Lärarhandledning till Demokrativerkstaden

Lärarsida I lärarhandledningens första del finns det instruktioner, förslag och uppgifter på hur du kan förbereda eleverna inför besöket i Demokrativerkstaden. Våra erfarenheter visar att en väl förberedd klass får ut mycket mer av rollspelet än en klass som inte är det. Bakgrund till besluten (sid 9) är ett avsnitt som riktar sig till dig som lärare. Där får du mer information om de riksdagsbeslut som eleverna uppmanas att diskutera i en av de förberedande uppgifterna i elevmaterialet Till dig som ska vara ledamot i riksdagens Demokrativerkstad. När rollspelet i Demokrativerkstaden är över går handledaren igenom spelet med klassen. Eleverna kan dock behöva några dagar att smälta besöket. Därför tror vi att det sista avsnittet i lärarhandledningen, Fördjupningsuppgifter och diskussionsfrågor, kan passa bra att arbeta vidare med i klassrummet. Det avsnittet och Till dig som ska vara ledamot i riksdagens Demokrativerkstad är tänkt att kunna skrivas ut som det är och användas av eleverna. De övergripande målsättningarna med Demokrativerkstaden är att: ska få förståelse för och kunskap om riksdagen och riksdagens beslutsprocess genom ett elevaktivt arbetssätt. ska få en inblick i vad det innebär att vara ledamot i riksdagen. ska få en inblick i individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling, samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. ska få öva sig att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. 3

Lärarsida Före besöket i Demokrativerkstaden Hur förbereder du eleverna på bästa sätt? 1. För att eleverna på bästa sätt ska kunna ta till sig rollspelet är det viktigt att de är insatta i vissa begrepp och har vissa förkunskaper. Eleverna bör känna till följande: Riksdagens uppgifter och roll i samhället. Vad ett politiskt parti är, det partipolitiska systemet och partiets arbete i riksdagen. Vad en proposition och en motion är. Vad ett utskott är. Hur överenskommelser genom förhandlingar och kompromisser fungerar. Det är också bra om eleverna känner till begrepp som majoritet, minoritet och utskottsbetänkande. I Riksdagskrysset (se nedan) kan eleverna på ett lättsamt sätt testa om de kan ovanstående. 2. Eleverna ska känna till att de ska delta i ett rollspel där varje elev får en aktiv roll som de ska leva sig in i. 3. I det bifogade dokument Till dig som ska vara ledamot i riksdagens Demokrativerkstad hälsas eleverna välkomna. Där finns också Riksdagskrysset och några lagförslag som riksdagen beslutat om. Kopiera sidorna och dela ut till eleverna. Riksdagskrysset är en lättsam frågesport där eleverna får testa om de har kunskaperna som krävs för att bli ledamot i Demokrativerkstaden. Lagförslagen ska eleverna diskutera i syfte att öva sig att ta ställning och argumentera. Om du vill förbereda din klass ytterligare så hittar du följande material på riksdagens webbplats under menyn Demokrativerkstaden / Innan besöket: Lagförslagen i Demokrativerkstaden. Partierna i Demokrativerkstaden och deras program. En beskrivning av spelets olika faser med tillhörande bilder. Följ med en klass från spelets början till slut. DIN UPPGIFT SOM MEDFÖLJANDE LÄRARE I DEMOKRATIVERKSTADEN I Demokrativerkstaden har du som lärare en aktiv roll. Handledaren är talman och leder rollspelet. Din uppgift handlar om att motivera och stödja eleverna där det behövs under spelets gång. Genom att du har en aktiv roll i Demokrativerkstaden får du också en bra inblick i spelet, något som du kan ha nytta av i skolan när du går igenom besöket tillsammans med eleverna. ROLLSPELETS OLIKA FASER Nedan ges en överblick över spelets gång. Första partigruppsmötet. Eleverna läser sina förslag, tar fram argument och får information från organisationer, medier m.fl. Första utskottsmötet. Eleverna redovisar partiernas förslag för varandra och debatterar. En elev får i uppgift att vara ordförande och leda mötet. Andra partigruppsmötet. Nu ska eleverna söka samarbete för att få majoritet för sina förslag. Andra utskottsmötet. Förslag till beslut förhandlas fram. Tredje partigruppsmötet. Förberedelser inför debatt och beslut. Debatt och beslut. Debatt och omröstning om utskottens förslag till beslut. När omröstningen är klar övergår rollspelet i en reflektionsfas, där handledaren genom samtal och övningar går igenom rollspelet med eleverna. När rollspelet är slut besöker vi plenisalen. Rollspelet inklusive besök i plenisalen tar som längst tre timmar. Om du vill ha kompletterande information till läroboken kan vi rekommendera riksdagens webbplats, www.riksdagen.se, där du också hittar pdf-broschyren Riksdagen en kort vägledning. 4

