Handlingar till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 9 december 2014

Transkript

1 Handlingar till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 9 december 2014

2

3 Sidan 3 av 204 Ärende 1

4 Sidan 4 av 204

5 Sidan 5 av 204 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Tillväxtkontorets kultur- och fritidsavdelning Lars Björketun Datum Vår beteckning Anna Sjunnesson Dnr Kultur- och fritidsnämnden Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro - Landsbygdsplanen FÖP 2014 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden lämnar synpunkter på landsbygdsplanen enligt Tillväxtkontorets kultur och fritidsavdelnings förslag. Sammanfattning Samrådshandlingen gällande landsbygdsplanen är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande ÖP Förslaget består av en scenariobeskrivning med utblickar mot 2030 och I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen, benämnt kluster, vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 13 november Samrådshandling för Landsbygdsplanen FÖP Ärendebeskrivning Enligt beslut i Kommunstyrelsen den 11 juni 105 har förslag till fördjupad översiktsplan av landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014, sänts ut för samråd i enlighet med PBL SFS 2010:900. Samrådshandlingarna är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan ÖP Förslaget till Landsbygdsplan FÖP 2014 beskriver och förtydligar ytterligare förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar i Upplands-Bro. Samrådshandlingen ger förslag på utvecklingsinriktningar och bebyggelseriktlinjer. Förslaget är fortfarande öppet och övergripande i sin karaktär. Fokus för detta samråd ligger på att välja utvecklingsinriktning för landsbygden. En scenariobeskrivning för år 2030 med en utblick mot år 2050 presenteras. I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen på landsbygden vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Ett tematiskt tillägg för vindkraft samt generella bebyggelseriktlinjer för huvudalternativet föreslås. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna utvecklingsområden utarbetas. Till planförslaget hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från ÖP Tillsammans med planförslaget medföljer en Konsekvensbeskrivning som också utgör en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Samrådstid är från till och med Hela materialet finns på kommunens webbplats på adressen:

6 Sidan 6 av 204 2(4) Tillväxtkontorets kultur- och fritidsavdelnings kommentar Tillväxtkontorets kultur- och fritidsavdelning vill framhålla vikten av att kulturlandskapet ses som en resurs vid planering och vikten av att ta vara på naturens möjlighet till rekreation och motion. En planerad miljö där natur- och kulturvärden ses som resurser bidrar till social förankring och ett hållbart samhälle I samband med planeringen av landsbygden bör natur- och kulturvärden framhållas som viktiga resurser och en vanlig anledning till att människor väljer att bo i Upplands-Bro. Landskapets struktur, skapat av människan genom årtusenden, och närheten till naturen med möjlighet till ett aktivt friluftsliv, är viktiga delar av dessa resurser. För att Landsbygdsplanen ska bli ett effektivt verktyg i planeringen av kommunen bör dessa resurser beskrivas på ett tydligt sätt. Begrepp som kulturmiljö och friluftsliv bör vara klart definierade och ge en allsidig bild av dess beskaffenhet. Kulturmiljö Viktigt att man i Landsbygdsplanen belyser vad kulturmiljö innebär och kan bidra med: ett kulturhistoriskt, estetiskt och socialt värde. Kommunens uppbyggnad och struktur är formad av människans verksamhet sedan 3000 år. Genom att lyfta kulturlandskapets betydelse för kommunens utseende i stort sätts generationernas bidrag i ett sammanhang. Detta klargörande är nödvändigt för att ge begreppet kulturmiljö en heltäckande definition. Utöver denna allmänna definition tillkommer de särskilda värden som riksintressena utgör för kommunens landsbygd. Friluftsliv En definition av friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse. En annan liknande definition är vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Ett känt faktum är att friluftslivet förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin och ökar välfärden. Att satsa på friluftsliv är en bra investering. Planens inriktning bör vara att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet och målet måste vara att ge invånarna möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv idag och i framtiden. Övriga kommentarer till planen En utveckling av landsbygden med kluster skapar ett underlag att förstärka och utveckla befintliga idrottsplatser, spår/leder, badplatser, kulturella och sociala mötesplatser och/eller möjligheter att skapa nya, samtidigt som andra områden kan lämnas oexploaterade. Viktigt att tätortsnära grönområdena värnas. Lillsjöns och Hällkana friluftsområde är under utveckling och båda har stor potential som tätortsnära gröna lungor för motion och rekreation. Tillsammans med Frölunda och Säbyholm/Rösaring blir de tydliga målpunkter för friluftsliv. Viktigt att kulturmiljöerna värnas och görs tillgängliga för allmänheten med hjälp av skyltar och parkeringsplatser. Dessa utgör också naturliga områden för friluftsliv. Allmänhetens tillgång till kommunens stränder ska garanteras. Med en klok utveckling av landsbygden kan den möjligheten förbättras genom att kommunens strandområden görs mer tillgängliga. Etableringen av bebyggelse och C:\Users\marfha\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\69Y18MA3\TjänsteskrivelseLandsbygdsplanen_ docx /

7 Sidan 7 av 204 3(4) verksamheter bör ej planeras så att de hindrar allmänhetens möjlighet att nå kommunens stränder. Större kulturmiljöområden och kulturella riksintressen, friluftsområden, badplatser och övriga besöksmål ska enkelt och säkert kunna nås av gång- cykelbiltrafikanter. Föreningslivets roll är viktig när det gäller att planera för en utveckling av landsbygden. Båtklubbar, hembygds- och idrottsföreningar besitter mycket kunskap och en lång historia. En utveckling av landsbygden ger också en möjlighet för föreningslivet att utvecklas. LIS-områden kan ge positiva effekter för bad-, båt- och friluftsliv. Placeringen av dessa behöver studeras ytterligare. Vi behöver också lyfta fram vikten av att underhålla/utveckla det som redan finns. Barnperspektiv En väl planerad landsbygd kan bidra till en god uppväxtmiljö för barnen med tillfällen till rika natur- och kulturupplevelser. TILLVÄXTKONTORETS KULTUR- OCH FRITIDSAVDELNING Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor: Samrådshandling för Landsbygdsplanen FÖP 2014 C:\Users\marfha\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\69Y18MA3\TjänsteskrivelseLandsbygdsplanen_ docx /

8 Sidan 8 av 204 4(4) C:\Users\marfha\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\69Y18MA3\TjänsteskrivelseLandsbygdsplanen_ docx /

9 Sidan 9 av 204 SAMRÅD Datum Vår beteckning Förslag till Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014 Till berörda remissinstanser, sakägare och andra intresserade. Nu följer vi upp arbetet med Landsbygdsprogrammet där en levande landsbygd eftersträvas. Enligt beslut i Kommunstyrelsen den 11 juni 105 sänds förslag till fördjupad översiktsplan av landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014, ut för samråd i enlighet med PBL SFS 2010:900. Samrådshandlingarna är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan ÖP Vi önskar dig varmt välkommen att delta. Förslaget till Landsbygdsplan FÖP 2014 beskriver och förtydligar ytterligare förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar i Upplands-Bro. Samrådshandlingen ger förslag på utvecklingsinriktningar och bebyggelseriktlinjer. Den långa samrådstiden beror på att förslaget fortfarande är öppet och övergripande i sin karaktär och att kommunen därför vill bedriva ett aktivt samråd. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medan andra återstår. Avsikten är att bearbeta förslaget vidare och fördjupa återstående delar under själva samrådstiden. Fokus för detta samråd ligger på att välja utvecklingsinriktning för landsbygden. En scenariobeskrivning för år 2030 med en utblick mot år 2050 presenteras. I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen på landsbygden vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Ett tematiskt tillägg för vindkraft samt generella bebyggelseriktlinjer för huvudalternativet föreslås. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna utvecklingsområden utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också. Till planförslaget hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Tillsammans med planförslaget medföljer en Konsekvensbeskrivning som också utgör en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Vi vill nu fortsätta dialogen med myndigheter, grannkommuner med flera samt boende och verkande på Upplands- Bros landsbygd. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Det går också bra att ringa oss för en dialog. Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med medborgardialogen och riktade samrådsmöten med flera remissinstanser. Närmare information om datum för möten kommer på webben efter sommaren eller så tar vi direktkontakt med er för att boka en passande tid. Samrådstid är från till och med Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Vi skickar inte ut handlingar som papperskopia utan hänvisar till kommunens webbplats där materialet finns tillgängligt på adressen: Det går bra att kontakta oss så skickar vi en omgång med papperskopior. Synpunkter på förslaget skall senast den 10 december skriftligen framföras till: Upplands-Bro kommun, Kommunstyrelsen, Kungsängen. Eller via e-post till kommunstyrelsen@upplands-bro.se. Frågor i ärendet besvaras av Elisabeth Mårell, Ulrika Gyllenberg och Karin Svalfors på Plan- och exploateringsavdelningen, tel Tillväxtkontoret Aktuella handlingar: - Missiv (denna handling) - Remiss- och sändlista - Samrådsbeslut KS Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP Konsekvensbeskrivning - Planeringsförutsättningar - Sammanfattning av skriftliga yttranden under samråd av program för översiktsplanering av landsbygden - Medborgardialog-dokumentation av samrådsmöten och medborgardialog september Avgränsning miljöaspekter från programsamråd, reviderad

10 Tillväxtkontoret Sidan 10 av 204 REMISS- OCH SÄNDLISTA Datum Vår beteckning Dnr (3) Remiss- och sändlista för samråd beträffande Förslag till Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014 Myndigheter, grannkommuner med flera: Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Uppsala Sigtuna kommun Upplands Väsby kommun Järfälla kommun Ekerö kommun Enköpings kommun Håbo kommun Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Trafikförvaltningen SLL (tidigare SL) Trafikverket, Region Stockholm Försvarsmakten, Högkvarteret Lantmäterimyndigheten Stockholms län Jernhusen AB (SJ) Käppalaförbundet Luftfartsverket Arlanda Swedavia Vattenmyndigheten Stockholms läns museum Brandkåren Attunda Polismyndigheten i Stockholms län, Norrortspolisen Sjöfartsverket, Sjöfart och samhälle TeliaSonera Skanova Access AB Telia Sonera AB Energimyndigheten Norrvatten Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Energidistribution AB Svenska Kraftnät AB E.ON Elnät Sverige AB E.ON Värme Sverige AB Skogsstyrelsen Ragn-Sells AB Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

11 2(3) Sidan 11 av 204 Friluftsfrämjandet, Lokalavdelning Kungsängen-Bro Lokaltidningen Mitt i Sthlm Posten meddelande AB Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro Utbildningsnämnden i Upplands-Bro Socialnämnden i Upplands-Bro Kultur- och fritidsnämnden i Upplands-Bro Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen i Upplands-Bro Tillväxtkontoret, tekniska avdelningen i Upplands-Bro Tillväxtkontoret, plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro Kommunledningskontoret, Näringslivsstaben i Upplands-Bro Kommunledningskontoret, Kommunikationsstaben i Upplands-Bro Kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro Kommunstyrelsens vice ordförande i Upplands-Bro Kommundirektören i Upplands-Bro Tillväxtchefen i Upplands-Bro Kommunstyrelsens diarium Föreningar och organisationer: Brottsförebyggande rådet Pensionärsrådet Handikappsrådet Näringslivsrådet Damernas Företagsbyrå Upplands-Bro LRF-avd Fastighetsägarna Stockholm AB Hyresgästföreningen, Upplands-Bro Villaägarna, Upplands-Brokretsen Kungsängens villaägarförening Stockholms-Näs Hembygdsförening Bro Lossa Hembygdsförening Håtuna/Håbo-Tibble Hembygdsförening Kulturbojen Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut Bro Hembygdsförening Svenska kyrkan Bro Svenska kyrkan Kungsängen Bro IK Kungsängens IF Upplands-Bro Ryttarförening Sofielunds Golfklubb Bro Hof Slott Golf Club Bro-Bålsta Golfklubb Kungsängens Golf Club KN Kanotklubb Kungsängens Båtsällskap Mälarstrandens Båtklubb Båtsällskapet Arken Bro Båtklubb Ängsholmens Båtsällskap Bro Sportfiskeklubb SPF Vikingarna Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

12 Sidan 12 av 204 3(3) PRO Kungsängen PRO Bro Kalevan Senorit HSO Järfälla / Upplands-Bro Företagarna i Upplands-Bro Svensk Handel Region Stockholm Stockholms Handelskammare Stockholms Köpmannaföörbund Svenskt Näringsliv Region Stockholm Saltsjön - Mälarens Båtförbund Tjusta skola Tjusta förskola Leader/LLU Norra Mälarstranden, c/o Göran Eriksson Därutöver skickas brev med information om samrådet till större markägare i kommunen, de som har varit aktiva under programsamrådet av landsbygdsplaneringen förra hösten och de som tidigare har yttrat sig över Översiktsplan Ett vykort med information om samrådet skickas också till boende och verksamma på Upplands-Bros landsbygd.

13 Sidan 13 av 204

14 Sidan 14 av 204

15 Sidan 15 av 204

16 Sidan 16 av 204

17 Sidan 17 av 204

18 Sidan 18 av 204 Landsbygdsplan FÖP 2014 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling Reviderad

19 Sidan 19 av 204 Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling Konsult: Huvudkonsult Nyréns arkitektkontor (planförslag), Tyréns (konsekvensbeskrivning), WSP (landskapsanalys). Författare: Jesper Fornander och Nico van Gelderen samt Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf och Ulrika Gyllenberg, Upplands-Bro kommun och Nyréns arkitektkontor Layout: Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Lövsta gård, foto av Upplands-Bro kommun Fotografer: Jesper Fornander, Nico van Gelderen och Upplands-Bro kommun där inget annat anges. Medverkande från kommunen: David Lanthén, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg, Maria Elfström och Patrik Galera Lindblom från Plan- och exploateringsavdelningen. Åsa Bergström, Sven-Olof Näslund och Ingela Sydstrand Sandgren från Bygg- och miljöavdelningen. Charlotte Ahlstrand, Susanna Huttunen och Thomas Högberg från Tekniska avdelningen. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsavdelningen och Sofie Lagerlöf från Utvecklingsstaben liksom representanter från utbildningskontoret, socialkontoret och kommunledningskontoret har också deltagit. kommun@upplands-bro.se Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

20 Förord och läsanvisning Sidan 20 av 204 Denna samrådshandling är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan, ÖP I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september Planförslaget är fortfarande öppet och övergripande i sin karaktär. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medans andra återstår att precisera till nästa skede. Fokus för detta samråd ligger på en scenariobeskrivning för år 2030 med en utblick mot år 2050, som redovisas i del 3 I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen på landsbygden vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Generella bebyggelseriktlinjer för huvudalternativet föreslås i del 4. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna utvecklingsområden utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också. Ett tematiskt tillägg för vindkraft föreslås i del 5. De båda alternativen och dess konsekvenser redovisas parallellt och integrerat i dokumentet. Konsekvenserna av de båda förslagen finns särskilt sammanställda i en Konsekvensbeskrivning. Den utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Dokumentet med förslag till avgränsning av miljöaspekter som ingick i programsamrådet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Efter detta plansamråd är nästa skede att arbeta fram ett granskningsförslag av fördjupad översiktsplan för landsbygden. Då kommer nollalternativet att lyftas ut ur planförslaget och endast ingå i Konsekvensbeskrivningen. Granskningshandlingen kommer att innehålla ett bearbetat huvudalternativ med förslag på riktlinjer för bebyggelseutveckling för flera geografiska inzoomningar. Till granskningsskedet kommer förslaget också kompletteras med ytterligare riktlinjer och ställningstaganden för andra aspekter gällande den fortsatta utvecklingen på landsbygden. Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Synpunkterna som inkommit under programsamrådet har sammanfattats i två dokument och kommer också att ingå i samrådet. Dels de synpunkter och medskick som framgick av den medborgardialog som genomfördes under tre kvällsmöten i september 2013 och dels de skriftliga yttranden som skickats in till kommunen under programsamrådet. Dessa synpunkter är dock inte kommenterade i sammanfattningen men har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Samrådstid för detta förslag är från till och med Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med den aktiva medborgardialogen. Närmare information om datum för möten kommer efter sommaren. Håll utkik på webben! Vi önskar dig varmt välkommen att delta och lämna synpunkter! Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

21 Sidan 21 av 204 Blåsippor och vägar vid Dalkarlsbacken på Stäketön. 4 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

22 Innehåll Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Inledning 8 Vad är en fördjupad översiktsplan? 8 Relation till gällande översiktsplan ÖP Redogörelse för programsamråd 9 Scenarier för landsbygdens utveckling 10 Fortsatt process och delaktighet 10 Geografisk avgränsning 11 Hållbarhet på landsbygden 14 Klimatvision på landsbygden 14 Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning 14 Landskapsanalys som underlag 15 Förslag till generella bebyggelseriktlinjer 15 Specifika bebyggelseriktlinjer 15 Del 2 - Presentation av kommunen Inledning 18 Specifika förutsättningar för landsbygden 18 Dagens utveckling och tendenser 19 Allmänna intressen 20 Miljömål och miljökvalitetsnormer 20 Mellankommunala intressen 20 Del 3 - Scenariobeskrivningar Utblick mot åren 2030 och Scenarier för framtiden 24 År Spridd eller Kluster 24 Analys av alternativet Kluster 24 Analys av alternativet Spridd 24 Kluster som huvudförslag 24 Tätorternas utveckling 25 År Länka ihop eller Tätortsnära 25 Jämförelse mellan Kluster och Spridd 30 Sidan 22 av 204 Bebyggelseutveckling och service 30 Natur, kultur och upplevelser 35 Kommunikation och teknisk försörjning 39 Näringsliv, produktion och arbete 42 Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling Övergripande riktlinjer för landsbygden 47 Varför riktlinjer? 47 Miljö-, hälso- och riskfaktorer 47 När behövs bygglov? 47 När ska en detaljplan göras? 47 Fördjupning av gällande översiktsplan 47 Sammanhållen bebyggelse 48 Områden inom och i anslutning till Kungsängens övnings- och skjutfält 48 Utformning och placering av ny bebyggelse 50 Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering 55 Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service 60 Områden med miljöer som bör värnas? 62 Geografiska fördjupningar för klusterområden 64 Diskussionsunderlag för områdesspecifika riktlinjer 65 Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft Planering för vindkraft 68 Reglering och allmänna riktlinjer 68 Lämplig lokalisering av vindkraft 68 Klassificering 68 Kommunens riktlinjer för vindkraftverk 69 Lämpliga områden för vindkraft 69 Planeringsunderlag och källor 70 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

23 Sidan 23 av 204 Bilder från tre olika medborgardialogmöten under programsamrådet och samtal om landsbygdsprogrammet på Fest-i-byn i Bro. 6 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

24 Sidan 24 av 204 Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 7

25 Sidan 25 av 204 Inledning Upplands-Bro har historiskt varit en plats av betydelse i Mälardalens olika kommunikationsstråk och fungerat som en länk mellan viktiga maktcentra. Stadsnära landsbygdsområden har en stark tillväxt och stor efterfrågan på bebyggelseutveckling. Här finns både närheten till staden och på samma gång landsbygdens lugn och gröna kvaliteter. En stark befolkningstillväxt får konsekvenser för utvecklingen på landsbygden. Med landsbygd menas här de delar av kommunen som ligger utanför de definierade tätortsavgränsningarna i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP Detta samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden med tillhörande underlag har tagits fram för att beskriva och förtydliga förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen inom landsbygdens olika delar i Upplands-Bro. Arbetet sker enligt processen i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900). De olika skedena illustreras i diagram nedan. Vad är en fördjupad översiktsplan? Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är en av kommunens verksamheter för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. En ändring av översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller inte redovisats tillräckligt i kommunens översiktsplan. I det här förslaget, som vi hädanefter kallar Landsbygdsplanen, sker ändringarna av ÖP 2010 genom geografiska fördjupningar. Ett förslag till tematiskt tillägg för vindkraft till ÖP 2010 presenteras också. Det gäller för hela kommunen och innebär att man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen. Översiktsplanen kan bara vara vägledande för de utvecklingsfrågor på landsbygden som har stöd i plan- och bygglagen. För andra typer av utvecklingsfrågor behövs kompletterande program, stöd och styrmedel. Ett exempel är EU:s och Sveriges nationella landsbygdsprogram. Det är ett övergripande program som bryts ner på regional nivå och innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att utveckla länets landsbygd så att det blir lättare att driva företag, hitta arbeten och utveckla en hållbar miljö. Relation till gällande översiktsplan ÖP 2010 I den kommunövergripande översiktsplanen ligger fokus främst på tätorternas utveckling och beskriver riktlinjer för landsbygdsutveckling på en generell nivå. Kommu- Programsamråd Plansamråd Granskning Antagande i Kf Grafik över planeringsprocessen enligt PBL. 8 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

26 Sidan 26 av 204 nens landsbygd är dock varierad och olika delar har olika förutsättningar för utveckling. Av ÖP 2010 framgår att en mer genomgripande strategi för landsbygdsutveckling behövs. Landsbygdsplanen är tänkt att helt ersätta kapitel 12 (Landsbygden) och avsnittet om vindkraft i kapitel 6 (Teknisk försörjning) i ÖP 2010 när den blir antagen. Kommunen är i grunden positiv till byggande på landsbygden. ÖP 2010 slår också fast att på landsbygden har de areella näringarna och miljövänlig energiproduktion företräde framför andra exploateringsintressen. Upplands-Bro ska fortsätta vara en grön kommun och tätortsnära grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. I PBL regleras bland annat bygglovsprövning utanför detaljplan. Förutsättningarna eller prövningsgrunderna, för bygglov utanför detaljplan finns angivna i 9 kap, 31 PBL. All prövning rörande frågor om markanvändning och byggande enligt PBL ska företas mot framförallt kravbestämmelserna i 2 kap (inklusive 3 och 4 kap Miljöbalken) och 8 kap PBL. Utöver Plan- och bygglagens generella regler vill kommunen särskilt lyfta fram hänsyn till landskapsbild och terräng, områdets karaktär och lokala byggnadstradition, vatten- och avloppsförsörjning samt en prioritering av lokaliseringar i närheten av kollektivtrafikförsedda stråk. Inom områden med särskilda naturvärden och kulturhistoriskt värdefulla miljöer är kraven på anpassning till den befintliga miljön större. Kommunen vill medverka till att skapa goda förutsättningar för näringsverksamhet knuten till landsbygden. Redogörelse för programsamråd Programförslaget, som grundar sig i ÖP 2010, togs fram i form av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Programmet var ute på samråd under juni till och med september Programförslaget skickades till myndigheter, intresseorganisationer med flera. En sammanfattning har gjorts av inkomna yttranden. Generellt ser man positivt på att arbetet med översiktsplanering av landsbygden görs. Utöver detta har programsamrådet genomförts med samrådsmöten och medborgardialog för att tidigt få synpunkter från boende och verksamma på hur landsbygden bör utvecklas. Under tre välbesökta samrådsmöten i workshopform under september 2013 deltog både boende, markägare och verksamma i kommunen och delade med sig av sina idéer och synpunkter. En sammanställning av materialet från medborgardialogen togs fram i en medborgardialograpport. Under programprocessen har det i flera sammanhang, remissyttranden och i medborgardialog uttryckts synpunkter och argument som stödjer en planering för en landsbygdsutveckling där ny bebyggelse adderas till redan befintlig bebyggelse. Önskemål om ökad tillgänglighet till Mälarens stränder har också framförts. Vinsterna av att i första hand utveckla områden som har eller kan få både kollektivtrafikförsörjning och kommunalt vatten och avlopp talar emot fortsatt spridd bebyggelse utan kollektivtrafikförsörjning och beroende av enskilda lösningar för bland annat vatten och avlopp. Sammanfattningarna av skriftliga yttranden och medbor- Tio frågeställningar inför det fortsatta planarbetet (Nyréns kommentarer från medborgardialogen) Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 9

27 Sidan 27 av 204 gardialogen skickas med i samrådet. Dessa har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkterna är dock inte kommenterade i själva sammanfattningen nu. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Scenarier för landsbygdens utveckling För att belysa vilka vägval kommunen står inför har olika scenarier tagits fram och diskuterats mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. Tidigt formulerades några olika scenarier med fokus på hur landsbygden kan utvecklas, också i relation till tätorternas utveckling på längre sikt. Fyra olika alternativ föreslogs utgöra utgångspunkter för fortsatt diskussion. De fyra förslagen Spridd, Kluster, Tätortsnära samt Länka ihop redovisas i de principskisser nedan som tagits fram. För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan de olika scenarierna. Detta genomfördes under två workshops med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling, varav den andra även konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar deltog på. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedöms alternativet Kluster ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden och utgör därför huvudförslag i denna handling. Alternativet Spridd har bearbetats till att utgöra ett nollalternativ. Scenariobeskrivningarna redovisas närmare i del 3. Fortsatt process och delaktighet Förutsättningarna för planeringsprocessen skiljer sig mellan landsbygden och tätorterna. Utvecklingstakten är långsammare med en längre social kontinuitet och styrs av andra faktorer än tätortens. Den lokala viljan till utveckling är mer betydelsefull och avgörande för att skapa förändring. Olika dialogprocesser kan vara ett sätt att uppmärksamma och stimulera lokala initiativ. De forum som finns på landsbygden i form av exempelvis föreningar, samfälligheter och intresseorganisationer är viktiga att göra delaktiga i utvecklingsarbetet. Kanske finns det behov av ett samlande forum för landsbygdsutveckling som utgångspunkt för en dialog med markägare och brukare. Medborgardialogen syftar till att aktivt tillvarata idéer om landsbygdsutvecklingen och att få en utgångspunkt för samtal med bland annat markägare, boende och verksamma Scenarioskisser som diskussionsunderlag för landsbygdens möjliga utveckling. 10 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

28 Sidan 28 av 204 i kommunen. Ambitionen är att involvera många i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Kommunen kommer även under plansamrådet fortsätta dialogprocessen genom att arrangera ett dialogmöte i workshopform. Syftet är att få synpunkter och utveckla de ideér som presenteras i samrådsförslaget. Ett antal riktade samrådsmöten planeras också med grannkommuner, myndigheter med flera. Geografisk avgränsning Upplands-Bro är en kommun där tätorterna är relativt unga och är framvuxna ur ett småskaligt sammanhang med lång historisk kontinuitet. Utanför de båda tätorterna möter man en lantligt präglad kommun, med stora landarealer skogsoch jordbruksmark. Landsbygden består till stora delar av värdefullt kulturlandskap som en följd av de stora markägarnas slotts- och godsmiljöer med lång historisk kontinuitet. Stad och land utvecklas i en ömsesidig relation till varandra. Gränssnittet mellan tätort och landsbygd är under ständig påverkan och utveckling. Det är viktigt att förtydliga hur denna utveckling bör ske. Utgångspunkterna för indelningen mellan tätort och landsbygd i detta planarbete utgår från den avgränsning som definieras i ÖP I ett längre perspektiv kan det bli aktuellt att ompröva avgränsningen. I de utblickar framåt som görs i de olika scenarioalternativ som beskrivs för 2050 kan en ny uppdelning mellan landsbygd och tätorterna diskuteras. Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av klusteralternativet som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. En viktig aspekt för bebyggelseutveckling inom tätort och landsbygd är de olika förutsättningar som styr. Tätorten styrs huvudsakligen av det urbana expansionsmönstret som följer infrastrukturstråk och behovet av en samordnad stadsstruktur. Detta med en kvartersutbyggnad som optimeras utifrån täthet och effektiva matningssystem. På landsbygden är bebyggelsen mer tydligt underordnad landskapets karaktär, jordbrukets verksamheter och de förutsättningar som styr detta. Kommunens landsbygd presenterades i programförslaget utifrån sex geografiskt olika delområden. (Se karta på sid 12) Avsikten var att definiera en zonering i landsbygden som dels har sin utgångspunkt i områdets bakgrund och förutsättningar men även hur de är belägna i relation till tätorterna. Det är en gradvis zonering mellan tätortsnära landsbygd och mer eller mindre perifer landsbygd. Indelningen är i sig ett verktyg för ett mer nyanserat sätt att se på landsbygden. Avgränsningarna är gjorda med avvägning efter sammanhang, läge, innehåll, avstånd och framtida utvecklingsmöjligheter. Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Under processen har en diskussion pågått om den geografiska avgränsningen av Landsbygdsplanen. Det handlar specifikt om de tätortsnära landsbygdområdena (avsatta som D-områden i den geografiska indelningen). De skiljer sig väsentligt från de mer perifera landsbygdsdelarna på så sätt att de är i mycket högre grad beroende av och kopplade till utvecklingen av Bro och Kungsängen. Dessutom tas deras utveckling redan delvis om hand i pågående planering runt tätorterna. Vissa är redan utpekade i ÖP 2010 som utredningsområden för tätortsutveckling och i flera fall redan planlagda eller under planutredning. Många av de tätortsnära områdena har specifika planeringsförutsättningar. Områden som Björkhagen-Säbyholm (nr 11) Önsta (nr 12) och Björknäs-Ådö skog (nr 9) kommer även fortsättningsvis att ha lansbygdskaraktär och bör därför ingå i Landsbygdsplanen. Andra områden som Kärrängen (nr 13), Örnäs (nr 30) samt Norra Stäksön (nr 31) kommer att åtminstone i vissa delar få bostads- och verksamhetsbebyggelse med tätortskaraktär Dessa delar bör utgå ur Landsbygdsplanen när det finns färdiga detaljplaner. (Se karta på sid 13) Samtidigt finns det fortfarande tätortsnära delar som inte är planlagda och som inte omfattas av några andra utredningsuppdrag. Där finns fortfarande ett behov av inriktningsförslag och tydliga riktlinjer. Dessutom behövs särskild uppmärksamhet i utvecklingen av den tätortsnära miljön för att behålla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna Bro och Kungsängen. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 11

29 Sidan 29 av 204 Erikssund Håbo kommun Sigtuna A Håbo-Tibble B Delområden definierade i programskedet Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Bålsta C A. Skog och öppen jordbruksbygd: Håtuna D1 B. Varierad jordbruksbygd med bebyggelsegrupper: Håbo-Tibble C. Kungsängens övnings- och skjutfält Bro E1 D. Tätortsnära landsbygd: D2 D1 Önsta D2 Sjöarna- Broängarna D3 Stäksön F2 E. Varierad jordbruksbygd: F. Skärgård: F1 Smidö-Ådö F2 Öarna F1 D3 F1 E1 Låssa E2 Lennartsnäshalvön Kungsängen F2 F2 E2 F2 Tätortsavgränsning betecknas med rött färgfält i kartan. Presentation av indelningen av landsbygden i Upplands-Bro i geografiska delområden. 12 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad Järfälla kommun F2 Jakobsberg

30 Sidan 30 av Bro Områden utanför tätortsavgränsningarna med pågående program- eller planuppdrag Kommungräns Livgardets områdesgräns Kungsängen 31 Tätortsavgränsning Naturreservat, förslag Utredningsområde Prioriterat omvandlings- och förtätningsområde Befintliga bebyggelseområden som på längre sikt kan få kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden prioriterade att förses med kommunalt VA Samråds- och influensområde för totalförsvaret Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 13

31 Sidan 31 av 204 Hållbarhet på landsbygden Landsbygden är en viktig resurs och tillgång. Planeringen har ofta utgått från tätorternas utveckling och expansion, men landsbygdens utveckling är lika viktig. Utvecklingstakten är i många fall långsammare än i tätortsområdena. Hur landsbygden förändras över tid är avgörande för att nå en hållbar utveckling. Övergripande definieras hållbarhet i de tre delarna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet innebär att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället utvecklas efter principer som förbättrar miljön och människors hälsa och där vi långsiktigt investerar och planerar för mer hållbara system för samhällets organisation. I planeringen kan strategier och principer verka för att styra utvecklingen mot en hållbar utveckling. Exempelvis medför spridd bebyggelse högre kostnader och miljöpåverkan genom organisationen av olika funktioner i samhället och genererar fler resor och transporter med bil. Att samla bebyggelse, samordna funktioner och underlätta för kollektivtrafik samt att freda vissa områden från bebyggelseutveckling är olika sätt att förstärka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Klimatvision på landsbygden Det globala klimathotet medför ökad uppmärksamhet kring utformningen av tekniska försörjningssystem. Kommunen ska medverka till tekniska försörjningssystem som bidrar till ett mer hållbart samhälle med mindre miljöpåverkan. Konsumtionen av energi och värme måste på sikt förändras. Det handlar då dels om att energi- och värmeproduktionens klimat- och miljöbelastning ska minskas och dels om att den energi som produceras, utnyttjas mer effektivt. Kommunen väljer därför att om möjligt prioritera energikällor med låg klimatbelastning och att verka för effektivare energianvändning. Kommunen är positiv till fjärrvärme och alternativa uppvärmningsformer. Kraftvärmeproduktion baserad på biobränsle och/eller avfall i kombination med fjärrvärme kan vara en intressant långsiktig lösning. Vindkraft är en annan intressant och för kommunen relativt ny energikälla, som ställer krav på stora markytor, främst på landsbygden. Kommunen tar därför fram ett särskilt tematiskt tillägg för vindkraft. Andra exempel är berg- och jordvärme eller möjligheten till värmeuttag ur Mälaren. Pågående klimatförändring medför att de areella näringarna kommer att bli allt viktigare att värna. Det är troligt att efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka i takt med att odlingszonerna förskjuts norrut i Europa. Nya tekniska försörjningssystem ska lokaliseras så att de inte blir sårbara för översvämning, ras, skred och erosion. Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning När kommunen tar fram översiktsplaner ska en konsekvensbeskrivning och en miljöbedömning alltid göras. Genom att upprätta en konsekvensbeskrivning så utreder och presenterar kommunen vilka konsekvenser avseende bland annat sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter som en översiktsplan kan leda till. Denna konsekvensbeskrivning ska precis som översiktplaneförslaget ut på samråd enligt plan- och bygglagen. Syftet är att integrera dessa aspekter i planen och främja en hållbar utveckling. Konsekvensbeskrivningen framtagen till detta planförslag utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Det är helheten i planförslaget som ger betydande mijlöpåverkan. Kraven på anpassning till befintliga förhållanden vid en utveckling inom landsbygden är större inom vissa områden än andra. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Dokumentet består av sammanfattningar inom varje geografiskt delområde om vilka miljöfrågor som är viktiga att uppmärksamma i kommande planering. En mer detaljerad checklista per delområde redovisades även som en hjälp att identifiera viktiga miljöfrågor att belysa i fortsatt bygglovgivning och viktiga frågeställningar om miljöpåverkan som behöver utredas vidare. Dokumentet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Därutöver har underlag från ÖP 14 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

