Landsbygdsplan FÖP 2014 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling 2014-06-03. Reviderad 2014-06-25
Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03. Konsult: Huvudkonsult Nyréns arkitektkontor (planförslag), Tyréns (konsekvensbeskrivning), WSP (landskapsanalys). Författare: Jesper Fornander och Nico van Gelderen samt Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf och Ulrika Gyllenberg, Upplands-Bro kommun och Nyréns arkitektkontor Layout: Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Lövsta gård, foto av Upplands-Bro kommun Fotografer: Jesper Fornander, Nico van Gelderen och Upplands-Bro kommun där inget annat anges. Medverkande från kommunen: David Lanthén, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg, Maria Elfström och Patrik Galera Lindblom från Plan- och exploateringsavdelningen. Åsa Bergström, Sven-Olof Näslund och Ingela Sydstrand Sandgren från Bygg- och miljöavdelningen. Charlotte Ahlstrand, Susanna Huttunen och Thomas Högberg från Tekniska avdelningen. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsavdelningen och Sofie Lagerlöf från Utvecklingsstaben liksom representanter från utbildningskontoret, socialkontoret och kommunledningskontoret har också deltagit. www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 2 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
Förord och läsanvisning Denna samrådshandling är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan, ÖP 2010. I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013. Planförslaget är fortfarande öppet och övergripande i sin karaktär. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medans andra återstår att precisera till nästa skede. Fokus för detta samråd ligger på en scenariobeskrivning för år 2030 med en utblick mot år 2050, som redovisas i del 3 I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen på landsbygden vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Generella bebyggelseriktlinjer för huvudalternativet föreslås i del 4. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna utvecklingsområden utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också. Ett tematiskt tillägg för vindkraft föreslås i del 5. De båda alternativen och dess konsekvenser redovisas parallellt och integrerat i dokumentet. Konsekvenserna av de båda förslagen finns särskilt sammanställda i en Konsekvensbeskrivning. Den utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Dokumentet med förslag till avgränsning av miljöaspekter som ingick i programsamrådet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Efter detta plansamråd är nästa skede att arbeta fram ett granskningsförslag av fördjupad översiktsplan för landsbygden. Då kommer nollalternativet att lyftas ut ur planförslaget och endast ingå i Konsekvensbeskrivningen. Granskningshandlingen kommer att innehålla ett bearbetat huvudalternativ med förslag på riktlinjer för bebyggelseutveckling för flera geografiska inzoomningar. Till granskningsskedet kommer förslaget också kompletteras med ytterligare riktlinjer och ställningstaganden för andra aspekter gällande den fortsatta utvecklingen på landsbygden. Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP 2010. Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Synpunkterna som inkommit under programsamrådet har sammanfattats i två dokument och kommer också att ingå i samrådet. Dels de synpunkter och medskick som framgick av den medborgardialog som genomfördes under tre kvällsmöten i september 2013 och dels de skriftliga yttranden som skickats in till kommunen under programsamrådet. Dessa synpunkter är dock inte kommenterade i sammanfattningen men har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Samrådstid för detta förslag är från 2014-06-30 till och med 2014-12-10. Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med den aktiva medborgardialogen. Närmare information om datum för möten kommer efter sommaren. Håll utkik på webben! Vi önskar dig varmt välkommen att delta och lämna synpunkter! Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. 3
Blåsippor och vägar vid Dalkarlsbacken på Stäketön. 4 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
Innehåll Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Inledning 8 Vad är en fördjupad översiktsplan? 8 Relation till gällande översiktsplan ÖP 2010 8 Redogörelse för programsamråd 9 Scenarier för landsbygdens utveckling 10 Fortsatt process och delaktighet 10 Geografisk avgränsning 11 Hållbarhet på landsbygden 14 Klimatvision på landsbygden 14 Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning 14 Landskapsanalys som underlag 15 Förslag till generella bebyggelseriktlinjer 15 Specifika bebyggelseriktlinjer 15 Del 2 - Presentation av kommunen Inledning 18 Specifika förutsättningar för landsbygden 18 Dagens utveckling och tendenser 19 Allmänna intressen 20 Miljömål och miljökvalitetsnormer 20 Mellankommunala intressen 20 Del 3 - Scenariobeskrivningar Utblick mot åren 2030 och 2050 24 Scenarier för framtiden 24 År 2030 - Spridd eller Kluster 24 Analys av alternativet Kluster 24 Analys av alternativet Spridd 24 Kluster som huvudförslag 24 Tätorternas utveckling 25 År 2050 - Länka ihop eller Tätortsnära 25 Jämförelse mellan Kluster och Spridd 30 Bebyggelseutveckling och service 30 Natur, kultur och upplevelser 35 Kommunikation och teknisk försörjning 39 Näringsliv, produktion och arbete 42 Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling Övergripande riktlinjer för landsbygden 47 Varför riktlinjer? 47 Miljö-, hälso- och riskfaktorer 47 När behövs bygglov? 47 När ska en detaljplan göras? 47 Fördjupning av gällande översiktsplan 47 Sammanhållen bebyggelse 48 Områden inom och i anslutning till Kungsängens övnings- och skjutfält 48 Utformning och placering av ny bebyggelse 50 Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering 55 Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service 60 Områden med miljöer som bör värnas? 62 Geografiska fördjupningar för klusterområden 64 Diskussionsunderlag för områdesspecifika riktlinjer 65 Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft Planering för vindkraft 68 Reglering och allmänna riktlinjer 68 Lämplig lokalisering av vindkraft 68 Klassificering 68 Kommunens riktlinjer för vindkraftverk 69 Lämpliga områden för vindkraft 69 Planeringsunderlag och källor 70 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. 5
