, IFRS 4, i juli 2010. Försäkringsförbundet har deltagit aktivt i arbetet med att utarbeta en gemensam europeisk branschposition. Varför behövs det en global redovisningsstandard för försäkringsbranschen? De finansiella marknaderna är globala och därför behöver den finansiella informationen också vara global och begriplig för många. Syftet med IFRS är att underlätta investeringar över gränserna. Det ska vara möjligt att förstå en årsredovisning, oavsett vilket land ett företag verkar i, förklarar Karin Chenon, redovisningsexpert på Försäkringsförbundet. Syftet med IFRS är att underlätta investeringar över gränserna Har det inte funnits någon standard tidigare? Det nya förslaget innebär att det för första gången kommer att finnas en komplett redovisningsstandard för försäkringsavtal. Det har visserligen funnits en standard tidigare, den så kallade IFRS 4 fas 1, men det har varit en ofullständig övergångslösning i väntan på en mer utförlig modell. Global redovisningsstandard IASB (International Accounting Standards Board), som är en del av IFRS Foundation, utfärdar internationella standarder inom redovisningsområdet. IFRS (International Financial Reporting Standards) är den engelska beteckningen på de internationella standarder som IASB utfärdar. Genom en EU-förordning är IFRS obligatoriska i koncernredovisningen för noterade bolag inom Europeiska unionen. Sverige har valt att gå ett steg längre genom att de svenska redovisningsreglerna i stor utsträckning är anpassade till IFRS. I Sverige är det dessutom obligatoriskt för alla finansiella företag (noterade såväl som onoterade) att tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. Förutom inom Europeiska unionen, tillämpas IFRS bland annat i Kanada, Sydafrika, Kina, Indien, Australien och stora delar av Sydamerika. Vad innebär förslaget för försäkringsbranschen? De förändringar som föreslås får strategisk betydelse för försäkringsföretagen eftersom de omfattar såväl värderingsfrågor som regler för hur försäkringsföretagens resultat presenteras. Förslagen kommer att innebära en ny modell för redovisning av vinst där vinsten sprids över försäkringsavtalets löptid. Detta är en stor förändring jämfört med den praxis som har varit gällande i Sverige, där både intäkter och kostnader har redovisats ungefär i den takt de uppstår. Dessutom kommer försäkringsföretagens resultaträkning troligen att byta karaktär. Vad hände under 2010? Efter en lång process kom äntligen IASB:s förslag i juli 2010. Förslaget är mycket komplext och detaljerat. Tillsammans med medlemsföretagen arbetade Försäkringsförbundet intensivt under den fyra månader långa konsultationsperioden för att sätta oss in i och analysera alla delar. Hur har Försäkringsförbundet arbetat med sina medlemsföretag? Vår primära uppgift är att konsultera våra medlemsföretag för att kunna föra fram svenska synpunkter på förslaget. Det har vi gjort genom ett stort antal referensgruppsmöten där vi har behandlat ämne för ämne. I augusti arrangerade vi även ett seminarium där experter från London redogjorde för förslaget. Det var ett välbesökt och uppskattat seminarium med deltagare från våra medlemsföretag och även från andra nordiska länder. Hur har förbundet samverkat med andra aktörer? Vi har samarbetat med vår europeiska branschorganisation CEA och även med CFO Forum, som är en diskussionsgrupp för frågor gällande finansiell rapportering med representanter från Europas ledande försäkringföretag. Vi har även samverkat med AMICE, den europeiska organisationen för ömsesidiga företag. Det är betydelsefullt och mycket givande att samarbeta med dessa internationella aktörer. Tillsammans har vi utarbetat en europeisk branschposition, som har presenterats i ett gemensamt svarsbrev till IASB. Det var en stor framgång att vi faktiskt lyckades uppnå en europeisk samsyn i denna komplexa fråga. 12