Till dig som ska vara ledamot i riksdagens Demokrativerkstad Här kommer du och dina klasskamrater att få pröva på rollen som riksdagsledamot i rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som politiker får ni ta ställning till olika förslag genom att arbeta i partier, utskott och kammare. Välkommen till en rolig och lärorik upplevelse i Demokrativerkstaden! Per Westerberg Riksdagens talman 5

Riksdagskrysset Är du redo att bli riksdagsledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du har de rätta kunskaperna. 1. Sverige är en demokrati. Vad innebär det? 1. Att Sverige har en kung. x. Att medborgarna väljer vilka som ska representera dem i riksdagen. 2. Att alla har möjlighet att se Kalle Anka och hans vänner på tv när det är julafton. 2. Vem beslutar vilka lagar som ska gälla i Sverige? 1. Riksdagen. x. Kungen. 2. Regeringen. 3. I riksdagens finns det 349 platser. Vad bestämmer hur många ledamöter som ett parti kan få i riksdagen? 1. Sifos senaste opinionsmätning. x. Alla partier får lika många platser. 2. Antalet röster som ett parti får i riksdagsvalet. 4. Vilket av följande påståenden stämmer in på Sveriges regering i dag? 1. Det är en minoritetsregering. x. Det är en samlingsregering. 2. Det är en majoritetsregering. 5. Varför arbetar riksdagsledamöter i mindre grupper, så kallade utskott? 1. För att ledamöterna ska kunna koncentrera sig på vissa frågor eftersom de inte hinner sätta sig in i alla förslag. x. Det politiska arbetet är ibland ett ensamt arbete. I utskotten träffas riksdagsledamöterna för att umgås och fika. 2. Ledamöterna kommer från olika delar av landet. I utskotten blandas de för att lära känna varandra bättre. 6. Vilka ingår i en partigrupp? 1. Några riksdagsledamöter från varje riksdagsparti. x. Alla riksdagsledamöter från ett och samma politiska parti. 2. Alla riksdagsledamöter från en valkrets. 6

7. Vilket påstående stämmer bäst in på uppdraget som riksdagsledamot? 1. En riksdagsledamot ska lämna förslag och fatta beslut enbart utifrån sina egna åsikter. x. Det är partiledaren som bestämmer vilka förslag och beslut som en riksdagsledamot ska lämna och fatta. 2. En riksdagsledamot ska lämna förslag och fatta beslut utifrån vad partiet kommit överens om och vad väljarna vill. 8. Vad tar mest tid för en riksdagsledamot under en normal arbetsvecka? 1. Att läsa in sig på förslagen, möta intresse organisationer och sätta sig in i alla frågor. x. Att delta i debatter i kammaren (plenisalen). 2. Arbetet i utskotten. 9. Vad är det för skillnad på en motion och en proposition? 1. En motion utövas i idrottshallen. En proposition är en exotisk frukt. x. En motion skrivs av en eller flera riksdagsledamöter eller partier i riksdagen. En proposition skrivs av regeringen. 2. En proposition skrivs av en eller flera ledamöter eller partier i riksdagen. En motion skrivs av regeringen. 10. I det politiska arbetet är det vanligt att två eller flera partier samarbetar för att få igenom sina förslag. Vad kallas ett sådant samarbete med ett annat ord? 1. Demonstration. x. Allians (eller koalition). 2. Opposition. 11. När beslut fattas gäller ibland att det vinnande förslaget ska ha majoritet. Vad innebär det? 1. Förslaget med flest röster vinner. x. Alla ska vara eniga för att ett beslut ska kunna fattas. 2. Förslaget med minst 75 % av rösterna vinner. 7