Bilder från tre olika medborgardialogmöten under programsamrådet och samtal om landsbygdsprogrammet på Fest-i-byn i Bro. 6 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 7
Inledning Upplands-Bro har historiskt varit en plats av betydelse i Mälardalens olika kommunikationsstråk och fungerat som en länk mellan viktiga maktcentra. Stadsnära landsbygdsområden har en stark tillväxt och stor efterfrågan på bebyggelseutveckling. Här finns både närheten till staden och på samma gång landsbygdens lugn och gröna kvaliteter. En stark befolkningstillväxt får konsekvenser för utvecklingen på landsbygden. Med landsbygd menas här de delar av kommunen som ligger utanför de definierade tätortsavgränsningarna i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010. Detta samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden med tillhörande underlag har tagits fram för att beskriva och förtydliga förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen inom landsbygdens olika delar i Upplands-Bro. Arbetet sker enligt processen i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900). De olika skedena illustreras i diagram nedan. Vad är en fördjupad översiktsplan? Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är en av kommunens verksamheter för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. En ändring av översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller inte redovisats tillräckligt i kommunens översiktsplan. I det här förslaget, som vi hädanefter kallar Landsbygdsplanen, sker ändringarna av ÖP 2010 genom geografiska fördjupningar. Ett förslag till tematiskt tillägg för vindkraft till ÖP 2010 presenteras också. Det gäller för hela kommunen och innebär att man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen. Översiktsplanen kan bara vara vägledande för de utvecklingsfrågor på landsbygden som har stöd i plan- och bygglagen. För andra typer av utvecklingsfrågor behövs kompletterande program, stöd och styrmedel. Ett exempel är EU:s och Sveriges nationella landsbygdsprogram. Det är ett övergripande program som bryts ner på regional nivå och innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att utveckla länets landsbygd så att det blir lättare att driva företag, hitta arbeten och utveckla en hållbar miljö. Relation till gällande översiktsplan ÖP 2010 I den kommunövergripande översiktsplanen ligger fokus främst på tätorternas utveckling och beskriver riktlinjer för landsbygdsutveckling på en generell nivå. Kommu- Programsamråd Plansamråd Granskning Antagande i Kf Grafik över planeringsprocessen enligt PBL. 8 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
nens landsbygd är dock varierad och olika delar har olika förutsättningar för utveckling. Av ÖP 2010 framgår att en mer genomgripande strategi för landsbygdsutveckling behövs. Landsbygdsplanen är tänkt att helt ersätta kapitel 12 (Landsbygden) och avsnittet om vindkraft i kapitel 6 (Teknisk försörjning) i ÖP 2010 när den blir antagen. Kommunen är i grunden positiv till byggande på landsbygden. ÖP 2010 slår också fast att på landsbygden har de areella näringarna och miljövänlig energiproduktion företräde framför andra exploateringsintressen. Upplands-Bro ska fortsätta vara en grön kommun och tätortsnära grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. I PBL regleras bland annat bygglovsprövning utanför detaljplan. Förutsättningarna eller prövningsgrunderna, för bygglov utanför detaljplan finns angivna i 9 kap, 31 PBL. All prövning rörande frågor om markanvändning och byggande enligt PBL ska företas mot framförallt kravbestämmelserna i 2 kap (inklusive 3 och 4 kap Miljöbalken) och 8 kap PBL. Utöver Plan- och bygglagens generella regler vill kommunen särskilt lyfta fram hänsyn till landskapsbild och terräng, områdets karaktär och lokala byggnadstradition, vatten- och avloppsförsörjning samt en prioritering av lokaliseringar i närheten av kollektivtrafikförsedda stråk. Inom områden med särskilda naturvärden och kulturhistoriskt värdefulla miljöer är kraven på anpassning till den befintliga miljön större. Kommunen vill medverka till att skapa goda förutsättningar för näringsverksamhet knuten till landsbygden. Redogörelse för programsamråd Programförslaget, som grundar sig i ÖP 2010, togs fram i form av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Programmet var ute på samråd under juni till och med september 2013. Programförslaget skickades till myndigheter, intresseorganisationer med flera. En sammanfattning har gjorts av inkomna yttranden. Generellt ser man positivt på att arbetet med översiktsplanering av landsbygden görs. Utöver detta har programsamrådet genomförts med samrådsmöten och medborgardialog för att tidigt få synpunkter från boende och verksamma på hur landsbygden bör utvecklas. Under