32 Sidan 32 av använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. Sammantaget bedöms intrånget kunna bli litet för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden. Möjligheten att spara större områden oexploaterade blir större. Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till förutsättningarna. Landskapsanalys som underlag Under programarbetet togs en landskapsanalys fram. Där beskrivs vilka landskapselement och generella funktioner som utmärker landsbygden. I arbetet med att ta fram riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden är karakteriseringarna ur landskapsanalysen ett viktigt underlag för att beskriva vilka kärnvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling. Förslag till generella bebyggelseriktlinjer Tydligare riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden behövs för att bevara landskapets värden och låta jord- och skogsbruk få goda förutsättningar för sina verksamheter. På så sätt kan människor fortsätta att bo och verka på landsbygden och även landsbygdens identitet med natur- kultur- och upplevelsevärden utvecklas. Förslagen till bebyggelseriktlinjer presenteras närmare i del 4. Specifika bebyggelseriktlinjer Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för de föreslagna utvecklingsområdena utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också i del 4. Bete vid Mälaren. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 15

33 Sidan 33 av 204 Bete vid Lövsta gård. 16 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

34 Sidan 34 av 204 Del 2 - Presentation av kommunen Del 2 - Presentation av kommunen 17

35 Sidan 35 av 204 Inledning Upplands-Bro kommun har ett strategiskt läge med närhet till Stockholm. En levande och omväxlande landsbygd med 13 mils strandlinje mot Mälaren gör den till en attraktiv kommun att bo och verka i. Pendelavståndet till centrala Stockholm är ca 30 minuter. Kommunen har ca invånare (2013), i huvudsak koncentrerade till tätorterna Bro och Kungsängen. Boende på landsbygden uppgår till ca invånare. Landsbygden utgörs av ett historiskt präglat landskap med bland annat herrgårdar och stora gods med lång kontinuitet av olika markägare. Västerås Enköping Uppsala Sigtuna Norrtälje Även områden med enskilda mindre bondgårdar finns kvar som ger ett småskaligt landskap präglat av småbönders bruk, vilket idag är ovanligt i en allt mer rationaliserad skogs- och jordbruksproduktion. Kommunen hyser även områden med stora naturvärden. Upplands-Bro har varit befolkad sedan långt tillbaka i tiden och den stora mängden historiska lämningar som finns bidrar till landskapets kulturmiljökvaliteter. Specifika förutsättningar för landsbygden Upplands-Bro utgörs i princip av en ö med mycket lång strandlinje mot Mälaren. Vattenvägarna har historiskt utgjort viktiga kommunikationsstråk. Kuststräckan är starkt relaterad till landsbygdsområdet. Sprickdalslandskapets mönster skapar stråk diagonalt genom kommunen och har varit styrande för bebyggelsen och det äldre vägnätet på landsbygden. Tätorterna har i modern tid utvecklas mellan de kommunikationsstråk som järnvägen och E18 utgör och med utgångspunkt i stationslägena. Eskilstuna Strängnäs Nykvarn Upplands-Bro kommun Ekerö Södertälje Salem Järfälla Danderyd Sundbyberg Lidingö Solna Upplands- Väsby Sollentuna Botkyrka Täby Stockholms kommun Huddinge Vallentuna Haninge Nacka Upplands-Bro kommun med omgivande kommuner i Stockholms län och större städer i närheten. 18 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

36 Sidan 36 av 204 De tre stora sjöarna ligger i ett nord-sydligt stråk som särskiljer tätorterna och de norra delarna av kommunen. Livgardet med Kungsängens övnings- och skjutfält har genom sin avskildhet skapat en zon utan bebyggelseutveckling som omgivande områden fått anpassa sig till. Järnvägen och motorvägens utveckling har varit viktiga förutsättningar för tätorterna samtidigt som de utgör starka barriärer och begränsningar för expansion. Anslutningar och genombrott vid kommunikationsstråken blir styrande för utvecklingen. Landsbygdens strukturella uppbyggnad utgörs i stort av linjära stråk längs sprickdalarna ut mot jordbrukslandskapen och Mälarstranden med Bro och Kungsängen som noder. Pendlingsmönstret är starkt kopplat till Stockholm både vad gäller landsbygden och tätorterna. Det större skogsområdet i nordväst i form av Håbo häradsallmänning utgör också ett strukturerande element och en avgränsning. Detta har inneburit att de norra delarna har tydligare koppling norrut mot Sigtuna och Uppsalaområdet. Västerut är kopplingen mot Bålsta och Enköping tydligare Dagens utveckling och tendenser Tillväxten i kommunen sker främst i tätorterna. Det sker en mer långsam och diffus tillväxt på landsbygden genom avstyckningar främst kopplade till befintligt bebyggelse och även i form av utbyggnad och permanentning av fritidshusområden. Att bo på landet fast ändå stadsnära är attraktivt. Utbyggnaden är kopplad till de mindre byarna och fritidshusområdena (exempelvis Smidö) men även i attraktiva tätortsnära stråk som Lennartsnäshalvön och längs vägavsnitt med goda kommunikationslägen (exempelvis längs landsväg 912 norrut från Bålsta). Gränser och zoner nära tätorterna har stort tryck på ny bebyggelse. Betydande områden berörs av den regionala grönkilen Görvälnkilen och dess kärnområden för Stockholms grönstruktur med höga värden kopplat till bevarande. I delar av natur- och kulturlandskapet ökar det rekreativa nyttjandet och främst i de tätortsnära delarna. I mer perifera lägen finns mer orörda områden som ofta är mindre tillgängliga. Det finns fyra golfbanor belägna i randzonerna mellan landsbygd och tätort och de står för en stor del av kommunens besöksnäring. En hästsportanläggning ska etablera sig vid Önsta och kommer tillsammans med befintliga verksamheter som är knutna till hästar och ridning vara en viktig del av landsbygdens fortsatta utveckling. Många av de större herrgårdarna har utvecklats till konferensanläggningar. Kommunen har en lång strandlinje som relaterar starkt till landsbygden. E18 och järnvägen bildar barriärer. Barriärerna bryter med övergripande landskapsstruktur och historiskt bebyggelsemönster. Tätorterna är framvuxna vid och länkade till infrastruktur. Försvarets område är storskaligt. Sjöäarna fungerar som sorterande element i kommunen. Del 2 - Presentation av kommunen 19

37 Sidan 37 av 204 Erikssund Allmänna intressen Landsbygden i Upplands-Bro berörs av flera olika riksintressen. Av översiktsplaneringen ska framgå hur kommunen tillgodoser riksintressen inom kommunen och avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Det finns riksintressen och andra allmänna intressen i kommunen som omfattar en mängd olika sektorer, exempelvis sjöfart, järnväg, vägar, kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Planeringsförutsättningarna redovisar bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden. Dokumentet består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Miljömål och miljökvalitetsnormer Uppfyllelse av miljömål samt miljökvalitetsnormer behandlas i Konsekvensbeskrivningen och kommer att arbetas in i planförslaget till granskningsskedet. Håbo kommun Sigtuna Håbo-Tibble Bålsta Bro Kungsängen Järfälla kommun Kommungräns Tätortsavgränsning Mellankommunala intressen Områdena på landsbygden har olika koppling och samband med intilliggande kommuner. Det är viktigt att uppmärksamma vilka konsekvenser och möjligheter E18 motorväg Mälarbanan Gräns mot Försvaret Försvarets påverkansområde för buller Översiktlig karta över Upplands-Bro kommun. 20 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad Jakobsberg Görvälnverket

38 Sidan 38 av 204 dessa intressen har för just landsbygden. I flera fall berörs landsbygden i högre grad än tätorterna. Mellankommunala intressen som är relevanta för landsbygden är till exempel kollektivtrafikförsörjning, Håbo kommuns utvecklingsplaner för Bålsta tätort österut, den regionala grönkilen Görvälnkilen och Mälarens vattenmiljö- och status. Infrastrukturfrågor innebär också samarbete mellan kommuner, såsom utvecklingen av regionala gång- och cykelstråk, en möjlig Arlandaförbindelse via Erikssund och Sigtuna, bredbandsutbyggnad, en eventuell påkoppling av Håbo kommun till dricksvattenledningarna och avloppsledningar från Görvälnverket eller en ihopkoppling av Upplands-Bros dricksvattenledningar med Sigtuna kommun. Ett eller flera särskilda samrådsmöten med omkringliggande kommuner planeras under samrådstiden. Upplands-Väsby framför i sitt yttrande över programmet att riskintresset för Försvaret (Kungsängens övnings- och skjutfält) är starkt begränsande och även påverkar grannkommunernas utbyggnadsplaner. Verksamheten genererar skadligt buller även för grannkommunerna. Upplands-Väsby framför också att jordbruket och enskilda avlopp är ett mellankommunalt intresse som påverkar vattenkvaliteten i Mälaren negativt. Avloppen påverkar hela Stäket/Görväln, där norra Storstockholm tar sitt dricksvatten ur denna avsmalnade vik av Mälaren. Störst belastning finns i de vatten som ligger mellan Upplands-Bro och Sigtuna. Kungsängsliljorna vid Erikssund har spridits dit från Uppsala. Del 2 - Presentation av kommunen 21

39 Sidan 39 av 204 Bilder från landsbygden. Fotografer: Upplands-Bro kommun, Anna Sjunnesson och Ingemar Jonsson. 22 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

40 Sidan 40 av 204 Del 3 - Scenariobeskrivningar Del 3 - Scenariobeskrivningar 23

41 Scenarier för framtiden För att belysa vilka vägval landsbygden står inför har två olika scenarier tagits fram: Spridd och Kluster. Med medveten styrning och gemensamma målbilder kan utvecklingen påverkas i olika riktningar. Fokus är på hur landsbygden kan utvecklas med utblick mot år Scenarierna diskuteras i samrådsförslaget mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. De olika alternativen utgör också utgångspunkter för fortsatt diskussion i planprocessen. Utöver det har en utblick gjorts mot år 2050 där framtidsbilderna från de två grundscenarierna kopplas till tätorternas förmodade utveckling. och bildar Länka ihop eller Tätortsnära. Vägvalen för landsbygden hänger nära samman med utvecklingen av tätorterna och de påverkar varandra i båda riktningarna. År Spridd eller Kluster Horisonten för planeringen i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010 är år Därför används samma årtal i denna fördjupade översiktsplan. Alternativen Spridd och Kluster innebär ögonblicksbilder av hur kommunen kan komma att se ut år De redovisas i övergripande kartbilder. Spridd belyser en mer diffus utveckling där små tillägg över hela landsbygden görs utan en tydlig inriktning. Spridd innebär färre bosatta och verksamma på landsbygden än Kluster. Sidan 41 av 204 Utblick mot åren 2030 och 2050 Kluster beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks i utvalda stråk med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Detta innebär också att områden utanför dessa stråk fredas från bebyggelseutveckling, vilket redovisas närmare i del 4. Analys av alternativet Kluster Kluster utgår från det historiska bebyggelsemönstret och visar på hur det kan förstärkas och utvecklas vidare. Landsbygdens särskilda utvecklingsbehov definieras också i relation till tätorterna. Några av de viktigare skälen till att välja Kluster är möjligheterna att bevara kulturoch miljövärden genom att stärka den lokala bygden och möjligheterna att låta bebyggelsen närma sig Mälaren samtidigt som man bevarar viktiga grönområden. Genom att koncentrera boende och olika funktioner och service längs stråk och noder kan lokala verksamheter stimuleras. Detta medför även flera positiva konsekvenser i form av exempelvis minskat bilberoende och samordningsfördelar för VA, infrastruktur, kommunal service m.m. Kluster möjliggör och förutsätter mer bebyggelse och fler bosatta och verksamma på landsbygden än Spridd. Kluster bygger också på medveten styrning av bebyggelseutvecklingen. Alternativet förutsätter därför detaljplaneläggning av tillkommande sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Om det ska kunna ske krävs även tillräckliga resurser och prioritering av att detaljplanelägga mark på landsbygden. En större befolkning på landsbygden ställer fler krav på kommunala investeringar och drift och underhåll. Till exempel i form av kommunalt VA och gångoch cykelvägar. Analys av alternativet Spridd Alternativet Spridd definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan och utgör därmed också nollalternativ i Konsekvensbedömningen. Den spridda bebyggelsen gör det svårare att hushålla med gemensamma resurser, framförallt naturresurser. En förutsättning för ett nollalternativ som inte förgör sitt eget värde är att endast ett fåtal hushåll tillförs. Det är därför inte långsiktigt vidareutvecklingsbart på samma sätt som klusteralternativet. Konsekvenserna blir ett bristfälligt underlag för gemensamma lösningar för service, kommunikation och teknisk försörjning. Exempelvis kan det handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Den spridda utvecklingen i nollalternativet är sannolikt inte långsiktigt hållbar, ur vare sig ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Kluster som huvudförslag För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan scenarierna. Detta genomfördes under två arbetsmöten med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling. Workshop nummer två kompletterades även med konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedömdes 24 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

42 Sidan 42 av 204 Klusteralternativet ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden. Det utgör därför huvudförslag i denna handling. Klusteralternativet ses som möjligt att bygga vidare på i den takt det finns en efterfrågan. Det vill säga en långsiktig strategi. Kluster bör ha potential att utvecklas ända till Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av Kluster som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. Tätorternas utveckling Det har tidigare diskuterats och funnits planer på att låta Bro och Kungsängen växa ihop på sikt. Likaså kom detta upp som förslag vid ett flertal tillfällen under medborgardialogen för programsamrådet. ÖP 2010 tar dock tydlig ställning till att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop. Tätorterna ska fortsätta växa var för sig. Dels för att fortsätta utveckla sina egna särarter och identiteter och dels för att bibehålla den regionala grönkilen Görvälnkilen som ett tätortsnära grönstråk mellan tätorterna. Därför har huvudalternativet Kluster kombinerats med det mest önskvärda alternativet för utvecklingen av tätorterna i en utblick mot År Länka ihop eller Tätortsnära I bilden för år 2050 har landbygdsutvecklingen satts i relation till tätorternas utveckling. Ytterligare effekter och konsekvenser av dagens vägval för landsbygdsutvecklingen visas. Dessa kartbilder är enbart redovisade som schematiska resonemang om hur tätorterna skulle kunna växa fram till år 2050 beroende på om den fortsatta utvecklingen följer inriktningen Spridd eller Kluster. Länka ihop bygger på en fortsatt spridd bebyggelseutveckling på landsbygden och på att trycket på den mest tätortsnära landsbygden blir styrande för tätorternas expansion. Konsekvensen blir att Bro och Kungsängen växer samman tydligare och att tätortsexpansionen fortsätter i öst-västlig riktning mellan de styrande infrastrukturstråken. Även i riktning mot de växande tätorterna Bålsta i Håbo och Stäket-Kallhäll i Järfälla. Tätortsnära belyser hur landsbygden kan komma att kopplas starkare till tätorterna med en prioritering av en nord-sydlig riktning där man också mer medvetet närmar sig Mälaren. Tätortsnära illustrerar en möjlig utveckling när huvudalternativet Kluster kombineras med tätorternas utveckling på längre sikt. I och med de utblickar som beskrivs för 2050 kan en ny tätortsavgränsning behöva diskuteras framöver. I den definieras uppdelningen mellan vad som räknas som landsbygd och vad som är tätorter. Landskapsrum i Toresta, precis på gränsen mellan tätortsavgränsning och landsbygd. Del 3 - Scenariobeskrivningar 25

43 Sidan 43 av 204 Utblick 2030 Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns 26 Spridd Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad Försvarets påverkansområde för buller Kluster Kommungräns Tätortsavgränsning

44 Sidan 44 av 204 Utblick 2050 Bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Tätortsnära Länka ihop Del 3 - Scenariobeskrivningar 27

45 Sidan 45 av Kluster Förslaget beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Utvecklingen koncentreras till kluster på landsbygden. Kluster utgörs av sammanhängande områden med befintliga bebyggelsepunkter och stråk som tillsammans bedöms kunna kompletteras med bebyggelse och stärka varandra i en framtida utveckling. Viktiga samband och stråk inom Kluster förstärks och utvecklas. Kluster avser att samla bebyggelsegrupper inom näravstånd (gångoch cykelavstånd, mopedavstånd) eller längs sammanhängande stråk. Kluster ger på sikt förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas Kluster skapar bättre förutsättningar för kollektivtrafik och VAutbyggnad och kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. I Kluster identifieras betydelsefulla och strategiska bebyggelsegrupper som kan utgöra noder inom klustren. En nod är en bebyggelsegrupp i strategiskt läge som har närhet till flera andra bebyggelsegrupper eller utgör knutpunkt i ett stråk som länkar samman flera bebyggelsegrupper. Kommungräns Tätortsavgränsning Noder föreslås med syfte att där kunna placera och samla service, handel, verksamheter, mötesplatser och andra funktioner som är viktiga för klustret. Försvarets fastighetsgräns LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) avser förbättra allmänhetens tillgängligheten till Mälaren och möjliggöra en bebyggelseutveckling i vissa strandnära lägen där det redan idag finns befintlig bebyggelse. Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns För att skapa en utveckling mot Kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Förslag till klusterområden Förslag till noder inom Kluster Övriga bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Huvudalternativet Kluster Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad Utvecklingsmöjligheterna inom områdena som är bullerpåverkade av Försvarets verksamhet är osäkra och behöver utredas mer ingående. 28 Försvarets påverkansområde för buller

46 Sidan 46 av Spridd Förslaget belyser en mer diffus utveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Alternativet definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan. En trolig utveckling om den fördjupade översiktsplanen för landsbygden inte antas, d.v.s. en fortsatt utveckling utifrån gällande riktlinjer och rekommendationer i ÖP Inriktningen är att prioritera utbyggnad och förtätning i och kring tätorterna Kungsängen och Bro. Det föreslås ingen ny sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Man ska dock kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mer enskilt. Policyn om landsbygden är generell och delvis otydlig. Ny bebyggelse ska i första hand placeras i anslutning till redan befintliga bebyggelsegrupper. Nya grupper av bebyggelse med fler hus än 2-3 ska föregås av detaljplan. Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden bör undantas från ny bebyggelse. Strandskyddet är fortsatt generellt utvidgat till 300 m. Det förväntas inte ske någon bebyggelseutveckling inom områden med strandskydd. Inom Totalförsvarets riksintresse (= fastighetsgräns) kan ingen utveckling/utvidgning ske. (Om det inte finns stöd för detta i redan befintlig detaljplan.) Inom Totalförsvarets influensområde kan ingen eller väldigt lite utveckling/utvidgning ske. Kommungräns Tätortsavgränsning Permanentning och förtätning av fritidshusområden liksom utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter. Försvarets fastighetsgräns Utvidgning, förtätning och avstyckning sker utan riktning. Tydliga mål och strukturer saknas vilket gör att bebyggelsen blir spridd. Lokaliseringsprövningar och förhandsbesked blir i högre grad påverkade av enskilda handläggares bedömningar. Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Försvarets påverkansområde för buller Övriga bebyggelsegrupper Spridd bebyggelse ökar bilberoende och ger sämre förutsättningar och underlag för gemensamma lösningar. Exempelvis för service, kommunikation och teknisk försörjning. Det kan handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Nollalternativet Spridd Del 3 - Scenariobeskrivningar 29

47 I fortsättningen av detta kapitel görs en jämförelse mellan huvudalternativet Kluster och nollalternativet Spridd utifrån ett antal olika teman. Beskrivningen följer den tematiska indelningen i det tidigare framtagna programmet för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Bebyggelseutveckling och service Goda förutsättningar för bebyggelseutveckling och service är viktigt för att landsbygden fortsatt ska kunna leva och vara en attraktiv plats att bo och verka på. Håbo-Tibble kyrkby och Mariedal-Näshagen utgör idag tätorter på landsbygden. Därutöver finns omkring 50 större bebyggelsegrupper. Generellt har landsbygden i Upplands-Bro en ålderdomlig bebyggelsestruktur med stark historisk prägel och koppling till landskapets övergripande mönster. Förekomsten av Sidan 47 av 204 Jämförelse mellan Kluster och Spridd kommunal och kommersiell service är betydelsefull för att vardagen ska fungera. En bra struktur för service och boende på landsbygden är avgörande för att åstadkomma ett mer hållbart samhälle. Principer för bebyggelse Det särpräglade landskapet och kulturbygden som dominerar på landsbygden är viktiga att behålla för framtiden. Det behövs styrande principer för hur ny bebyggelse kan värna de befintliga värderna. Därför föreslås att man ska utgå från den historiska och lokala bebyggelsestrukturen vid placering och utformning av nyetableringar. Ett områdes särart kulturellt, funktionellt och arkitektoniskt är identitetsskapande. Klusterprincipen för bebyggelse Kluster utgår från och bygger vidare på den historiska och lokala bebyggelsestrukturen som utvecklats på landsbygden under lång tid. Detta görs i samklang med landskapets förutsättningar, markanvändningen och bebyggelsemönstret på platsen. Kluster samlar ny bebyggelse till redan befintliga bebyggelsegrupper. Kompletteringar kan ske både genom avstyckningar och planläggning. De föreslås både som tillkommande större enheter av samlad bebyggelse och som komplettering i den befintliga bebyggelsestrukturen. I huvudalternativet kommer bebyggelsetillskottet bli större och ske mer koncentrerat än i nollalternativet. Klusterområden föreslås att utvecklas med olika grad av koppling till tätorterna. Noder pekas ut för att kunna innehålla både tillkommande bebyggelse och för klustret viktiga servicefunktioner. Kluster medför att utveckling av bebyggelse kan styras i huvudsak till de områden som inte Bebyggelse på landsbygden i kommunen. Fotografer för bilden i mitten: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar, övriga Nyréns arkitektkontor. 30 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

48 Sidan 48 av 204 berörs av de störnings- och bullerkällor som finns (Exempelvis trafik, flyg, kraftledningar, bergstäkter m,m). Undantaget är områden inom Försvarets influensområde som är påverkat av skjutbuller. Tre geografiska tyngdpunkter i Kluster Tre områden har identifierats i Upplands-Bro som sammanhängande landsbygdsområden där en klusterutveckling föreslås. Det är nordvästra delen av Lennartsnäshalvön, Säbyholmsområdet och Håbo-Tibble/Tjusta. Säbyholm, Tjusta och Håbo-Tibble föreslås som möjliga noder. Varje område har valts med utgångspunkten att det bedöms ha goda förutsättningar för att utvecklas som kluster. Detta gäller i förhållandet till tätorterna och områdets historiska kontinuitet. Likaså bebyggelsens sammanhängande karaktär och landskapliga samband är viktiga aspekter. De verksamheter som bedrivs där och dess koppling till jordbruksmarken spelar också in. Även tillgång till gemensamma lösningar som kommunalt vatten och avlopp samt kollektivtrafik är viktiga. I vissa delar av kommunen finns befintliga lösningar som kan gå att bygga på och i andra delar kan möjligheten att ansluta till nya system etableras. Håbo-Tibble/Tjusta har redan idag en klusterstruktur. Säbyholm och Lennartsnäshalvön kan båda utvecklas i en liknande riktning. I Lennartsnäs bedöms klustret ligga så nära tätorten Kungsängen att den kommer stå för det huvudsakliga serviceutbudet även fortsättningsvis. Detta medför att det inte finns förutsättningar för att utveckla en nod i området. Spridd bebyggelse i nollalternativet I nollalternativet kommer bebyggelsetillskottet bli mindre och ske mer utspritt än i huvudalternativet. Permanentningen och förtätningen av fritidshusområdena, utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter att sprida ut sig över flera geografiska delar av kommunens landsbygd. Förutsättningarna för att få ett livskraftigt underlag för gemensamma lösningar på landsbygden, blir därmed sämre och utvecklingen kommer att gå långsammare. Stråk och samband Upplands-Bro är framvuxet efter styrande stråk av exempelvis vägar, järnvägar och vattenvägar som utgör kommunens infrastruktur. Idag är även tekniska försörjningssystem som vatten och avlopp och el- och IT-kommunikationsnät avgörande för hur bebyggelsestrukturen och servicen kan utvecklas. Utveckling föreslås främjas till områden med goda förutsättningar och där befintliga investeringar i infrastruktur kan utnyttjas. Synergieffekter kan skapas genom attraktiva och intressanta samband och stråk på landsbygden. Klusterprincipen för stråk Kluster bygger på att man skapar samband mellan bebyggelsegrupper som ligger inom näravstånd. Det innebär allt från det lilla till det stora. Från behovet av mötespunkter och samlingsplatser till förutsättningar för skolverksamhet och service till att kollektivtrafiken kan fungera mer effektivt och hur olika typer av boende och verksamheter kan tillskapas. Rent fysiskt handlar det om att förbättra möjligheten att gå, cykla, åka buss och bil inom klustret och till viktiga målpunkter i närområdet. Detta innebär att samband stärks på landsbygden. Klustermönstret har även som en delaspekt att koppla samman landsbygden med Mälarens kustlinje på ett tydligare sätt. En sådan utveckling kan öka tillgängligheten till landsbygdens olika delar för flera, såväl landsbygds- som tätortsboende. De noder som pekas ut föreslås att på sikt kopplas ihop med till exempel cykelbanor. Långsikt strategiska stråk kan också binda samman målpunkter längs stränderna i Mälaren och kommunens sjöar för till exempel bryggor, badplatser och olika typer av båttrafik. Ett nätverk av vandringsleder så som Upplands-Broleden kan bidra med synergieffekter till hur landsbygden utvecklas. Spridd bebyggelse ger inga stråk Vid en långsammare och mer spridd bebyggelseutveckling blir förutsättningarna för att stärka samband och uppnå synergieffekter sämre eftersom utvecklingen inte i lika hög grad koncentreras till stråk och samband. Även förutsättningarna för att förbättra kontakten med Mälaren blir sämre då ingen eller liten utveckling förväntas ske inom strandskydddade områden. Del 3 - Scenariobeskrivningar 31

49 Sidan 49 av 204 Service En utökad och mer tillgänglig service på landsbygden är viktigt för utvecklingen av landsbygden. Kluster av sevicefunktioner Huvudalternativet har som strategi att koncentrera viss bebyggelse till strategiska punkter, noder, för att skapa förutsättningar för servicefunktioner, handel m.m. Detta genom att åstadkomma en tillräcklig mängd boende inom ett kluster för att detta ska vara möjligt. Men även genom att skapa ett bebyggelsemönster som styrs mot att det är fördelaktigt att placera serviceverksamheter i noderna. I Kluster har två noder identifierats. En vid Säbyholm i södra delen där planer finns för etablering av nya typer av verksamheter och även förskoa. Den andra är Håbo-Tibble och Tjusta i norra delen där befintlig skola finns. En avgörande aspekt för att landsbygden ska vara en attraktiv plats att bo på är att upprätthålla servicefunktioner på landsbygden och skapa förutsättningar för nya. Det krävs uppskattningsvis 1000 boende inom ett område för att en livsmedelsbutik eller en mindre handelsbod ska kunna få bärighet. Inom Kluster vid Säbyholm och Håbo-Tibble är det möjligt att uppnå på sikt. En butik är ofta knutpunkt för andra funktioner som exempelvis post m.m. och utvecklas ofta till en mötespunkt som är av betydelse för det vardagliga livet på landsbygden. Även ur hållbarhetssynpunkt är det viktigt för att minska bilåkande. Närhet till förskolor och skolor kan på samma sätt planeras till noderna för att stärka klusterstrukturen. Bilder från Tjusta skola och förskola. Fotograf: Norma Moralez Persson. 32 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

50 Sidan 50 av 204 Spridd kan ge mindre serviceunderlag Gles bebyggelse ger sämre förutsättningar för att åstadkomma tillräckligt underlag för olika servicefunktioner. Med en fortsatt gles och spridd bebyggelse på landsbygden blir det både svårt att bibehålla och skapa underlag för ny service. Som exempel kan nämnas att om Tjustaskolan inte redan hade funnits hade den inte startats idag med rådande underlag. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Ett särdrag för Upplands-Bro är den långa strandlinjen mot Mälaren som följer av att kommunen i princip utgörs av en ö. Strandlinjen och angränsande områden är en viktig resurs för utvecklingen av landsbygden. I och med den nya strandskyddslagstiftningen från år 2010 kan kommunerna peka ut så kallade LIS-områden i översiktsplanen. LIS står för landsbygdsuveckling i strandnära lägen. Områdena ska vara lämpliga för utvecklingen av landsbygden och ha en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Mälaren är ett av de områden där reglerna om landsbygdsutveckling får tillämpas med viss restriktivitet. Att utveckla bebyggelsen i strandnära lägen kan ge positiva sysselsättningseffekter som i sin tur kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygdsområden. Till exempel genom tillkomst av bostäder för permanent- och fritidshusboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt underlag för olika former av service. I Upplands-Bro gäller med få undantag utökat strandskydd till 300 meter på land och i vatten. Syftet med strandskyddet är att för allmänheten trygga tillgången till stränderna för bad och friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Länsstyrelsen genomför just nu en översyn av det utökade strandskyddet i länet. Länsstyrelsen har där hittills föreslagit att det utvidgade strandskyddet på 300 meter ska återgå till 100 meter vid Almare-Stäket och Öråker. Översynen ska vara klar senast i december Kluster kopplar landsbygden till Mälarens kustlinje Kluster skapar och stärker samband inom landsbygdsdelarna och ut mot viktiga målpunkter. I denna samrådshandling föreslås LIS-områden huvudsakligen utifrån två aspekter. Dels för att skapa bättre tillgänglighet till Mälarstränderna och dels för att bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ökat underlag för befintlig service på landsbygden. Föreslagna områden är valda utifrån om det finns befintlig bebyggelse eller befintliga eller potentiella bad- och bryggplatser. Vissa områden pekas ut som prioriterade främst för utveckling för bad och friluftsliv och andra områden främst för möjligheter till kompletterande bebyggelse i mindre skala. Flera av platserna har tidigare haft ångbåtsbryggor och en aktiv båttrafik. Förslagen framgår av Klusterkartan på sidan 8 och är markerade med grönt. De består av: 1. De områden som kommunen framfört i sitt remissyttrande på översynen av det utvidgade strandskyddet som lämnades i september Områdena utgörs av befintliga gårdsmiljöer med lång kulturhistoria eller andra befintliga bebyggelsegrupper som ligger inom 300 meter från Mälaren och Lejondals- och Örnässjön. Områdena är: Signhildsberg, Håtunaholm, Nyborg, Lennartsnäs, Thoresta, Örnäs, Lejondal, Lindormsnäs, Ådö, Säbyholm, Sjöhagen, Saltvik, Ängsholmen och Vallbyvik. 2. Dessutom har i arbetet med denna Landsbygdsplan ytterligare ett antal områden lagts till för att utveckla bad-, båt- och friluftsliv. Områdena är: Ringsvik-Svarsta, Östra Högholmen, Vållsvik, Frölunda och Björknäs camping. Spridd ger ingen utveckling i strandnära lägen Utan tydliga riktlinjer och prioritering för utveckling i strandnära lägen blir förutsättningarna betydligt sämre. Tillgängliggörandet av strandområden för allmänheten kommer att gå långsammare och bli sämre än i Kluster. Det förväntas inte ske någon eller väldigt lite bebyggelseutveckling i strandnära lägen då fortsatt utvidgat strandskydd på 300 meter generellt fortsätter gälla på land. Temaboende En tendens för bebyggelseutvecklingen på landsbygden är tematiska boenden som exempelvis golfbyar, hästbyar och ekobyar. Detta visar på en efterfrågan och behov av nya sätt att bo och förhålla sig till landsbygden. Tidigare var fritidshusområdena exempel på en tematisk boendeform Del 3 - Scenariobeskrivningar 33

51 Sidan 51 av 204 som utvecklats över tid och i många fall idag har en hög grad av permanentboende. Det finns förutsättningar för att skapa olika typer av tematiskt boende på landsbygden. Kommunen bör ta fram principer och förhållningssätt för hur detta kan samordnas med bland annat krav på anpassning till natur- och kulturmiljövärden. Skillnad på temaboende inom Kluster och Spridd Inom Kluster kan olika former av exempelvis golf-, häst- och ekobyar placeras och på ett tydligt sätt kopplas samman med befintlig bebyggelse och omgivande verksamheter. I nollalternativet finns inte några principer för placering av temaboenden. Förutsättningarna för att dessa anpassas till befintliga natur- och kulturvärden samt kopplas till stråk och samband med kommnual VA-utbyggnad, kollektivtrafikstråk, samt annan service och teknisk försörjning blir därmed sämre. Risken är därmed större att privata gemensamhetsanläggningar behöver anläggas för detta syfte och att bilberoendet ökar. Hälsa och säkerhet Större delarna av landsbygden omfattas eller berörs av olika intresseområden och riskområden. Det kan gälla buller, flygtrafik, djurhållning, farligt gods, översvämningsrisk och skred. För vissa avsnitt av landsbygden kan bebyggelse vara olämpligt på grund av miljö- och riskfaktorer. Exempelvis kan det vara översvämningsrisker eller försvarets och luftfartsverkets påverkansområden. Generellt gäller det att hitta strategier för hur avvägningen mellan hänsynstagande och utveckling bör ske i varje område. En planering enligt klustermodellen ger fördelar med att bättre kunna styra bebyggelse till lämpliga områden. Det skapar även förutsättningar för att ha framförhållning och beredskap som avser hälsa och säkerhet. Exempelvis kan verksamhet för hästar samordnas med bebyggelse som riktar sig till denna. En fortsatt utveckling med spridd bebyggelse enligt nollalternativet ger otydligare förutsättningar för utvecklingen på landsbygden utifrån hälso- och säkerhetsaspekter. Riskerna ökar att konflikter mellan olika intressen uppstår, exempelvis mellan boende och djurhållning eller områden påverkade av buller. I kommunen finns närheten till staden och på samma gång landsbygdens lugn och gröna kvaliteter. Fotografer: Norma Moralez Persson, Monica Johnson och Upplands-Bro kommun 34 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