Diskutera och argumentera Politik handlar om att uttrycka åsikter och kunna argumentera för sin sak. I rollspelet Demokrativerkstaden blir du riksdagsledamot i ett politiskt parti. Det är viktigt att du lever dig in i rollen som riksdagsledamot och kämpar för ditt partis åsikter. Värm upp dig inför rollspelet genom att ta ställning till ett par förslag som riksdagen tidigare beslutat om. Vad tycker du om dessa förslag? Vilka argument för och emot finns det? Din lärare vet hur den riktiga riksdagen ställt sig i just dessa frågor. 1. Kvinnor som inte lever tillsammans med en partner ska kunna bli förälder genom assisterad befruktning. 2. För att köra EU-moped ska det krävas körkort. För snöskoter och terränghjuling krävs förarbevis. 3. Huliganer ska kunna stängas av från idrottsmatcher upp till tre år. Men riksdagen säger nej till förslag om maskeringsförbud och anmälningsplikt. 4. Data- och teleoperatörer måste spara uppgifter om vem som kommunicerar med vem via telefon och Internet. Polisen kan sedan begära ut uppgifterna om det finns misstanke om grova brott. 5. Olagliga vapen ska kunna lämnas in anonymt till polisen. 6. Polisen ska få drogtesta barn under 15 år som misstänks för att ha använt narkotika. Kulvert Tillgänglig i hela sin längd. Hiss Så här hittar du till Demokrativerkstaden RV P L M P C RÖ 2 1 N 8

Lärarsida Bakgrund till besluten Facit till Riksdagskrysset: 1. X 2. 1 3. 2. 4. 1 5. 1 6. X 7. 2 8. 1 9. X 10. X 11. 1 1. Kvinnor som inte lever tillsammans med en partner ska kunna bli förälder genom assisterad befruktning. I dag är det inte tillåtet i Sverige för ensamstående kvinnor att bli förälder genom assisterad befruktning. För att få spermier eller ägg av en donator måste kvinnan leva i en relation, med en annan man eller kvinna. Riksdagen tycker att reglerna för assisterad befruktning är gammalmodiga. I dag lever många barn och föräldrar i andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen. Därför har riksdagen bett regeringen att lägga fram ett förslag som gör det möjligt för kvinnor som inte lever tillsammans med en partner att bli förälder genom assisterad befruktning. Riksdagen beslutade att ge regeringen det här uppdraget den 29 mars 2012. 2. Nya regler för att få köra moped och terränghjuling Den 1 oktober 2009 införs nya regler för att få köra mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. Syftet är att öka trafiksäkerheten och minska bland annat antalet omkomna och svårt skadade mopedister. Moped klass I, så kallade EU-mopeder, ska få köras av alla som har fyllt 15 år och har ett körkort. Körkortet ska ha den nya behörigheten AM eller en annan behörighet. Behörigheten AM ska kräva körkortstillstånd med föregående lämplighetsprövning. Moped klass II ska få köras av alla som har fyllt 15 år och har ett förarbevis för moped klass II, ett körkort eller ett traktorkort. Snöskoter och terränghjuling ska få köras av alla som har fyllt 16 år och har ett förarbevis för snöskoter respektive terränghjuling. Förarprovet för moped klass I ska vara ett kunskapsprov som ordnas av en myndighet, i dag Vägverket. Förarprovet för moped klass II, snöskoter och terränghjuling ska vara ett kunskapsprov som ordnas av privata aktörer. De nya kraven kommer inte att påverka behörigheter som en förare har skaffat sig före den 1 oktober 2009. Den som redan har fyllt 15 år får fortsätta att köra moped klass II utan förarbevis. Förarbevis för moped klass I som en förare skaffat sig före den 1 oktober 2009 fortsätter att gälla. 3. Tre års avstängning för huliganer Personer som anses utgöra en risk för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemang kan förbjudas att gå på fotbollsmatcher och andra sportevenemang. Det kallas tillträdesförbud och i dag gäller förbudet i högst ett år. Det behövs fler åtgärder för att motverka oroligheter och våld vid idrottsarrangemang, anser regeringen. Därför ska den längsta tiden ett tillträdesförbud ska kunna gälla förlängas till tre år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2014. 9