tre välbesökta samrådsmöten i workshopform under september 2013 deltog både boende, markägare och verksamma i kommunen och delade med sig av sina idéer och synpunkter. En sammanställning av materialet från medborgardialogen togs fram i en medborgardialograpport. Under programprocessen har det i flera sammanhang, remissyttranden och i medborgardialog uttryckts synpunkter och argument som stödjer en planering för en landsbygdsutveckling där ny bebyggelse adderas till redan befintlig bebyggelse. Önskemål om ökad tillgänglighet till Mälarens stränder har också framförts. Vinsterna av att i första hand utveckla områden som har eller kan få både kollektivtrafikförsörjning och kommunalt vatten och avlopp talar emot fortsatt spridd bebyggelse utan kollektivtrafikförsörjning och beroende av enskilda lösningar för bland annat vatten och avlopp. Sammanfattningarna av skriftliga yttranden och medbor- Tio frågeställningar inför det fortsatta planarbetet (Nyréns kommentarer från medborgardialogen) Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 9
gardialogen skickas med i samrådet. Dessa har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkterna är dock inte kommenterade i själva sammanfattningen nu. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Scenarier för landsbygdens utveckling För att belysa vilka vägval kommunen står inför har olika scenarier tagits fram och diskuterats mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. Tidigt formulerades några olika scenarier med fokus på hur landsbygden kan utvecklas, också i relation till tätorternas utveckling på längre sikt. Fyra olika alternativ föreslogs utgöra utgångspunkter för fortsatt diskussion. De fyra förslagen Spridd, Kluster, Tätortsnära samt Länka ihop redovisas i de principskisser nedan som tagits fram. För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan de olika scenarierna. Detta genomfördes under två workshops med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling, varav den andra även konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar deltog på. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedöms alternativet Kluster ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden och utgör därför huvudförslag i denna handling. Alternativet Spridd har bearbetats till att utgöra ett nollalternativ. Scenariobeskrivningarna redovisas närmare i del 3. Fortsatt process och delaktighet Förutsättningarna för planeringsprocessen skiljer sig mellan landsbygden och tätorterna. Utvecklingstakten är långsammare med en längre social kontinuitet och styrs av andra faktorer än tätortens. Den lokala viljan till utveckling är mer betydelsefull och avgörande för att skapa förändring. Olika dialogprocesser kan vara ett sätt att uppmärksamma och stimulera lokala initiativ. De forum som finns på landsbygden i form av exempelvis föreningar, samfälligheter och intresseorganisationer är viktiga att göra delaktiga i utvecklingsarbetet. Kanske finns det behov av ett samlande forum för landsbygdsutveckling som utgångspunkt för en dialog med markägare och brukare. Medborgardialogen syftar till att aktivt tillvarata idéer om landsbygdsutvecklingen och att få en utgångspunkt för samtal med bland annat markägare, boende och verksamma Scenarioskisser som diskussionsunderlag för landsbygdens möjliga utveckling. 10 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
i kommunen. Ambitionen är att involvera många i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Kommunen kommer även under plansamrådet fortsätta dialogprocessen genom att arrangera ett dialogmöte i workshopform. Syftet är att få synpunkter och utveckla de ideér som presenteras i samrådsförslaget. Ett antal riktade samrådsmöten planeras också med grannkommuner, myndigheter med flera. Geografisk avgränsning Upplands-Bro är en kommun där tätorterna är relativt unga och är framvuxna ur ett småskaligt sammanhang med lång historisk kontinuitet. Utanför de båda tätorterna möter man en lantligt präglad kommun, med stora landarealer skogsoch jordbruksmark. Landsbygden består till stora delar av värdefullt kulturlandskap som en följd av de stora markägarnas slotts- och godsmiljöer med lång historisk kontinuitet. Stad och land utvecklas i en ömsesidig relation till varandra. Gränssnittet mellan tätort och landsbygd är under ständig påverkan och utveckling. Det är viktigt att förtydliga hur denna utveckling bör ske. Utgångspunkterna för indelningen mellan tätort och landsbygd i detta planarbete utgår från den avgränsning som definieras i ÖP 2010. I ett längre perspektiv kan det bli aktuellt att ompröva avgränsningen. I de utblickar framåt som görs i de olika scenarioalternativ som beskrivs för 2050 kan en ny uppdelning mellan landsbygd och tätorterna diskuteras. Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av klusteralternativet som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. En viktig aspekt för bebyggelseutveckling inom tätort och landsbygd är de olika förutsättningar som styr. Tätorten styrs huvudsakligen av det urbana expansionsmönstret som följer infrastrukturstråk och behovet av en samordnad stadsstruktur. Detta med en kvartersutbyggnad som optimeras utifrån täthet och effektiva matningssystem. På landsbygden är bebyggelsen mer tydligt underordnad landskapets karaktär, jordbrukets verksamheter och de förutsättningar som styr detta. Kommunens landsbygd presenterades i programförslaget utifrån sex geografiskt olika delområden. (Se karta på sid 12) Avsikten var att definiera en zonering i landsbygden som dels har sin utgångspunkt i områdets bakgrund och förutsättningar men även hur de är belägna i relation till tätorterna. Det är en gradvis zonering mellan tätortsnära landsbygd och mer eller mindre perifer landsbygd. Indelningen är i sig ett verktyg för ett mer nyanserat sätt att se på landsbygden. Avgränsningarna är gjorda med avvägning efter sammanhang, läge, innehåll, avstånd och framtida utvecklingsmöjligheter. Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Under processen har en diskussion pågått om den geografiska avgränsningen av Landsbygdsplanen. Det handlar specifikt om de tätortsnära landsbygdområdena (avsatta som D-områden i den geografiska indelningen). De skiljer sig väsentligt från de mer perifera landsbygdsdelarna på så sätt att de är i mycket högre grad beroende av och kopplade till utvecklingen av Bro och Kungsängen. Dessutom tas deras utveckling redan delvis om hand i pågående planering runt tätorterna. Vissa är redan utpekade i ÖP 2010 som utredningsområden för tätortsutveckling och i flera fall redan planlagda eller under planutredning. Många av de tätortsnära områdena har specifika planeringsförutsättningar. Områden som Björkhagen-Säbyholm (nr 11) Önsta (nr 12) och Björknäs-Ådö skog (nr 9) kommer även fortsättningsvis att ha lansbygdskaraktär och bör därför ingå i Landsbygdsplanen. Andra områden som Kärrängen (nr 13), Örnäs (nr 30) samt Norra Stäksön (nr 31) kommer att åtminstone i vissa delar få bostads- och verksamhetsbebyggelse med tätortskaraktär Dessa delar bör utgå ur Landsbygdsplanen när det finns färdiga detaljplaner. (Se karta på sid 13) Samtidigt finns det fortfarande tätortsnära delar som inte är planlagda och som inte omfattas av några andra utredningsuppdrag. Där finns fortfarande ett behov av inriktningsförslag och tydliga riktlinjer. Dessutom behövs särskild uppmärksamhet i utvecklingen av den tätortsnära miljön för att behålla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna Bro och Kungsängen. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 11
Erikssund Håbo kommun Sigtuna A Håbo-Tibble B Delområden definierade i programskedet Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Bålsta C A. Skog och öppen jordbruksbygd: Håtuna D1 B. Varierad jordbruksbygd med bebyggelsegrupper: Håbo-Tibble C. Kungsängens övnings- och skjutfält D. Tätortsnära landsbygd: D1 Önsta D2 Sjöarna- Broängarna D3 Stäksön F2 E. Varierad jordbruksbygd: E1 Låssa E2 Lennartsnäshalvön F. Skärgård: F1 Smidö-Ådö F2 Öarna Bro E1 D2 Kungsängen F1 D3 F1 F2 F2 E2 F2 Tätortsavgränsning betecknas med rött färgfält i kartan. Presentation av indelningen av landsbygden i Upplands-Bro i geografiska delområden. 12 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. Järfälla kommun F2 Jakobsberg
Up ko Håbo kommun Håbo kommun 13 12 Bro Områden utanför tätortsavgränsningarna med pågående program- eller planuppdrag Teckenförklaring Teckenförklaring Kommungräns Kommungräns Livgardets områdesgräns 11 9 30 Kungsängen 31 Tatortsavgransning Tätortsavgränsning Naturreservat, förslag förslag Utredningsområde Utredningsområde Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde och Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden som som på prioriteras längre sikt för kan att få förses kommunalt med kommunalt VA VA Befintliga bebyggelsområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA bebyggelsområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Samråd-/influensområde Befintliga bebyggelseområden för totalförsvaret prioriterade att förses med kommunalt VA Samråd-/influensområde Samråds- och influensområde för totalförsvaret totalförsvaret Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 13
Hållbarhet på landsbygden Landsbygden är en viktig resurs och tillgång. Planeringen har ofta utgått från tätorternas utveckling och expansion, men landsbygdens utveckling är lika viktig. Utvecklingstakten är i många fall långsammare än i tätortsområdena. Hur landsbygden förändras över tid är avgörande för att nå en hållbar utveckling. Övergripande definieras hållbarhet i de tre delarna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet innebär att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället utvecklas efter principer som förbättrar miljön och människors hälsa och där vi långsiktigt investerar och planerar för mer hållbara system för samhällets organisation. I planeringen kan strategier och principer verka för att styra utvecklingen mot en hållbar utveckling. Exempelvis medför spridd bebyggelse högre kostnader och miljöpåverkan genom organisationen av olika funktioner i samhället och genererar fler resor och transporter med bil. Att samla bebyggelse, samordna funktioner och underlätta för kollektivtrafik samt att freda vissa områden från bebyggelseutveckling är olika sätt att förstärka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Klimatvision på landsbygden Det globala klimathotet medför ökad uppmärksamhet kring utformningen av tekniska försörjningssystem. Kommunen ska medverka till tekniska försörjningssystem som bidrar till ett mer hållbart samhälle med mindre miljöpåverkan. Konsumtionen av energi och värme måste på sikt förändras. Det handlar då dels om att energi- och värmeproduktionens klimat- och miljöbelastning ska minskas och dels om att den energi som produceras, utnyttjas mer effektivt. Kommunen väljer därför att om möjligt prioritera energikällor med låg klimatbelastning och att verka för effektivare energianvändning. Kommunen är positiv till fjärrvärme och alternativa uppvärmningsformer. Kraftvärmeproduktion baserad på biobränsle och/eller avfall i kombination med fjärrvärme kan vara en intressant långsiktig lösning. Vindkraft är en annan intressant och för kommunen relativt ny energikälla, som ställer krav på stora markytor, främst på landsbygden. Kommunen tar därför fram ett särskilt tematiskt tillägg för vindkraft. Andra exempel är berg- och jordvärme eller möjligheten till värmeuttag ur Mälaren. Pågående klimatförändring medför att de areella näringarna kommer att bli allt viktigare att värna. Det är troligt att efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka i takt med att odlingszonerna förskjuts norrut i Europa. Nya tekniska försörjningssystem ska lokaliseras så att de inte blir sårbara för översvämning, ras, skred och erosion. Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning När kommunen tar fram översiktsplaner ska en konsekvensbeskrivning och en miljöbedömning alltid göras. Genom att upprätta en konsekvensbeskrivning så utreder och presenterar kommunen vilka konsekvenser avseende bland annat sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter som en översiktsplan kan leda till. Denna konsekvensbeskrivning ska precis som översiktplaneförslaget ut på samråd enligt plan- och bygglagen. Syftet är att integrera dessa aspekter i planen och främja en hållbar utveckling. Konsekvensbeskrivningen framtagen till detta planförslag utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Det är helheten i planförslaget som ger betydande mijlöpåverkan. Kraven på anpassning till befintliga förhållanden vid en utveckling inom landsbygden är större inom vissa områden än andra. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Dokumentet består av sammanfattningar inom varje geografiskt delområde om vilka miljöfrågor som är viktiga att uppmärksamma i kommande planering. En mer detaljerad checklista per delområde redovisades även som en hjälp att identifiera viktiga miljöfrågor att belysa i fortsatt bygglovgivning och viktiga frågeställningar om miljöpåverkan som behöver utredas vidare. Dokumentet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Därutöver har underlag från ÖP 14 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. Sammantaget bedöms intrånget kunna bli litet för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden. Möjligheten att spara större områden oexploaterade blir större. Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till förutsättningarna. Landskapsanalys som underlag Under programarbetet togs en landskapsanalys fram. Där beskrivs vilka landskapselement och generella funktioner som utmärker landsbygden. I arbetet med att ta fram riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden är karakteriseringarna ur landskapsanalysen ett viktigt underlag för att beskriva vilka kärnvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling. Förslag till generella bebyggelseriktlinjer Tydligare riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden behövs för att bevara landskapets värden och låta jord- och skogsbruk få goda förutsättningar för sina verksamheter. På så sätt kan människor fortsätta att bo och verka på landsbygden och även landsbygdens identitet med natur- kultur- och upplevelsevärden utvecklas. Förslagen till bebyggelseriktlinjer presenteras närmare i del 4. Specifika bebyggelseriktlinjer Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för de föreslagna utvecklingsområdena utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också i del 4. Bete vid Mälaren. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 15
Bete vid Lövsta gård. 16 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
Del 2 - Presentation av kommunen Del 2 - Presentation av kommunen 17
Inledning Upplands-Bro kommun har ett strategiskt läge med närhet till Stockholm. En levande och omväxlande landsbygd med 13 mils strandlinje mot Mälaren gör den till en attraktiv kommun att bo och verka i. Pendelavståndet till centrala Stockholm är ca 30 minuter. Kommunen har ca 25 000 invånare (2013), i huvudsak koncentrerade till tätorterna Bro och Kungsängen. Boende på landsbygden uppgår till ca 3 000 invånare. Landsbygden utgörs av ett historiskt präglat landskap med bland annat herrgårdar och stora gods med lång kontinuitet av olika markägare. Västerås Enköping Uppsala Sigtuna Norrtälje Även områden med enskilda mindre bondgårdar finns kvar som ger ett småskaligt landskap präglat av småbönders bruk, vilket idag är ovanligt i en allt mer rationaliserad skogs- och jordbruksproduktion. Köping Kommunen hyser även områden med stora naturvärden. Upplands-Bro har varit befolkad sedan långt tillbaka i tiden och den stora mängden historiska lämningar som finns bidrar till landskapets kulturmiljökvaliteter. Specifika förutsättningar för landsbygden Upplands-Bro utgörs i princip av en ö med mycket lång strandlinje mot Mälaren. Vattenvägarna har historiskt utgjort viktiga kommunikationsstråk. Kuststräckan är starkt relaterad till landsbygdsområdet. Sprickdalslandskapets mönster skapar stråk diagonalt genom kommunen och har varit styrande för bebyggelsen och det äldre vägnätet på landsbygden. Tätorterna har i modern tid utvecklas mellan de kommunikationsstråk som järnvägen och E18 utgör och med utgångspunkt i stationslägena. Eskilstuna Strängnäs Nykvarn Upplands-Bro kommun Ekerö Södertälje Salem Järfälla Danderyd Sundbyberg Lidingö Solna Upplands- Väsby Sollentuna Botkyrka Täby Stockholms kommun Huddinge Vallentuna Haninge Nacka Vaxholm Tyresö Österå Upplands-Bro kommun med omgivande kommuner i Stockholms län och större städer i närheten. Nynäshamn 18 Förslag till fördjupad 0 översiktsplan för 20 landsbygden i Upplands-Bro, 40 Kilometer samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