52 Sidan 52 av 204 Natur, kultur och upplevelser Natur, kultur och upplevelser omfattar ett brett tema som samlar de sociala och ekologiska aspekterna av hållbar utveckling. Specifikt för landsbygden är ett rikt utbud av olika natur-, kultur-, och rekreativa upplevelser. Den samlade upplevelsen av landskapet och bygden är viktigt både för boende, verksamma och besökare i kommunen. I förlängningen skapas ett synsätt på vad landsbygden i Upplands-Bro är och vilken identitet den har. Landskapets värden kopplat till upplevelser Specifikt för Upplands-Bro är närheten till Mälarstranden och det historiska landskapet och dess karaktäristiska naturtyper. Vad som är attraktiva rekreationsmiljöer och vad som upplevs som positivt med ett landskap eller en miljö varierar mellan olika människor. Golf liksom hästsport och verksamheter kopplade till friluftsliv utgör en betydande besöksnäring i Upplands-Bro. Båtliv, bad, fiske, skidåkning och långfärdsskridskoåkning är andra exempel på utnyttjande av landsbygdens resurser för rekreation och upplevelser. Klusterprincipen ger möjliga upplevelser Tillgängligheten till strandområden är i dagsläget dålig, trots den långa strandlinjen. Kluster möjliggör i och med utpekandet av LIS-områden att vissa strandnära lägen kan användas i större utsträckning för friluftslivsaktiviteter. Även ridstigar, historiska kulturpromenader och kanotleder kan samordnas bättre och anslutas till ny bebyggelse och verksamheter. Kluster möjliggör att identifiera betydelsefulla områden för bevarande och utveckla dess specifika värden. En stor del av de värden som finns på landsbygden är kopplat till människans brukande av landskapet. Detta kan stärkas i en Kluster utveckling. Kluster utgår från en mer koncentrerad utveckling i stråk eller zoner som underlättar att spara befintliga värden på landsbygden. Det gäller framförallt för natur- och kulturvärden på landsbygden som redan följer tydliga samband och avläsbara stråk. Det gäller även för utveckling av stråk och områden där flera attraktionsvärden sammanfaller. Att identifiera betydelsefulla områden och bevara och utveckla dess värden är en viktig del i översiktsplaneringen för landsbygden. Kluster har även som princip att spara större arealer av orörd lantlig miljö och natur. Närheten till orörd landsbygdsmiljö ger en positiv upplevelse av trygghet och lugn och ro. Vissa värden kopplade till exempelvis kulturlandskapet och natur på landsbygden följer även tydliga samband och stråk som är läsbara och viktiga att uppmärksamma. Kluster möjliggör att identifiera potentiella nya områden för t.ex. hästsport (medveten satsning mot hästkommun). Därmed minskar risken för fragmentering i bebyggelseutvecklingen. Spridd riskerar minskade värden Konsekvenserna av en fortsatt spridd bebyggelseutveckling kan bli en kortsiktig hantering av kulturmiljön och att värdet av densamma sjunker. Bristen på tillräckligt tydliga riktlinjer ökar risken för sämre anpassning till kulturmiljön och ökar risken för fragmentisering. De värden som från början lockat människor att bosätta sig och besöka landsbygden riskerar att slås sönder och försvinna. Natur och kultur i de olika alternativen Värden som berör natur, kulturmiljö och rekreation utgör allmänna intressen som översiktsplaneringen ska ta hänsyn till. En viktig del för att uppnå en hållbar samhällsutveckling är det ekologiska perspektivet. I Upplands-Bro finns naturoch kulturmiljöer av nationellt intresse. Kluster skapar förutsättningar för att skydda natur- och kulturmiljöer av nationellt intresse och möjliggör ett förhållningssätt som undviker fragmentisering av den övergripande regionala grönstrukturen. Görvälnkilens värdekärnor utgör viktiga delar av Stockholmsregionens grönstruktur och de berör till en betydande del kommunens södra delar. Även intressanta kulturmiljöer t ex områden för betesmarker och slåtterängar kan bevaras genom restriktioner för bebyggelse. Miljöpåverkan kan bli mindre men mer utspridd i ett nollalternativ och större men mer koncentrerad i ett klusteralternativ. Viktigast är dock att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden. Större opåverkade och tysta områden Det blir allt svårare att finna större opåverkade områden och platser som inte är utsatta för buller, särskilt i närheten av större tätorter. Trafiken är den största störningskällan, men även bergtäkter, skjutbanor, överflygande flygplan och liknande Del 3 - Scenariobeskrivningar 35

53 Sidan 53 av 204 sprider buller långt ut i naturen. Nya bullrande verksamheter placeras ofta långt från befintliga bostäder för att minska påverkan på människor, men intrånget i tidigare tysta områden glöms då bort eller undervärderas. Enligt regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, har vissa tätortsnära områden pekats ut som tysta (mindre än 45 dba) och i landsbygdsområdet bedöms fler områden finnas. Dessa behöver uppmärksammas i den fortsatta utvecklingen av landsbygden. Detta gäller särskilt för områden som är av stor betydelse för upplevelsen av natur- och kulturmiljöer eller för friluftsändamål. Kommunen avser att fördjupa sig i detta och peka ut tysta områden till granskningsskedet. Genom Kluster kan de delar av kommunen som är minst utsatta för buller undvikas för ny bebyggelse och nya bullrande verksamheter. I nollalternativet blir det svårare att freda de större opåverkade och tysta områden som finns kvar i kommunen. Detta på grund av fortsatt spridd bebyggelse och bristen på tydliga ställningstaganden i frågan. Mötesplatser och identitet Ett område och en bygd har vuxit fram kring platser som blivit identitetsskapande. Det kan handla om platser med säreget utseende och innehåll. Vad som är betydelsefulla kvaliteter som gör en plats attraktiv skiljer sig åt. Det kan handla om dess innehåll med ett speciellt växt- och djurliv men kan också vara ett dramatiskt landskapsavsnitt. Platser som exempelvis Rösaring har en stark dragningskraft och betydelse än idag. Men det kan även handla om hur man kommer till en plats, och att ta vara på utsikter och förhållanden i landskapet. Kluster stärker gemenskap och identitet Kluster har som mål att koncentrera utvecklingen till historiska stråk och kan på så sätt stärka upplevelsen av landskapet och bygden och tillföra en högre grad av identitet. Kluster kan genom en tydligare och medvetet sammanförd bebyggelsestruktur förstärka gemenskapen på landsbygden. Detta upplevs av många som en särskild kvalitet. Kluster kan stärka samband mot attraktiva målpunkter och platser som har stor betydelse eller påtaglig dragningskraft, till exempel en badplats eller en småbåtshamn. Kluster skapar möjlighet till att utnyttja landskapets kvaliteter. T ex att ta vara på en utsikt, förstärka ett landskapsavsnitt eller att visuellt styra hur man kommer till en plats som kan ha stor betydelse. Värdefullt att utveckla i detta sammanhang är målpunkter och entréer till områden som är tänkta att vara knutpunkter och omstigningsplatser för olika sorters friluftsliv. Även busshållplatser och pendelparkeringar är möjliga att placera mer strategiskt i sitt sammanhang. Spridd försvårar gemenskap och identitet En spridd bebyggelse däremot innebär sämre förutsättningar att skapa mötesplatser på landsbygden. En fortsatt spridd bebyggelse kommer också försvåra möjligheterna att stärka identiteterna i de olika delarna på landsbygden. Konsekvenserna av en kortsiktig hantering av kulturmiljön är att värdet av densamma sjunker. Därutöver går man miste om kulturmiljöns identitetsstärkande funktion vilket påverkar befolkningens känsla för koppling till sin hembygd. Folkhälsa och tillgänglighet i de olika alternativen Möjligheten att lätt ta sig ut i naturen och enkelt röra sig mellan platser och målpunkter underlättar för oss att leva ett aktivare liv. Att stimulera rörelse och aktivitet är avgörande för folkhälsan och kan ske bland annat genom att främja gång- och cykeltrafik till närliggande rekreationsområden och målpunkter. Den tätortsnära landsbygden är en viktig del i denna utveckling. På längre avstånd och till mer perifera naturområden behövs möjlighet att nå viktiga platser med kollektivtrafik. Ett sätt att förstärka arbetet med rekreation och folkhälsa är att tydligare utveckla områden som rekreativa målpunkter och förbättra tillgängligheten till dessa. Kluster medför goda möjligheter att planera för nya gång- och cykelstråk som på ett effektivt sätt sammanbinder bebyggelsegrupperna, men även kopplar dem till tätorten, närliggande rekreationsområden (målpunkter) och regionala cykelstråk. Liknande gäller för utbyggnaden av kommunens rid- och vandringsleder. Detta bidrar till rörelse och aktivitet som har positiva konsekvenser för folkhälsan. Kluster möjliggör planering av skyddszoner som förbättrar möjligheten att lättare ta sig ut i naturen och 36 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

54 Sidan 54 av 204 enkelt röra sig mellan platser. Även skyddszoner längs sjöar och vattendrag kan tillskapas för att hållas fria från gödsling och besprutning och för att skydda vattnen från utsläpp av näringsämnen. På längre avstånd och till mer perifera naturområden förbättras möjligheten att nå viktiga platser genom bättre förutsättningar för kollektivtrafik. Ett sätt att förstärka arbetet med rekreation och folkhälsa är att tydligare utveckla områden som rekreativa målpunkter och förbättra tillgängligheten till dessa. För alternativet Spridd gäller att underlaget och förutsättningarna för kollektivtrafik till rekreativa målpunkter och samordnade gång- och cykelvägar samt ridleder på landsbygden blir sämre. Detta på grund av ett mindre och mer spritt befolkningsunderlag. Turism och besöksnäring Upplands-Bro har ett unikt läge nära Stockholm, Uppsala och Arlanda med många attraktiva kvaliteter som gör kommunen intressant att besöka. Golf utgör en stor del av den kommersiella besöksnäringen. Men även natur, kultur, ridning, båtliv, långfärdsskridsko och jakt är exempel på aktiviteter som efterfrågas och ökar i kommunen. Den långa och sammanhängande strandlinjen är ett specifikt karaktärsdrag för Upplands-Bro som kan vara intressant för utveckling av turistnäringen. För kommunen är det värdefullt att identifiera och utveckla teman och stråk som knyter ihop och länkar samman händelser på landsbygden. Upplands-Bro är nästan en ö i Mälaren. Rösaring är ett av många intressanta fornminnen i kommunen. Fotograf: Norma Moralez Persson och Ulrika Gyllenberg. Del 3 - Scenariobeskrivningar 37

55 Sidan 55 av 204 Kluster stärker turism och besöksnäring Kluster utgår från att skapa tätare och bättre samband mellan bebyggelse och verksamheter och bättre kommunikationsmöjligheter mellan viktiga målpunkter. Ett utvecklat nät av kommunikationsstråk ger bättre förutsättningar för besökare att hitta till kommunens värdefulla områden. Kluster förstärker möjligheten att identifiera och utveckla teman och stråk som knyter ihop och länkar samman händelser på landsbygden. Det kan exempelvis vara landskapets och bygdens specifika kvaliteter, t ex tysta områden, natur- och kulturvärden, speciella landskapstyper eller historiska målpunkter. Klusterscenariot avser att tydligare knyta landsbygden till kustlinjen. Den långa och sammanhängande strandlinjen bedöms ha stor potential för utveckling av turistnäringen. Det kan handla om bättre vandringsmöjligheter i området, t ex fortsatt utveckling av Upplands-Broleden eller andra tematiska leder. En annan möjlighet är ett bättre utnyttjande av befintliga natur- och rekreationsområden genom en utveckling av båttrafiken på Mälaren samt bad- och campingplatser. Spridd försvårar turism och besöksnäring Underlaget och förutsättningarna för kommunikationsmöjligheter mellan viktiga målpunkter och ut till kustlinjen blir sämre med ett minde och mer spritt befolkningsunderlag. Det blir därmed svårare för besökare att hitta och ta sig till kommunens potentiella områden för turism. Konsekvenserna av en spridd bebyggelseutveckling kan bli att kulturmiljöns värden sjunker. Går man då miste om kulturmiljöns identitetsstärkande funktion påverkar det även områdets värde och potential att utgöra en turistattraktion. Vattenfrågor Kommunen innefattar en stor del vatten i form av Mälaren som utgör en viktig dricksvattentäkt. Även andra frågor som rör vatten är viktiga att samordna som exempelvis avser olika skyddsområden, grundvatten, avrinning av ytvatten, saltvatteninträngning, sjöar, fiske, bad- och strandliv. Kommunen har tagit fram ett förslag till Vattenplan. Utgångspunkterna för detta arbete har arbetats in i planförslaget. Förslaget till Vattenplan har skickats ut på samråd under april till juni Resultatet av samrådet kommer att arbetas in i planförslaget till ganskningsskedet. Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en VAplan. Utgångspunkterna för detta arbete har arbetats in i planförslaget. Kluster bygger på gemensamma lösningar Kluster medför möjlighet att samordna vissa frågor som rör vatten t ex skyddsområden, grundvatten, dagvatten, saltvatteninträngning, sjöar och fiske och minskar på så sätt risken för negativ miljöpåverkan. Kluster möjliggör att VA-utbyggnaden effektivare kan anpassas och anslutas till den föreslagna bebyggelseutvecklingen inom landsbygdsområdena. Möjligheten till gemensamma lösningar för VA ökar och skapar förutsättningar för en mer hållbar bebyggelse. LIS-områden pekas ut för utveckling av bebyggelse och verksamheter som kan samordnas med strandskyddets intentioner. Kluster samlar bebyggelse till platser i anslutning till befintlig bebyggelse och medverkar på sikt till att kunna bibehålla orörda strandzoner för rekreation, friluftsliv och för att upprätthålla och förbättra vattenkvaliteten i Mälaren. Spridd bygger på enskilda lösningar Spridd ger en fortsatt bebyggelseutveckling med enstaka avstyckningar på 1-3 hus, vilket leder till enskilda lösningar för t.ex. vatten och avlopp. Detta kommer att fortsätta ske spritt inom olika delar av landsbygden. Risken för negativ miljöpåverkan på såväl enskilda vattentäkter som gemensamma ökar därmed, samt att det blir en försämrad vattenstatus i Mälaren. Risken för ökade problem med saltvatteninträngning i enskilda vattentäkter ökar också. 38 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

56 Sidan 56 av 204 Kommunikation och teknisk försörjning Historiskt har Upplands-Bro varit en betydelsefull länk i Stockholmsregionen och utgjort övergång och passage till Sigtuna, Uppsala och Stockholm. I modern tid avspeglas detta i bland annat järnvägen och motorvägens dragning. Boende utanför tätorterna är mer beroende av det finmaskiga nätet av vägar och kommunikationsstråk. För landsbygden innebär hållbar utveckling en fråga om att skapa hållbara kommunikationer. Infrastruktur Hur den omgivande landsbygden utformas och länkas till tätorterna är avgörande för att skapa en mer hållbar samhällsutveckling där det är möjligt att resa effektivare och koppla service till bebyggelsegrupper som är väl sammansatta. VA-systemen är en kritisk och dimensionerande faktor på landsbygden som behöver långsiktig strategisk planering för att nå en god utveckling. Hur vägnätet byggs ut och förbättras på landsbygden är en viktig del för att möjliggöra en utveckling. Trafik Det är infrastrukturen som bestämmer vilka rörelser och samband som kan uppstå och var och hur det är möjligt att bosätta sig. Utbyggnaden av bredband och utvecklingen av IT kan skapa nya förutsättningar för hur vi ser på arbete, fritid och det vardagliga livet. Detta möjliggör potentiellt en friare koppling mellan arbetsplats och bostadsort och kan komma att påverka boendet på landsbygden. Trots detta är det fortfarande mycket avgörande hur långt avståndet till arbetet är. Kopplingen till den regionala arbetsmarknaden är betydelsefull. Pendlingen är betydande i kommunen och en effektiv omstigning mellan olika trafikslag behövs. Planeringsprinciper för en hållbar utveckling behöver förtydligas. Samarbeten med grannkommunerna och angränsande län bör eftersträvas för en effektivare kollektivtrafik. Bilberoendet är en faktor som bör minskas genom en medveten planering. Nya bostäder och verksamheter bör inte ligga i dåliga kollektivtrafiklägen. För Upplands-Bro gäller även att de stora trafiklederna utgör barriärer som styr rörelsemönstret i stor utsträckning i området. Bättre samband och strategiskt placerade genombrott kan skapa bättre utbyte mellan landsbygdsområden och tätorterna. Gång- och cykelstråk både i form av kommunala kommunikationsstråk och rekreativa stråk bör utvecklas. Båttrafik till exempelvis Uppsala, Stockholm, Ekerö och andra mälarstäder kan i framtiden vara ett komplement till andra färdmedel. En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för landsbygdens utveckling. Fotograf: Upplands-Bro kommun och Norma Moralez Persson. Del 3 - Scenariobeskrivningar 39

57 Sidan 57 av 204 Kluster ger bättre underlag för kollektivtrafik En Klusterutveckling på landsbygden kan anpassas för att optimera kollektivtrafiken. Tillsammans med en koncentration av bebyggelse och boende som ger fler resenärer skapas förutsättningar för en kvalitativt bättre trafik. Busstråk, vägdragningar, hållplatslägen och vändmöjligheter kan utvecklas för att få en så bra turtäthet som möjligt. Pendelparkeringar kan placeras i lämpliga punkter. Klusterområdena kopplas samman bättre med GC-stråk mellan bebyggelsegrupper och mot tätorterna. Detta kan möjliggöra ett minskat bilberoende. Vägnätet på landsbygden kan i Klusterscenariot utvecklas mot en ökad tillgänglighet genom en större andel allmänna eller gemensamma vägsträckor till strategiskt viktiga målpunkter. Spridd ökar bilberoendet Konsekvenserna i nollalternativet blir en mer spridd bebyggelse med ökat bilberoende. Landsbygden i nollalternativet kommer endast locka de grupper i samhället som har tillgång till minst en bil. Tekniska försörjningssystem De tekniska försörjningssystemen omfattar exempelvis vatten- och avloppsledningar, el, telefoni, bredband, avfallshantering och fjärrvärme. De initiala kostnaderna för utbyggnad är ofta stora och det finns väsentliga fördelar att samordna och utnyttja befintlig infrastruktur. VAsystemen är en kritisk faktor för att åstadkomma ny hållbar bebyggelse på landsbygden. En förstudie för att dra fram en dricksvattenledning mellan Bro och Sigtuna har tagits fram. Detta för att skapa en mer robust dricksvattenförsörjning genom rundmatning i de nordvästra delarna av länet. En projektering och nedgrävning av Sigtunaledningen skapar förutsättningar för kommunen att samtidigt planera för och gräva ner kommunala avloppsledningar och ansluta bebyggelse i de norra kommundelarna upp mot Sigtuna till kommunalt VA. Söder om Bro har Rättarboda fått kommunalt vatten och avlopp och Ådö planeras att förses med kommunalt VA genom att koppla på de ledningar som dragits fram till Smidö för ett par år sedan. Söder om Kungsängen planeras Ålsta- Aspvik att förses med kommunalt VA. Kluster underlättar gemensamma lösningar En utbyggnad enligt klusterprincipen skapar bättre förutsättningar för en effektiv utbyggnad av VA, renhållningssystem och bredband till landsbygden. Det underlättar för samarbeten, samverkan och gemensamma lösningar. Brygga vid Vallbyvik. Sigtuna skymtar på andra sidan vattnet. 40 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

58 Sidan 58 av 204 Kluster utgår från att samordna ny bebyggelse till planerad utbyggnad av VA i kommunen. Klustrena vid Håbo- Tibble och Säbyholm kan utformas och anpassas för att så långt som möjligt dra nytta av planerad VA-utbyggnad. Det möjliggör goda förutsättningar att tillföra mer bebyggelse i rätt lägen. Utvecklingsmöjligheterna inom de områdena som är bullerpåverkade av Försvarets verksamhet är dock osäkra och behöver utredas mer ingående. Spridd försvårar gemensamma lösningar En fortsatt spridd bebyggelseutveckling ger sämre förutsättnigar för att koppla på mer av landsbygdens bebyggelse på kommunal VA och försvårar för gemensamma lösningar för bredbandsuppkoppling. Platser som har haft ångbåtsbrygga är markerade med rosa och föreslagna LIS-områden i Landsbygdsplanen är markerade med grönt. Del 3 - Scenariobeskrivningar 41

59 Sidan 59 av 204 Näringsliv, produktion och arbete Landskapet och bygden står i en särskild relation till varandra. Upplands-Bro har en levande landsbygd som präglas av ett aktivt jordbruk och skogsbruk i ett omväxlande landskap som producerar arbeten, varor och flöden. Det är en avgörande förutsättning som berör alla tre aspekterna av hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Areella näringar De areella näringarna har en särställning på landsbygden då de är en förutsättning för boende och verksamheter och för att de bland annat håller landskapet öppet. De areella näringarna ska också prioriteras före behov av exempelvis ny bebyggelse. Det är viktigt att på lång sikt identifiera vilka förändringar och utvecklingsbehov som jordbruket och skogsbruket står inför. Det blir allt tydligare att det kommer att bli ännu viktigare att värna jordbruksmark för framtiden på grund av bland annat klimatförändringar och ökad efterfrågan på odlingsbar mark. Konsekvenserna av det innebär högre krav och starkare motiv inför eventuell ny bebyggelse på landsbygden. Exempel på högre krav är att samla bebyggelsen och att placera ny bebyggelse på ett traditionellt sätt, som i skogsbryn och på åkerholmar. Jordbruksnäringarna producerar även upplevelser och mjuka värden som är av betydelse i form av ett öppet landskap med olika grad av kulturmiljö- och naturvärden. Landskapet och bygden står i en särskild relation till varandra. Det handlar om viktiga värden i form av öppet landskap, kulturmiljö- och naturvärden. Jordbruket och skogsbruket bör värderas utifrån en långsiktig vision, även med tanke på klimatförändringar och ökad efterfrågan på odlingsbar mark. Förutsättningar för brukandet bör tas med i fortsatt planering och bygglovshantering så som exempelvis traktorvänlig utveckling, vilket även behöver beaktas i strategiska lägen i tätorterna. Areella näringar i de olika alternativen Kluster medför ett bättre tillvaratagande av arealer som präglas av aktivt jordbruk och skogsbruk, t ex med hög kvalitet (enlig LST klassificering av areella näringar), och främjar ett effektivt brukande genom att undvika en fragmentering eller oönskad utveckling. Kluster underlättar möjligheter till utökning av lokal livsmedelsproduktion, närproducerade livsmedel, t ex genom etablering av närbutiker vid bebyggelsekoncentrationer. Här finns även möjligheter för koppling till turism och besöksnäring, lokala marknader och gårdshandel. Kluster möjliggör även styrning av utvecklingen på Upplands-Bro har en levande landsbygd. Fotograf: Norma Moralez Persson och Marco Gustafsson 42 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

60 Sidan 60 av 204 landsbygden till företag som är lämpade att lokaliseras där. En fortsatt spridd bebyggesleutveckling riskerar att komma i konflikt med och genom fragmentering splittra upp förutsättningarna för de areella näringarna. Energiproduktion i de olika alternativen Flera äldre väderkvarnar ute på landsbygden signalerar att det finns förutsättningar för vindbruk i kommunen. Det finns även aktuella inventeringar gjorda där man konstaterat att områden i kommunen är intressanta för fortsatta studier för utveckling av vindkraft. En början till ett tematisk tillägg för vindkraft presenteras närmare i del 5. Solenergi och bioenergi är betydelsefulla för en hållbar samhällsutveckling och förutsättningarna för dessa på landsbygden behöver förtydligas. Kluster karaktäriseras bl.a. av koncentrerad utveckling av ny bebyggelse som medför en hårdare reglering av utvecklingen i andra delar. Områden som kan komma att pekas ut som lämpliga för fortsatta studier av vindkraft kan därför hållas obebyggda. En medveten utbyggnad i klusterområden kan förbättra möjligheterna till förnyelsebar energiutbyggnad som exempelvis småskalig sol- och vindkraft där det krävs gemensamma lösningar. En fortsatt spridd bebyggesleutveckling riskerar att komma i konflikt med och genom fragmentering splittra upp förutsättningarna för energiproduktion på landsbygden. Besöksnäring, turism och övrigt företagande Det finns en stor potential och framtida styrka i Upplands- Bro. Fyra golfbanor, etablering av en ny hästsportanläggning och en mångfald av konferensanläggningar bidrar till fler besökande till kommunen. Även Mälarstranden med dess natur och möjlighet till bad och båtliv liksom historiska kulturmiljöer är viktig att lyfta fram som helhet. Kommunen ser gärna att det utvecklas stråk och områden där flera attraktionsvärden sammanfaller. Detta kan samordnas med bättre kollektivtrafik och ett varierat utbud. Den lokala livsmedelsproduktionen borde kunna gynnas och få en mer framträdande roll kopplat till turism och besöksnäring. Kluster möjliggör näringslivsutveckling Kluster medför koncentrationer av bebyggelse som skapar nya förutsättningar för etablering av företag på landsbygden. Klusterstrukturen är i sin uppbyggnad avsedd att stärka kopplingar och samband och att göra vissa delar mer publika och exponerade mot vissa stråk. Detta är i sig stödjande för vissa verksamheter som har koppling till landsbygden exempelvis småskalig handel. Kommunen präglas av många gamla herrgårdar varav en del har utvecklats till konferensanläggningar. Kluster medför möjlighet till en mer medveten utformning och anpassning av sammanhanget kring herrgårdarna vid en fortsatt planering. Kluster kan förstärka företagande inom turistnäringen genom att mer medvetet utveckla de stråk, områden och kvaliteter som efterfrågas av besökare på landsbygden. Spridd går miste om samordningsvinster I en bebyggelseutveckling enligt Spridd riskerar verksamheter och företag att gå miste om samordningsvinster som uppstår i tydligare kluster, stråk och samband. Besöksnäringen riskerar att inte uppfattas eller uppfattas som för splittrad och svårtillgänglig om den ligger för utspridd. Del 3 - Scenariobeskrivningar 43

61 Sidan 61 av 204 Västra Ryds kyrka i snötäcke. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. 44 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

62 Sidan 62 av 204 Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 45

63 Sidan 63 av 204 BIlder ur Landskapsanalys Upplands-Bro, Exempelbilder från fyra landskapstyper i kommunen: Uppbrutet slättlandskap, Mosaikartat dalgångslandskap, Skogslandskap och Mosaikartat odlingslandskap. 46 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

64 Sidan 64 av 204 Övergripande riktlinjer för landsbygden Varför riktlinjer? I programsamrådet framgick det tydligt (både av skriftliga yttranden och medborgardialog) att det är viktigt att bevara landskapets värden och låta jord- och skogsbruk få goda förutsättningar för sina verksamheter. På så sätt kan människor fortsätta att bo och verka på landsbygden och även landsbygdens identitet med natur- kultur- och upplevelsevärden utvecklas. En metod som kommunen vill använda för att uppnå detta är genom riktlinjer för utvecklingen på landsbygden. Avsikten är att ange mål och ramverk vid lokaliseringsprövningar, detaljplanering, bygglovhantering och andra tillståndsprövningar. Riktlinjerna ska vara ett hjälpmedel för medborgare, markägare, politiker och tjänstemän på kommunen. I denna samrådshandling redovisas förslag till riktlinjer. Dels presenteras övergripande sådana som kan gälla i hela Upplands-Bro kommuns landsbygd. Dels presenteras ett förslag på rubrikinnehåll för geografiska inzoomningar. I den granskningshandling som följer i nästa skede av planprocessen är avsikten att samtliga föreslagna kluster och noder ska få mer specifika riktlinjer. Förslagen till riktlinjer har fördelats under två övergripande rubriker: Utformning och placering av ny bebyggelse Teknisk försörjning, infrastruktur och annan offentlig service Miljö-, hälso- och riskfaktorer I ÖP 2010 redovisas olika miljö, hälso- och riskfaktorer i kapitel 9 (Hälsa och säkerhet) som man också behöver ta hänsyn till vid prövningar av ny bebyggelse. Kartan med dessa faktorer finns med för aktualitetsprövning i samrådshandlingarna i dokumentet Planeringsförutsättningar. Till granskningsskedet kommer planförslaget att kompletteras med uppdaterad information och ställningstaganden kring dessa frågor kopplat till landsbygden. När behövs bygglov? För att bygga nya bostäder, verksamheter och anläggningar på landsbygden behöver man bygglov. Det krävs också för större tillbyggnader och komplementbyggnader. Innan bygglov ges prövas generellt tomtplatsens lämplighet för föreslagen bebyggelse på landsbygden genom en lokaliseringsprövning med förhandsbesked. I lokaliseringsprövningen sker avvägningar mellan olika intressen i enlighet med 2 och 8 kapitlen i Plan- och bygglagen och 3 och 4 kapitlen i Miljöbalken. Det kan även finnas områden med strandskydd, där särskilda skäl finns för beslut om dispens från strandskyddet. Det finns också några undantag från bygglovplikten för vissa ekonomibyggnader inom jordbruksverksam fastighet. Bygglovsenheten kan kontaktas för att få besked om vad som gäller i varje specifikt fall. Checklista för ny bebyggelse på landsbygden I kommunen finns en särskild Lokaliseringsgrupp för förhandsbesked och andra lokaliseringsprövningar utanför detaljplanelagda områden. En checklista för dessa bedömningar föreslås tas fram baserat på riktlinjerna i Landsbygdsplanen. När ska en detaljplan göras? Utöver kompletteringar till befintlig bebyggelse kan förfrågningar om nya verksamheter och anläggningar samt grupper av nya bostäder på landsbygden förekomma. Om en avstyckning eller byggnation gäller för tre eller fler fastigheter behöver ställning tas till om en ny detaljplan ska göras. Då krävs bland annat gemensamma anläggningar för vatten och avlopp. Även vissa verksamheter och anläggningar kan behöva detaljplaneläggas, bland annat på grund av risk för påverkan på omgivningen. Fördjupning av gällande översiktsplan ÖP 2010 beskriver under rubriken Landsbygdsutveckling på landsbygdens egna villkor att kommunen i grunden är positiv till byggande på landsbygden och till att skapa förutsättningar för näringsverksamhet knuten till landsbygden. Kännetecknande för landsbygden är glesheten i bebyggelsen och en social kontinuitet kopplad till en långsam förändringstakt. I översiktsplanen står också att en levande landsbygd har ett stort egenvärde, men att utveckling måste ske så att de kärnvärden som gör landsbygden till en intressant och attraktiv miljö bibehålls. I aktuellt samrådförslag till fördjupad översiktsplan är målet att mer specifikt uttrycka vad kärnvärden kan utgöras av. För att kunna ange riktlinjer identifieras först de kärnvärden som är viktiga att uppmärksamma och bevara eller Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 47

65 Sidan 65 av 204 utveckla. Avsikten är att till granskningsskedet bland annat utveckla de övergripande riktlinjerna så att hela kapitel 12 (Landsbygden) i ÖP 2010 utgår och ersätts med Landsbygdsplan FÖP Sammanhållen bebyggelse I kommunen finns omkring femtio områden med större bebyggelsegrupper utanför planlagt område. Inom dessa områden gäller fortfarande den generella bygglovplikten för olika åtgärder. I ÖP 2010 står att PBL 2010:900 har ersatt begreppet samlad bebyggelse med ett snävare begrepp i form av sammanhållen bebyggelse. Avsikten är dock att bestämmelsen inte ska innebära någon ändring i sak i förhållande till tidigare bestämmelser i PBL (1987:10). Därför gäller att sammanhållen bebyggelse föreligger om: 1. bebyggelsegruppen utgörs av hus, och 2. De bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt. I detta avseende skiljer sig alltså samrådsförslaget till fördjupning från ÖP Till granskningsskedet kommer kommunen därför att komplettera med justerade gränser för befintliga bebyggelsegrupper och eventuella nytillkomna. Områden inom och i anslutning till Kungsängens övnings- och skjutfält I Upplands-Bro kommun, norr om Brunna i Kungsängen ligger Livgardet, ett av Försvarets förband. Verksamheten består av ett kasernområde närmast Brunna samt ett övnings- och skjutfält som sträcker sig över en stor del av kommunens nordöstra del. Kungsängens Garnison med övnings- och skjutfält är under utveckling. Den nya försvarsstrukturen med anställda och kontrakterade soldater kräver mycket hög tillgång till övningsmöjligheter i Upplands-Bro kommun. Totalförsvarets riksintresse redovisas i planförslaget i form av fastighetsgräns och ett skrafferat påverkans- och influensområde som även sträcker sig utanför övnings- och skjutfältet. Påverkansområdet utgör en sammanvägning av skottbullerpåverkan och andra hälso- och säkerhetsaspekter. Utbredningen av riksintresseanspråket för totalförsvaret och dess omgivningspåverkan redovisas enligt beslut av Försvarsmakten år Inom påverkansområdet gäller förordnande enligt 12 kap, 4 Plan- och bygglagen (1987:10), dvs att beslut om bygglov eller förhandsbesked för nyetablering av bostadshus och verksamheter samt tillbyggnader som inte är att anse som kompletteringsåtgärder enligt 8 kap, 13 (1987:10) PBL ska prövas av Länsstyrelsen och samrådas med Försvaret. Förordnandet gäller inte för planenliga beslut inom detaljplanelagt område. Ett nytt beslut om förordnandets geografiska avgränsning baserat på det nya riksintresseanspråket och enligt nya Plan- och bygglagen 11 kap 12 (PBL 2010:900) förväntas fattas av Länsstyrelsen. Ett större område norr om Lejondalssjön i Håtuna och Håbo-Tibble som innehåller såväl grupper som enstaka fastigheter för bostadsändamål (fritids- och permanentboende), ligger inom påverkansområde för totalförsvaret. Befintlig bebyggelse närmast norr om Lejondalssjön som ligger inom Lejondalssjöns avrinningsområde är särskilt prioriterade att förses med kommunalt VA. Bebyggelsen inom områdena norr om Lejondalssjön är utsatta för buller från skjutfält och skjutbanor, vissa delar även för flygbuller, vilket påverkar lämpligheten för permanentbebyggelse. Inför en eventuell planläggning behöver en närmare inventering av förutsättningarna för dessa områden göras. 48 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