Lärarsida 4. Operatörer måste spara uppgifter om vem som kommunicerar med vem via telefon och Internet. Polisen kan sedan begära ut uppgifterna. Alla operatörer måste spara uppgifter om vem som ringer vem eller har kontakt med varandra på Internet. Operatörerna ska kunna berätta vilken tidpunkt som olika personer hade kontakt med varandra och var de geografiskt befann sin. Polisen ska kunna begära ut uppgifterna om det finns misstanke om grova brott. I sex månader är operatörerna skyldiga att spara uppgifterna. Innehållet i samtalen och mejlen sparas inte. Istället använder Polisen uppgifterna från operatörerna för att kartlägga personers nätverk. Datalagringen ska förhindra terrorism och bekämpa grov brottslighet. Alla länder i EU har röstat ja till lagen om datalagring. 6. Polisen ska få drogtesta barn under 15 år som misstänks för att ha använt narkotika. Det ska bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blodeller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Det är en åklagare som ger tillstånd om ett barn ska kunna drogtestas. Polisen ska även utreda allvarliga brott där den misstänkte är under 15 år. Det handlar om brott där straffet är minst ett års fängelse. Tidigare har de flesta barnen då fått komma till socialtjänsten. Det här beslutade riksdagen den 2 juni 2010. Den 1 maj 2012 började lagen att gälla i Sverige. 5. Olagliga vapen ska kunna lämnas in till polisen. Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska kunna lämna in dessa till polisen under en tiden mars maj 2013 utan att riskera straff för det olagliga vapeninnehavet. För att straffrihet ska gälla måste vapnen eller ammunitionen lämnas in frivilligt. Inlämnaren får vara anonym och polisen får inte göra några efterforskningar kring vapeninnehavet. De vapen som lämnas in blir statens egendom. Huvudregeln är att de ska förstöras. Syftet med vapenamnestin är att minska antalet illegala vapen i samhället. Det här beslutade riksdagen den 30 januari. Riksdagen sade ja till en svensk militär styrka den 14 december 2011. 10

Lärarsida Efter besöket i Demokrativerkstaden OM UPPGIFTERNA På sidorna 12 och 13 finns olika varianter av diskussionsfrågor och fördjupningsuppgifter som vi tror är lämpliga efter besöket i Demokrativerkstaden. Som du märker lämpar sig flera av uppgifterna för grupparbete. Det är en fördel om eleverna har tillgång till internet när det gäller uppgifterna under rubrikerna Uppdraget som politiker och Mer om förslag och beslut. TIPS! På riksdagens webbplats under menyn Demokrativerkstaden/Efter besöket kan ni läsa om hur det gick till när riksdagen debatterade och fattade beslut om lagförslagen. Som efterarbete kan du också låta eleverna spela Rixdax eller pröva den virtuella rundvandringen som finns på webbplatsen. 11

Fördjupningsuppgifter och diskussionsfrågor UPPDRAGET SOM POLITIKER Utgå från vad du lärde dig i Demokrativerkstaden när du besvarar nedanstående frågor. Men sök också information på riksdagens webbplats www.riksdagen.se. Under rubriken Ledamöter & partier hittar du en del information som hjälper dig att besvara frågorna. Tips! Många riksdagsledamöter och andra politiker har egna bloggar eller hemsidor där de bland annat skriver om sitt uppdrag. 1. Vilka arbetsuppgifter har en riksdagsledamot? 2. Vem kan bli ledamot i riksdagen? Hur går det till? 3. Vilka är skälen, tror du, att människor väljer att engagera sig politiskt? 4. a) Vilken kontakt tror du att politiker har med sina väljare? b) Hur sker kontakten och på vilket sätt är väljarkontakten viktig? 5. Beskriv med några meningar hur du tror att det är att vara politiker. 6. Vilka egenskaper krävs för att bli en bra politiker? Motivera ditt svar. MER OM FÖRSLAG OCH BESLUT 1. Beskriv hur det gick till när ni arbetade med ett av lagförslagen i Demokrativerkstaden. Använd orden proposition, motion, betänkande, debatt och omröstning,. 2. Sök på riksdagens webbplats. Ge exempel på en motion respektive en proposition. 3. a) Vad skulle du vilja ändra på i samhället om du fick bestämma? Skriv ett förslag som du vill att politikerna ska genomföra. b) Om ditt förslag kom till riksdagen och blev till en motion vilket utskott skulle ta hand om och granska ditt förslag? c) Om vi tänker oss att regeringen blev intresserad av ditt förslag vilket av regeringens tolv departement skulle titta på förslaget för att se om det kan bli till en proposition? (Sök på regeringens webbplats www.regeringen.se.) 4. a) Ge minst två exempel på hur politik påverkar dig och din familjs vardagsliv. b) Gå in på riksdagens webbplats under rubriken Dokument och Lagar. Formulera dina exempel till enstaka ord och skriv in dem under sök. Därefter kan du se om riksdagen har lämnat förslag, fattat beslut eller haft en debatt inom dessa områden. 5. Ett utskott kan ibland liknas vid en miniriksdag. Vad menas med det? 6. Hur kommer det sig att den sittande regeringens förslag oftast röstas igenom i riksdagen? (I Demokrativerkstaden krävs det ofta långa förhandlingar och ibland går inte regeringens förslag heller igenom.) 7. Gå in på riksdagens startsida och klicka på följande menyer: Lärare/Demokrativerkstaden/Efter besöket. Välj ett av förslagen. Klicka på beslut i korthet och ta del av debatten eller läs protokollet. a. Vilka argument känner du igen från diskussionerna som ni hade i Demokrativerkstaden? Är det någon av talarna som kommer med några nya argument? b. Vem av debattörerna tycker du är mest övertygande? Motivera ditt svar. 12