De tre stora sjöarna ligger i ett nord-sydligt stråk som särskiljer tätorterna och de norra delarna av kommunen. Livgardet med Kungsängens övnings- och skjutfält har genom sin avskildhet skapat en zon utan bebyggelseutveckling som omgivande områden fått anpassa sig till. Järnvägen och motorvägens utveckling har varit viktiga förutsättningar för tätorterna samtidigt som de utgör starka barriärer och begränsningar för expansion. Anslutningar och genombrott vid kommunikationsstråken blir styrande för utvecklingen. Landsbygdens strukturella uppbyggnad utgörs i stort av linjära stråk längs sprickdalarna ut mot jordbrukslandskapen och Mälarstranden med Bro och Kungsängen som noder. Pendlingsmönstret är starkt kopplat till Stockholm både vad gäller landsbygden och tätorterna. Det större skogsområdet i nordväst i form av Håbo häradsallmänning utgör också ett strukturerande element och en avgränsning. Detta har inneburit att de norra delarna har tydligare koppling norrut mot Sigtuna och Uppsalaområdet. Västerut är kopplingen mot Bålsta och Enköping tydligare Dagens utveckling och tendenser Tillväxten i kommunen sker främst i tätorterna. Det sker en mer långsam och diffus tillväxt på landsbygden genom avstyckningar främst kopplade till befintligt bebyggelse och även i form av utbyggnad och permanentning av fritidshusområden. Att bo på landet fast ändå stadsnära är attraktivt. Utbyggnaden är kopplad till de mindre byarna och fritidshusområdena (exempelvis Smidö) men även i attraktiva tätortsnära stråk som Lennartsnäshalvön och längs vägavsnitt med goda kommunikationslägen (exempelvis längs landsväg 912 norrut från Bålsta). Gränser och zoner nära tätorterna har stort tryck på ny bebyggelse. Betydande områden berörs av den regionala grönkilen Görvälnkilen och dess kärnområden för Stockholms grönstruktur med höga värden kopplat till bevarande. I delar av natur- och kulturlandskapet ökar det rekreativa nyttjandet och främst i de tätortsnära delarna. I mer perifera lägen finns mer orörda områden som ofta är mindre tillgängliga. Det finns fyra golfbanor belägna i randzonerna mellan landsbygd och tätort och de står för en stor del av kommunens besöksnäring. En hästsportanläggning ska etablera sig vid Önsta och kommer tillsammans med befintliga verksamheter som är knutna till hästar och ridning vara en viktig del av landsbygdens fortsatta utveckling. Många av de större herrgårdarna har utvecklats till konferensanläggningar. Kommunen har en lång strandlinje som relaterar starkt till landsbygden. E18 och järnvägen bildar barriärer. Barriärerna bryter med övergripande landskapsstruktur och historiskt bebyggelsemönster. Tätorterna är framvuxna vid och länkade till infrastruktur. Försvarets område är storskaligt. Sjöäarna fungerar som sorterande element i kommunen. Del 2 - Presentation av kommunen 19
Allmänna intressen Landsbygden i Upplands-Bro berörs av flera olika riksintressen. Av översiktsplaneringen ska framgå hur kommunen tillgodoser riksintressen inom kommunen och avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Det finns riksintressen och andra allmänna intressen i kommunen som omfattar en mängd olika sektorer, exempelvis sjöfart, järnväg, vägar, kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Håbo kommun Erikssund Håbo-Tibble Sigtuna Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Planeringsförutsättningarna redovisar bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden. Dokumentet består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP 2010. Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Miljömål och miljökvalitetsnormer Uppfyllelse av miljömål samt miljökvalitetsnormer behandlas i Konsekvensbeskrivningen och kommer att arbetas in i planförslaget till granskningsskedet. Bålsta Kommungräns Bro Kungsängen Järfälla kommun Mellankommunala intressen Områdena på landsbygden har olika koppling och samband med intilliggande kommuner. Det är viktigt att uppmärksamma vilka konsekvenser och möjligheter Tätortsavgränsning E18 motorväg Mälarbanan Gräns mot Försvaret Försvarets påverkansområde för buller Görvälnverket Jakobsberg Översiktlig karta över Upplands-Bro kommun. 20 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
dessa intressen har för just landsbygden. I flera fall berörs landsbygden i högre grad än tätorterna. Mellankommunala intressen som är relevanta för landsbygden är till exempel kollektivtrafikförsörjning, Håbo kommuns utvecklingsplaner för Bålsta tätort österut, den regionala grönkilen Görvälnkilen och Mälarens vattenmiljö- och status. Infrastrukturfrågor innebär också samarbete mellan kommuner, såsom utvecklingen av regionala gång- och cykelstråk, en möjlig Arlandaförbindelse via Erikssund och Sigtuna, bredbandsutbyggnad, en eventuell påkoppling av Håbo kommun till dricksvattenledningarna och avloppsledningar från Görvälnverket eller en ihopkoppling av Upplands-Bros dricksvattenledningar med Sigtuna kommun. Ett eller flera särskilda samrådsmöten med omkringliggande kommuner planeras under samrådstiden. Upplands-Väsby framför i sitt yttrande över programmet att riskintresset för Försvaret (Kungsängens övnings- och skjutfält) är starkt begränsande och även påverkar grannkommunernas utbyggnadsplaner. Verksamheten genererar skadligt buller även för grannkommunerna. Upplands-Väsby framför också att jordbruket och enskilda avlopp är ett mellankommunalt intresse som påverkar vattenkvaliteten i Mälaren negativt. Avloppen påverkar hela Stäket/Görväln, där norra Storstockholm tar sitt dricksvatten ur denna avsmalnade vik av Mälaren. Störst belastning finns i de vatten som ligger mellan Upplands-Bro och Sigtuna. Kungsängsliljorna vid Erikssund har spridits dit från Uppsala. Del 2 - Presentation av kommunen 21