66 Sidan 66 av 204 Större bebyggelsegrupper m.m. ur ÖP Nyborg 02 Ryttarberget 03 Håtunaholm 04 Håtuna-Skällsta 05 Håtuna-Råby 06 Norränge 07 Signhildsberg 08 Aske 09 Killinge 10 Kvarnnibble, Tjusta 11 Lunda 12 Smällan 13 Vallbyvik 14 Ringsvik-Svarsta 15 Helgesta 16 Arnberga 17 Kyrkbyv. 1 o Svängsta 18 Hällen 19 Mariedal, Durktorp 20 Lövsta, Lugnet 21 Fågelsången 22 Skepparudden 23 Västra Ryds kyrkby 24 Brunna gård Teckenförklaring 25 Kasernområde 26 Bro-Önsta 27 Lejondal 28 Härnevi 29 Prästtorp 30 Eriksberg 31 Lillsjögården 32 Tibble gård 33 Rankhus 34 Aspvik 35 Skälby 36 Frölunda 37 Öråker 38 Lennartsnäs 39 Toresta 40 Låssa-Säbyholm 41 Stora Ekeby 42 Saltvik 43 Skarpskär 44 Lindormsnäs 45 Ådö 46 Kvistaberg 47 Tegelbruket 48 Stäksbacka Livgardets övnings- och skjutfält Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde 1 BÅLSTA Meter HÅBO-TIBBLE KYRKBY BRO Lejondalssjön SIGTUNA Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN MÄRSTA KALLHÄLL JAKOBSBERG ± Totalförsvarets påverkansområde Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 49

67 Sidan 67 av 204 Utformning och placering av ny bebyggelse Kulturmiljö och landskapsbildsvärden Landsbygden i Upplands-Bro domineras av det öppna herrgårdspräglade landskapet. Graden av öppenhet varierar något från mer storskaliga vyer omkring Håtuna i norr till ett mer småkuperat landskap omkring Säbyholm och Lennartsnäs i söder. I det öppna landskapet kan relativt små tillägg och förändringar påverka utblickar och centrala samband och strukturer som är viktiga för miljön. I Upplands-Bro finns flera utpekade riksintressen för kulturmiljö. Där är ofta landskapet en av de ingående skyddsvärda delarna. I kommunen finns också två områden med landskapsbildsskydd enligt äldre lagstiftning i 19 Naturvårdslagen. Med kunskap om platsens grunddrag och bebyggelsemönster ges goda förutsättningar för avvägningar i planeringen avseende anpassning och förändring. Befintligt bebyggelsemönster kan på så vis fungera som vägledning till placering och utformning av ny bebyggelse. Utifrån landskapets förutsättningar har människor under historiens gång förändrat och utvecklat landsbygden till att bli det Upplands-Bro vi lever i idag. Landskapets betydelse för människors livsvillkor samt för ett områdes sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling är centralt. I den Europeiska Landskapskonventionen definieras landskap som ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Idag finns ungefär 3000 åretruntboende invånare på Upplands-Bro landsbygd. Åldersfördelningen är ganska blandad. I fritidshusområdena görs cirka 30 bostäder per år om till permanentbostäder. De verksamheter och företag som är registrerade på landsbygden är framför allt inom jordbruk. År 2010 fanns ett femtiotal jordbruksföretag registrerade i Upplands-Bro enligt Jordbruksverkets statistik. Fördjupat kulturmiljöprogram som underlag Upplands-Bro tillhörde under lång tid det område i Mälardalen inom vilket flera av rikets centrala politiska händelser utspelades. Kulturlandskapet i Upplands-Bro är delvis format av närheten till Mälaren som tidigt utgjorde förutsättningen för en rik kulturbygd. För kommunen som helhet togs ett program fram 1991 Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer. Detta program fördjupades i vissa delar i en övergripande kulturmiljöinventering: Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands- Bro kommun Båda dessa används som underlag i arbetet med Landsbygdsplanen. I ÖP 2010 nämns att dessa underlag eventuellt bör uppdateras. I arbetet med kommunens Miljöplan finns det angivet att kommunen ska: Skapa en kulturmiljöstrategi som underlag och stöd i plan- och exploateringsarbetet och bygglovsprövning senast En kulturmiljöstrategi saknas dock fortfarande. En sådan kan förtydliga landskapet som allmänt intresse och stärka kulturarvsbegreppet i miljöbedömningar för planer och program. I nuläget görs i regel en särskild kulturmiljöutredning i de projekt som startas i områden där särskilda hänsyn bör tas. Landskapsanalys som underlag Som underlag till programmet för fördjupad översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro genomfördes en landskapsanalys. Där beskrivs vilka landskapselement och generella funktioner som utmärker landsbygden. I stort kan man dela in kommunen i fyra landskapstyper; Uppbrutet slättlandskap, Mosaikartat dalgångslandskap, Skogslandskap och Mosaikartat odlingslandskap. För mindre delområden inom dessa typer finns sedan mer specifika och särskiljande landskapselement och funktioner. Det kallas karaktärsområden och de har fått namn efter var de ligger, såsom till exempel Önsta, Låssa, Lejondal eller Lennartsnäshalvön. Likaså vilken funktion som bebyggelsen i landskapet har kan ge karaktär. Till exempel herrgårdslandskap, fritidslandskap eller bylandskap. I arbetet med att ta fram riktlinjer är karakteriseringarna ett viktigt underlag för att beskriva vilka kärnvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling. Uppbrutet slättlandskap Det uppbrutna slättlandskapet återfinns i kommunens norra del. Området utgörs av ett större öppet dalgångsstråk ut mot Mälaren i nordöst och i väst. I sydöst har dalgången en tydlig gräns mot det mer höglänta skogsdominerade sprickdalslandskapet. Landskapet på slätten är storskaligt och intensivt brukat, med stor överblickbarhet och långa siktlinjer. Topografin är varierad, där större flacka odlingsytor avbryts av större eller mindre skogsklädda höjdpartier som bidrar till att skapa ett variationsrikt landskap trots storskaligheten. Gårdarna på slätten är stora och bebyggelsestrukturen ålderdomlig, de flesta gårdslägen har förhistoriska anor. 50 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

68 Sidan 68 av 204 Slättens lokala vägnät är småskaligt och ålderdomligt och löper i ägogränser och längs med dalgångssidor och höjdryggar i ett finmaskigt nät som binder ihop gårdar och byar med varandra och med kyrkbyarna och de större regionala vägarna. I det öppna landskapet bidrar trädrader, vägnät, diken, gärdsgårdar till ett varierat landskap med tydlig rumskänsla. Alltför likriktad bebyggelse i en sådan miljö kan skapa obalans i det övrigt formrika landskapet. Bärande karaktärer: Herrgårdslandskapet Kyrkbyar Storskaligt slättlandskap med långa siktlinjer. Flack, öppen odlingsmark med bitvis varierad topografi genom skogsklädda höjdpartier. De många gränserna i landskapet i form av öppna diken mellan åkrar och i ägogränser, alléer och trädrader bidrar till variation och formrikedom. Stenmurade gärdsgårdar som vittnar om tidigare avgränsningar mellan åker och betesmark. Herrgårdspräglat allékantat vägnät med stjärnformade korsningar som ansluter till de äldre landsvägarna Gles bebyggelse som i stora drag följer tidigare by- och gårdsstrukturer. Bebyggelsen koncentrerad till dalgångskanter och på åkerholmar. Förhistorisk och nutida farled längs norra kusten med tidigare ångbåtsbryggor. Tätortsavgränsning Karta landskapskaraktärsanalys ur underlag till programhandling för översiktsplanering av Landsbygden Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 51

69 Sidan 69 av 204 BIlder ur Landskapsanalys Upplands-Bro, Exempelbilder från fyra karaktärsområden: Bylandskap, fritidslandskap, herrgårdslandskap och dalgångslandskap. 52 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

70 Sidan 70 av 204 Skogslandskap I området kring Håbo häradsallmänning i kommunens nordvästra del finns ett storskaligt och slutet skogslandskap. I allmänhet kan man säga att skogslandskapet är mer tåligt för förändringar eftersom begränsade siktlinjer gör påverkan på omgivande miljöer mindre påtaglig. Men i just detta fall används området för skogsbruk och är bland annat därför inte aktuellt för utveckling med ny bebyggelse. Bärande karaktärer: Småskalig, spridd torpbebyggelse. Trånga uppodlade dalgångsstråk med våtmarker som bryter av. Historiskt resurslandskap. Småskaligt, glest, slingrande vägnät. Stora höjdvariationer. Gles bebyggelse Skyddad placering med indrag från vägen. Terränganpassad tomt med naturorientering. Bebyggelse placerad på tomtens högsta punkt. Dämpad färgskala från mellan till mörka jordfärger. Inga skarpa tomtgränser. Grusad eller gräsad uppfart. Mosaikartat odlingslandskap Det kustnära sprickdalslandskapet breder ut sig i kommunens södra del. Det är ett variationsrikt landskap, både vad gäller markanvändning, bebyggelse, topografi och vägnät. Sprickdalarna har en nordsydlig riktning. Centralt i odlingslandskapet består bebyggelsen av gårdar och byar med anor från järnåldern som är lokaliserade till större skogsbeklädda höjdpartier i odlingsmarken eller till dalgångskanterna. Längs med mälarstranden ligger herrgårdarna som ett pärlband och präglar landskapet med sina raka alléprydda vägar, ståndsmässiga byggnader, storskalig markarrondering och ädellövträd. Vid herrgårdarna har ofta handelsträdgårdar och tegelbruk funnits invid stränderna. Tillsammans med bryggor för den tidigare ångbåtstrafiken bildar de ett karaktäristiskt inslag i landskapstypen. Den huvudsakliga markanvändningen i landskapstypen är odlad åker, men här finns även ett stort inslag av bete, främst från hästar. Landskapstypen präglas även av det storstadsnära fritidslandskapets utveckling under 1900-talet. Längs med kusten finns badplatser, småbåtshamnar och ett flertal fritidshusområden med blandad bebyggelse, alltifrån de tidigaste sportstugorna till nutida fritidshus. Området präglas av terränganpassade tomter längs ett likaså slingrande och terränganpassat vägnät. De större vägarna är delvis rätade och anpassade till modern biltrafik, men det småskaliga vägnätet i odlingsbygderna består ofta av grusvägar som löper i ägogränser och längs dalgångssidor mellan gårdar och torp. Bärande karaktärer: Småkuperat öppet åkerlandskap som löper mellan skogsklädda höjdpartier Herrgårdspräglade landskap med stora sammanhängande odlingsmarker och torpmiljöer i skogspartier Alléer och stort lövträdsbestånd i anslutning till herrgårdarna. Samlad småskalig bebyggelse i byarna. Ångbåtsbryggor. Utblickarna mot Mälaren från odlingslandskapet. Gamla fristående ekar i odlingsmark. Småskaligt ålderdomligt präglat vägnät, ofta grusade vägar. Småskalig ofta slingrande, trädkantad bygata där gaturummet ofta har en lummig naturnära karaktär. Ny bebyggelse följer väl den äldre bebyggelsestrukturen. Kyrkan är väl synlig i landskapet utan konkurrerande byggnader. Bebyggelsen ligger samlad i brynet mellan skog och åker med utblick. Bebyggelse i byar avspeglar gradvis utveckling av samhällsfunktioner. Boningshuset är överordnat uthusen både när det gäller placering och storlek. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 53

71 Sidan 71 av 204 Mosaikartat dalgångslandskap Det mosaikartade dalgångslandskapet består av kommunens östra delar. Landskapet här består av trånga, ibland långsträckta dalgångar som ibland öppnar upp sig i större tydligt avgränsade rum. Dalgångarna är avskilda från varandra av större höglänta skogsområden. I området ligger dels Kungsängens övnings- och skjutfält och dels kommunens största sjöar, Lejondalssjön, Örnässjön och Lillsjön. Terrängen är varierad från småkuperad i de ibland skålformade dalgångsstråken till att bli mer kuperad och topografiskt varierande i skogsområdena. Kring sjöarna finns mindre öppningar av odlingsmark där den dominerande markanvändningen idag är hästbete. Vägnätet är småskaligt och ålderdomligt med många grusvägar och löper mellan gårdarna och ut mot sjöar och kust. Med undantag från områdets mer tättbefolkade gränszoner saknas större vägstråk. Landskapstypens östra del mot Mälarens strand ligger på Livgardets marker och har i stort sett inte förändrats sedan militären kom dit i mitten av 1960-talet. Markerna hålls fortfarande öppna, men mycket av bebyggelsen har antingen rivits, sprängts eller förfallit. Fortifikationsförvaltningen har rivit omkring hälften av områdets byggnader för att ge plats åt militära övningsfält. Bärande karaktärer: Småskaligt sprickdalslandskap som övergår i öppen slätt norrut. Småskaligt ofta grusat vägnät. Flera unika herrgårdsmiljöer i försvarets område såsom Tranbygge, Lövsta och Granhammar. Avsaknad av bebyggelse i skogsområden. Håbo-Tibble medeltida kyrka med tillhörande moderniserad kyrkby. Småhusområden med ursprung i tidiga egnahemsrörelsen kring I anslutning till landsväg och småhusområden har förtätning pågått sedan mitten på 1950-talet. Torplandskap i anslutning till sjöarna. Utblickarna över Lejondalssjön. Lejondals slott med senromantisk 1800-talskaraktär och omgivande odlings och betesmarker, alléer, ädellövträd, fruktträdgård. Tätortsnära prägel söder om sjöarna. Lejondalssjön sedd från Lövsta i norr. 54 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

72 Sidan 72 av 204 Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden bör undantas från ny bebyggelse (se särskild karta för områden fredade från bebyggelseutveckling). På landsbygden bör restriktivitet mot etablering gälla företag som är bättre lämpade att lokaliseras till kommunens industriområden. Vid enstaka avstyckningar bör nya fastigheter på landsbygden ha en minsta tomtstorlek om 2500 m² för att klara av enskilda lösningar såsom till exempel vatten och avlopp. Om gemensamma lösningar för till exempel vatten och avlopp anordnas så kan tomtstorlekarna vara mindre. Man måste dock utgå från landskapstypen och vad som är lämpligt på platsen. Vid lokalisering av nya bostäder och övrig bebyggelse ska en samlad bebyggelsestruktur eftersträvas. Låt ny bebyggelse förhålla sig till landskapets förutsättningar i typ och skala. Anpassa bebyggelsens skala, volym och utformning till platsens rådande bebyggelsemönster. Undvik standardiserade hus som grupperas utan medveten anpassning och förhållningssätt till landskapstypen och byggnadstraditionen. Ännu högre krav ställs på detta i känsliga kulturmiljöer. Vid placering av flera liknande hus på rad behövs en viss variation i utformningen. Utgå från tomten vid val av byggnadstyp. Anpassa placering av bebyggelse till landskapets karaktär och minimera ingrepp som sprängning och schaktning. Utgå från gaturummets karaktär avseende indrag från gatan eller gatunära placering. Placera inga konkurrerande byggnader i huvudbyggnadens närhet. Låt uthus och garage underordna sig boningshuset. Byggnader placeras i samma rytm som den omkringliggande bebyggelsen. Bebyggelse placeras så att upplevelsevärden och utblickar som hänger samman med landskapets avläsbarhet från huvudvägarna inte byggs igen. Stäm av materialval på fasad, tak och utformning av detaljer mot befintlig bebyggelse och platsens förutsättningar. Använd byggnadsprinciper och arkitektoniska detaljer som finns i befintliga ekonomibyggnader och arbetarbostäder även i ny bebyggelse. Utgå från en dämpad färgskala med jordpigment som gul, röd, brun och grön. Bevara det ålderdomligt slingrande småskaliga och ofta grusade vägnätet med anslutande diken. Anpassa eventuella gränser mot vägar och omgivning efter landskapet förutsättningar. Det gäller exempelivs staket, häck och liknande. Låt uppfart och trädgård ansluta till platsens karaktär. Planera ny växtlighet med hänsyn till omgivande landskap. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 55

73 Sidan 73 av 204 Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering I det öppna och odlade landskapet I det öppna landskapet bör exponerad placering av ny bebyggelse undvikas. Bebyggelse på god jordbruksmark, enligt Länsstyrelsens klassificering, bör undvikas. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma som förtätning eller komplettering till befintlig bebyggelse enligt principen Kluster. Sammanhängande öppna landskapsrum och viktiga siktlinjer ska bevaras. Ny användning av jordbrukets ekonomibyggnader är positivt om hänsyn tas till kulturvärdena och om övriga grundkrav uppfylls. De öppna områdena runt de stora gårdarna bör hållas fria från ny bebyggelse. I miljöer med särskilda kultur- och naturvärden ska dessutom detta beaktas: Dokumentera befintliga kultur- och naturvärden och redovisa hur kommande bebyggelse tar hänsyn till dessa. Ställ frågan om natur- och kulturvärdena i området verkligen tål en ökad belastning. Det för platsen traditionella bebyggelsemönstret ska följas. Även vid kompletteringsåtgärder bör en anpassning till befintlig bebyggelse ske. Bibehåll orörda sammanhållna markområden och rörelsestråk. Typillustrationerna är hämtade ur skrift från Länsstyrelsen i Skånes län och Enköpings utställningshandling för ÖP Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

74 Sidan 74 av 204 Kulturmiljöer ur ÖP 2010 Riksintressen för kulturmiljö Håtuna - Håbo-Tibble Bro Låssa Görväln - farled och herrårdslandskapet Lokala intressen för kulturmiljö 1. Håtunaholm 2. Bebyggelsen kring Håtuna kyrka 3. Signhildsberg/Fornsigtuna 4. Norränge 5. Miljön kring Aske 6. Bebyggelsen i Tjusta 7. Helgesta 8. Håbo-Tibble kyrkby 9. Skråmsta-Alby 10. Frötuna, Önsta och Håbolund 11.Området Erikssundsvägen-Håbogränsen t.o.m. Nyborg 12. Lövsta 13. Brogård - Fiskartorp 14. Kvistaberg 15. Önsta 23. Lejondal 24. Toresta 25. Låssa kyrka, Säbyholm, Stora Ekeby, Sanda och Ålbrunna 26. Smidö 27. Ådö 28. Almare-Stäket 29. Dalkarlsbacken 30. Lennartsnäs, Öråker, Tuna, Skälby, Frölunda 31. Aspvik 32. Bebyggelse knuten till Aspviks kvarn 41. Sandboda Lerberga - Stigtomten 42. Granhammar 43. Kyrkbyn i Västra Ryd och Sundby 44. Tranbygge Livgardets övnings- och skjutfält Kulturmiljö av lokalt intresse Kulturmiljö riksintresse Landskapsbildsskydd enl. 19 NVL Karta kulturmiljöer ur ÖP Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

75 Sidan 75 av 204 Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering I skogslandskap och fritidslandskap Ny bebyggelse kan placeras inne i skog, t ex i en glänta eller nyskapade småskaliga öppna landskapsrum. Ny bebyggelse kan placeras indragen i kantzonen mot det öppna landskapet. Ny bebyggelse utmed skog placeras så att huvuddelen av skogsbrynet bibehålls. Placeringen bör inte vara i en strikt form utan anpassad till platsens förutsättningar och med indrag från vägen. Skogsbrynen fungerar som rumsavgränsare och ny byggelse bör placeras omväxlande i förhållande till skogsbrynen. Bebyggelse bör placeras växelvis och med större släpp av skog emellan, så att det inte uppstår en ny randzon av bebyggelse som lyser mellan trädstammarna. Det är viktigt att det finns allmänt tillgängliga släpp genom bebyggelsen till angränsande natur- och strövområden. Bebyggelsen får inte privatisera omgivningen eller upplevas som en barriär. Anpassa tomtgränser och höjdsättning till omgivande landskap och topografi. Större ingrepp i form av schaktning och fyllning ska undvikas. Uppfart bör ordnas diskret med grusad eller gräsad körbana. Trähus förordas. Fasader bör ha en dämpad färgskala från mellan - mörka jordfärger. Bebyggelsen bör fortsätta vara gles vid enstaka avstyckningar och mindre tillkommande grupper. Ju tätare husen placeras, desto större krav bör ställas på en gemensam karaktär i form av likartade volymer och fasadmaterial. Vid förtätning och komplettering enligt principen Kluster kan husen placeras tätare om en gemensam karaktär säkerställs genom planläggning eller förhandsbesked. Byggnader som förväntas bli synliga ifrån det omgivande landskapet bör inte tillåtas bli högre än 1,5 våning. Typillustrationerna är hämtade ur skrift från Länsstyrelsen i Skånes län och Enköpings utställningshandling för ÖP Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

76 Sidan 76 av 204 Bebyggelse i skogsbryn längs väg 263. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 59

77 Sidan 77 av 204 Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service Vägstruktur och gränser Bebyggelsen ska samlas kring kollektivtrafik och gemensamt VA i så stor utsträckning som möjligt. Vid enstaka avstyckningar och mindre tillkommande grupper bör den befintliga vägstrukturen bevaras och endast kompletteras med korta sekundärvägar. Nya vägsträckningar ska vara välplanerade och utgå från befintliga vägar och möjliggöra en klusterutveckling. Nya parallella vägar eller helt raka vägar som inte tar stöd i terrängen bör undvikas. Nya väganslutningar fram till ny bebyggelse bör följa terrängen. Dessa kan annars bli störande, trots diskret inplacerad ny bebyggelse. För det rörliga friluftslivet och för gång- och cykeltrafik kan kompletterande gång- eller cykelbanor tillåtas utmed befintliga vägar samt i form av stråk eller stigar som löper genom naturområden. Detta med syfte att knyta ihop platser som är intressanta för friluftsliv så som badplaster och turistmål. Trafikförsörjning - punkter att formulera! Garage Parkering Kollektivtrafik Utveckling av GC-stråk Väghållarskap Tillståndsplikt enligt Väglagen. Byggande vid allmän väg. Riktlinjer från Trafikverket Avfall Förslag på utformning av gemensamma avfallshämtningsplatser som går att tillämpa i samband med avstyckningar bör redovisas. Lösningar för förpackningsinsamling på landsbygden. Anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall Rekreation och friluftsliv - punkter att formulera! Bryggor och båtliv Tillgång till strand Tillgång till vandring-, cykel- och kanotleder 60 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

78 Sidan 78 av 204 Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service Vatten och avlopp Förutsättningen för ny bebyggelse är alltid att en miljömäsigt godtagbar dricksvattenförsörjning och avloppslösning ska anordnas. Huvudprincipen är att ny bebyggelse ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Alternativt kan ny bebyggelse placeras där det finns beslut om att kommunalt VA kommer att dras ut inom en nära framtid. Vid avstyckning till tomtmark i anslutning till befintligt dikesföretag bör tillräcklig hänsyn tas så att eventuella åtgärder inom dikesföretaget inte försvåras. Det kan exempelvis gälla möjlighet att längs dikena placera jordmassor efter dikesrensning. Vid exploatering bör klargöras hur dagvattenhanteringen ska lösas. Längs alla sjöar och vattendrag av betydelse eftersträvas tillräckliga skyddszoner som ska hållas fria från gödsling och besprutning, för att skydda vattnen från utsläpp av näringsämnen. Rötning av slam från enskilda avlopp kan vara en ny typ av verksamhet som lokaliseras till landsbygden. Då flera fastigheter styckas samtidigt ska gemensam lösning ordnas där bad-, disk- och tvättvatten separeras från WC-vatten. Krav ställs på kretsloppsanpassade enskilda avloppssystem. Se bl.a. Bmn:s policy för enskilda avlopp ( ). Åsen vid Lindormsnäs är en värdefull vattenförekomst som bör skyddas från framtida exploatering. I områden med risk för saltvatteninträngning i brunnar kan det vara svårt att få tillräckligt med dricksvatten och särskilda krav gäller för installation av bergvärme. Olämpligt med exploatering inom det s.k. 8- området vid Lilla Ullfjärden (skydd enl. MB). (Om det finns fler områden omvandlas till punkten till en generell riktlinje!) Energiförsörjning - punkter att formulera! Telefoni- och It-infrastruktur - punkter att formulera! Service - punkter att formulera! Riktlinjer för hur t.ex. förskola, skola eller äldreboende placeras eller utformas. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 61

79 Sidan 79 av 204 Områden med miljöer som bör värnas? Följden av en uttalad utvecklingsstrategi för landsbygden enligt Klusteralternativet blir att områden som inte avsätts för bebyggelseutveckling bör värnas fram till år Här föreslås att ingen ny sammanhållen bebyggelse ska tillåtas i dessa områden. Eventuellt skulle enstaka avstyckningar i anslutning till redan befintlig bebyggelse kunna tillåtas i vissa områden. Hur detta ska regleras för att inte resultera i ny sammanhållen bebyggelse eller i negativ miljöpåverkan över tid behöver vi hitta former för. Detta blir en viktig fråga att diskutera i samrådet. Liksom nedanstående föreslagna utgångspunkter och kriterier samt den geografiska avgränsningen av dessa. Utgångspunkter och kriterier för områden som värnas bör vara: Jordbruksmark Skogsbruksmark Större opåverkade områden Tysta områden Görvälnkilen Höga natur- och friluftsvärden Områden utan kollektivtrafikförsörjning Områden utan planer på anslutning till kommunalt vatten och avlopp inom de närmaste femton åren Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Förslag till noder inom Kluster Befintliga och potentiella vattenskyddsområden Förslag till LIS - område Områden i närheten av miljö- och hälsofarlig verksamhet. 62 Förslag till klusterområden Försvarets riksintresseområde Områden med risk för saltvatteninträngning Förslag till områden fredade från bebyggelseutveckling Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

80 Sidan 80 av 204 Länsttyrelsens Åkermarksgradering (1976) för Upplands-Bro. Översiktskarta och inzoomning sydvästra kommundelarna. Länsstyrelsen, Lantmäteriet, JVDB, ESRI Inc, RAÄ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB; SJV; FM, Berssstaten, SLU Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 63

81 Sidan 81 av 204 Geografiska fördjupningar för klusterområden Under samrådstiden kommer en aktiv dialog att föras med bland annat boende och verksamma på landsbygden, olika remissinstanser, politiker och tjänstemän på kommunen. Avsikten är att till granskningsskedet för landsbygdsplanen kunna presentera förslag till mer specifika riktlinjer för var och ett av de olika klusterområdena. Nedan följer de rubriker som är underlag för diskussioner under samrådet och vars innehåll sedan preciseras i granskningsskedet. Varför nod och kluster här? Inledande text om området i relation till hela kommunen och regionen. Avgränsning Specifika förutsättningar geografiskt. Geografisk utbredning. Gränsdragning mellan tätort och landsbygd. Precisera enskilda kluster och eventuell nod. Freda vissa zoner från bebyggelse föra att tydliggöra identitet och särprägling? Bärande karaktärer Förekommande landskapstyper analyseras och särskilda landskapsbildsvärden pekas ut. Beskrivning och analys av kulturmiljön görs och särskilda hänsyn som bör tas till kulturmiljön pekas ut. Beskrivning och analys av bebyggelsestruktur. Landskapet relateras till kulturmiljön. Bärande karaktärer och samband preciseras som helhet. Boende- och verksamhetsutveckling Beskrivning och analys av antal boende och typ av verksamheter. Analysera tidigare utvecklingstendenser. Rekreation och friluftsliv. Möjliga kontakter med Mälaren? LIS-möjligheter? Infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service Befintlig kollektivtrafikförsörjning och gång- och cykelvägar. Trafikförsörjning. Teknisk infrastruktur. Service. Landskapsrum mellan Säbyholm och tätortsavgränsningsområdet enligt ÖP Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

82 Sidan 82 av 204 Diskussionsunderlag för områdesspecifika riktlinjer Utformning och placering av ny bebyggelse Vissa buffertzoner pekas eventuellt ut för att skapa distans och öppet landskap mot tätort, men även för att möjliggöra visuella relationer med Mälaren. Gruppering och förhållningssätt mellan gammal och ny bebyggelse beskrivs och kan ge riktlinjer. Befintlig karaktär och täthet relateras till önskad framtid. Hierarkier i bebyggelsen förtydligas och kan ge riktlinjer. Vilka möjligheter som finns till samordning pekas ut. Vägstruktur och gränser Bebyggelseutvecklingens exponering mot väg eller annan centralpunkt definieras. Vilka möjliga mötesplatser och interna eller externa stråk finns? Är hamnutveckling möjlig? Rekreativa leder? Möjlig vattentrafik? Kommunikationer Kollektivtrafikförsörjningens förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Gång- och cykelvägars förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Teknisk infrastruktur Vatten och avlopp, förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Dagvattenhantering preciseras. Bredband och telefoni, förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Utmaningar preciseras till exempel: Översvämningsrisk? Vilka särskilda riktlinjer behöver tas fram? Saltvatteninträngning? Avrinning till ESKO-områden? Grustäkter? Specifika miljö-, hälso- och riskfaktorer preciseras Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 65

83 Sidan 83 av 204 Gamla träd och mandelblommor i Vallbyvik. 66 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

84 Sidan 84 av 204 Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft 67

85 Sidan 85 av 204 Planering för vindkraft Kommunen är i grunden positiv till nya energiformer och däribland vindkraftsetableringar. Av kommunens miljöplan framgår att kommunen ska agera så att vi ökar energiproduktionen från förnyelsebara energikällor och att kommunen bör ta fram en plan för vindkraftsutbyggnad. Behovet av en tematisk fördjupning av vindkraftens möjligheter i kommunen lyfts även i gällande översiktsplan ÖP En plan eller ett tematiskt tillägg för vindkraft bör definiera kriterier för och eventuellt peka ut lämpliga och olämpliga områden för vindkraft. Detta tematiska tillägg i den fördjupade översiktsplanen för landsbygden är tänkt att utvecklas under samrådsskedet och sedan ersätta avsnittet om vindkraft i kapitel 6 (Teknisk försörjning) i ÖP Bland annat behöver analyser göras utifrån aktuella vindkarteringar. Det finns en nationell planeringsram för den svenska vindkraftsutbyggnaden från juni 2009 som anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh per år. Energimyndigheten, som är expertmyndighet för vindkraft, har regeringens uppdrag att främja en utbyggnad av svensk vindkraft. Som ett led i att uppnå detta mål, har Energimyndigheten översiktligt kartlagt energiinnehållet i landets medelvindar och i samråd med länsstyrelserna pekat ut riksintresseområden för vindbruk. Inget av dessa riksintresseområden berör Upplands-Bro kommun, vilket inte hindrar att det finns delar av kommunen som ändå kan vara intressanta för vindkraftsetableringar. Reglering och allmänna riktlinjer Prövning av vindkraftsanläggningar regleras i Miljöbalken och i Plan- och bygglagen. Hänsyn till gällande skyddsavstånd samt restriktioner för flyg och väderradar måste alltid beaktas och samråd ska ske med berörda myndigheter med flera. Hela landets yta är samrådsområde för höga objekt. För vindkraftverk som ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar föreligger detaljplanekrav. Lämplig lokalisering av vindkraft Vindkraft är bra för miljön i stort men kan lokalt påverka närmiljön genom till exempel buller, skuggor, reflektioner och förändrad landskapsbild. Därtill kommer att en etablering av vindkraft kan stå i konflikt med annan möjlig markanvändning, som exempelvis boende och rekreation. Vindkraft står också i direkt konflikt med tysta områden, som blir alltmer sällsynta i regionen. Det är därför viktigt att hushålla med de relativt begränsade lokaliseringar som anses lämpliga för vindkraft och utnyttja dessa för grupper av verk. Klassificering Vindkraftverk finns i olika storlekar och klasser, för vilka prövningsprocessen skiljer sig åt. Olika typer av vindkraftverk kan också vara lämpliga eller olämpliga på olika platser. Lagar och förordningar redovisas därför under rubriken för respektive typ av vindkraftverk. För mer detaljerad information om tillståndsfrågor för vindkraftverk hänvisas till webbplatsen vindlov.se, som tagits fram av Energimyndigheten i samarbete med ett flertal andra myndigheter och organisationer. Miniverk Ett miniverk har en totalhöjd på maximalt 20 meter och en rotordiameter på maximalt tre meter. Det krävs inget bygglov enligt Plan- och bygglagen om inte verket monteras på en byggnad eller kommer att uppföras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är närmare än verkets höjd. Däremot krävs anmälan enligt 6 kap 5 Plan- och byggförordningen. Anmälan handläggs av kommunens bygg- och miljöavdelning. Gårdsverk Ett gårdsverk har en totalhöjd på meter eller en rotordiameter över tre meter. Bygglov krävs enligt Plan- och bygglagen. Bygglov handläggs av kommunens bygg- och miljöavdelning. Medelstora anläggningar En medelstor anläggning är ett vindkraftverk med en totalhöjd över 50 meter, eller en anläggning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs både bygglov enligt Plan- och bygglagen och anmälan enligt Miljöbalken. Både bygglov och anmälan enligt Miljöbalken handläggs av kommunens bygg- och miljöavdelning. Stora anläggningar En stor anläggning är en gruppstation med två eller fler vindkraftverk som vart och ett är högre än 150 meter, eller en gruppstation med sju eller fler vindkraftverk som vart och ett är högre än 120 meter. För att bygga en stor land- 68 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