UNDERSÖK PÅ EGEN HAND 1. Gör en mindre opinionsundersökning om en av de frågor som du arbetade med i Demokrativerkstaden (djurförsök för medicinsk forskning, kampsportsmatcher kräver tillstånd, ett tryggare samhälle utan brott, inplantering av mikrochip, klimathotet och klotter). Sök information på internet (tidningsartiklar m.m.) och gör en enkätundersökning eller intervjuer med några personer. Fråga till exempel hur de tycker att lagarna om klotter och kampsport fungerar i samhället i dag. Är det möjligt att inplantering av mikrochip kan ske i framtiden? Redovisa undersökningen för klassen. 2. Ett sätt att komma åt ett samhällsproblem, som exempelvis klotter, utsläpp av växthusgaser och illegala kampsportsmatcher, är genom lagstiftning. Vilka andra sätt än lagstiftning finns att angripa ett samhällsproblem? Hur kan man exempelvis stoppa mobbning, minska kriminalitet bland unga eller få vuxna att använda cykelhjälm utan lagens hjälp? DEMOKRATINS FRAMTID 1. För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara 18 år. Kan en sänkt rösträttsålder öka ungas samhällsengagemang och intresse för politiska frågor? Lista några argument för och emot en sänkt rösträttsålder. 2. Ge några exempel på hur man kan påverka politiska beslut med hjälp av internet. 3. De politiska partierna har förlorat många medlemmar de senaste åren. a) Vad kan det minskade medlemsantalet bero på? b) Är det dåligt för demokratin att unga inte engagerar sig i politiska partier? 4. Hur ska man göra för att få fler unga intresserade av och engagerade i politik? Arbeta fram ett förslag som beskriver hur intresset och engagemanget kan öka. Redovisa förslaget i klassen. DEMOKRATI OCH POLITIK MÅNG TYDIGA BEGREPP? 1. Läs igenom nedanstående citat. Diskutera i grupp vad de betyder. 2. Välj ut ett citat som enligt din uppfattning bäst definierar innebörden av demokrati eller politik. 3. Redovisa citatet. Kom ihåg att motivera ditt val. a) En demokrati kan inte existera utan bestämda regler. Frihet betyder inte att man får köra på fel sida av gatan. Indira Gandhi (indisk politiker, 1917 1984) b) Demokrati är diskussion. Tomás Masaryk (tjeckisk filosof och politiker, 1850 1937) c) Demokrati är åsikter och meningar, inte förmögenhet eller ställning. Viggo Horup (dansk tidningsman och politiker, 1850 1937) d) En av förutsättningarna för en demokratisk sammanlevnad är att man förstår att man inte ensam har rätt. Alf Ahlberg (svensk författare och filosof, 1892 1979) e) Demokrati är världens sämsta statsskick om man bortser från alla andra. Winston Churchill (brittisk politiker, 1874 1965) f) Dåliga politiker väljs av goda medborgare som inte röstar. Georg Nathan (amerikansk tidningsman, 1892 1979) g) De som inte intresserar sig för politiken låter sig styras av dårar. Okänd h) Politik är att vilja. Olof Palme (svensk politiker, 1927 1986) i) Politik är konsten att hindra en människa att lägga sig i vad som angår henne. Paul Valéry (fransk författare, 1892 1979) 13