Bilder från landsbygden. Fotografer: Upplands-Bro kommun, Anna Sjunnesson och Ingemar Jonsson. 22 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
Del 3 - Scenariobeskrivningar Del 3 - Scenariobeskrivningar 23
Utblick mot åren 2030 och 2050 Scenarier för framtiden För att belysa vilka vägval landsbygden står inför har två olika scenarier tagits fram: Spridd och Kluster. Med medveten styrning och gemensamma målbilder kan utvecklingen påverkas i olika riktningar. Fokus är på hur landsbygden kan utvecklas med utblick mot år 2030. Scenarierna diskuteras i samrådsförslaget mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. De olika alternativen utgör också utgångspunkter för fortsatt diskussion i planprocessen. Utöver det har en utblick gjorts mot år 2050 där framtidsbilderna från de två grundscenarierna kopplas till tätorternas förmodade utveckling. och bildar Länka ihop eller Tätortsnära. Vägvalen för landsbygden hänger nära samman med utvecklingen av tätorterna och de påverkar varandra i båda riktningarna. År 2030 - Spridd eller Kluster Horisonten för planeringen i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010 är år 2030. Därför används samma årtal i denna fördjupade översiktsplan. Alternativen Spridd och Kluster innebär ögonblicksbilder av hur kommunen kan komma att se ut år 2030. De redovisas i övergripande kartbilder. Spridd belyser en mer diffus utveckling där små tillägg över hela landsbygden görs utan en tydlig inriktning. Spridd innebär färre bosatta och verksamma på landsbygden än Kluster. Kluster beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks i utvalda stråk med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Detta innebär också att områden utanför dessa stråk fredas från bebyggelseutveckling, vilket redovisas närmare i del 4. Analys av alternativet Kluster Kluster utgår från det historiska bebyggelsemönstret och visar på hur det kan förstärkas och utvecklas vidare. Landsbygdens särskilda utvecklingsbehov definieras också i relation till tätorterna. Några av de viktigare skälen till att välja Kluster är möjligheterna att bevara kulturoch miljövärden genom att stärka den lokala bygden och möjligheterna att låta bebyggelsen närma sig Mälaren samtidigt som man bevarar viktiga grönområden. Genom att koncentrera boende och olika funktioner och service längs stråk och noder kan lokala verksamheter stimuleras. Detta medför även flera positiva konsekvenser i form av exempelvis minskat bilberoende och samordningsfördelar för VA, infrastruktur, kommunal service m.m. Kluster möjliggör och förutsätter mer bebyggelse och fler bosatta och verksamma på landsbygden än Spridd. Kluster bygger också på medveten styrning av bebyggelseutvecklingen. Alternativet förutsätter därför detaljplaneläggning av tillkommande sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Om det ska kunna ske krävs även tillräckliga resurser och prioritering av att detaljplanelägga mark på landsbygden. En större befolkning på landsbygden ställer fler krav på kommunala investeringar och drift och underhåll. Till exempel i form av kommunalt VA och gångoch cykelvägar. Analys av alternativet Spridd Alternativet Spridd definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan och utgör därmed också nollalternativ i Konsekvensbedömningen. Den spridda bebyggelsen gör det svårare att hushålla med gemensamma resurser, framförallt naturresurser. En förutsättning för ett nollalternativ som inte förgör sitt eget värde är att endast ett fåtal hushåll tillförs. Det är därför inte långsiktigt vidareutvecklingsbart på samma sätt som klusteralternativet. Konsekvenserna blir ett bristfälligt underlag för gemensamma lösningar för service, kommunikation och teknisk försörjning. Exempelvis kan det handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Den spridda utvecklingen i nollalternativet är sannolikt inte långsiktigt hållbar, ur vare sig ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Kluster som huvudförslag För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan scenarierna. Detta genomfördes under två arbetsmöten med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling. Workshop nummer två kompletterades även med konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedömdes 24 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
Klusteralternativet ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden. Det utgör därför huvudförslag i denna handling. Klusteralternativet ses som möjligt att bygga vidare på i den takt det finns en efterfrågan. Det vill säga en långsiktig strategi. Kluster bör ha potential att utvecklas ända till 2050. Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av Kluster som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. Tätorternas utveckling Det har tidigare diskuterats och funnits planer på att låta Bro och Kungsängen växa ihop på sikt. Likaså kom detta upp som förslag vid ett flertal tillfällen under medborgardialogen för programsamrådet. ÖP 2010 tar dock tydlig ställning till att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop. Tätorterna ska fortsätta växa var för sig. Dels för att fortsätta utveckla sina egna särarter och identiteter och dels för att bibehålla den regionala grönkilen Görvälnkilen som ett tätortsnära grönstråk mellan tätorterna. Därför har huvudalternativet Kluster kombinerats med det mest önskvärda alternativet för utvecklingen av tätorterna i en utblick mot 2050. År 2050 - Länka ihop eller Tätortsnära I bilden för år 2050 har landbygdsutvecklingen satts i relation till tätorternas utveckling. Ytterligare effekter och konsekvenser av dagens vägval för landsbygdsutvecklingen visas. Dessa kartbilder är enbart redovisade som schematiska resonemang om hur tätorterna skulle kunna växa fram till år 2050 beroende på om den fortsatta utvecklingen följer inriktningen Spridd eller Kluster. Länka ihop bygger på en fortsatt spridd bebyggelseutveckling på landsbygden och på att trycket på den mest tätortsnära landsbygden blir styrande för tätorternas expansion. Konsekvensen blir att Bro och Kungsängen växer samman tydligare och att tätortsexpansionen fortsätter i öst-västlig riktning mellan de styrande infrastrukturstråken. Även i riktning mot de växande tätorterna Bålsta i Håbo och Stäket-Kallhäll i Järfälla. Tätortsnära belyser hur landsbygden kan komma att kopplas starkare till tätorterna med en prioritering av en nord-sydlig riktning där man också mer medvetet närmar sig Mälaren. Tätortsnära illustrerar en möjlig utveckling när huvudalternativet Kluster kombineras med tätorternas utveckling på längre sikt. I och med de utblickar som beskrivs för 2050 kan en ny tätortsavgränsning behöva diskuteras framöver. I den definieras uppdelningen mellan vad som räknas som landsbygd och vad som är tätorter. Landskapsrum i Toresta, precis på gränsen mellan tätortsavgränsning och landsbygd. Del 3 - Scenariobeskrivningar 25
Utblick 2030 Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns 26 Spridd Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. Försvarets påverkansområde för buller Kluster Kommungräns Tätortsavgränsning
Utblick 2050 Bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Tätortsnära Länka ihop Del 3 - Scenariobeskrivningar 27
2030 Kluster Förslaget beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Utvecklingen koncentreras till kluster på landsbygden. Kluster utgörs av sammanhängande områden med befintliga bebyggelsepunkter och stråk som tillsammans bedöms kunna kompletteras med bebyggelse och stärka varandra i en framtida utveckling. Viktiga samband och stråk inom Kluster förstärks och utvecklas. Kluster avser att samla bebyggelsegrupper inom näravstånd (gångoch cykelavstånd, mopedavstånd) eller längs sammanhängande stråk. Kluster ger på sikt förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas Kluster skapar bättre förutsättningar för kollektivtrafik och VAutbyggnad och kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. I Kluster identifieras betydelsefulla och strategiska bebyggelsegrupper som kan utgöra noder inom klustren. En nod är en bebyggelsegrupp i strategiskt läge som har närhet till flera andra bebyggelsegrupper eller utgör knutpunkt i ett stråk som länkar samman flera bebyggelsegrupper. Noder föreslås med syfte att där kunna placera och samla service, handel, verksamheter, mötesplatser och andra funktioner som är viktiga för klustret. Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) avser förbättra allmänhetens tillgängligheten till Mälaren och möjliggöra en bebyggelseutveckling i vissa strandnära lägen där det redan idag finns befintlig bebyggelse. För att skapa en utveckling mot Kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Förslag till klusterområden Förslag till noder inom Kluster Övriga bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Utvecklingsmöjligheterna inom områdena som är bullerpåverkade av Försvarets verksamhet är osäkra och behöver utredas mer ingående. Huvudalternativet Kluster 28 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.
2030 Spridd Förslaget belyser en mer diffus utveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Alternativet definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan. En trolig utveckling om den fördjupade översiktsplanen för landsbygden inte antas, d.v.s. en fortsatt utveckling utifrån gällande riktlinjer och rekommendationer i ÖP 2010. Inriktningen är att prioritera utbyggnad och förtätning i och kring tätorterna Kungsängen och Bro. Det föreslås ingen ny sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Man ska dock kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mer enskilt. Policyn om landsbygden är generell och delvis otydlig. Ny bebyggelse ska i första hand placeras i anslutning till redan befintliga bebyggelsegrupper. Nya grupper av bebyggelse med fler hus än 2-3 ska föregås av detaljplan. Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden bör undantas från ny bebyggelse. Strandskyddet är fortsatt generellt utvidgat till 300 m. Det förväntas inte ske någon bebyggelseutveckling inom områden med strandskydd. Inom Totalförsvarets riksintresse (= fastighetsgräns) kan ingen utveckling/utvidgning ske. (Om det inte finns stöd för detta i redan befintlig detaljplan.) Inom Totalförsvarets influensområde kan ingen eller väldigt lite utveckling/utvidgning ske. Permanentning och förtätning av fritidshusområden liksom utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter. Utvidgning, förtätning och avstyckning sker utan riktning. Tydliga mål och strukturer saknas vilket gör att bebyggelsen blir spridd. Lokaliseringsprövningar och förhandsbesked blir i högre grad påverkade av enskilda handläggares bedömningar. Spridd bebyggelse ökar bilberoende och ger sämre förutsättningar och underlag för gemensamma lösningar. Exempelvis för service, kommunikation och teknisk försörjning. Det kan handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Övriga bebyggelsegrupper Nollalternativet Spridd Del 3 - Scenariobeskrivningar 29