86 Sidan 86 av 204 baserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt Miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken prövas av Länsstyrelsen. Kommunens riktlinjer för vindkraftverk Etablering av miniverk kan prövas i hela kommunen. Etablering av gårdsverk kan prövas i hela kommunen. Lokalisering av medelstora vindkraftverk bör ske inom de områden som kommunen pekat ut som lämpliga för vindkraft. Lokalisering av stora vindkraftsanläggningar bör ske inom de områden som kommunen pekat ut som lämpliga för vindkraft. Områden som kommunen pekat ut som särskilt lämpliga för vindkraft bör främst användas för medelstora och stora anläggningar, inte för miniverk eller gårdsverk. Av kommunen utpekade tysta områden är i de flesta fall inte lämpliga för vindkraft. Områden vid Mälaren är i princip inte lämpliga för storskalig vindkraft. Avståndet mellan grupper av vindkraftverk ska vara så stort att de upplevs som fristående formationer. Avvägningar måste i varje enskilt fall göras mot andra markanspråk och intressen. Bygglovspliktiga verk bör inte uppföras närmare än 500 meter från bostadsbebyggelse och andra skyddsvärda områden. I lokaliseringsprövningen ska särskilt landskapsbilden beaktas. Därtill ska frågor kring buller, skuggbildningar, reflexer och risker belysas. Eventuell vindkraftutbyggnad måste ske med stor hänsyn till naturvården och det rörliga friluftslivet. Lämpliga områden för vindkraft Områden vid Mälaren är i princip inte lämpliga för storskalig vindkraft. Mälaren ska i första hand tillgodose intressen för friluftsliv och rekreation. Riksintressen för natur (t.ex. Natura 2000), kultur, friluftsliv, yrkesfisket i Mälaren samt riksintresse för Arlanda och totalförsvaret är andra potentiella konfliktområden för etablering av vindkraft. Även i tysta områden är det i princip olämpligt att etablera vindkraft. Tysta områden blir allt svårare att hitta i regionen. Utöver tänkbara lokaliseringar i kommunens mer glesbefolkade delar så kan placeringar på befintliga och/eller planerade industriområden vara intressanta. Där skulle vindkraft kanske kunna etableras utan att störa närboende eller pågående industriverksamhet. Andra områden som kan vara intressanta för utbyggnad av vindkraftverk är markområden i närheten av motorvägen, säkerhetsavstånd till allmän väg måste då beaktas. En del av kommunen som eventuellt kan vara intressant att peka ut som lämplig för medelstora och stora vindkraftsanläggningar är områdena strax norr om E18 mellan Lejondal och gränsen mot Håbo kommun. Detta behöver dock utredas vidare. Frågor under samrådet: Vilka ytterligare riktlinjer behövs för detaljplane- och bygglovsprövning av vindkraftverk av olika klasser? Vilka områden i kommunen är lämpliga respektive olämpliga för vindkraftverk av olika klasser? Fotograf Håkan Ahldén. Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft 69

87 Sidan 87 av 204 Planeringsunderlag och källor Fastighetskartan. Upplands-Bro kommun Förstudie Ängs- och betesmarker i Upplands-Bro. Hushållningssällskapet, Sören Eriksson Grönplan för Upplands-Bro kommun med fokus på tätorterna Bro och Kungsängen. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut om översiktsplanen. Upplands-Bro kommun Kulturmiljöinventering - Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun Kommunfullmäktige Landsbygden i kommunens översiktsplan en vägledning. Länsstyrelsen i Skåne Län, 2009 Markägare i Upplands-Bro kommun. Upplands-Bro kommun, karta MKB för Översiktsplan Upplands-Bro kommun Naturinventering av Kvista och Norra Ådö. Upplands-Bro kommun Naturvårdsinventering av Upplands-Bro kommun. Tord Ingmar Områdesöversikt med BS 38 - Förordnande för Tjusta by, kulturhistorisk inventering. Upplands-Bro kommun Politiska mål och visioner Broschyr, Upplands-Bro kommun 2011 Utkast till Riktlinjer för bebyggelse och markanvändning kring Kungsängens övnings- och skjutfält - med avseende på skjutbuller. Utredning av SWECO Architects AB på uppdrag av Upplands-Bro kommun, rev Statistik Upplands-Bro kommun (övergripande faktablad) Turist- och fritidskarta. Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer. Stockholms läns museum och Upplands-Bro kommun Vägvisare till naturen i Upplands-Bro. Upplands-Bro kommun, Miljöavdelningen, uppdatering Välkommen till Upplands-Broleden. Broschyr, Upplands-Bro kommun Värdefull natur mellan Bro och Kungsängen Björn-Axel Beier, Upplands-Bro kommun. Inkl. kartor: Biologiska värdekärnor, ekologisk känsligt vatten och Biotoper, hotade arter, Önsta odlingslandskap - En natur- och kulturutredning. Hélena Östborn, Heleko miljökonsult Översiktlig naturinventering av Upplands-Bro. Upplands-Bro kommun 1989 Översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige Översiktsplan 2010, ÖP Upplands-Bro kommun, antagandehandling Elektroniska Källor: Miljöplan med lokala miljömål planer/miljoplan.html Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttar dit. SKOP-undersökning SL-karta. UpplandsVasby.2011.html Länsstyrelsens web-gis, planeringsunderlag. Planeringsunderlag/ 70 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

88 Sidan 88 av 204 Rapsfält norr om Håbo-Tibble kyrkby. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad

89 Sidan 89 av 204 Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.

90 Sidan 90 av 204 Landsbygdsplan FÖP 2014 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling, Reviderad

91 Sidan 91 av 204 Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling Konsult: Tyréns AB Författare: Åsa Norman, Sarah Isaksson, Martin Ström och Kathrin Nordlöf samt Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Layout: Upplands-Bro kommun. Omslagsbild: Väg vid Lövsta, foto Upplands-Bro kommun Fotografer: Upplands-Bro kommun där inget annat anges. Medverkande från kommunen: David Lanthén, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg, Maria Elfström och Patrik Galera Lindblom från Plan- och exploateringsavdelningen. Åsa Bergström, Sven-Olof Näslund och Ingela Sydstrand Sandgren från Bygg- och miljöavdelningen. Charlotte Ahlstrand, Susanna Huttunen och Thomas Högberg från Tekniska avdelningen. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsavdelningen och Sofie Lagerlöf från Utvecklingsstaben liksom representanter från utbildningskontoret, socialkontoret och kommunledningskontoret har också deltagit. kommun@upplands-bro.se Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

92 Förord och läsanvisning Sidan 92 av 204 Denna konsekvensbeskrivning har upprättats i samband med att ett samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygsplan FÖP 2014, har tagits fram. Förslaget till fördjupning kallas hädanefter planförslaget eller Landsbygdsplanen. Fördjupningen är en ändring av den kommunövergripande översiktplanen ÖP I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september En sammanfattning av förra höstens medborgardialog medföljer planförslaget, liksom en sammanfattning av de skriftliga yttranden som kom in under programsamrådet. Till planförslaget hör också en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Samrådstid för detta förslag är från till och med Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med den aktiva medborgardialogen. Närmare information om datum för möten kommer efter sommaren. Håll utkik på webben! Vi önskar dig varmt välkommen att delta och lämna synpunkter! Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

93 Sidan 93 av 204 Vallbyvik strandkant. 4 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

94 Innehåll Förord och läsanvisning 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Konsekvens- och miljöbedömning 8 av Landsbygdsplanen Bakgrund och planprocess 8 Programsamråd 8 Planförslag-samrådsskede 8 Nästa skede - granskning 9 Syfte och krav på miljöbedömning 9 Hållbar utveckling på landsbygden 9 Ekologisk hållbarhet 10 Social hållbarhet 10 Ekonomisk hållbarhet 10 Metodik för konsekvensbedömning 10 Avgränsning 11 Geografisk avgränsning 11 Saklig avgränsning 11 Avgränsning i tid 12 Berörda fysiska planer och program 12 Planförslag och nollalternativ 13 Nollalternativet 13 Huvudalternativ Kluster 13 Utblick 2050 tätorterna 13 Bedömningsgrunder 15 Miljöplan 15 Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) 15 Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv 15 Miljömål: Myllrande våtmarker 15 Miljömål: Levande skogar 15 Miljömål: Ett rikt odlingslandskap 15 Sidan 94 av 204 RUFS 2010, Görvälnkilen 15 Riksintressen för naturmiljö, Natura Grönplan 15 Övriga naturvärden 16 Kulturmiljö 16 Riksintresse för kulturmiljö 16 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 16 Fördjipat kulturmiljöprogram 16 Landskapskonventionen 16 Befolkning 16 FN:s Barnkonvention 16 Miljömål: God bebyggd miljö 16 Nationella folkhälsomål 16 De transportpolitiska målen 16 Ekonomiska aspekter 17 Människors hälsa kopplat till riskfaktorer 17 Klimatanpassning 17 Mark och vatten 17 Miljömål: Ingen övergödning 17 Miljömål: Levande sjöar och vattendrag 17 Miljömål: Grundvatten av god kvalitet 17 Miljökvalitetsnormer för vatten 17 Vattenskydd 17 Ekologiskt särskilt känsliga områden 18 Risk för saltvatteninträngning 18 Vattenplan 18 Energi och klimat 18 Miljömål: Begränsad klimatpåverkan 18 Hushållning med naturresurser 18 Miljöbalken 18 Effekter & Konsekvenser 20 Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) 20 Kulturmiljö 21 Befolkning 21 Sociala aspekter 21 Ekonomiska aspekter 22 Människors hälsa kopplat till riskfaktorer 22 Mark och vatten 22 Energi och klimat 23 Hushållning med naturresurser 23 Samlad bedömning 24 Fortsatt arbete och uppföljning 25 Uppfyllelse av miljömål 26 Planeringsunderlag och källor 28 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

95 Sidan 95 av 204 Landskapsrum i Toresta - Säbyholm. 6 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

96 Sammanfattning Denna konsekvensbeskrivning har upprättats i samband med att ett samrådsförslag tagits fram till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygsplan FÖP Landsbygdsplanen syftar till att utveckla landsbygden med avseende på boende, verksamhet och miljö. En hållbar landsbygd måste värna om naturens resurser och skapa starka sociala sammanhang där människor kan utvecklas. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Därutöver har underlag från ÖP2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. I konsekvensbedömningen jämförs två scenarier. Det ena är ett nollalternativ med en spridd bebyggelseutveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Det andra är planförslaget och betraktas som huvudalternativ. Det innebär att sammanhängande bebyggelsegrupper samlas i kluster som innebär en ökad koncentration av boende och verksamheter i strategiska punkter på landsbygden. I det föregående programsamrådet fick denna strategi ett brett stöd. Sammantaget bedöms intrånget kunna bli litet för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden. Möjligheten att spara större områden oexploaterade blir större. Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny Sidan 96 av 204 bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till förutsättningarna. Planförslaget bedöms ge positiva konsekvenser avseende framförallt klimatpåverkan, och näringsbelastning till sjöar och vattendrag eftersom huvuddelen av den föreslagna bebyggelsen ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och kan anslutas till kommunalt VA. Vissa områden planeras dock där det saknas kommunalt vatten och avlopp idag vilket ställer krav på planeringen i kommande skeden. Planförlaget ökar möjligheten för placering av både stora och små anläggningar för exempelvis vindkraft då risker för konflikter med bebyggelsen minskar. Möjligheter till förbättrad kollektivtrafikförsörjning är positiv ur klimat-, resurs- och säkerhetsperspektiv. För effektiv och miljövänlig pendling till pendeltågsstationerna föreslås fler gång- och cykelvägar i anslutning till busshållplatser och de båda tätorterna. Planförslaget kan ge negativa konsekvenser för bostäder i anslutning till militär verksamhet och täktverksamhet om inte skyddsåtgärder vidtas. Vid några utvecklingsområden finns risk för konflikt med djurhållning. Förtätning av befintlig bebyggelse kommer i viss mån att ta närnatur och grönområden i anspråk vilket ger negativa konsekvenser för närrekreation. Dock föreslås fler stora sammanhängande områden än i nollalternativet bevaras orörda. Utvidgning och förtätning av bebyggelsen på landsbygden kan ta jordbruksmark i anspråk vilket är negativt ur ett naturresursperspektiv. Bete och ekologiskt jordbruk har stor betydelse för landskapsvården och för biologisk mångfald. Risker för översvämning finns i områden nära Mälaren vilket förutsätter fördjupade undersökningar innan vidare planering kan göras för dessa områden. Med den nya regleringen av Mälaren kommer dock dessa risker att försvinna. Följande i planförslaget föreslagna Kluster-/LISområden ligger inom risk för översvämning från Mälaren: Nyborg, Sjöhagen, Håtunaholm, Signhildsberg, Öråker, Lennartsnäs, Ängsholmen, Säbyholm, Ådö. Planförslaget ger bättre förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas. Det är dock inte säkert att befolkningsunderlaget/befolkningstätheten blir tillräckligt ens i klusteralternativet. Kluster skapar bättre förutsättningar för lokaltrafik och VA-utbyggnad. Kluster kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. För att skapa en utveckling mot kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Grönkilen mellan tätorterna får fortsatt skydd. I planförslaget finns en ambition att relationen till Mälaren ska bli mer påtaglig och allmänhetens tillgänglighet öka. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

97 Konsekvens- och miljöbedömning av Landsbygdsplanen Bakgrund och planprocess Denna konsekvensbeskrivning har upprättats i samband med att ett samrådsförslag till fördjupad översiktsplan (FÖP) för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014, har tagits fram. Förslaget till fördjupning kallas hädanefter planförslaget eller Landsbygdsplanen. Fördjupningen är en ändring av den kommunövergripande översiktsplanen ÖP I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september En översiktsplan är ett samlat beslutsunderlag som belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Den är också ett handlingsprogram som visar vad kommuninnevånarna kan vänta sig i framtiden. Översiktsplanen är vägledande för kommande beslut. Planen syftar framförallt till att utveckla landsbygden utifrån den fysiska planeringen med avseende på boende, verksamheter och miljö. Programsamråd I samband med arbetet med ett programförslag för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro togs också ett förslag till avgränsning av miljöaspekter fram. Avgränsningen redovisades i ett eget dokument som en checklista där viktiga miljöaspekter redovisades för olika delområden i kommunen. I samrådet skedde diskussion kring viktiga värden för landsbygden och vad som saknas. Synpunkterna som kommit in under programsamrådet har sammanfattats i två dokument och kommer också att ingå i detta samråd. Dels de synpunkter och medskick Sidan 97 av 204 som framgick av den medborgardialog som genomfördes under tre kvällsmöten i september 2013 och dels de skriftliga yttranden som skickades in till kommunen under programsamrådet. Dessa synpunkter är dock inte kommenterade i sammanfattningen men har varit viktiga utgångspunkter och använts i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Viktiga positiva synpunkter som framkommit är värdet av en levande landsbygd och närheten till både stad och natur. Värdet av att företag kan vara en kraft för utveckling påpekas också. Viktiga negativa synpunkter som påpekats är bristfälliga kommunikationer, det gäller kollektivtrafik, pendlarparkering och gång- och cykelstråk. Man uppfattar det också som svårt att få bygglov. Frågeställningar inför fortsatt arbete sammanfattades enligt följande: Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Planförslag - samrådskede Efter programsamrådet har förslaget vidarebearbetats till ett planförslag som nu samråds. Inkomna synpunkter från programsamrådet har påverkat inriktningen och innnehållet i planförslaget och konsekvensbeskrivningen. Utgångspunkten för arbetet med översiktsplaneringen av landsbygden har varit en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Planförslaget är fortfarande öppet och övergripande i sin karaktär. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medan andra återstår att precisera till nästa skede. Fokus för detta samråd ligger på en scenariobeskrivning med utblickar mot åren 2030 och Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av klusteralternativet som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan 8 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

98 Sidan 98 av 204 tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. Under samråd och diskussioner har scenariot Kluster förordats av deltagarna då det erbjuder goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling. Upplands-Bro betraktar det nu som huvudalternativ inför granskningsskdet. Scenariot Spridd har sin grund i den rådande bebyggelseutvecklingen på landsbygden varför det används som nollalternativ vid konsekvensbedömning. Nästa skede - granskning Efter detta plansamråd är nästa skede att arbeta fram ett granskningförslag av landsbygdsplanen. Granskningshandlingen kommer att innehålla ett bearbetat huvudalternativ med förslag på riktlinjer för bebyggelseutveckling för flera geografiska inzoomningar. Till granskningsskedet kommer förslaget också kompletteras med ytterligare riktlinjer och ställningstaganden för andra aspekter gällande den fortsatta utvecklingen på landsbygden. Syfte och krav på miljöbedömning Konsekvens- och miljöbedömningen görs enligt kraven i 6:e kapitlet miljöbalken och kraven i plan- och bygglagen. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Konsekvens- och miljöbedömningen belyser och identifierar även relevanta ekonomiska och sociala aspekter och integrerar dessa i Landsbygdsplanen. Bestämmelser om miljöbedömningar i Miljöbalken ska tillämpas för översiktsplaner och detaljplaner. Vid tillämpningen gäller förordningen om miljökonsekvensbedömning, där det anges att en översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Hållbar utveckling på landsbygden Landsbygdsplanen syftar till att utveckla landsbygden med avseende på boende, verksamhet och miljö. En hållbar landsbygd måste värna om naturens resurser och skapa starka sociala sammanhang där människor kan utvecklas. En hållbar landsbygd ska kunna anpassa sig till och vara robust mot framtida förändringar exempelvis mot ett förändrat klimat. Målet med att anta ett hållbarhetsperspektiv är att skapa en integration mellan naturmiljön, den fysiskt byggda miljön och sociala aspekter. Detta medför bland annat att miljön i form av naturområden, parker, grön- och vattenområden sätts i sammanhanget av platser där människor bor, arbetar, leker och lever. En hållbar landsbygd ska främja och locka till en hållbar livsstil och skapa beteendeförändringar mot ett mer hållbart leverne. Hästar vid Lövsta. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

99 Sidan 99 av 204 Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att bevara ekosystemens produktionsförmåga. En ekologiskt hållbar landsbygd ska förvalta och främja utveckling av befintliga naturvärden, arter och ekosystemtjänster. Detta kan göras genom att identifiera de naturvärden som finns på landsbygden idag och utveckla strategier för hur de ska förvaltas. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls för alla. För social hållbarhet pratar vi inte om kapacitetsgränser, eftersom att människan klarar av mer än vad som är drägligt. För social hållbarhet handlar det istället om att alla ska ha en tillfredställande standard där det finns utrymme för lycka och välmående. Social hållbarhet handlar även om att samhället ska ha förmåga att lösa problem som människor hamnar i. En socialt hållbar landsbygd måste vara tillgänglig och trygg för alla. Den ska skapa förutsättningar för spontana möten och vara öppen för nytänkande. Detta kan göras genom att bevara och förstärka landbygdsvärden i form av kulturmiljöer och identitetsförknippande områden. Den ska uppmana till grannsamverkan och kunna tillhandahålla ett serviceutbud som förutsätter att boende kan ha en god livsmiljö och standard. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det ekonomiska systemet vilar på det ekologiska och sociala. I landsbygdsplanen är det framförallt samhällsekonomiska och kommunalekonomiska apekter som bedöms. En hållbar landsbygd måste vara kostnadseffektiv, vilket betyder att kommunens utgifter måste räcka till att planera, utveckla och tillhandahålla service till invånarna. Metodik för konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen av planen görs i jämförelse med nollalternativet, den spridda bebyggelse som kan förväntas för landsbygdens utveckling utifrån gällande ÖP Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Därutöver har underlag från ÖP 2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. Vidare har de synpunkter som framförts under den medborgardialog som hölls under programsamrådet, hösten 2013 och de skriftliga yttranden som kom in till kommunen bidragit till konsekvensbedömningen. För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan olika scenarier. Detta genomfördes under två workshops med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Låssa kyrka. 10 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

100 Sidan 100 av 204 Bros planering och utveckling, varav den andra även konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar deltog på. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Avgränsning Konsekvensbedömningen ska identifiera relevanta sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter och under framtagandet integrera dessa i landsbygdsplanen för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna kluster-/utvecklingsområden utarbetas. Till granskningsskedet kommer konsekvensbeskrivningen kompletteras med bedömningar för dessa geografiska inzoomningar. Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen omfattar primärt kommunens landsbygdsdelar utanför tätortsavgränsningarna. Saklig avgränsning Enligt miljöbalken ska översiktsplaner genomföra en miljöbedömning som därefter redovisas i ett dokument. Dokumentet ska innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Eftersom landsbygdsplanen är en övergripande plan och de slutgiltiga konsekvenserna kan bero av åtgärder på lägre nivå är det inte alltid möjligt att helt veta konsekvenserna. Däremot är det viktigt att synliggöra potentiella konflikter mellan hållbarhetsvärden och framtida exploatering. Med utgångspunkt i planförslaget och kommunens förutsättningar bedöms landsbygdsplanen huvudsakligen kunna medföra en betydande påverkan avseende nedanstående aspekter. Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) Upplands-Bro innehåller riksintressen för naturmiljö och Natura 2000-områden där exploatering är känsligt. Det finns även områden med lägre värden som är viktiga att belysa. Påverkan eller risk för påverkan vid markintrång i områden med naturvärden beskrivs och bedöms. Kulturmiljö Upplands-Bro innehåller riksintressen för kulturmiljö där explaotering är känsligt. Det finns även områden med lägre värden som är viktiga att belysa. I denna aspekt beskrivs och om möjligt bedöms konsekvenserna av markintrång i områden med kulturmiljövärden. Befolkning Inom denna aspekt läggs de delar som normalt brukar kallas sociala och ekonomiska faktorer inom hållbarhet. Landsbygdsprogrammets strategiska nivå gör det relevant att fokusera på om det skapas förutsättningar för naturliga mötesplatser och målpunkter, en aktiv livsstil samt tillgänglighet. Med tillgänglighet avses både möjlighet att ta sig till och från landsbygden liksom tillgänglighet till rekreativa miljöer, service och kultur. Tillgänglighetsbegreppet innefattar även ett genusperspektiv. Bedömningen avser personer i alla åldrar liksom boende på landsbygden, boende i kommunens tätorter liksom personer som besöker kommunen. Planen måste skapa förutsättningar för en kostnadsoch miljöeffektiv utveckling av landsbygden ur ett kommunal- och samhällsekonomiskt perspektiv; det vill säga kommunens och samhällets utgifter för att planera, utveckla och sedan tillhandahålla service (skola, förskola, vård, VA, avfallshantering, kollektivtrafik, bredband, energiförsörjning) till invånarna. Inom avsnittet hanteras också ekonomiska aspekter utifrån de förutsättningar som nollalternativet och utbyggnadsalternativet ger upphov till. Naturliga mötesplatser, målpunkter, en aktiv livsstil samt tillgänglighet har alla även en ekonomisk aspekt. Det kan vara intressant för näringsidkare att etablera handel, caféer och restauranger i anslutning till naturliga mötesplatser och målpunkter. Tillgänglighet skapar förutsättning för ekonomisk aktivitet men kan också kräva offentliga investeringar, inte minst för att möjliggöra snabb pendling, som inte alltid förutsätter transport med bil. De ekonomiska aspekterna av fokusområdet befolkning och människors hälsa avgränsas till att beröra befolkningens förutsättningar för att försörja sig, näringslivets förutsättningar för att erbjuda service samt kommunens förutsättningar för att erbjuda kostnadseffektiv service till medborgarna, inklusive infrastruktur som möjliggör att bo, leva och arbeta på landsbygden. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

101 Sidan 101 av 204 Människors hälsa kopplat till riskfakorer I denna del beskrivs och bedöms eventuell påverkan på häsla utifrån störningar såsom buller från trafik, skjutfält och skjutbanor, översvämning, skred och annat. I detta avsnitt bedöms även risken för översvämning med hänysn till klimateffekter och behovet av klimatanpassning för att undvika skador. Utpekade LIS-områden kan ligga inom översvämninsgrisk för Mälaren. Landskap Behandlas inom ramen för kulturmiljö. Mark och vatten Planens påverkan på utsläpp till mark och vatten beskrivs och bedöms. En viktig påverkansfaktor är förutsättningarna för kommunalt vatten och avlopp inom olika områden. Bebyggelse Behandlas inom ramen för kulturmiljö. Energi och klimat En viktigt aspekt är transporter och vilka sträckor människor måste transportera sig och möjligheten att göra det på andra sätt än med bil. Förutsättningar för gång- och cykeltrafik, samt kollektivtrafik är viktiga aspekter. Förutsättningar för produktion av förnybar energi såsom vindkraft, biomassa och biogas är viktiga för en hållbar utveckling. Även förutsättningar för utveckling av kraft-och fjärvärmenätet är centrala då dessa möjliggör användingen av förnybara energikällor i kommande bebyggelse. Materiella tillgångar Behandlas inom ramern för hushållning med naturresurser Hushållning med naturresurser Markintrång i områden som är viktiga för jord- och skogsbruk eller vattenförörjning beskrivs och bedöms. Aspekter som inte berörs är luftkvalitet då luftkvaliteten i berört ormåde är god på landsbygden. Avgränsning i tid Horisontåret för konsekvensbeskrivningen är 2030 vilket överensstämmer med de prognoser som används i förslaget till översiktsplan. Berörda fysiska planer och program Översiktsplan Utgångspunkterna för indelningen mellan tätort och landsbygd i landsbygdsplanen utgår från den tätortsavgränsning som definierats i gällande översiktsplan, ÖP I ÖP 2010 finns ett antal utrednings- och omvandlings-/ förtätningsområden utpekade som ligger utanför tätortsavgränsningarna för Bro och Kungsängen. För flera av dessa områden har plan- eller utredningsuppdrag påbörjats efter översiktsplanens antagande och vissa är redan planlagda. Detaljplaner Områden som Önsta, Björknäs-Ådö skog och Björkhagen- Säbyholm kommer även fortsättningsvis att ha lansbygdskaraktär och ingår därför i landsbygdsplanen. Andra områden som Norra Stäksön, Örnäs samt Kärrängen och Klöv kommer att åtminstone i vissa delar få bostadsoch verksamhetsbebyggelse med tätortskaraktär. Dessa delar utgår därför ur landsbygdsplanen och införlivas i tätortsavgränsingen när det finns färdiga detaljplaner. Följande detaljplaner ligger inom Landsbygdsplanen: Björknäs-Ådö skog (nr 9) Björkhagen-Säbyholm (nr 11) Önsta (nr 12) Följande detaljplaner kommer att utgå ur landsbygdsplanen på sikt: Kärrängen (nr 13) (införlivas i Bro tätortsavgränsnning om det blir planlagt för verksamhetsområde!) Örnäs (nr 30) (vissa delar kvar, naturreservat, lantbruk, hästgård med angränsande bostadbebyggelse, vissa delar införlivas i Kungsängens tätortsavgränsningen, om det blir planlagt för tätbebyggt bostadsområde närmast Norrboda) Norra Stäksön (nr 31) (införlivas i Kungsängens tätortsavgränsningen, om det blir planlagt för tätbebyggt bostads- och verksamhetsområde) 12 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

102 Sidan 102 av 204 Planförslag och nollalternativ Nollalternativet En trolig utveckling om den fördjupade översiktsplanen för landsbygden inte antas, alltså en fortsatt utveckling utifrån gällande riktlinjer och rekommendationer i ÖP Detta innebär en spridd utveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Det antas inte tillkomma någon ny sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Ny bebyggelse ska i första hand placeras i anslutning till redan befintliga bebyggelsegrupper. Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden undantas från ny bebyggelse. Det förväntas inte ske någon bebyggelseutveckling inom områden med strandskydd. Permanentning och förtätning av fritidshusområden liksom utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter. Utvidgning, förtätning och avstyckning sker utan riktning. Huvudalternativ Kluster Planförslaget beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Kluster avser att samla bebyggelsegrupper inom näravstånd (gång- och cykelavstånd, mopedavstånd) eller längs sammanhängande stråk. I Kluster identifieras betydelsefulla och strategiska bebyggelsegrupper som kan utgöra noder inom klustren. En nod är en bebyggelsegrupp i strategiskt läge som har närhet till flera andra bebyggelsegrupper eller utgör knutpunkt i ett stråk som länkar samman flera bebyggelsegrupper. LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandsnära lägen) avser förbättra allmänhetens tillgängligheten till Mälaren och möjliggöra en bebyggelseutveckling i vissa strandnära lägen där det redan idag finns befintlig bebyggelse. För att skapa en utveckling mot Kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Utblick 2050 tätorterna Utvecklingen på landsbygden bidrar även till hur tätorterna utvecklas. Scenariet Länka ihop bygger på en fortsatt spridd bebyggelseutveckling enligt nollalternativet på landsbygden och att trycket på den mest tätortsnära landsbygden blir styrande för tätorternas expansion. Konsekvensen blir en tätortsexpansion i öst-västlig riktning mellan de styrande infrastrukturstråken. Det innebär att Bro och Kungsängen växer samman allt mer samt att expansion även sker i riktning mot de växande tätorterna Bålsta i Håbo och Stäket-Kallhäll i Järfälla. Scenariet Tätortsnära stöds av en landsbygd med tydlig koppling till tätorterna och en prioritering av en nord-sydlig riktning för att medvetet närma sig Mälaren. Kombinerat med en landsbygdutveckling med kluster enligt planförslaget beskrivs en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

103 Sidan 103 av 204 Längs väg Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

104 Bedömningsgrunder Miljöplan Kommunen har antagit en miljöplan med lokala miljömål Delar av den är relevant för bedömningarna i landsbydsplanen. Miljöplanens avgränsning är kommunens verksamhet och områden där kommunen har rådighet såsom planläggning, exploatering, kommunalt vatten och avlopp, bygglov och enskilda avlopp. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö är ett av tre miljömålsområden som är av betydelse för hur landsbygden utvecklas. Det delas upp i följande långsiktiga miljömål som är något nedkortade och återfinns i sin helhet i miljöplanen: I Upplands Bros miljöplan framgår följande: En fortsatt tydlig grön profil genom att bevara och utveckla naturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer Bevarade, välskötta och utvecklade kulturhistoriska miljöer. En anpassning av kommande bebyggelse efter befintliga natur- och kulturhistoriska värden i landskapet. Både människor, djur, natur och kultur ska få plats i kommunen. Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i Sidan 104 av 204 långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Miljömål: Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljömål: Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. RUFS 2010, Görvälnkilen Ryggraden i Upplands-Bros grönstruktur består av den regionala grönkilen Görvälnkilen. En viktig avvägning i för landsbygsplanen är bibehållandet av grönkilens bredd mellan Bro och Kungsängen för att Görvälnkilens värden och funktioner ska bibehållas och säkras. Görvälnkilen sträcker sig utmed Mälarens strand från Judarnskogen i söder via Järfälla och Upplands-Bro upp mot länsgränsen i nordväst. Görvälnkilen ger regionens invånare god tillgång till stränder, stranpromenader och naturområden. För Görvälnkilen finns flera översiktliga inventeringar och underlag som visar grönkilens värde både för naturvård och för rekreation och friluftsliv. Görvälnkilen är uppmärksammad i RUFS2010 som en av de regionala kilarna som utgör en sammanhängande struktur av områden med höga rekreations-, natur- och kulturvärden. Riksintressen för naturmiljö och Natura 2000 Inom det geografiska området som berörs finns flera riksintressen fär naturmiljö. Riksintressena är Rösaringsåsen, Hebbokärret, Norra Björkfjärdens övärld inklusive södra Ådö-Lagnö, Södra Stäksön och Lilla Ullfjärden. Det finns åtta Natura 2000-område där Rösaring är ett av dem. Se ÖP Grönplan Grönplanen för Upplands-Bro kommun är ett steg i arbetet med att nå målen för att bevara, skydda och utveckla den gröna strukturen i kommunen, främst inom tätortsområdena Den utgör även ett underlag för den fysiska planeringen. Förslagen är på översiktlig nivå och är ett underlag till fortsatt arbete med grönstruktur och detaljplanering. De övergripande målen för grönstrukturen kan sammanfattas till att bevara och utveckla natur- och kulturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer. Därför ligger fokus i grönplanen på kulturmiljö och landskapsbild, naturvärden och biologisk mångfald samt sociala värden och rekreation. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

105 Sidan 105 av 204 Övriga naturvärden I ÖP 2010 redovisas övriga områden med naturskydd samt övriga områden med naturvärden. Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö Inom det geografiska området finns flera riksintressen för kulturmiljö vilka redovisas i ÖP Riksintressen är Håtuna - Håbo-Tibble, Bro, Låssa och Görväln Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Inom omårdet finns en mängd fornlämningar och lokala kulturhistoriska värden. Dessa redovisas i ÖP2010. Fördjupat kulturmiljöprogram Kulturlandskapet i Upplands-Bro är delvis format av närheten till Mälaren som tidigt utgjorde förutsättningen för en rik kulturbygd. Kulturmiljöerna i Upplands-Bro har dokumenterats i boken Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer och delar av dessa har mer ingående redovisats i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun. Dessa dokument ska användas som underlag vid avvägningar mot andra intressen vid planläggning samt lokaliserings- och bygglovsprövning. Det fördjupade kulturmiljöprogrammet innehåller motiv för bevarande, beskrivning av områden, gällande skydd samt rekommendationer och förslag till skydd. Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. På så sätt blir landskapet en gemensam tillgång men även ett gemensamt ansvar. Det förutsätter även att flera aktörer tar sitt ansvar över utvecklingen. I landskapet möts många olika värden och tillgångar; kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Befolkning FN:s Barnkonvention I FN:s Barnkonvention tydliggörs att barnens bästa ska prioriteras inför alla beslut som rör dem; vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet (SÖ 1990:20). Upplands Bro har tagit beslut att genomföra barnkonsekvensanalyser. Miljömål: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden som alla är kopplade till det övergripande målet; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De delmål som är kopplade till planering och utgör bedömningsgrunder är följande: - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomisk och social trygghet - Trygga och goda uppväxtvillkor - Sunda och säkra miljöer och produkter - Ökad fysisk aktivitet De transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 16 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