Karin Chenon arbetar som redovisningsexpert på Försäkringsförbundet, med ansvar för att bevaka och analysera frågor som rör försäkringssektorns redovisning och finansiella rapportering. En central uppgift är att följa och föra fram svenska synpunkter på IASB:s utveckling av IFRS 4. Vilka frågor är viktiga för den svenska försäkringsbranschen? Flera frågor är viktiga och har förts fram i det europeiska svarsbrevet men den fråga som har fått störst uppmärksamhet bland svenska företag gäller hur de ofördelade överskotten (konsolideringsfonden) i ömsesidiga livförsäkringsföretag ska redovisas. IASB:s förslag går ut på att dessa ofördelade överskott ska redovisas som skuld till försäkringstagarna. För svenska förhållanden skulle det ge en helt felaktig bild av dessa företags finansiella ställning, då konsolideringsfonden i Sverige fungerar som riskkapital, samtidigt som den kan tilldelas försäkringstagarna. Vi fick gehör för detta i förhandlingarna och frågan uppmärksammades i det gemensamma svarsbrevet. Förutom detta har Försäkringsförbundet även utvecklat svaret i en särskild skrivelse till IASB. Samma synpunkter fördes också fram genom AMICE. Vilka utmaningar ser du framöver? Ett område som återstår att färdigställa är hur själva resultat- och balansräkningen ska se ut. En särskild utmaning i detta sammanhang är de skillnader som finns inom Europa när det gäller synen på hur långt verkligt värde ska tillämpas och hur orealiserat resultat ska redovisas. Många anser att orealiserat resultat skapar onödiga svängningar i resultatutvecklingen, medan andra anser att orealiserat resultat ska inkluderas för att ge en rättvisande bild av ett företag. Många och heta diskussioner kan därför förutspås i det fortsatta arbetet. Vad vill Försäkringsförbundet uppnå under 2011? Vi måste ihärdigt hävda den svenska och europeiska synen på förslagen under tiden fram tills det att IASB publicerar en färdig standard, vilket beräknas ske i juni 2011. IASB är öppna för fortsatt dialog och efterfrågar branschens synpunkter och hjälp i olika frågor. En nyckel till framgång för oss från försäkringsbranschen är att ge konkreta alternativ till lösningar i frågor där vi har invändningar mot IASB:s förslag. Försäkringsförbundet fortsätter här sitt samarbete med CEA, CFO Forum och AMICE. Tidtabell År 2005 publicerade IASB första delen till en global redovisningsstandard för försäkringsredovisning, IFRS 4, fas 1. År 2007 presenterade IASB ett första kompletteringsförslag till IFRS 4, den så kallade fas 2. I juli 2010 presenterades ett andra och sista kompletteringsförslag. Den 30 november 2010 avslutades konsultationsperioden. IASB fick ta emot cirka 250 remissvar från hela världen. Enligt IASB ska den slutliga standarden publiceras vid halvårsskiftet 2011. Tidpunkt för tillämpning är ännu inte fastställd. 13

Resultat- och balansräkning Sveriges Försäkringsförbund är en ideell förening som är försäkringsföretagens branschorganisation i Sverige. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter från medlemsbolagen. En viss del av verksamheten bedrivs inom det helägda dotterbolaget Försäkringsförbundets Service AB (FSAB). Under 2010 har Försäkringsförbundet fortsatt arbetat för att få till stånd en ändamålsenlig utformning av det nya regelverket Solvens II. Försäkringsförbundet har även varit aktivt i konsultationen av dels EU-kommissionens vitbok om ett försäkringsgarantisystem, dels EU-kommissionens grönbok om pensioner. Förbundet har också lagt stora resurser på arbetet med en ny internationell redovisningsstandard för försäkringsavtal. Under året har Försäkringsförbundet arbetat med flera inhemska frågor av stor betydelse för försäkringsbranschen, såsom aktuella skattefrågor, privata försäkringars roll som ett komplement till socialförsäkringssystemet, tillsättandet av en arbetsskadekommission samt den av regeringen tillsatta utredningen om vissa livförsäkringsfrågor. Ett stort antal remissvar har också lämnats inom flera försäkringsrelaterade områden. Förbundet har även verkställt utredningar samt bedrivit upplysnings- och lobbyverksamhet i försäkringsfrågor. Det ställs allt högre krav på att konsumenterna har tillgång till enkel och tydlig information om försäkringar. Försäkringsförbundets transparensarbete är viktigt för att stärka förtroendet för branschen. Arbetet med en manual för faktablad om livförsäkringsprodukter fortsatte under 2010. Konsekvenserna av klimatförändringar är påtagliga för försäkringsbranschen. För att höja kunskapsnivån om klimatfrågor har Försäkringsförbundet under 2010 genomfört utbildning för försäkringsbolag och deltagit vid seminarier. En viss del av verksamheten bedrivs inom det helägda dotterbolaget Försäkringsförbundets Service AB (FSAB) som genomför utredningar, tillhandahåller statistik samt bedriver upplysningsverksamhet i försäkringsfrågor. Larmtjänst AB är ett helägt dotterbolag till FSAB som arbetar för att minska försäkringsbolagens skadekostnader genom att operativt verka mot försäkringsrelaterad brottslighet. Skadeanmälningsregister (GSR) AB är ett helägt dotter-bolag till FSAB vars huvudsakliga uppgift är att till-handahålla ett register över skadeanmälningar och därmed bidra till att reducera försäkringsföretagens utbetalningar av skadeersättningar som grundar sig på oriktiga uppgifter och förebygga sådana skadeersättningsanspråk. Min Pension i Sverige (MiP) AB är ett helägt dotterbolag till FSAB som ansvarar för utveckling och drift av pensionsportalen minpension.se. Portalens syfte är att sammanställa uppgifter och att presentera en samlad bild av den enskildes ålderspension. Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar bedömningen av bolagets resultat och ställning. Nedan presenteras sammandrag av resultat- och balansräkningarna för koncernen. Koncernresultaträkning (kr) 2010 Koncernbalansräkning (kr) 2010 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivning på inventarier Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Skatt Årets resultat 89 941 893-85 842 931-884 530 3 214 432 51 768-8 947 3 257 253-983 518 2 273 735 Inventarier Kortfristiga fordringar Kassa & bank Summa tillgångar Bundna reserver Fria reserver Övriga kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital 444 498 17 680 462 20 612 882 38 737 842 60 000 10 523 240 28 154 602 38 737 842 14

Styrelse och utskott Styrelse Ordförande Sten Dunér, Länsförsäkringar Ledamöter Ingrid Bonde, AMF Staffan Grefbäck, Alecta Per-Erik Gullnäs, Swedbank Försäkring Christina Lindenius, Försäkringsförbundet Torbjörn Magnusson, If Sarah McPhee, SPP Anders Mossberg, SEB Trygg Liv Lars Nordstrand, Moderna Försäkringar Anders Sundström, Folksam Adjungerad: Mårten Andersson, Skandia Tommy Persson, Länsförsäkringar Henrik Rättzén, Trygg-Hansa Suppleanter Britta Burreau, Nordea Liv & Pension Bengt-Åke Fagerman, Skandia Adjungerad: Göran Holgerson, Handelsbanken Liv Utskott Ledamöter i Liv- och skadeförsäkringsutskottet Gunnar Andersson, Folksam Claes Carlson, Danica Mikael Claesson, Movestic Bengt-Åke Fagerman, Skandia Tomas Flodén, AMF Per Harryson, SEB Trygg Liv Joakim Landholm, Trygg-Hansa Jan Larsson, Handelsbanken Liv Roger Lidberg, Länsförsäkringar Bo Lundgren, Dina Försäkringar Christina Lindenius, Försäkringsförbundet Mats Nordenskjöld, If Birger Nydrén, Zurich Johanna Okasmaa Nilsson, Swedbank Försäkring Sören Westin, Länsförsäkringar Ingrid Wrebo, SPP AnnKristine Wuopio Mogestedt, Folksam Pehr Östberg, Alecta Översta raden fr v: Sten Dunér, Länsförsäkringar, Ingrid Bonde, AMF, Staffan Grefbäck, Alecta, Per-Erik Gullnäs, Swedbank Försäkring, Christina Lindenius, Försäkringsförbundet, Torbjörn Magnusson, If, Sarah McPhee, SPP, Anders Mossberg, SEB Trygg Liv, Nedersta raden fr v: Lars Nordstrand, Moderna Försäkringar, Anders Sundström, Folksam, Mårten Andersson, Skandia, Tommy Persson, Länsförsäkringar, Henrik Rättzén, Trygg-Hansa, Britta Burreau, Nordea Liv & Pension, Bengt-Åke Fagerman, Skandia, Göran Holgerson, Handelsbanken Liv. 15

Medlemmar Försäkringsförbundets medlemmar svarar tillsammans för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. ACE European Group Nordic www.aceeuropeangroup.com Dina Försäkringar www.dina.se Movestic www.movestic.se Alandia www.alandia.com Europeiska Reseförsäkringar www.europeiska.com Nordea Liv & Pension www.nordea.se Alecta www.alecta.se Folksam www.folksam.se PRI Pensionsgaranti www.pripensionsgaranti.se Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige www.ankepupillkassan.se AMF www.amf.se Bliwa www.bliwa.se Bohusläns Allmänna Sjöförsäkringsförening Tel: 0523-101 18 Bostadsgaranti www.bostadsgaranti.se Brandförsäkringsverket www.brandverket.se Brandkontoret www.brandkontoret.se Cardif Nordic www.cardif.se Chartis Insurance S.A. www.chartisinsurance.com Danica Pension www.danica.se FPK www.fpk.se GAR-BO www.gar-bo.se Genworth Financial www.genworth.se Gjensidige www.gjensidige.se Handelsbanken Liv www.handelsbanken.se/liv Hannover Re www.hannover-re.com If www.if.se LRF Försäkring www.lrfforsakring.se Länsförsäkringar www.lansforsakringar.se Markel International Sweden www.markelintl.se Moderna Försäkringar www.modernaforsakringar.se SalusAnsvar www.salusansvar.se SEB Trygg Liv www.sebank.se Sirius International www.siriusgroup.com Skandia www.skandia.se Sparinstitutens Pensionskassa - SPK www.spk.se SPP www.spp.se Sveland Sakförsäkringar Ömsesidigt www.sveland.se Swedbank Försäkring www.swedbank.se Sweden Re www.scor.com Trygg-Hansa www.trygghansa.se Zurich www.zurich.se 16