Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn



Relevanta dokument
Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Trefastransformatorn

LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Trefastransformatorn

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Enfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Laborationer Växelström trefas

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Elteknik - inlämning 1

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

KAPITEL 5 MTU AB

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

1 Grundläggande Ellära

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Sammanfattning av likströmsläran

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

1 Ellärans grunder 1.1 Potential, elektriskt fält, ström och ledare

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Induktans Induktans Induktans Induktans

Verifieringsmätningar av transformator för lokal kompensering

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Tabellsamling säkringsfri teknik 2003:3 Specifika drifter Skydd av lsp/lsp transformatorer

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Synkrongeneratorn och trefas

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

1 Resistansmätning Kontinuitetskontroll av PE-ledaren

Ägande/ övertagande av IKN-nät

Vi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv sidan.

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Tentamen Elenergiteknik

Sortimentöversikt / innehåll

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

lindningarna som uppsida (högspänningssida) resp. nedsida N 1 varv medan den sekundära lindningen har N 2

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

EXAMENSARBETE. Reläskyddsinställningar för transformatorer. Claes Lundström Högskoleingenjörsexamen Elkraftteknik

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

A156TG Elkrafttekniska beräkningar och elkvalitet. 7,5 högskolepoäng. Lycka till!

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar

Effekt och mätning av effekt

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Ström- och Effektmätning

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

Transkript:

s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra En av orsakerna till att växelström blivit den vanligaste strömarten är att transformatorn ger möjlighet till enkel och effektiv transformering mellan olika spänningar/strömmar. s arbetssätt 1

s i tomgång dφ( t) e1 ( t) = N = dt Den anslutna spänningen: Magnetflödet: Primära emk:ns effektivvärde blir: Uttrycket kallas transformatorformeln. Flödet Φ är samma i båda lindningarna och då gäller: E E = 4.44* f * * Φˆ 1 =.44* f * * Φˆ 1 N 2 4 N2 Division av uttrycken ger transformatorns spänningsomsättning som är lika med varvomsättningen: I 0 är mycket liten och E 1 = U 1. Sekundärledningen är strömlös => E 2 = U 2 2

Tomgångsström Den magnetomotoriska kraften mmk = I 0 *N driver flödet Φ genom den järnkärnan med det magnetiska motståndet, reluktansen, S. I 0 *N = Φ*S (jfr U = I*R) Växelflödet Φ ger hysteres- och virvelströmsförluster (järnförluster) i kärnan. Förlusterna är aktiva och ger värme. Dessutom finns det en reaktiv komposant eftersom lindningarna ger induktiva bidrag. I 0 = * cosϕ Tomgångsströmmen kan därför delas upp i en aktiv komposant: p I o 0 I 0 = * sinϕ och en reaktiv komposant: q I o 0 Från spänningskällan tar transformatorn den aktiva tomgångseffekten: Vidare tar transformatorn ut den reaktiva tomgångseffekten: Den skenbara tomgångseffekten är: 3

vid belastning R1, R2 är ledningsresistanser X1, X2 är läckreaktanser På sekundärsidan driver emk:n E 2 strömmen I 2 genom belastningen. Motsvarande effekt måste tillföras primärlindningen av primärströmmen I 1. Flödet i järnkärnan är samma på primär-och sekundärsidan dvs: N 1 I 1 + N 1 I 0 = N 2 I 2 För medelstora och stora transformatorer kan I 0 försummas och N 1 I 1 = N 2 I 2 eller: s förluster Tomgångsprov Primär märkspänning U 1M P F0 och I 0 avläses på en wattmeter P F = U I [W] 0 0 0 cosϕ0 4

Kortslutningssprov Den tillförda märkströmmen I 1M injusteras så att kortslutningsströmmen I 1K blir lika stor som märkströmmen. Kortslutningseffekten P FKM och U 1K avläses. U 1K är mycket mindre än U 1M vilket innebär att I 0 och P F0 kan försummas. Den uppmätta kortslutningseffekten P FKM är lika med de totala belastningförlusterna P FBM vid märkström vilket ger: 5

Enfastransformatorns ekvivalenta schema (OBS R 1K i figuren) 6

s spänningsfall Belastad icke ideal enfastransformator Lasten Z B är induktiv dvs strömmen I 2 är en vinkel φ 2 efter spänningen U 2. 7

s effekt Skenbar effekt Aktiv effekt Verkningsgrad 8

Trefas krafttransformatorn Uppbyggnad På varje ben placeras en benlindningssats som består av en lindningsfas för uppspänningslindningen och en lindningsfas för nedspänningslindningen. Ordet lindning är en benämning på alla lindningsdelar som hör till samma märkspänning. En trefastransformator har därför två lindningar. Varje lindning har tre lindningsfaser. 9

Trefaskopplingar En transformators tre lindningsfaser kan kopplas i Y- eller D-koppling. 10

Trefastransformatorns ekvivalenta krets I allmänhet vill man använda det ekvivalenta schemat för spänningsfalls och förlustberäkningar. Ofta avser beräkningarna symmetriska belastningsfall och görs per ekvivalent y-fas. Storleken på impedanserna kan bestämmas med uppgifterna på transformatorns märkskylt. Några formler: Kortslutningseffekt: Impedanser på primär/sekundärsida: Beräkning av reaktansen: Impedansen Z 2K kan beräknas ur: P = P = R I = R X Z FKM FBM N R 2 2 3* 2 K * 2M 3* 1K * 1M 2 2 U * 2 2 M 2 1 1 * k = R K = R K N1 U1M = Z R 2 2 2K 2K 2K U Z Z 2M 2 K = = * = 3 * I 2M u 100 U 3 * I 2M I uz * 100 U 2 2M 3 * S M 11

Trefastransformatorns spänningsfall Observera att systemet är symmetriskt och att beräkningarna görs på ekvivalent Y-fas. Trefastransformatorns effekter Omsättningsreglering Omsättningen brukar kunna varieras med 2 till 5% kring sitt märkvärde. Enkla omsättningskopplare får bara manövreras i spänningslöst tillstånd. 12

s kylning 13

Kopplingsart Uppspänningslindningens uttag märks med A, B, C och nolluttag med N. Nedspänningslindningens uttag märks med a, b, c och nolluttag med n. YNd5 innebär att uppspänningssidan är Y-kopplad och att nedspänningssidan är D-kopplad och ligger 150 grader efter uppspänningslindningen. 14

Ny Teknik, december 2006 15

Svar: 2.1 50 varv 2.2 U 2 = 2.5 V I 2 = 2.5 ma 2.5 96.1 % 2.6 U 2 = 385.5 V η = 96.6 % 25.6 A 2.7 I 1M = 14.4 A I 2M = 25.1 A 2.8 I 1M = 25.1 A I 2M = 25.1 A 230/230 V 2.17 10.4 kv, 133 V 0 16