106 Sidan 106 av 204 Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa (Regeringskansliet, 2013). Ekonomiska aspekter I bedömningen vad gäller ekonomiska aspekter bedöms följande Påverkan på förutsättningarna för landsbygdsinvånarnas försörjning. Vilka strategiska förutsättningar ger alternativen till försörjning. Påverkan på förutsättningarna för näringslivet att erbjuda lokal service så som handel, café och restaurang Påverkan på förutsättningarna för kostnadseffektiv och högkvalitativ kommunal service till landsbygdsinvånarna, inklusive skolor och infrastruktur och planhandläggning. Påverkan på förutsättningarna för tillgänglighet och rörelsefrihet som inkluderar alla på landsbygden - såväl unga, yrkesverksamma som äldre. Människors hälsa kopplat till riskfaktorer I avsnittet belyses och bedöms om föreslagen bebyggelse ligger inom områden som kan utsättas för störningar som påverkar hälsa och säkerhet av exempelvis buller, miljöfarlig verksamhet och översvämningsrisker. Karta i ÖP2010 används som underlag. Klimatanpassning I vissa områden råder översvämningsrisk som kan förvärras i ett framtida klimat med intensiva regn. Mark och vatten Miljömål: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljömål: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljömål: Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsnormer för vatten EU:s ramdirektiv för vatten antogs år Det är detta så kallade vattendirektiv som ligger till grund för vattenförvaltningsarbetet i Sverige. Den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt uttrycks som miljökvalitetsnorm (MKN) och syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå god yt- och grundvattenstatus eller god ekologisk potential inom förvaltningscykeln. Vid klassificering av vattenstatusen i kommunens vattenförekomster (2009) bedömdes Ekoln-Skarven ha otillfredsställande ekologisk status och Stora och Lilla Ullfjärden ha måttlig, åtgärder måste därmed vidtas för att förbättra statusen. Mälaren har god ekologisk status som måste bibehållas. Lejondalssjön har måttlig ekologiska status. Ytvattnet är av god badvattenkvalitet medan fosforhalterna vid bottnarna stigit de senaste åren efter det att sjön restaurerades Åtgärder krävs för att minska tillförseln av närsalter från åkermark och avloppsanläggningar inom Lejondalssjöns tillrinningsområde. Se karta i ÖP2010 Vattenskydd Det viktigaste vattenområdet ur skyddssynpunkt är Görväln som utgör vattentäkt för personer. Östra Mälarens vattenskyddsområde, som under 2008 inrättades av Länsstyrelsen, omfattar bland annat Görväln och strandområden längs Upplands Bro, öster om Ådöhalvön. Arbete pågår även med att inrätta ett skyddsområde för delarna väster om Ådö. Syftet med vattenskyddsområdet och dess föreskrifter är att reglera och förhindra verksamheter och åtgärder som kan medföra risk för vattenförorening och påverkan på råvattenkvaliteten. Kommunens möjligheter att skydda känsliga sjöar, vattendrag och grundvatten är framför allt genom omhändertagande av dagvatten och kontroll av enskilda avlopp, samt utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

107 Sidan 107 av 204 (VA). Se karta ÖP Ekologiskt särskilt känsliga områden Kommunens hela yta rinner av mot Mälaren. De viktigaste avrinningsområdena mot Mälaren är de som mynnar söderut i Brofjärden och Tibbleviken. I kommunen finns ett antal utpekade vattenområden som är ekologiskt särskilt känsliga områden enligt 3 kap Miljöbalken. Se karta ÖP Risk för saltvatteninträngning I de delar av kommunen som saknar kommunalt vatten och avlopp finns det problem både med vattenkvaliteten och med enskilda anläggningars miljöbelastning. Särskilt stora är problemen i fritidshusområden som i ökande grad har permanentats. Saltvatteninträngning i bergborrad brunn är ett problem som kan uppstå i vissa delar av kommunen. Det är så kallat relikt vatten, alltså gammalt havsvatten som finns kvar i berggrunden. Delar av kommunen, främst runt Mälaren har över 50 % risk för saltvatteninträning i bergborrade brunnar. Vattenplan Kommunen innefattar en stor del vatten i form av Mälaren, som utgör en viktig dricksvattentäkt. Även andra frågor som rör vatten är viktiga att samordna som exempelvis avser olika skyddsområden, grundvatten, avrinning av ytvatten, saltvatteninträngning, sjöar, fiske, bad- och strandliv. skickats ut på samråd under april till juni. Förslaget handlar om hur tillgången och kvaliteten på vattnet ska säkras. I förslaget till vattenplan beskrivs vattnens status, naturvärden, miljöproblem, påverkansfaktorer och åtgärdsbehov. Energi och Klimat Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Hushållning med naturresurser Miljöbalken Enligt miljöbalkens 3:e kapitel 4 får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.även skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Kommunen har tagit fram ett förslag till vattenplan som har 18 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

108 Sidan 108 av 204 Säbyholm Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

109 Effekter & Konsekvenser Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) En utveckling genom både nollalternativet och planförslaget leder till exploatering inom områden som enligt RUFS 2010 är utmärkt som grönkil. Exploateringen i nollalternativet är mera utbredd med fler men mindre områden som byggs ut. I planförslaget blir de utbyggda områdena färre men större. Det finns därmed goda möjligheter att spara större grönområden. Klustren norr om Lejondalssjön kommer i liten utsträckning i konflikt med naturvärden som de redovisas i ÖP2010. Både planförslaget och nollalternativet har utbyggnader i Lennartsnäs inom grönkilen med värdefulla naturmiljöer. I planförslaget blir det lättare att bevara större områden orörda förutsatt att det finns restriktioner för utbyggnader utanför klustren. Med god anpassning kan sannolikt även nollalternativet som det ser ut i handlingarna anpassas till naturvärdena.i området Dock Sidan 109 av 204 är det svårare att ha kontroll över exploateringarna vilket i sig kan göra att det blir större negativa konsekvenser. Båda scenarierna leder till liten exploatering på Ådö inom riksintresse för naturvård och Natura 2000-område på Smidö-Ådö. På Ådö planeras ett kluster inom Ådö skog som är en smal del inom grönkilen. Här blir det viktigt att bevara en grön spridningskorridor mellan fastlandet och längre ut på Ådö. Exploateringen på Smidö ligger inte inom några redovisade områden med naturvärden. LIS-områdena i planförslaget innnehåller i hög utsträckning olika typer av naturvärden. Anpassningar för att minimera miljökonsekvenserna kommer att behövas i kommande detaljplanering. I nollalternativet innebär den spridda bebyggelsen att det blir svårare att undvika intrång i känsliga miljöer även om varje intrång bli litet. Stor exploatering inom områden som är viktiga för grönkilen kan innebära avbrott i grönkilen. Samlas tillkommande exploatering i kluster kan det vara enklare att behålla gröna stråk som gör att grönkilen inte påverkas negativt. Vid planering av områden för vindkraft är det mycket viktigt att ta hänsyn till fågelliv och speciellt fladdermöss och häckningsplatser för örnar. Domar finns med krav på avstånd till häckningsplatser Detta innebär att en viktig förutsättning för planen är var häckningsplatser är lokaliserade. Denna informtion är sekretessbelad men möjlig att ta del av som underlag för planering. Säbyholm 20 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

110 Sidan 110 av 204 Kulturmiljö Både nollalternativet och planförslaget innebär ny bebyggelse inom riksintresseområden. Bebyggelsen längs den nordliga sträckningen går in i riksintresset för Håtuna - Håbo-Tibble. Även utbyggnaderna inom Lennarstnäs och Låssa ligger inom riksintressen. I kommande planering krävs anpassning till riksintresset så att värdet inte påtagligt skadas. Både nollalternativet och planförslaget innebär också ny bebyggelse inom områden med lokala kulturhistoriska intressen. För att förstärka kulturmiljön kan man ta stöd i den gamla bebyggelsen och följa samma mönster. Detta skapar en identitet eftersom byar avgränsas från varandra och varje bys karaktärsdrag kan förstärkas. Både nollalternativet och klusteralternativet leder till utveckling inom ett område märkt med landskapsbildsskydd. I planförslaget finns bättre möjlighet att styra bebyggelsen så att landsbygdsvärdet ökar genom tydliga gränser mellan klusterområden. Nollalternativet riskerar att ge påverkan utan att kommunen kan ha helhetssyn. Befolkning Sociala aspekter Planförslaget ger bättre förutsättningar än nollalternativet att uppnå tillräckligt underlag för handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas. En spridd bebyggelse kan innebära ett bristfälligt underlag för gemensamma lösningar för service, kommunikation och teknisk försörjning. Exempelvis kan det handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, butiker, verksamheter, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Otillgänglig service är negativt för landsbygden då det försvårar vardagen för de boende samt minskar landsbygdens attraktivitet bland personer som kan tänka sig att flytta dit. Kluster skapar även bättre förutsättningar för lokaltrafik och VA-utbyggnad. Genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas inom byarna uppstår lokala centrum vilket i förlängningen även utgör mötesplatser där samhörighet och kontakt mellan människor uppstår vilket är positivt. Otillgänglig service liksom ett lågt underlag för kollektivtrafikförsörjning och säkra gång- och cykelvägar medför ett bilberoende med såväl miljömässiga som sociala negativa konsekvenser. Dessutom medför en stark kollektivtrafik och utbyggda gång- och cykelstråk att de grupper som saknar bil; såsom barn, äldre, personer utan körkort eller resurser att äga en bil, också kan ha tillgång till naturområden och service. Bra kollektivtrafik är också positivt för de som bor i tätorterna och vill besöka landsbygden utan att ha tillgång till bil. Landsbygdens målpunkter bedöms vara mer tillgängliga för dess invånare samt personer boende i tätorter eller utanför kommunen i planförslaget än i nollaternativet. Detta är inte minst positivt ur ett barnperspektiv. Att bevara naturen mellan klustren innebär att naturens identitet renodlas vilket ökar dess attraktivitet som rekreativ målpunkt. Huvudalternativet bedöms därmed bidra till tydligare målpunkter vilket i kombination med en god tillgänglighet medför bättre förutsättningar för fysisk aktivitet än nollalternativet. Detta ligger i linje med de politiska folkhälsomålen och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utbyggnad inom områden med friluftsintressen gör att människor får nära tillgång till dessa områden men kräver också anpassning så att värdet inte minskar. I de delar som LIS-områden innebär att allmänheten får bättre tillgång till Mälarens stränder är det mycket positivt i planförslaget jämfört med nollalternativet. I de LIS-områden som avser kompletterande byggnader till redan befintlig bebyggelse innebär det små negativa konsekvenser då tillgången till stranden blir ännu mindre. Tydliga riktlinjer för hur exploatering på landsbygden ska genomföras med hänsyn till kulturmiljö, medför att byars karaktär och värden förstärks. Byar med tydlig identitet kan skänka befolkningen en samhörighet med hembygden. Därutöver kan byar med tydlig karaktär ha en större potential som målpunkt för boende i tätorten eller utanför kommunen. Planförslaget bedöms skapa förutsättningar för en socialt hållbar landsbygd. Huvudalternativet bedöms bidra till tydligare målpunkter, högre tillgänglighet, bättre förutsättningar för fysisk aktivitet och naturliga mötesplatser än nollalternativet. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

111 Sidan 111 av 204 Ekonomiska aspekter Planförslaget ger samtidigt bättre förutsättningar för en ekonomiskt hållbar landsbygd som tar vara på de samordningsmöjligheter som finns och samtidigt innebär en strategi för att på sikt bevara de värden som gör landsbygden attraktiv genom att styra intrången i landsbygden till anvisade områden. En samordnad utveckling ger bättre förutsättningar för kostnadseffektivitet för kommunen och gör livet mer tidseffektivt och enkelt för invånarna, vilket också är privatekonomiskt fördelaktigt. En negativ effekt kan bli att ju enklare och mer effektivt det går att leva på landsbygden desto högre kan mark/huspriser förväntas bli. Människor kommer helt enkelt att vara villiga att betala mer för ett landsbygdsliv som är mer förenligt med önskemål på snabb pendling till arbetsmarknad och socialt utbyte och kommersiell service. En sådan prisökning bör dock i så fall spegla att det blivit mer attraktivt att bo på landsbygden så ur hushållens perspektiv blir det något av ett nollsummespel. Ur kommunens perspektiv och ur ett miljöperspektiv är dock fördelarna med planförslaget uppenbara. Människors hälsa kopplat till riskfaktorer Både en utveckling genom nollalternativet och planförslaget leder till ökad exploatering inom västra delen av riksintresse för totalförsvaret. I planförslaget är exploateringen mer omfattande genom den nordsydliga sträckningen med kluster som planeras. Även planerad nod i norr ligger inom riksintresset. I kommande planering är det därmed viktigt att utreda vilka störningar eller restriktioner som verksamheten kan innebära för de boende i området. Bullerstörningar kan allmänt bidra till försämrad hälsa i form av högt blodtryck och sömnstörningar. Längs med den nordsydliga sträckan utanför riksintresset finns också platser med miljöfarlig verksamhet vilket behöver tas hänsyn till i detaljplaneringen. Genom planförslaget kan de delar av kommunen som är minst utsatta för buller undvikas för ny bebyggelse och nya bullrande verksamheter. De flesta av de utpekade klustren ligger inom redan beyggda områden. I nollalternativet blir det svårare att freda de större opåverkade och tysta områden som finns kvar i kommunen. Detta på grund av fortsatt spridd bebyggelse och bristen på tydliga ställningstaganden i frågan. Varken en utveckling med planförslaget eller nollalternativet leder till ökad exploatering på lansdbygden i Mälarbanans eller E18:s närområde. Båda scenarierna leder till bebyggelse i område för översvämningsrisk av Mälaren enligt dagens förhållanden. Utbyggnaden enligt planförslag på Smidö samt några enstaka LIS-områden ligger delvis inom område med översvämningsrisk. Även i nollalternativet finns ett par utbyggnadsområden inom översvämningskänsliga lägen. Översvämningsrisken försvinner då den nya regleringen tas i bruk omkring Ett framtida klimat innebär att risken för intensiva regn ökar och därigenom översvämningar kopplat till att dagvattensystemen blir överbelastade. Detta är vanligen enbart ett problem i tätbebyggda områden och behöver belysas i de kluster där det kan bli aktuellt. Mark och vatten I de delar av kommunen som saknar kommunalt vatten och avlopp finns det problem både med vattenkvaliteten och med enskilda anläggningars miljöbelastning. Särskilt stora är problemen i fritidshusområden som i ökande grad har permanentats. Planförslagets avsikt att prioritera utbyggnad av kluster längs med planerad VA-utbyggnad norr om tätorterna är därför mycket viktig för att minska miljöbelastningen på ytvattnet i kommunen. Delar av planerade kluster ligger inom avrinningsområdet till Lejondalssjön vilken pekats ut som ekologiskt särskilt känslig med måttlig status. Resten av klustren leds till recipient med otillfredställande status. Genom planförslaget finns bättre möjlighet att uppnå god status. Även planerade kluster vid Ådö skog ligger i ett område som är prioriterat för VA-uybyggnad. Vatten från Ådö skog avrinner till Säbyholmsviken som är utpekat som ekologiskt särskilt känslig eller till Mälaren inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Genom att området ansluts till kommunalt vatten och avlopp minskar näringsbelastningen på ytvattnet. Utbyggnad längs med västra stranden i Säbyholmsviken ligger inom områden med känsligt grundvatten och områden med vattenskydd. Områdena avrinner till Säbyholmsviken och saknar kommunalt avlopp. För att inte Säbyholmsvikens vattenkvalitet ska påverkas negativt av avloppsvatten i planförslaget jämfört med nollalternativet 22 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

112 Sidan 112 av 204 krävs bra avloppslösningar. På Smidö finns huvudsakligen kommunalt vatten och avlopp och en utbyggnad i enlighet med planförslaget bedöms kunna genomföras utan att leda till negativ miljöpåverkan. Delar av planförslaget ligger dock utanför befintligt verksamhetsområde vilket innebär att man även här behöver se över avloppslösningar. Utbyggnaderna i planförslaget utanför verksamhetsområdet på Smidö ligger inom område med kraftigt förhöjd risk för saltvattenintränging. I övrigt ligger utbyggnaderna vid Ådö skog och på Lennartsnäs delvis inom områden med förhöjd risk. Kommande planering i området behöver ta fasta på dricksvattenförsörjningsfrågan. Energi och Klimat Planförslaget innebär bättre förutsättningar att hitta gemensamma lösningar som innebär större energieffektivitet. Koncentrationen av bebyggelse innebär också som nämnts att det är lättare att anordna bra kollektivtrafik och gångoch cykelvägar som minskar bilberoendet. Ett samhälle med bristande kollektivtrafik går hand i hand med en bilberoende befolkning. Gemensamma lösningar kan även innebära ett minskat resande om bredbandsutbyggnaden kan ske så att fler verksamheter kan etableras närmare människors bostadsområden. Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Planförlaget ökar möjligheten för placering av både stora och små anläggningar för exempelvis vindkraft då risker för konflikter med bebyggelsen minskar. Ett annat exempel är biogasanläggningar. Det finns dessutom potentiella synergier som kan uppstå mellan jordbruket/skogsbruket och värme /biogasproduktion. Planförslaget skapar även förutsättningar för anläggning av fjärrvärme och kraftnät eftersom en sammanhållen bebyggelsestruktur föreslås. Planförslaget har i detta skede inte pekat ut områden lämpliga för vindkraft eller andra energianläggningar. Hushållning med naturresurser Någon detaljerad analys gällande var bebyggelsen placeras i relation till jordbruksmark har inte gjorts i detta skede. Planförslaget innebär dock generellt som påpekats tidigare att det finns större möjlighet att bevara stora områden opåverkade jämfört med nollalternativet. Både nollalternativet och planförslaget utgår från befintlig bebyggelse i placeringen av den nya vilket innebär att ntrång i oexploaterade områden borde kunna bli litet. Klustret på Lennarstnäs ligger dock inom ett redovisat opåverkat område där det också finns jordbruksmark. All bebyggelse bör generellt i första hand placeras utanför högvärdig jordbruksmark. Generellt är också en tätare bebyggelsestruktur posivit genom att det sparar naturtillgångar eftersom man inte behöver bygga lika mycket infrastruktur. Väster om Säbyholmsviken finns en ås och grundvattnet är känsligt. Detta behöver beaktas i kommande planering i detta område. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

113 Samlad bedömning Sidan 113 av 204 Sammantaget bedöms intrånget kunna bli mindre för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden och möjlighet att spara större områden oexploaterade, Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till föritsättningarna. I nollalternativet sker avstyckning utan mål och struktur vilket gör att bebyggelsen blir spridd samt att enskilda handläggare blir avgörande. Konsekvenserna av en kortsiktig hantering av kulturmiljön är att värdet av densamma sjunker. Därutöver går man miste om kulturmiljöns identitetsstärkande funktion vilket påverkar både befolkningens känsla och koppling till sin hembygd samt områdets värde och potential att utgöra en turistattraktion. Nollalternativet innebär spridd bebyggelseutveckling som i förlängningen kan leda till intrång i områden med starka natur- och kulturvärden. Detta på grund av att nollalternativet innebär fler tillägg i bebyggelsen som är svårare att kontrollera, även om de är små, än bebyggelseutveckling som sker efter specifika ramar och strategier som förslås i Kluster. Planförslaget bedöms ge positiva konsekvenser avseende framförallt klimatpåverkan, och näringsbelastning till sjöar och vattendrag eftersom huvuddelen av den föreslagna bebyggelsen ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och kan anslutas till kommunalt VA. Vissa områden planeras dock där det saknas kommunalt avlopp vilket ställer krav på planeringen i kommande skeden. Möjligheter till förbättrad kollektivtrafikförsörjning är positiv ur klimat-, resurs- och säkerhetsperspektiv. För effektiv och miljövänlig pendling till pendeltågsstationerna föreslås fler gång- och cykelvägar i anslutning till busshållplatser och de båda tätorterna. Planförslaget kan ge negativa konsekvenser för bostäder i anslutning till militär verksamhet och täktverksamhet om inte skyddsåtgärder vidtas. Vid några utvecklingsområden finns risk för konflikt med djurhållning. Förtätning av befintlig bebyggelse kommer i viss mån att ta närnatur och grönområden i anspråk vilket ger negativa konsekvenser för närrekreation. Dock föreslås fler stora sammanhängande områden än i nollalternativet bevaras orörda. Utvidgning och förtätning av bebyggelsen på landsbygden kan ta jordbruksmark i anspråk vilket är negativt ur ett naturresursperspektiv. Bete och ekologiskt jordbruk har stor betydelse för landskapsvården och för biologisk mångfald. Risker för översvämning finns i områden nära Mälaren vilket förutsätter fördjupade undersökningar innan vidare planering kan göras för dessa områden. Med den nya regleringen av Mälaren kommer dock dessa risker att försvinna. Följande i planförslaget föreslagna Kluster-/ LISområden ligger inom risk för översvämning från Mälaren: Nyborg, Sjöhagen, Håtunaholm, Signhildsberg, Öråker, Lennartsnäs, Ängsholmen, Säbyholm, Ådö. Planförslaget ger bättre förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas. Det är dock inte säkert att befolkningsunderlaget/befolkningstätheten blir tillräckligt ens i klusteralternativet. Kluster skapar bättre förutsättningar för lokaltrafik och VA-utbyggnad. Kluster kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. För att skapa en utveckling mot kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Grönkilen mellan tätorterna får fortsatt skydd. I planförslaget finns en ambition att relationen till Mälaren ska bli mer påtaglig och allmänhetens tillgänglighet öka. Framtidsperspektiv Det är viktigt att anta ett framtidsperspektiv i utvecklingen för att göra landsbygdsprogrammet hållbart. Fram till 2030 kan vi vänta oss ett annorlunda klimat med större variationer och fler inslag av vad vi idag benämner som extremväder. Det är viktigt att analysera kring vilka framtida trender och utvecklingar som kan påverka landsbygden. Ekologiskt och lokal odling är något som idag är på frammarsch. Därmed finns det potential för småskalig försäljning av grönsaker, mer efterfrågan för att odla själv och även potential för ett ökat intresse av att bo på landsbygden överlag. Kollektivtrafiken behöver främjas och bilanvändandet minska. Mobility management är ett användbart verktyg för att minska bilanvändandet. Det är stora utmaningar inför framtiden och kräver säkerligen aktörssamverkan där både kommun, fastighetsägare och medborgare och lokala verksamheter är involverade. 24 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

114 Fortsatt arbete och uppföljning Planförslaget innebär möjligheter för kommunen att kunna anpassa framtida bebyggelse så att den byggs i samklan med natur- och kulturvärden. Viktigt är dock att planerade kluster också följs av restriktioner för bebyggelse i de delar man inte vill ha mer bebyggelse. Sidan 114 av 204 För att kulturmiljön ska bevaras och förstärkas så är det viktigt att man vid avstyckning är tydlig med hur bebyggelsen ska se ut som helhet vad det gäller höjd på hus, färg och lokalisering. I fortsatt planering är det viktigt att beakta resenärsunderlaget så att man exempelvis bygger någorlunda tätt där det finns möjlighet så det kan bli ett underlag med resenärer som är rimligt att försörja med kollektivtrafik. Då kan miljömålet begränsad klimatpåverkan lättare klaras. Ny bebyggelse ska ha moderna avloppslösningar som inte innebär en ytterligare belastning på recipienter. Det behövs en strategi för hur detta ska genomföras i områden utan kommunalt avlopp Befintlig bebyggelse bör anslutas till sådana lösningar i den mån som är rimlig. I kommande plan avser komunen behandla områden för vindkraft mer specifikt. Tysta områden avses pekas ut och skyddas. Säbyholm Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

115 Uppfyllelse av miljömål Sidan 115 av 204 Miljöpolitiska mål: Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Syftet med miljömålen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. Miljömål Riksdagens definition Planförslagets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet och eventuella föreslagna skyddsåtgärder Begränsad miljöpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Utveckling av kollektivtrafik leder till minskade halter av växthusgaser i atmosfären. Kluster ökar möjligheten till gemensamma energieffektiva lösningar. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Utbyggnad prioriterad i område med kommunalt VA minskar näringsbelastningen på recipienter. Utbyggnad prioriterad i område med kommunalt VA minskar näringsbelastningen på recipienter.

116 Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Sidan 116 av 204 Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Utbyggnad sker nära en känslig grundvattenresurs. Skyddsåtgärder behvöer studeras Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Ny bebyggelse planeras i första hand i redan bebyggda områden. Intrång i odlingslandskap sker restriktivt. Påverkas inte av planen. Planförslaget innebär större möjlghet att styra bebyggelsen till lämpliga platser. Många delar av landsbygden är tysta och ny bebyggelse har goda möjligheter att få en gynnsam situation ur bullersynpunkt. Dock kan bebyggelse inom Totalförsvarets påverkansområde utsättas för bullerstörningar. Miljöplanen följs genom att kommunen har större möjlighet att påverka bebyggelsens utseende och läge och anpassas till befintiliga natur- och kulturvärden. Planförslaget ger större möjlighet att bevara oexploaterade områden med naturvärden opåverkade. Med rätt placering av bebyggelsen så den inte i onödan gör intrång i områden med höga naturvärden kan målet om ett rikt växt- och djurliv och levande skogar klaras.

117 Planeringsunderlag och källor Folkhälsomyndigheten., 2014: Folkhälsans utveckling målområde. ( amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsansutveckling-malomraden/) Uppdaterad: Hämtad: Naturvårdsverket., 2014: Miljömål God bebyggd miljö. Senast uppdaterad: Hämtad: Miljöbalkens 6:e kapitel Sidan 117 av 204 Upplands Bro kommun., 2001: Kulturmiljöinventering Fördjupat kulturmiljöprogram. Kommunfullmäktige Upplands Bro kommun., 2008: Grönplan för Upplands- Bro kommun med fokus på tätorterna Bro och Kungsängen. Kommunfullmäktige Upplands Bro kommun., 2010: Miljöplan med lokala miljömål , antagen i Kommunfullmäktige Regionplane- och trafikkonteret., 2004: Görvälnkilen - Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 10:2004 Regeringskansliet., 2013: De transportpolitiska målen. ( Publicerad Hämtad: Riksantikvarieämbetet., 2012: Landskapskonventionen. vart-internationella-arbete/europaradet/europeiskalandskapskonventionen/ Publicerad Hämtad: Upplands Bro kommun., 2010: ÖP 2010 antagandehandling, Antagandehandling Vattenmyndigheterna., 2013: Miljökvalitetsnormer, miljokvalitetsnormer/pages/default.aspx Hämtad: Stockholms läns landsting., 2010: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) SÖ., 1990:20: FN:s konvention om barns rättigheter, Artikel Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

118 Sidan 118 av 204 Lejondalssjön. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling , reviderad

119 Sidan 119 av 204 Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.

120 Sidan 120 av 204 Landsbygdsplan FÖP 2014 Planeringsförutsättningar för fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling Reviderad

121 Sidan 121 av 204 Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Planeringsförutsättningar tillhörande Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling Författare: Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf, Upplands-Bro kommun Layout: Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Xxxxx Fotograf: Upplands-Bro kommun där inget annat anges. kommun@upplands-bro.se Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

122 Sidan 122 av 204 Inledning och Innehåll Allmänna intressen Landsbygden i Upplands-Bro berörs av flera olika riksintressen. Av översiktsplaneringen ska framgå hur kommunen tillgodoser allmänna intressen såsom riksintressen inom kommunen, mellankommunala intressen och hur man avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Det finns riksintressen och andra allmänna intressen i kommunen som omfattar en mängd olika sektorer, exempelvis sjöfart, järnväg, vägar, kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Till samrådshandlingen av Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden, Landsbygdsplan FÖP 2014 hör denna sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Planeringsförutsättningarna redovisar bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden. Dokumentet består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit redan under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Kartor ur ÖP 2010 Arbetsplatser - övergripande Kommunikationer övergripande Teknisk försörjning Saltvatteninträngning Vattenplanering 1 Vattenplanering 2 Kultur Naturskydd Naturvärden 1 Naturvärden 2 Naturvärden 3 Värdefull natur mellan Bro och Kungsängen Rekreation och friluftsliv leder Rekreation och friluftsliv anläggningar och målpunkter Hälsa och säkerhet Landsbygden Riksintressen 1 Riksintressen 2 Planeringsförutsättningar. 3

123 Sidan 123 av 204 Arbetsplatser Sedan antagandet av ÖP 2010 är kartan kompletterad med konferensanläggningen Håtuna-Stenhus SIGTUNA MÄRSTA HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA BRO Teckenförklaring! Handel! Centrum W Konferensanläggning Tätortsavgränsning Livgardets kasernområde Golfbana KUNGSÄNGEN KALLHÄLL Verksamhetsområde, befintligt Verksamhetsområde, nytt Verksamhetsområde, färdig plan men ännu ej utbyggt Meter JAKOBSBERG ± Utredningsområde 4 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

124 Sidan 124 av 204 Kommunikationer - övergripande 263 ERIKSUND Ska uppdateras med valt alternativ för Kockbacka trafikplats Ta bort förslag till industrispår Önsta-Högbytorp, 263 HÅTUNA SIGTUNA MÄRSTA Uppdateras med planerade och nya föreslagna gc-vägar på landsbygden 912 Komplettera med allmänna farleder HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA 269 Mot Bålsta Enköping Västerås 840 Mälarbanan E 18 BRO Enköpingsvägen Teckenförklaring KUNGSÄNGEN Ny vägförbindelse, beslutad SMIDÖ Ny vägförbindelse, förslag Nytt industrispår, förslag ÅDÖ 901 Mot Jakobsberg Barkarby Sundbyberg Stockholm KALLHÄLL Reservat att möjliggöra fyrspår Vastra Rydsvagen!!!!!!! Livgardets övnings- och skjutfält Regionalt cykelstråk, befintligt/planerat Meter JAKOBSBERG ± Ny/tillbyggd trafikplats, förslag Planeringsförutsättningar. 5

125 Teknisk försörjning Uppdateras med principbeslut om sammankoppling av dricksvattenledning med Sigtuna och framdragande av kommunalt VA upp till Ringsvik? Aktualitet dricksvattenledning sammankoppling med Håbo? Gräns för verksamhetsområde VA? Aktualitet kraftledningarna? Bör fler typer av ledningar än stamnätet redovisas? Slamanläggning norr om Högbytorp? Sidan 125 av 204 BÅLSTA 1 SIGTUNA HÅBO-TIBBLE KYRKBY MÄRSTA Högbytorp Teckenförklaring Kretsloppscentraler Verksamhetsområde VA (2009) Möjliga framtida sammankopplingar av dricksvatten Kraftledningar tillhörande stamnätet Befintligt regionalt avloppsnät Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelsområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Prioriterade omvandlings-/förtätningsområden som avses förses med kommunalt vatten och avlopp Potentiell reservvattenförekomst * Fjärrvärmeförsörjda områden (2008) Avfallshantering och möjlig framtida energiproduktion Täkt * Grundvattenförekomster framtagna för vattenförvaltningen av SGU Toresta Säbyholm Smidö Meter 2 Ådö BRO Lejondalssjön Örnässjön 4 3 Lillsjön KUNGSÄNGEN Ålsta-Aspvik-Ensta Görväln JAKOBSBERG KALLHÄLL ± 6 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

126 Sidan 126 av 204 Saltvatteninträngning Riktlinjer för bergborrning i planförslaget? Teckenförklaring >50% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (0-4 m ö h) 25-50% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (4-12 m ö h) 10-25% risk för att erhålla salt (100 mg/l) ± grundvatten i en bergborrad brunn (12-19 m ö h) Meter <10% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (>19 m ö h) Planeringsförutsättningar. 7

127 Sidan 127 av 204 Vattenplanering 1 Aktualitet på status enligt VISS, vattendirektivet? Stora Ullfjärden SIGTUNA MÄRSTA Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY Lejondalsbäcken Skarven BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Teckenförklaring Gräns för avrinningsområde Avrinningsområde Avrinningsområde till ekologiskt särskilt känsliga vattenområden och våtmarker Övergripande ekologisk status - sjö och vattendrag enligt vattendirektivet Otillfredsställande Måttlig God Lillsjön KUNGSÄNGEN Norra Björkfjärden KALLHÄLL Görväln ± JAKOBSBERG Meter Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

128 Sidan 128 av 204 Vattenplanering 2 Förtydliga eventuellt de större vattentäkterna och precisera geografiskt (se yttrande BMN) Stora Ullfjärlden MÄRSTA ESKO-områden kopplat till sjöar och vattenområden ses över Skydd av reservvattentäkt? Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY SIGTUNA Sigtunafjärden Lejondalsbäcken BÅLSTA Kalmarviken Lejondalssjön Lillsjön BRO Norra Björkfjärden Säbyholmsviken Örnässjön Brofjärden Broviken Lillsjön KUNGSÄNGEN Teckenförklaring Större vattentäkter (ungefärligt läge) Ås, känsligt grundvatten Tibbleviken Görväln KALLHÄLL Vattenskyddsområde, grundvattentäkt Leran 1:3 Östra Mälardalens vattenskyddsområde Ekologiskt särskilt känsliga sjöar och vattendrag Meter JAKOBSBERG ± Planeringsförutsättningar. 9

129 Sidan 129 av 204 Kultur Bro 17 Uppdrag Kulturmiljöstrategi kopplat till Miljöplanen? Komplettera med lista över numrerade objekt Lilla Ullfjärden 11 ERIKSUND Riksintresse Håtuna HÅBO-TIBBLE KYRKBY SIGTUNA MÄRSTA 9 8 Kungsängen 40 BÅLSTA Riksintresse Låssa BRO Riksintresse Bro 32 KUNGSÄNGEN 26 SMIDÖ Teckenförklaring Tätortsavgränsning 27 Ådö-Lagnö Riksintresse Görväln KALLHÄLL Livgardets övnings- och skjutfält Landskapsbildsskydd enl. 19 NVL Kulturmiljö riksintresse Kulturmiljö av lokalt intresse Meter JAKOBSBERG ± 10 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

130 Sidan 130 av 204 Naturskydd ERIKSUND Revidera gräns för pågående naturreservatsutredning Örnäs Komplettera med lista över numrerade objekt 1 SIGTUNA MÄRSTA 2 Riksintresse Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA Lejondalssjön10 Riksintresse Hebbokärret Riksintresse Rösaringåsen BRO Teckenförklaring Livgardets övnings- och skjutfält Riksintresse Natura 2000 (även omr. nr 1, 4 och 7) Riksintresse Norrabjörkfjärdens övärld och södra Ådö-Lagnö Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Riksintresse naturvård Landskapsbildsskydd enl. 19 NVL Naturreservat Naturreservat, förslag Biotopskydd Grönkil enl. RUFS Meter Riksintresse södra Stäksön JAKOBSBERG KALLHÄLL ± Planeringsförutsättningar. 11

131 Sidan 131 av 204 Naturvärden 1 ERIKSUND ESKO-områden ses över SIGTUNA MÄRSTA HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Teckenförklaring KALLHÄLL Livgardets övnings- och skjutfält Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Grönkil enl. RUFS 2010 Grönt svagt samband, klass 1, enl. RUFS 2010 Grönt svagt samband, klass 3, enl. RUFS Meter JAKOBSBERG ± 12 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

132 Naturvärden 2 Sidan 132 av 204 ERIKSUND Aktualitet, uppdateras? SIGTUNA MÄRSTA HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Teckenförklaring Livgardets övnings- och skjutfält Lillsjön KUNGSÄNGEN Naturvärden av länsintresse Naturvärden av kommunalt intresse KALLHÄLL Helhetsvärden naturvärden Skogens nyckelbiotoper Skogens naturvärden Ängs- och hagmarker Meter JAKOBSBERG ± Planeringsförutsättningar. 13

133 Sidan 133 av 204 Naturvärden 3 ERIKSUND Alla befintliga strandskyddsavgränsningar granskas Avgränsningarna uppdateras efter Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd Bör redovisningen vara så att man kan zooma in på fastighetsnivå? SIGTUNA HÅBO-TIBBLE KYRKBY MÄRSTA BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Teckenförklaring KALLHÄLL Livgardets övnings- och skjutfält Sumpskog Våtmark Strandskydd Meter JAKOBSBERG ± 14 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

134 Sidan 134 av 204 Värdefull natur mellan Bro och Kungsängen Aktualitet, uppdateras? Livgardets övnings- och skjutfält Klass 2 Områden som har särskilt stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 2 Områden sjö Klass 3 Områden som har stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 3 Områden sjö Klass 4 Områden som är små och endast hyser ett begränsat antal ur naturvårdssynpunkt intressanta arter men som ändå har stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 5 Områden som har viss betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 6 Skyddszoner för landskapets biologiska innehåll U k Lejondalssjön BRO Brunna Örnässjön Brofjärden Lillsjön KUNGS- ÄNGEN Broviken Tibbleviken Meter ± Planeringsförutsättningar. 15

135 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Rekreation Bro och friluftsliv - leder Aktualitet, utvecklas och uppdateras?!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Kungsängen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Sidan 135 av 204 Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden!!!!!!!!!!!!!!!!!!! BÅLSTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Lejondalssjön SIGTUNA HÅBO-TIBBLE KYRKBY!!!!!!!!!!!!!!!! MÄRSTA!!!!!!!!!!!!!! BRO!!!!!!!!!!!!! Teckenförklaring!!!!! Livgardets övnings- och skjutfält Mälardalsleden, cykelled Ridled, Lennartsnäs Befintliga gång- och cykelvägar Upplands-Broleden, vandringsled Upplands-Broleden, förlängning, förslag!!!!!!! Prioriterat rekreativt promenadstråk!!! Vikingaslingan, skridskoled!! Kanotled!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Brofjärden!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! KALLHÄLL ± JAKOBSBERG Meter 16 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

136 Lejondalssjön Rekreation Bro och friluftsliv - anläggningar och målpunkter Aktualitet, saknas något av större dignitet? Uppdatera status på idrottsplatser Sedan antagandet av ÖP 2010 är kartan kompletterad med konferensanläggningen Håtuna-Stenhus Sidan 136 av 204 Stora Ullfjärden W W 9!r SIGTUNA MÄRSTA Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY Kungsängen BÅLSTA!r W Örnässjön Lejondalssjön Lillsjön 7!r W BRO W!r 3 6 Teckenförklaring W Konferansanläggning V Camping!r Badplats!x Båthamn Livgardets övnings- och skjutfält Motions-/elljusspår Golfbana Idrottsplats, befintlig/ny Stor målpunkt för fritidsaktiviteter!x W 5!r V !x Brofjärden Örnässjön!r 8 1!r Lillsjön KUNGSÄNGEN!x 12!r 4!x W KALLHÄLL 2!r ± JAKOBSBERG Meter Planeringsförutsättningar. 17

137 Sidan 137 av 204 Hälsa och säkerhet Finns mer aktuella översvämningskartor? Behöver redovisningen av miljöfarlig verksamhet preciseras mer och redovisas mer detaljerat? SIGTUNA MÄRSTA Ska kartan kompletteras med Kraftledningar? Teckenförklaring Trafikplats ny/tillbyggd, förslag HÅBO-TIBBLE KYRKBY Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Primär transportled farligt gods, väg Transportled farligt gods, järnväg Ny sekundär transportled farligt gods, väg, förslag BÅLSTA 269 Sekundär transportled farligt gods, väg Strandlinje, nuvarande Översvämningsrisk Mälaren ca 2 m E 18 Totalförsvarets påverkansområde Mälarbanan BRO Miljöfarlig verksamhet (se definition i texten)! Golfbana! Regional avfallsanläggning # Avloppsreningsverk KUNGSÄNGEN " Kretsloppscentral # Energianläggning " Djurhållning KALLHÄLL # Småbåtshamn " Lager # Industri " Bensinstation # Flyg Meter JAKOBSBERG ± 18 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

138 Sidan 138 av 204 Landsbygden Större bebyggelsegrupper ska ses över Sammanhållen bebyggelse definieras kopplat till bygglovbefrielse för kompletteringsåtgärder! Större bebyggelsegrupper 01 Nyborg 02 Ryttarberget 03 Håtunaholm 04 Håtuna-Skällsta 05 Håtuna-Råby 06 Norränge 07 Signhildsberg 08 Aske 09 Killinge 10 Kvarnnibble, Tjusta 11 Lunda 12 Smällan 13 Vallbyvik 14 Ringsvik-Svarsta 15 Helgesta 16 Arnberga 17 Kyrkbyv. 1 o Svängsta 18 Hällen 19 Mariedal, Durktorp 20 Lövsta, Lugnet 21 Fågelsången 22 Skepparudden 23 Västra Ryds kyrkby 24 Brunna gård Teckenförklaring 25 Kasernområde 26 Bro-Önsta 27 Lejondal 28 Härnevi 29 Prästtorp 30 Eriksberg 31 Lillsjögården 32 Tibble gård 33 Rankhus 34 Aspvik 35 Skälby 36 Frölunda 37 Öråker 38 Lennartsnäs 39 Toresta 40 Låssa-Säbyholm 41 Stora Ekeby 42 Saltvik 43 Skarpskär 44 Lindormsnäs 45 Ådö 46 Kvistaberg 47 Tegelbruket 48 Stäksbacka Livgardets övnings- och skjutfält Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA BÅLSTA HÅBO-TIBBLE KYRKBY BRO Lejondalssjön SIGTUNA Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN MÄRSTA KALLHÄLL ± Planeringsförutsättningar. 19

139 Sidan 139 av 204 Riksintressen 1 Kraftledningarna? (se yttranden) MÄRSTA SIGTUNA 912 HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA 269 Mälarbanan BRO E 18 Teckenförklaring Riksintresse för totalförsvaret = Samrådsområde för höga objekt, gäller hela landets yta KUNGSÄNGEN Riksintresse för yrkesfisket, gäller hela Mälaren!(J Riksintresse för järnvägsstationer Riksintresse för kraftledningar KALLHÄLL Riksintresse för järnväg Riksintresse för väg Riksintresse för flyg = Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Riksintresse för farled Riksintresse för totalförsvaret = Totalförsvarets påverkansområde Meter JAKOBSBERG ± 20 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling , reviderad

140 Sidan 140 av 204 Riksintressen 2 Planförslaget kompletteras med kommunalt ställningstagande för riksintresset Mälaren med öar och strandområden, MB 4 kap, till granskningsskedet. SIGTUNA MÄRSTA 1 9 HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA 6 5 BRO 2 3 KUNGSÄNGEN 8 Teckenförklaring Riksintresse Naturvård 7 4 KALLHÄLL Riksintresse Natura 2000 Riksintresse Friluftsliv, 3 kap. MB Riksintresse Kulturmiljö Riksintresse Mälaren med öar och strandområden 4 kap. MB Meter JAKOBSBERG ± Planeringsförutsättningar. 21

141 Sidan 141 av 204 Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.

142 Sidan 142 av 204

143 Sidan 143 av 204 Ärende 2

144 Sidan 144 av 204

145 Sidan 145 av 204 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Tillväxtkontoret Handläggare Datum Diarienummer Bo Sundqvist Avtal med Bro-Bålsta golfklubb om stöd till konstsnöspår Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att ingå treårigt avtal med Bro-Bålsta golfklubb om stöd för konstsnöspår i enlighet med tjänsteskrivelse, samt att delegera till kultur- och fritidschefen att besluta om bidrag till föreningar. Sammanfattning I oktober 2013 tog Bro-Bålsta Golfklubb beslut om att skapa ett konstsnöspår på sin golfanläggning. Detta med bakgrund av att längdskidåkningen kraftigt ökat i popularitet samt som ett komplement till golfverksamheten. Säsongen 2013/2014 gav Upplands-Bro kommun ett bidrag på kr till Bro-Bålsta golfklubb som stöd för att de skulle skapa skidspåret. Pga mycket dålig vinter kunde spåret användas mindre än 4 veckor men ändå hade de ca registrerade besök. Utöver det så uppskattade de att de hade ca besök av ungdomar. Alla ungdomar upp till 18 år åkte gratis. Tillväxtkontoret föreslår att nämnden beslutar att ingå ett treårigt avtal om stöd som fasas ut. Stödet kan motiveras med att det är bra för kommunens invånare, barn och ungdomar med skidspår. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 november 2014 UBK2000, v1.0, Ärendebeskrivning I oktober 2013 tog Bro-Bålsta Golfklubb beslut om att skapa ett konstsnöspår på sin golfanläggning. Detta med bakgrund av att längdskidåkningen kraftigt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

146 Sidan 146 av 204 Upplands-Bro kommun Datum (4) ökat i popularitet samt som ett komplement till golfverksamheten. Att skapa snö kostar pengar och det ställs höga krav på skötsel av spåren och för detta krävs rätt kunskap och utrustning. Säsongen 2013/2014 gav Upplands-Bro kommun ett bidrag på kr till Bro-Bålsta golfklubb som stöd för att de skulle skapa skidspåret. Klubben redovisar att säsongen blev vädermässigt sämsta vintern sedan De etablerade spåren i början av december men redan efter 10 dagar hade de töat bort och först den 15 januari lyckades de öppna igen. Denna gång hade de öppet fram till den 10 februari. Trots den korta tiden hade de ca registrerade besök. Utöver det så uppskattade de att de hade ca besök av ungdomar, medlemmar i golfklubben samt ungdomsverksamheten från Bålsta skidklubb. Alla ungdomar upp till 18 år åkte gratis. De hade den 7:e mest besökta skidsajten på med ca nedladdningar. De hade även en god publicitet i nättidningen UBRO, Aftonbladet Webb-TV, Ena-Håbo tidning. Klubbens ambition är att kunna etablera ett av de bästa spåren i Mälardalen med hög kvalitet, klubbhus, skidvärdar osv för de tror att det finns ett mycket stort intresse för skidsporten i regionen. Klubben ser att de inte kan genomföra de investeringar som krävs för att bygga en toppanläggning men de har möjlighet att bedriva verksamhet i den omfattning de gjorde förra året. Tillväxtkontorets kommentarer Tillväxtkontoret har ovan redovisat bakgrunden till tjänsteskrivelsen. Kulturoch fritidsavdelningen har haft två möten med företrädare för föreningen. I diskussionerna har förts fram att kommunens fokus ligger på stöd till barn- och ungdomsverksamhet. Utfallet förra året blev bra i de få veckor det var tillräckligt kallt. Intresset för skidåkning är stort. Det är en bra aktivitet för invånarna och bra att barn och ungdomar kunde åka gratis. Några rimliga reflektioner: Dels är det en golfklubb som till viss del är kommersiell av sin natur, men den är föreningsdriven och har en bra ungdomsverksamhet för vilken de erhåller årliga kommunala verksamhetsbidrag. Dels går det vid en bra vinter att skapa stora intäkter av skidspåret. Tillväxtkontoret föreslår dock att nämnden beslutar att ingå ett treårigt avtal om stöd som fasas ut. Stödet kan motiveras med att det är bra för kommunens anseende, bra för invånare och våra barn och ungdomar med skidspår. Det bör

147 Sidan 147 av 204 Upplands-Bro kommun Datum (4) vara ett initialt stöd så att klubben kan utveckla verksamheten, hitta de nödvändiga rutiner och få den erfarenhet som krävs. Sedan är det uttalat att stödet är slut. För säsongen 2014/2015 utgår kr, för säsongen 2015/2016 utgår kr och för säsongen 2016/2017 utgår kr i stöd. I avtalet skrivs in under förutsättning att medel årligen beviljas av kommunfullmäktige. Vid nylig genomförd budgetuppföljning så finner kontoret att ekonomiskt utrymme för detta bidrag finns Vidare ska barn- och ungdomar under 20 år boende i Upplands-Bro kommun får utnyttja spåret gratis. I avtalet skrivs även in att klubben ska ordna två tillfällen per normalsäsong för gratis provapåaktivitet riktat mot barn och ungdomar som inte har så stor vana att genomföra vinteraktiviteter. Kommunen kan bidra med att sprida information om när dessa tillfällen genomförs. Vidare behöver ett kompletterande beslut fattas om delegation till kultur- och fritidschefen om rätt att besluta om bidrag till föreningar. Idag har enbart vissa handläggande tjänstemän den rätten och ej kultur- och fritidschefen. I början av nästa år kommer nämndens samtliga delegationer att ses över. Med ovan som bakgrund föreslår Tillväxtkontoret att Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att ingå treårigt avtal med Bro-Bålsta golfklubb om stöd för konstsnöspår i enlighet med tjänsteskrivelse, samt att delegera till kultur- och fritidschefen att besluta om bidrag till föreningar. Barnperspektiv Föreslaget innebär att barn och ungdomar ges bra tillfälle att utöva skidåkning i kommunen samt att de som är mindre vana vid vinteraktiviteter får möjlighet introduceras i skidåkning, vilket är positivt. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef

148 Sidan 148 av 204 Upplands-Bro kommun Datum (4)

149 Sidan 149 av 204 Ärende 3

150 Sidan 150 av 204

151 Tillväxtkontoret Susanna Evert Sidan 151 av 204 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr (3) Kultur- och fritidsnämnden Uppföljning av internkontrollplan 2014 för Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar godkänna uppföljningen av internkontrollplan för Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning Enligt kommunens reglemente för intern kontroll och styrning (antaget ) ska nämnderna årligen: uppdatera anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna fastställa kontroll- och åtgärdsplan med bas i verksamhetens riskanalyser följa upp arbetet med intern styrning och kontroll rapportera till kommunstyrelsen nämndens arbete med intern styrning och kontroll Uppföljningsrapporten av kontroll- och åtgärdsplanen för nämndens internkontroll 2014 bifogas till ärendet. Merparten av de identifierade riskerna i kontroll- och åtgärdsplanen har hanterats på ett tillfredsställande sätt. De risker som inte har hanterats i enlighet med årets kontroll- och åtgärdsplan kommer att tas med i det fortsatta arbetet med internkontroll. Om de fortfarande bedöms som prioriterade kommer de att tas med i nästa års kontroll- och åtgärdsplan för nämnden. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 17 november 2014 Kontroll- och åtgärdsplan 2014 med uppföljningsrapport: Kultur- och fritidsnämnden Reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun Ärendet På hösten 2013 gjorde kultur- och fritidsavdelningens ledningsgrupp en riskanalys tillsammans med Tillväxtkontorets kvalitetsstrateg för att identifiera interna risker i de olika verksamheterna. Analysen låg till grunden för den

152 Sidan 152 av 204 Sida 2 kontroll- och åtgärdsplan för 2014 som nämnden antog i november Det är denna kontroll- och åtgärdsplan som nu följs upp. Kultur- och fritidsnämnden kommer att anta ett förslag till ny internkontrollplan i februari Uppföljning av kontroll- och åtgärdsplanen Merparten av de identifierade riskerna i kontroll- och åtgärdsplanen har hanterats på ett tillfredsställande sätt. Till exempel har rutinerna för nyckelhantering förbättrats, en dokumenthanteringsplan håller på att tas fram och rutiner för kontroll av privat tankning på kommunens tankkort finns nu på plats. Risken för godtycklighet vid beslut om bidrag har hanterats i och med att man har tagit fram kriterier för kulturprojektbidrag. Risken för stöld och svinn vid biljett- och kontanthantering har bara delvis hanterats eftersom varken simhallen eller kulturhuset är i full drift. Det saknas fortfarande ett biljettsystem för kulturhuset. Risken för att det finns litteratur på biblioteken som anses kränkande kommer att hanteras i och med att man tar fram en ny biblioteksplan våren Om intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll syftar till att förbättra styr- och uppföljningsprocesser i en organisation. Internkontrollen ska vara en integrerad del av verksamhetsutvecklingen och planeringen. I Tillväxtkontorets internkontroll utgår vi från COSO-ramverket (COSO står för The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission). Det är ett internationellt ramverk som tagits fram för att stödja ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll. Exempel på verktyg ur ramverket är riskanalys, riskinventering, kontroller och åtgärder för att hantera riskerna. Basen i internkontrollarbetet är en riskanalys där processer med riskmoment har identifierats. Riskanalysen genomfördes 2013 av kultur- och fritidsavdelningens ledningsgrupp tillsammans med Tillväxtkontorets kvalitetsstrateg. Tillväxtkontorets definition av en risk är: Osäkerhetsmoment i interna processer och arbetssätt som kan hota måluppfyllelsen och orsaka ekonomisk skada eller förtroendeskada. Barnperspektiv Systematiskt arbete med intern styrning och kontroll åligger varje nämnd enligt kommunens internkontrollreglemente och kommunallagen. Eventuella brister i interna rutiner och processer kan naturligtvis ha påverkan på barn och unga precis som på vuxna. I förlängningen skapar en god intern styrning och kontroll en tryggare kommun för alla medborgare. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är i stor utsträckning riktade till barn och unga. Det är därför av vikt att avdelningens internkontroll är av god kvalitet.

153 Sidan 153 av 204 Sida 3 TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Susanna Evert Kvalitetsstrateg Bilagor: Kontroll- och åtgärdsplan 2014 med uppföljningsrapport: Kultur- och fritidsnämnden Reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun Kopia av beslut till: Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen

154 Sidan 154 av 204 Uppföljning - Kontroll- och åtgärdsplan 2014: Kultur- och fritidsnämnden Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Uppföljning Fakturahantering Otydligt vad vi betalar för Sannolikhet: medel Konsekvens: låg/medel Centrala stickprov görs. Egna rutiner att alltid kontrollera leverens innan fakturan betalas. Inga ytterligare åtgärder i nuläget Nyckelhantering In- och utkvittering av nycklar vid lokaluthyrning fungerar dåligt. Sannolikhet: hög Konsekvens: hög Kvittens finns. Fritidskonsulent kontrollerar bokningssystem. Fritidskonsulent utvecklar dialog med kundcenter tillsammans med assistent. Löpande Fritidskonsulent Oktober 2014 i kultur och fritids ledningsgrupp Åtgärderna är genomförda och fungerar nu. Dokumenthanteri ng E-post hanteras inte som allmän handling Sannolikhet: hög Konsekvens: medel/hög En början till dokumenthanterings plan har startats av kansliet. Utbildning av alla medarbetare i offentlighet och sekretess. Våren 2014 Kultur- och fritidschef följer upp med kansliet. Oktober 2014 i kultur och fritids ledningsgrupp En dokumenthanteringsplan har upprättats och kommer att behandlas av nämnden första halvåret Avdelningen driver fortsatt internt arbete och utbildning i offentlighet och sekretess. Lokaluthyrning Annan verksamhet (hets mot folkgrupp, alkoholförtäring etc) än den som är tänkt pågår i lokalen Sannolikhet: hög Konsekvens: hög Kontroll av säkerhet i lokalen. Kontroll av kunden. Dokumentation kring hyresgäster som inte sköter sig finns. Inga ytterligare åtgärder i nuläget.

155 Sidan 155 av 204 Bidragshantering Godtycklighet vid beslut om utbetalning av bidrag. Favorisering. Sannolikhet: medel Konsekvens: hög Dualitet vid utbetalning av särskilt stöd finns. 1 Kulturgruppen kontrollerar kulturbidragen och bedömningen görs i gruppen. Kriterier för bidragen finns. Prioriterad åtgärd. Omgående Kulturintendent Oktober 2014 i kultur och fritids ledningsgrupp Genomfört gällande kulturprojektbidrag. Gruppen består av kulturintendent, bibliotekschef, kulturskolechef. Biljett- och kontanthantering Stöld, förskingring, svinn. Stort person-beroende. Otydliga rutiner när det sköts av praktikanter/tillfälliga anställda Sannolikhet: medel Konsekvens: hög Dualitet när man räknar kassan i simhallen finns. Utvärdera biljettsystem, inkl kundcenterns delaktighet (t ex ticnet). Rutin för kontanthantering tas fram. Prioriterad åtgärd. System: Oktober 2014 Rutin: påbörjas omgående Kulturgrupp och kundcenter Rutin följs upp mars 2014 i kultur och fritids ledningsgrupp, system följs upp mars 2015 i kultur och fritids ledningsgrupp Ej genomfört pga att både Kulturhuset och simhallen inte är i full drift. Simhallen har infört system med sluten sedelhantering. Det saknas ett biljettsystem för Kulturhuset. Upphandling, bristande dokumentation vid direktupphandlin g Förtroende-skada, vite Sannolikhet: låg Konsekvens: hög Centralt arbete med framtagande av riktlinjer pågår. Avvakta centrala riktlinjer Fordonshanterin g Privat tankning på kommunens tankkort Sannolikhet: låg Konsekvens: hög Körjournaler skrivs. Kontrollerar körjournal och förbrukning görs regelbundet. Rimlighetsbedömnin g görs. Anläggningsch ef Mars och oktober 2014 i kultur och fritids ledningsgrupp Rutiner finns för kontroll. Genomförs vår och höst. 1 Dualitet innebär att en extra person kontrollerar en handläggares hantering av en fråga, en dubbelkoll för att undvika godtycklighet i hanteringen.

156 Sidan 156 av 204 Miljö- och hälsoskydd simhallen Bristande vattenkvalitet som gör besökare sjuka Sannolikhet: låg Konsekvens: hög Vattenprover dokumenteras enligt rutin 2-4 ggr per dag. Stickprov från miljö en gång per månad. Rutin för åtgärder om kvaliteten försämras finns på plats (egenkontrollpärm). Inga ytterligare åtgärder behövs. Rutiner uppdateras regelbundet. Inköp och gallring av litteratur Litteratur som anses kränkande finns på kommunens bibliotek Sannolikhet: låg Konsekvens: hög Ställningstagande kring hur litteratur som kan vara kränkande ska hanteras tas fram. Påbörjas januari 2014 Bibliotekschef Mars och oktober 2014 i kultur och fritids ledningsgrupp Kommer att hanteras i samband med att ny biblioteksplan tas fram första halvåret Mutor och bestickning En policy är framtagen och fastställd av Kommunfullmäktige 2011 Gå igenom policyn med alla medarbetare Första tertialet 2014 Alla chefer I Tillväxtkontorets ledningsgrupp och kultur och fritids ledningsgrupp i samband med delårsbokslut Genomgången på APT under våren 2014.

157 Sidan 157 av 204 Reglemente och tillämpning för intern styrning och kontroll I Upplands-Bro kommun

158 Sidan 158 av 204 Innehåll Reglemente för intern styrning och kontroll Syfte Definition Omfattning Kommunstyrelsen Nämnderna Bolagsstyrelsen Kommundirektör Kontorschef samt verkställande direktör Verksamhetsansvarig Styrning och uppföljning Årlig plan Årlig uppföljning... 5 Tillämpning av reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun Bakgrund och syfte Förtydligande av definitionen COSO-ramverket Fokus på riskhantering Ständig förbättring Integrerad del i styrprocessen Nämnd/verksamhetsspecifika anvisningar och mallar Roller och ansvar av 12

159 Sidan 159 av 204 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr Ersätter Gäller fr.o.m U U xx-xx Reglemente för intern styrning och kontroll 1 Syfte Reglementet syftar till att Upplands-Bro kommun ska ha en god intern styrning och kontroll i sin verksamhet. Till reglementet finns tillämpningar samt nämndernas/bolagens anvisningar och mallar för arbetet med intern styrning och kontroll i den egna verksamheten. 2 Definition Intern styrning och kontroll är generellt definierad som en process, utförd av en organisations styrelse, ledning och annan personal, utformad för att ge rimlig försäkran om att målen uppfylls inom följande kategorier: Effektivitet och produktivitet i verksamheten. Tillförlitlig (finansiell) rapportering. Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Ur COSO: s ramverk för Internal Control Omfattning Detta reglemente gäller för den kommunala verksamheten i sin helhet samt för de kommunägda bolagen, vilka ägs av kommunen till minst 50 %. 4 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för den övergripande interna styrningen och kontrollen för hela kommunen. Dessutom ansvarar Kommunstyrelsen för att säkerställa tillfredsställande intern styrning och kontroll i de verksamheter de är direkt ansvariga för samt att följa upp och bedöma nämndernas och bolagsstyrelsernas hantering av den interna styrningen och kontrollen för sina verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för att upprätta en övergripande organisation för att säkerställa arbetet i tjänstemannaorganisationen. 5 Nämnderna Kommunallagen 6 kap 7 : 3 av 12

160 Sidan 160 av 204 Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. För Upplands-Bro kommun innebär detta att nämnderna ansvarar för intern styrning och kontroll i sina egna verksamheter genom att: Fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna och årligen uppdatera dessa. Årligen fastställa kontroll- och åtgärdsplan med bas i verksamhetens riskanalyser Årligen följa upp arbetet med intern styrning och kontroll Årligen rapportera till kommunstyrelsen nämndens arbete med intern styrning och kontroll 6 Bolagsstyrelsen Bolagsstyrelserna för de kommunägda bolagen har motsvarande ansvar som nämnderna har för sin verksamhet, det innebär att Bolagsstyrelsen ansvarar för att bolaget, inom ramen för detta reglemente och tillhörande ramverk, säkerställer den interna styrningen och kontrollen inom bolaget Bolagsstyrelsen fastställer anvisningar, mallar och/eller rutiner för arbetet med intern styrning och kontroll i den egna verksamheten Bolagsstyrelsen rapporterar årligen till Kommunstyrelsen hur bolagets interna styrning och kontroll fungerar, vilka kontroller och åtgärder som genomförts samt resultatet av dessa 7 Kommundirektör Kommundirektören ansvarar för att ta fram det underlag som årligen stödjer det övergripande arbetet med intern styrning och kontroll. 8 Kontorschef samt verkställande direktör Kontorschef respektive VD har det yttersta verksamhets- och resultatansvaret inför nämnden respektive bolagsstyrelsen samt uppgiften att tydliggöra mål och ansvar i organisationen. I detta ansvar ligger att kontorschef respektive VD ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern styrning och kontroll. Det innebär att: Med utgångspunkt i de fastställda tillämpningarna organisera verksamheten för att på effektivaste sätt nå målen 4 av 12

161 Sidan 161 av 204 Ha det yttersta ansvaret för att verksamhetens processer och rutiner finns dokumenterade och följs upp Kontorschef respektive VD är skyldig att löpande rapportera till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. Eventuella avvikelser ska snarast rapporteras till nämnd eller styrelse. Det är kontorschefens eller VD:s ansvar att omgående ta initiativ till åtgärder. 9 Verksamhetsansvarig De ansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa beslutade regler och anvisningar om intern styrning och kontroll samt att informera medarbetare om innebörden av dessa. Vidare ska de verka för att medarbetarna arbetar mot uppställda mål och att arbetsmetoder som används bidrar till en god intern styrning och kontroll. Brister i den interna styrningen och kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad eller den funktion som är utsedd för ändamålet. 11 Styrning och uppföljning Arbetet med intern styrning och kontroll styrs via reglemente, tillämpning samt de nämndspecifika anvisningar som fastställts. Arbetet grundar sig på COSO-ramverkets verktyg och principer och syftar till att nå ständig förbättring i verksamheterna. Arbetet ska vara integrerat i styrprocessen. 12 Årlig plan Nämnderna och bolagsstyrelserna fastställer årligen en plan för specifika åtgärder och kontroller i verksamheterna med grund i riskanalysen, en så kallad kontroll- och åtgärdsplan. 13 Årlig uppföljning Verksamheten rapporterar årligen till nämnderna uppföljningen av den kontroll- och åtgärdsplan som fastställts för året, samt det löpande arbetet i processer, riktlinjer och rutiner. Nämnderna rapporterar årligen till Kommunstyrelsen verksamhetens arbete med intern styrning och kontroll. 5 av 12

162 Sidan 162 av 204 Tillämpning av reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun 1. Bakgrund och syfte Från 1990-talet och framåt har intern styrning och kontroll i kommunal verksamhet fått ökat fokus, och 2000 förstärkte man ansvaret i Kommunallagen. Lagtexten förstärker de förtroendevaldas roll och tydliggör att det yttersta ansvaret för tillräcklig intern styrning och kontroll ligger hos nämnden. I Upplands-Bro kommun fastställdes 2002 ett reglemente för intern styrning och kontroll. Reglementet anger till exempel att nämnderna har ansvar för att fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i den egna verksamheten. Till reglementet finns bland annat stödmall för internkontrollplan framtagen av ekonomistaben. Det uppdaterade reglementet och dessa tillämpningar har baserats på COSO-ramverkets komponenter, på idén att intern styrning och kontroll ska vara en cykel av ständig förbättring, att det är en del av kommunens styrprocess och med större fokus på riskanalys och riskhantering än på enskilda kontroller. 2. Förtydligande av definitionen Intern styrning och kontroll (ISK) definieras som ett gemensamt angreppssätt för en organisations interna styrning (t ex mål, processer, riktlinjer och rutiner) och dess uppföljning (rapportering, analyser, kontroller och undersökningar), samt hur styrningen och uppföljningen hänger ihop och stödjer varandra. Intern styrning och kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa: att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv, det vill säga god ekonomisk hushållning, att informationen om verksamheten och om den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig, att de regler och riktlinjer som finns följs, att möjliga risker inringas, bedöms och förebyggs. För att allt detta ska kunna säkerställas blir det uppenbart att den interna kontrollen behöver vara en integrerad del av det vardagliga arbetet, att den inte är en isolerad aktivitet. Den vävs in i och berör många delar och processer i verksamheten: organisationen med tydliga och dokumenterade åtaganden, ansvar och befogenheter; personalens förutsättningar, kunskaper och attityder; verksamhetens styr- och rapporteringssystem. 1 1 Ur På den säkra sidan, Sveriges Kommuner och landsting 6 av 12

163 Sidan 163 av 204 Det innebär Genomtänkt och fungerande styr- och kontrollprocess krävs för att nå målen Risker att inte nå målen är fokus för processen Processen syftar till att ge en rimlig försäkran om att målen nås Processen ska vara ett stöd för och inkludera ledningen, inte reduceras till formalia Processen bör utformas från en gemensam grund, för att skapa transparens och tillgodose krav från externa intressenter Att man tar till åtgärder det vill säga styrsignaler och kontroller, för att reducera riskerna Att verksamhetsledningen ansvarar och stödjer 3. COSO-ramverket COSO-ramverket är ett amerikanskt ramverk som vedertaget används för arbetet med intern styrning och kontroll både i privat och offentlig verksamhet, men främst inom offentlig verksamhet. Ramverket innehåller verktyg för ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll och är grunden för arbetet i Upplands-Bro kommun. COSO-ramverket består av fem komponenter. Kontrollmiljö. Det är viktigt att sätta in den interna kontrollen i sitt sammanhang, i den omgivning som den interna kontrollen verkar i och påverkas av. Kontrollmiljön utgörs bland annat av lagar och andra regelverk, organisation, ansvar och befogenheter. Informella faktorer som värdegrund, intern kultur och ledarskap är minst lika viktiga. Tillåter klimatet en öppen dialog om brister eller problem? Hur agerar ledningen i olika situationer? Riskanalys. Det konkreta arbetet med intern kontroll behöver bygga på en riskbedömning. Vilka risker eller hot kan finnas? Hur troligt är det att dessa förekommer och hur allvarliga bedömer vi deras konsekvenser på förtroende, verksamhet och ekonomi? Kontrollaktiviteter. Intern kontroll består i praktisk gärning av många olika rutiner och kontrollaktiviteter. Det är både sådana som är inbyggda i det löpande arbetet och särskilda uppföljande kontrollinsatser vid bestämda tidpunkter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och brister. Information och kommunikation. Ett starkt system för intern kontroll behöver tydlig och löpande information och kommunikation mellan medarbetare och ledning. Informationen fungerar som smörjmedel och skapar också motivation alla behöver veta vad som gäller. Medarbetare behöver information om uppdrag, ansvar, förutsättningar, rutiner m m. Ledningen behöver information för att kunna styra. Förtroendevalda behöver information för att kunna besluta, följa upp, omprioritera. 7 av 12

164 Sidan 164 av 204 Tillsyn. Det är viktigt att hålla efter hur den interna kontrollen fungerar så att inte rutiner glöms bort, förringas eller blir förslappade. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering säkrar att systemet hålls igång och förbättras. Upplands-Bro kommun tillämpar alla komponenterna och fokus ligger på riskhantering riskanalys, kontrollplan och tillsyn. 4. Fokus på riskhantering I Upplands-Bro kommun fokuserar processen på hantering av risker, vilka hotar kommunens måluppfyllelse, kan leda till ekonomisk skada eller förtroendeskada. 4.1 Måluppfyllelse Upplands-Bro kommun styrs av ett antal politiska målbilder som på kort och lång sikt anger önskade förbättringar, förändringar och ett varumärke som stödjer den långsiktiga visionen. Riskhanteringen stödjer arbetet mot kort- och långsiktiga mål genom att verksamheten sätter in åtgärder för att hantera risker som är hot mot måluppfyllelse. Intern styrning och kontroll är således en del av målstyrningsprocessen i kommunen. 4.2 Ekonomisk skada Riskhanteringen syftar även till att minimera att kommunen utsätts för ekonomisk skada till exempel genom förskingring och osäkra processer med stor manuell hantering eller där enskilda tjänstemän har för stor makt utan kontroller. 4.3 Förtroendeskada Att kommunen utsätts för någon typ av korruption kan inte bara orsaka ekonomisk skada utan även förtroendeskada. Ett starkt förtroende, en känsla av att verksamheten är välskött, är grundläggande för ett bra varumärke. Under de senaste åren har ett flertal kommunala verksamheter och kommunägda bolag varit granskade och uppmärksammande i media i kölvattnen av dålig intern styrning och kontroll: Göteborg, Solna och Gävle är bara exempel. 5. Ständig förbättring Arbetet med intern styrning och kontroll ska vara en cykel av ständig förbättring. Om kontroller genomförda ett år visar på brister i verksamheten ska det senast nästa år planeras för åtgärder för att hantera bristerna. Krävs budgetmedel ska åtgärderna så snart som möjligt hanteras i budgetprocessen. 5.1 Övergripande risker och åtgärdsplaner Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens övergripande riskhantering. Riskanalys och framtagande av åtgärds- och kontrollplan alternativt strategier för riskhantering tas fram av kommundirektören med stöd av kommunledningsgruppen, revideras och följs upp årligen. 8 av 12

165 Sidan 165 av Verksamhetsspecifika risker och årliga åtgärdsplaner Nämnden/bolagsstyrelsen ansvarar för de egna verksamheternas riskhantering. Kontoren/bolagen genomför riskanalys och förbereder underlag för riskprioritering. Prioriteringen kan göras tillsammans med respektive nämnds/styrelses presidium och tjänstemännen föreslår kontroller och åtgärder till de prioriterade riskerna. Dessa kontroller och åtgärder blir nämndens/styrelsens årliga kontroll- och åtgärdsplan. I samband med att kontroll- och årgärdsplanen följs upp görs en riskinventering: Om kontrollerna visat på avvikelser ska åtgärder sättas in Om åtgärder har genomförts ska kontroller sättas in för att säkerställa åtgärdernas effektivitet Om åtgärder och kontroller visar på tillfredsställande fungerande process revideras risken. Eventuellt sätts stickprov eller löpande kontroller in för att säkerställa åtgärderas efterlevnad. Kommunstyrelsen tar ställning till riskhanteringen i de egna verksamheterna likväl som de kommunövergripande riskerna. 5.3 Riskhantering löpande i verksamhetsprocesser Förutom den årliga riskhanteringen i verksamheterna sker löpande riskhantering i specifika processer. De olika processerna som löper i verksamheterna synas regelbundet, kartläggs och riskmoment hanteras. Ansvaret för denna löpande hantering är verksamhetsansvariga. Prioriterade processer bör vara de där pengar hanteras eller där stora effektiviseringsmöjligheter finns. Varje år rapporterar verksamheterna vilken/vilka process/er som varit prioriterad samt vilka åtgärder som utförts. 6. Integrerad del i styrprocessen Intern styrning och kontroll fungerar som ett gemensamt angreppssätt för en organisations interna styrning, dess uppföljning samt hur styrningen och uppföljningen hänger ihop och stödjer varandra. Det är helt enkelt naturligt att arbetet ingår i kommunens styrprocess vilken styr planering och uppföljning av mål och medel. 9 av 12

166 Sidan 166 av Årshjul för arbetet Riskanalys görs av tjänstemännen i samband med att nämnden fastställer sitt budgetförslag. Riskbedömningen görs utifrån de nämndmål som nämnden skrivit fram i sitt förslag. Detta sker vanligtvis under augusti eller september. Kontroll- och åtgärdsplan fastställs i samband att nämndbudgeten fastställs, i december eller januari. Uppföljning av kontroller och åtgärder sker i samband med delårsbokslut och verksamhetsberättelse Internkontrollrapport från verksamheterna till nämnd sker samtidigt med att kontrolloch åtgärdsplan för nästa år fastställs, i december och januari Bilden visar årshjul för momenten i styrprocessen samt i processen för intern styrning och kontroll 10 av 12

167 Sidan 167 av Nämnd/verksamhetsspecifika anvisningar och mallar Varje nämnd fastställer anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll för den egna verksamheten. Anvisningarna ska ha sin grund i reglementet och dessa tillämpningar men även anpassas efter verksamhetsspecifika styrsystem som till exempel kvalitetsledningssystem. Samordning mellan nämndernas anvisningar och mallar bör göras så långt det är möjligt. 8. Roller och ansvar 8.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens övergripande riskhantering samt för riskhanteringen i de verksamheter som rapporterar direkt till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar även för att följa upp och bedöma hur nämnderna och bolagen hanterar riskerna för sina verksamheter. 8.2 Nämnderna/bolagsstyrelserna Nämnderna ansvarar för riskhanteringen i sina egna verksamheter: Årligen fastställa kontroll- och åtgärdsplan med bas i verksamhetens riskanalyser Årligen följa upp arbetet med intern styrning och kontroll Fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna och årligen uppdatera dessa. Årligen rapportera till kommunstyrelsen 8.3 Kommundirektör och kommunledningsgrupp Ansvarar för att genomföra årlig riskanalys för att identifiera kommunövergripande risker samt att ta fram strategier, kontroller och/eller åtgärder för att hantera dessa över tid. Riskanalysen ska göras utifrån de övergripande mål som gäller för mandatperioden samt utifrån kommunens långsiktiga vision. Regelbunden uppföljning av de övergripande riskerna och strategierna ingår i ansvaret samt att följa upp hur övrig verksamhet arbetat med intern styrning och kontroll. Kommundirektören tillsammans med kommunledningsgruppen ansvarar för att samordna arbetet centralt och upprätta den organsation som är nödvändig för att styra och stödja verksamheterna i processen. 8.4 Kontorschefer/VD Kontorschefer/VD ansvarar för att ta fram det stöd som behövs för att de egna verksamheterna ska kunna arbeta i processen, både resursmässigt och genom rutiner, riktlinjer och mallar. Kontorschefen/VD är ytterst ansvarig mot nämnd/bolagsstyrelse för att arbetet med intern styrning och kontroll fungerar tillfredsställande i verksamheten. Det innebär, förutom grundkompetens inom intern styrning och kontroll, regelbunden uppföljning samt kravställning på verksamheterna att arbeta systematiskt och ta fram de rutiner, riktlinjer och processbeskrivningar som är nödvändiga för en kvalitetssäkrad verksamhetsutövning. Kontorschefen ansvarar för att omedelbart rapportera eventuella oegentligheter till kommundirektör och ekonomistab. 11 av 12

168 Sidan 168 av Avdelnings- och enhetschefer Ansvarar för att följa de centrala och verksamhetsspecifika styrdokument som finns till stöd för arbetet. De ansvarar även för att ständigt förbättra, analysera och dokumentera sin verksamhet (enligt punkt 5.3), för att säkerställa grundkunskap om intern styrning och kontroll hos sina medarbetare samt att omedelbart rapportera eventuella oegentligheter till närmaste chef eller ekonomistaben. 8.6 Ekonomistaben Ekonomistaben har ett centralt samordningsansvar för processen för intern styrning och kontroll. Det innebär att vara rådgivande till kommundirektör, kommunledningsgrupp och verksamheter i framtagande av anvisningar och rutiner, driva det centrala utvecklingsarbetet och samordna uppföljningen. Det innebär också att bedöma allvarlighetsgraden i rapporter kring egentligheter samt föreslå åtgärder till kommundirektör eller kommunstyrelse. Ekonomistaben har också ett övergripande ansvar för att kvalitetssäkra de ekonomiska processerna i kommunen, att kartlägga dessa och analysera riskfyllda moment i hanteringen. 8.7 Alla medarbetare Alla medarbetare har ett ansvar för att utföra sina uppdrag på ett korrekt och kvalitetssäkrat sätt, att hushålla med kommunens medel och effektivisera sitt eget arbete där det är möjligt. Varje medarbetare är skyldig att rapportera eventuella oegentligheter till sin chef eller ekonomistaben, samt att uppmärksamma om mer kunskap i ämnet behövs för egen del. 12 av 12

169 Sidan 169 av 204 Ärende 4

170 Sidan 170 av 204

171 Tillväxtkontoret Sidan 171 av 204 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Susanna Evert Kultur- och fritidsnämnden Anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar Fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll enligt Tillväxtkontorets förslag Sammanfattning Enligt reglementet för intern kontroll (KF ) fastslås att nämnderna ansvarar för intern styrning och kontroll i sina egna verksamheter. I detta ingår bland annat att årligen uppdatera anvisningarna för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna. Kultur- och fritidsnämndens anvisningar har uppdaterats i linje med reglementet för intern kontroll och styrning som antogs av kommunfullmäktige i maj Anvisningarna är inte förändrade i sak, men några formuleringar har ändrats för att stämma bättre överens med reglementets beskrivningar. Beslutsunderlag Intern styrning och kontroll, anvisning för Kultur- och fritidsnämnden Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 20 november 2014 Reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun Ärendet Enligt reglementet för intern kontroll (KF ) fastslås att nämnderna ansvarar för intern styrning och kontroll i sina egna verksamheter. I detta ingår bland annat att årligen uppdatera anvisningarna för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna. Kultur- och fritidsnämndens anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll utgår från COSO-ramverket och följer samma systematiska arbetssätt som övriga Tillväxtkontoret. Nyckelmomenten är den riskanalys som varje avdelning gör tillsammans med Kvalitetsstrategen, kontroll- och åtgärdsplanen samt den årliga rapporteringen till nämnden. Arbetet med intern styrning och kontroll är en del av styrprocessen för budgetarbetet och den målstyrningsmodell som Tillväxtkontoret arbetar utifrån. Anvisningarna har uppdaterats i linje med reglementet för intern kontroll som antogs av kommunfullmäktige i maj Anvisningarna är inte förändrade i sak, men några formuleringar har ändrats för att stämma bättre överens med reglementets beskrivningar.

172 2(2) Sidan 172 av 204 Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Susanna Evert Kvalitetsstrateg Bilagor: 1. Intern styrning och kontroll, anvisning för Kultur- och fritidsnämnden 2. Reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun Kopia av beslut till: Kommunrevisorerna, Kommunstyrelsen

173 Sidan 173 av 204 Intern styrning och kontroll Anvisning för Kultur- och fritidsnämnden Fastställd vid Kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2015-xx-xx Susanna Evert Tillväxtkontoret Sida 1 av 7

174 Sidan 174 av 204 Innehåll Intern styrning och kontroll... 1 Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Årscykel för systematisk planering och uppföljning... 3 Framtagande av kontroll- och åtgärdsplan... 5 Uppföljning och rapportering... 6 Sida 2 av 7

175 Sidan 175 av 204 Bakgrund Upplands-Bro kommun har ett fastställt Reglemente för intern kontroll från 2014 (KF ). I reglementet framgår det att nämnderna ansvarar för intern styrning och kontroll i sina egna verksamheter genom att: Fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna och årligen uppdatera dessa. Årligen fastställa kontroll- och åtgärdsplan med bas i verksamhetens riskanalyser Årligen följa upp arbetet med intern styrning och kontroll Årligen rapportera till kommunstyrelsen nämndens arbete med intern styrning och kontroll Vidare framgår det att kontorschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern styrning och kontroll. Kontorschefen har det yttersta ansvaret för att verksamhetens processer och rutiner finns dokumenterade och följs upp. Kontorschefen är också skyldig att löpande rapportera till nämnden hur den interna kontrollen fungerar, och att vidta åtgärder vid eventuella avvikelser. Som grund för sin internkontroll ska nämnderna genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Arbetet grundar sig på COSO-ramverkets verktyg och principer och syftar till att nå ständig förbättring i verksamheterna. Baserat på riskanalysen fastställer nämnderna en plan för specifika åtgärder och kontroller i verksamheterna, en så kallad kontroll- och åtgärdsplan. Årscykel för systematisk planering och uppföljning Tillväxtkontoret tillämpar samma arbetssätt för de fyra nämnder som kontoret rapporterar till: Kultur- och fritidsnämnden, Bygg- och miljönämnden, Tekniska nämnden och Kommunstyrelsen: Kontroll- och åtgärdsplan fastställs i samband att nämndbudgeten fastställs, i december eller januari. Uppföljning av kontroller och åtgärder sker i samband med delårsbokslut och verksamhetsberättelse Sida 3 av 7

176 Sidan 176 av 204 Årshjul som visar Tillväxtkontorets systematiska arbete med planering och uppföljning. De röda fälten anger politiska moment, de gula tjänstemannaarbete och de blåa den individuella nivån, varje medarbetares planering och uppföljning. Den kursiva texten anger uppföljningsmoment. Målsättningen är att arbetet med den interna styrningen och kontrollen ska ske enligt samma systematiska arbetssätt som övrig planering och uppföljning på Tillväxtkontoret. Avvikelser från tidsplanen kan förekomma, exempelvis vid valår. Sida 4 av 7

177 Sidan 177 av 204 Framtagande av kontroll- och åtgärdsplan Riskanalys Syfte Riskanalysen är en del av Tillväxtkontorets styrmodell, med syftet att identifiera hot mot måluppfyllelse och göra en handlingsplan för hur dessa ska hanteras. Definition Riskerna definieras som Osäkerhetsmoment i interna processer och arbetssätt som kan hota måluppfyllelsen och orsaka ekonomisk skada eller förtroendeskada. Arbetssätt Under ledning av kvalitetsstrateg gör verksamheten en riskanalys ur det interna perspektivet. Resultatet av riskanalysen är en riskkarta där riskerna placeras utifrån deras bedömda sannolikhet och konsekvens. Verksamheterna gör också en bedömning av hur bra verksamheten är på att hantera risken idag. Det tas med andra ord hänsyn till befintliga åtgärder och deras effektivitet för att värdera påverkan och sannolikhet nettorisk. Kvalitetsstrategen leder och driver arbetet och ansvarar för att påminna verksamheterna när det är dags för revidering av den befintliga riskkartan. Verksamhetsansvarig ansvarar för att arbetet med intern styrning och kontroll för det egna ansvarsområdet genomförs enligt framtagna riktlinjer och arbetssätt, samt för att ta hjälp av kvalitetsstrategen. Kvalitetsstrateg och verksamhetsansvarig rapporterar löpande till kontorschef som ansvarar för det övergripande arbetssättet för kontoret och för gemensamma risker för alla verksamheter. Kontroll- och åtgärdsplan När riskkartan är framtagen analyserar kvalitetsstrategen tillsammans med verksamhetsansvarig de risker som kommit fram och prioriterar risker för åtgärd under nästa kontroll- och åtgärdsperiod, vanligtvis kommande verksamhetsår. Sida 5 av 7

178 Sidan 178 av 204 Prioriteringen görs utifrån Riskernas sannolikhet och konsekvens Den befintliga riskhanteringen En realistisk bedömning av vad verksamheten klarar att hantera under ett år. De prioriterade riskerna blir grunden för kontroll- och åtgärdsplanen. Kontroller och åtgärder tas fram av kvalitetsstrateg och verksamheten tillsammans, kvalitetsstrategen leder arbetet och verksamhetsansvarig ansvarar för att det genomförs. Kontroll- och åtgärdsplanen görs enligt följande modell: Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning I vilken process har vi hittat risker? Den prioriterade risk som framkommit i riskanalysen Vad görs idag för att hantera risken? Vem ansvarar för dessa? Nya åtgärder/ kontroller som ska genomföras. När ska kontrollerna genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ansvarar för kontroller/ åtgärder? Hur och när sker uppföljning? Kontroll- och åtgärdsplanen föreslås för beslut i samband med fastställandet av internbudgeten för respektive nämnd. Uppföljning och rapportering Enligt årscykeln för planering och uppföljning sker en verksamhetsplanering på våren, när verksamheterna förbereder budgetarbetet och en på hösten när verksamheterna konkretiserar verksamhetsplaneringen. I samband med dessa två tillfällen genomförs också planering och uppföljning av arbetet med intern styrning och kontroll. Arbetsmoment Genomgång av genomförda åtgärder och kontroller enligt kontroll- och åtgärdsplan. Kvalitetsstrategen leder arbetet, verksamhetsansvarig ansvarar för att det genomförs. Analys av genomförda kontroller och åtgärder. Hur har dessa påverkat risken? Vad har framkommit vid kontrollerna och finns det behov av ytterligare kontroller och åtgärder? Vid behov av nya ska dessa infogas i nästa års kontroll- och åtgärdsplan. Kvalitetsstrategen leder arbetet, verksamhetsansvarig ansvarar för att det genomförs Sida 6 av 7

179 Sidan 179 av 204 Genomgång och diskussion i Tillväxtkontorets ledningsgrupp Rapportering Uppföljningen och analysen sammanställs till en rapport per nämnd/styrelse. Kvalitetsstrategen ansvarar för rapporteringen. Rapporteringen sker skriftligen och presenteras för nämnd/styrelse. Rapporterna från nämnderna delges Kommunstyrelsen och kommunens revisorer, rapporten till Kommunstyrelsen delges kommunens revisorer. Sida 7 av 7

180 Sidan 180 av 204 Reglemente och tillämpning för intern styrning och kontroll I Upplands-Bro kommun

181 Sidan 181 av 204 Innehåll Reglemente för intern styrning och kontroll Syfte Definition Omfattning Kommunstyrelsen Nämnderna Bolagsstyrelsen Kommundirektör Kontorschef samt verkställande direktör Verksamhetsansvarig Styrning och uppföljning Årlig plan Årlig uppföljning... 5 Tillämpning av reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun Bakgrund och syfte Förtydligande av definitionen COSO-ramverket Fokus på riskhantering Ständig förbättring Integrerad del i styrprocessen Nämnd/verksamhetsspecifika anvisningar och mallar Roller och ansvar av 12

182 Sidan 182 av 204 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr Ersätter Gäller fr.o.m U U xx-xx Reglemente för intern styrning och kontroll 1 Syfte Reglementet syftar till att Upplands-Bro kommun ska ha en god intern styrning och kontroll i sin verksamhet. Till reglementet finns tillämpningar samt nämndernas/bolagens anvisningar och mallar för arbetet med intern styrning och kontroll i den egna verksamheten. 2 Definition Intern styrning och kontroll är generellt definierad som en process, utförd av en organisations styrelse, ledning och annan personal, utformad för att ge rimlig försäkran om att målen uppfylls inom följande kategorier: Effektivitet och produktivitet i verksamheten. Tillförlitlig (finansiell) rapportering. Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Ur COSO: s ramverk för Internal Control Omfattning Detta reglemente gäller för den kommunala verksamheten i sin helhet samt för de kommunägda bolagen, vilka ägs av kommunen till minst 50 %. 4 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för den övergripande interna styrningen och kontrollen för hela kommunen. Dessutom ansvarar Kommunstyrelsen för att säkerställa tillfredsställande intern styrning och kontroll i de verksamheter de är direkt ansvariga för samt att följa upp och bedöma nämndernas och bolagsstyrelsernas hantering av den interna styrningen och kontrollen för sina verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för att upprätta en övergripande organisation för att säkerställa arbetet i tjänstemannaorganisationen. 5 Nämnderna Kommunallagen 6 kap 7 : 3 av 12

183 Sidan 183 av 204 Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. För Upplands-Bro kommun innebär detta att nämnderna ansvarar för intern styrning och kontroll i sina egna verksamheter genom att: Fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna och årligen uppdatera dessa. Årligen fastställa kontroll- och åtgärdsplan med bas i verksamhetens riskanalyser Årligen följa upp arbetet med intern styrning och kontroll Årligen rapportera till kommunstyrelsen nämndens arbete med intern styrning och kontroll 6 Bolagsstyrelsen Bolagsstyrelserna för de kommunägda bolagen har motsvarande ansvar som nämnderna har för sin verksamhet, det innebär att Bolagsstyrelsen ansvarar för att bolaget, inom ramen för detta reglemente och tillhörande ramverk, säkerställer den interna styrningen och kontrollen inom bolaget Bolagsstyrelsen fastställer anvisningar, mallar och/eller rutiner för arbetet med intern styrning och kontroll i den egna verksamheten Bolagsstyrelsen rapporterar årligen till Kommunstyrelsen hur bolagets interna styrning och kontroll fungerar, vilka kontroller och åtgärder som genomförts samt resultatet av dessa 7 Kommundirektör Kommundirektören ansvarar för att ta fram det underlag som årligen stödjer det övergripande arbetet med intern styrning och kontroll. 8 Kontorschef samt verkställande direktör Kontorschef respektive VD har det yttersta verksamhets- och resultatansvaret inför nämnden respektive bolagsstyrelsen samt uppgiften att tydliggöra mål och ansvar i organisationen. I detta ansvar ligger att kontorschef respektive VD ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern styrning och kontroll. Det innebär att: Med utgångspunkt i de fastställda tillämpningarna organisera verksamheten för att på effektivaste sätt nå målen 4 av 12

184 Sidan 184 av 204 Ha det yttersta ansvaret för att verksamhetens processer och rutiner finns dokumenterade och följs upp Kontorschef respektive VD är skyldig att löpande rapportera till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. Eventuella avvikelser ska snarast rapporteras till nämnd eller styrelse. Det är kontorschefens eller VD:s ansvar att omgående ta initiativ till åtgärder. 9 Verksamhetsansvarig De ansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa beslutade regler och anvisningar om intern styrning och kontroll samt att informera medarbetare om innebörden av dessa. Vidare ska de verka för att medarbetarna arbetar mot uppställda mål och att arbetsmetoder som används bidrar till en god intern styrning och kontroll. Brister i den interna styrningen och kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad eller den funktion som är utsedd för ändamålet. 11 Styrning och uppföljning Arbetet med intern styrning och kontroll styrs via reglemente, tillämpning samt de nämndspecifika anvisningar som fastställts. Arbetet grundar sig på COSO-ramverkets verktyg och principer och syftar till att nå ständig förbättring i verksamheterna. Arbetet ska vara integrerat i styrprocessen. 12 Årlig plan Nämnderna och bolagsstyrelserna fastställer årligen en plan för specifika åtgärder och kontroller i verksamheterna med grund i riskanalysen, en så kallad kontroll- och åtgärdsplan. 13 Årlig uppföljning Verksamheten rapporterar årligen till nämnderna uppföljningen av den kontroll- och åtgärdsplan som fastställts för året, samt det löpande arbetet i processer, riktlinjer och rutiner. Nämnderna rapporterar årligen till Kommunstyrelsen verksamhetens arbete med intern styrning och kontroll. 5 av 12

185 Sidan 185 av 204 Tillämpning av reglemente för intern styrning och kontroll i Upplands-Bro kommun 1. Bakgrund och syfte Från 1990-talet och framåt har intern styrning och kontroll i kommunal verksamhet fått ökat fokus, och 2000 förstärkte man ansvaret i Kommunallagen. Lagtexten förstärker de förtroendevaldas roll och tydliggör att det yttersta ansvaret för tillräcklig intern styrning och kontroll ligger hos nämnden. I Upplands-Bro kommun fastställdes 2002 ett reglemente för intern styrning och kontroll. Reglementet anger till exempel att nämnderna har ansvar för att fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i den egna verksamheten. Till reglementet finns bland annat stödmall för internkontrollplan framtagen av ekonomistaben. Det uppdaterade reglementet och dessa tillämpningar har baserats på COSO-ramverkets komponenter, på idén att intern styrning och kontroll ska vara en cykel av ständig förbättring, att det är en del av kommunens styrprocess och med större fokus på riskanalys och riskhantering än på enskilda kontroller. 2. Förtydligande av definitionen Intern styrning och kontroll (ISK) definieras som ett gemensamt angreppssätt för en organisations interna styrning (t ex mål, processer, riktlinjer och rutiner) och dess uppföljning (rapportering, analyser, kontroller och undersökningar), samt hur styrningen och uppföljningen hänger ihop och stödjer varandra. Intern styrning och kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa: att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv, det vill säga god ekonomisk hushållning, att informationen om verksamheten och om den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig, att de regler och riktlinjer som finns följs, att möjliga risker inringas, bedöms och förebyggs. För att allt detta ska kunna säkerställas blir det uppenbart att den interna kontrollen behöver vara en integrerad del av det vardagliga arbetet, att den inte är en isolerad aktivitet. Den vävs in i och berör många delar och processer i verksamheten: organisationen med tydliga och dokumenterade åtaganden, ansvar och befogenheter; personalens förutsättningar, kunskaper och attityder; verksamhetens styr- och rapporteringssystem. 1 1 Ur På den säkra sidan, Sveriges Kommuner och landsting 6 av 12

186 Sidan 186 av 204 Det innebär Genomtänkt och fungerande styr- och kontrollprocess krävs för att nå målen Risker att inte nå målen är fokus för processen Processen syftar till att ge en rimlig försäkran om att målen nås Processen ska vara ett stöd för och inkludera ledningen, inte reduceras till formalia Processen bör utformas från en gemensam grund, för att skapa transparens och tillgodose krav från externa intressenter Att man tar till åtgärder det vill säga styrsignaler och kontroller, för att reducera riskerna Att verksamhetsledningen ansvarar och stödjer 3. COSO-ramverket COSO-ramverket är ett amerikanskt ramverk som vedertaget används för arbetet med intern styrning och kontroll både i privat och offentlig verksamhet, men främst inom offentlig verksamhet. Ramverket innehåller verktyg för ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll och är grunden för arbetet i Upplands-Bro kommun. COSO-ramverket består av fem komponenter. Kontrollmiljö. Det är viktigt att sätta in den interna kontrollen i sitt sammanhang, i den omgivning som den interna kontrollen verkar i och påverkas av. Kontrollmiljön utgörs bland annat av lagar och andra regelverk, organisation, ansvar och befogenheter. Informella faktorer som värdegrund, intern kultur och ledarskap är minst lika viktiga. Tillåter klimatet en öppen dialog om brister eller problem? Hur agerar ledningen i olika situationer? Riskanalys. Det konkreta arbetet med intern kontroll behöver bygga på en riskbedömning. Vilka risker eller hot kan finnas? Hur troligt är det att dessa förekommer och hur allvarliga bedömer vi deras konsekvenser på förtroende, verksamhet och ekonomi? Kontrollaktiviteter. Intern kontroll består i praktisk gärning av många olika rutiner och kontrollaktiviteter. Det är både sådana som är inbyggda i det löpande arbetet och särskilda uppföljande kontrollinsatser vid bestämda tidpunkter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och brister. Information och kommunikation. Ett starkt system för intern kontroll behöver tydlig och löpande information och kommunikation mellan medarbetare och ledning. Informationen fungerar som smörjmedel och skapar också motivation alla behöver veta vad som gäller. Medarbetare behöver information om uppdrag, ansvar, förutsättningar, rutiner m m. Ledningen behöver information för att kunna styra. Förtroendevalda behöver information för att kunna besluta, följa upp, omprioritera. 7 av 12

187 Sidan 187 av 204 Tillsyn. Det är viktigt att hålla efter hur den interna kontrollen fungerar så att inte rutiner glöms bort, förringas eller blir förslappade. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering säkrar att systemet hålls igång och förbättras. Upplands-Bro kommun tillämpar alla komponenterna och fokus ligger på riskhantering riskanalys, kontrollplan och tillsyn. 4. Fokus på riskhantering I Upplands-Bro kommun fokuserar processen på hantering av risker, vilka hotar kommunens måluppfyllelse, kan leda till ekonomisk skada eller förtroendeskada. 4.1 Måluppfyllelse Upplands-Bro kommun styrs av ett antal politiska målbilder som på kort och lång sikt anger önskade förbättringar, förändringar och ett varumärke som stödjer den långsiktiga visionen. Riskhanteringen stödjer arbetet mot kort- och långsiktiga mål genom att verksamheten sätter in åtgärder för att hantera risker som är hot mot måluppfyllelse. Intern styrning och kontroll är således en del av målstyrningsprocessen i kommunen. 4.2 Ekonomisk skada Riskhanteringen syftar även till att minimera att kommunen utsätts för ekonomisk skada till exempel genom förskingring och osäkra processer med stor manuell hantering eller där enskilda tjänstemän har för stor makt utan kontroller. 4.3 Förtroendeskada Att kommunen utsätts för någon typ av korruption kan inte bara orsaka ekonomisk skada utan även förtroendeskada. Ett starkt förtroende, en känsla av att verksamheten är välskött, är grundläggande för ett bra varumärke. Under de senaste åren har ett flertal kommunala verksamheter och kommunägda bolag varit granskade och uppmärksammande i media i kölvattnen av dålig intern styrning och kontroll: Göteborg, Solna och Gävle är bara exempel. 5. Ständig förbättring Arbetet med intern styrning och kontroll ska vara en cykel av ständig förbättring. Om kontroller genomförda ett år visar på brister i verksamheten ska det senast nästa år planeras för åtgärder för att hantera bristerna. Krävs budgetmedel ska åtgärderna så snart som möjligt hanteras i budgetprocessen. 5.1 Övergripande risker och åtgärdsplaner Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens övergripande riskhantering. Riskanalys och framtagande av åtgärds- och kontrollplan alternativt strategier för riskhantering tas fram av kommundirektören med stöd av kommunledningsgruppen, revideras och följs upp årligen. 8 av 12

188 Sidan 188 av Verksamhetsspecifika risker och årliga åtgärdsplaner Nämnden/bolagsstyrelsen ansvarar för de egna verksamheternas riskhantering. Kontoren/bolagen genomför riskanalys och förbereder underlag för riskprioritering. Prioriteringen kan göras tillsammans med respektive nämnds/styrelses presidium och tjänstemännen föreslår kontroller och åtgärder till de prioriterade riskerna. Dessa kontroller och åtgärder blir nämndens/styrelsens årliga kontroll- och åtgärdsplan. I samband med att kontroll- och årgärdsplanen följs upp görs en riskinventering: Om kontrollerna visat på avvikelser ska åtgärder sättas in Om åtgärder har genomförts ska kontroller sättas in för att säkerställa åtgärdernas effektivitet Om åtgärder och kontroller visar på tillfredsställande fungerande process revideras risken. Eventuellt sätts stickprov eller löpande kontroller in för att säkerställa åtgärderas efterlevnad. Kommunstyrelsen tar ställning till riskhanteringen i de egna verksamheterna likväl som de kommunövergripande riskerna. 5.3 Riskhantering löpande i verksamhetsprocesser Förutom den årliga riskhanteringen i verksamheterna sker löpande riskhantering i specifika processer. De olika processerna som löper i verksamheterna synas regelbundet, kartläggs och riskmoment hanteras. Ansvaret för denna löpande hantering är verksamhetsansvariga. Prioriterade processer bör vara de där pengar hanteras eller där stora effektiviseringsmöjligheter finns. Varje år rapporterar verksamheterna vilken/vilka process/er som varit prioriterad samt vilka åtgärder som utförts. 6. Integrerad del i styrprocessen Intern styrning och kontroll fungerar som ett gemensamt angreppssätt för en organisations interna styrning, dess uppföljning samt hur styrningen och uppföljningen hänger ihop och stödjer varandra. Det är helt enkelt naturligt att arbetet ingår i kommunens styrprocess vilken styr planering och uppföljning av mål och medel. 9 av 12

189 Sidan 189 av Årshjul för arbetet Riskanalys görs av tjänstemännen i samband med att nämnden fastställer sitt budgetförslag. Riskbedömningen görs utifrån de nämndmål som nämnden skrivit fram i sitt förslag. Detta sker vanligtvis under augusti eller september. Kontroll- och åtgärdsplan fastställs i samband att nämndbudgeten fastställs, i december eller januari. Uppföljning av kontroller och åtgärder sker i samband med delårsbokslut och verksamhetsberättelse Internkontrollrapport från verksamheterna till nämnd sker samtidigt med att kontrolloch åtgärdsplan för nästa år fastställs, i december och januari Bilden visar årshjul för momenten i styrprocessen samt i processen för intern styrning och kontroll 10 av 12