Dokumentation från seminarium om export av kommunal kompetens

Promemoria 2012-12-10 Delegationen för hållbara städer M 2011:01 Utredningssekreterare Anna-Karin Stoltz Ehn Telefon 08-4052660 Mobil 070-3822660 E-post anna-karin.stoltz-ehn@regeringskansliet.se Dokumentation från seminarium om export av kommunal kompetens Sammanfattning och slutsatser Kapacitetsbyggande, skärpt koordinering samt ökat fokus på kundbehov och affärsprocessen är några rekommendationer från seminariet Behovet av kapacitetsbyggande på flera nivåer 1 i form av ökad medvetenhet om innebörden av kommunal kompetens, analys och ökad förståelse för affärsprocessen, aktörers olika roller inklusive skärpt koordinering samt riktad finansiering och forskning är några centrala rekommendationer från seminariet. Dessutom efterfrågades en tydligare svensk affärsstrategi med kundbehov och affärsprocessen i fokus samt mer framåtsyftande vision och översyn av viss lagstiftning. Vid seminariet konstaterades att en viss kunskapshöjning och ökad samstämmighet kring frågorna om kommunal kompetens som stöd för export har nåtts bland de deltagare som arbetar mest med export av hållbara städer. Detta var inte fallet då SWENTEC först uppmärksammade frågan för cirka fem år sedan. Det framkom att kunskapen och medvetenheten hos kommuner och kommunala bolag om på vilket sätt de kan bidra till export fortfarande behöver höjas, men också spridas till fler kommuner och att det behövs ett nytt tankesätt. Ett antal satsningar, både på nationell och regional nivå, för att främja export av miljöteknik och systemintegrerade lösningar har nyligen startats. En slutsats är att initiativ där staten är med i dialogen och samlar aktörer är trots det fortsatt angelägna. Det behövs också större tydlighet och koordination kring exportfrämjande myndigheters uppdrag, arbetssätt och samverkan också i syfte att koordinera och kraftsamla med andra aktörer både på regional och 1 nationell, regional och kommunal

2 lokal nivå, till exempel branschorganisationer, cleantech-organisationer, kommuner med flera. En annan slutsats är stöd till demo-anläggningar och referensobjekt är mycket viktiga. På seminariet beskrev Bizcat och Usitall sina affärsmodeller för export av systemlösningar. För båda företagen var marknadsanalys av kundbehov samt insikt om vad kompetensen består av, vilken kompetens som kan säljas, avgörande. Umeå kommun presenterade syn och strategi vad gäller kompetensexport samt begreppet staden som system. Umeå talade om vikten av både export och import av kompetens, det vill säga vikten av ömsesidigt lärande. Sweco Environment som gav en reflektion på många år av exportprojektarbete manade till nya former för samverkan över gränserna men också tålamod. Normaltid för att lyckas sälja in en affär är minst 10 år. Detta är några av slutsatserna från seminariet Nya affärsmodeller för export av systemlösningar inom stadens tekniska system, som arrangerades av Delegationen för hållbara städer i samverkan med Energimyndigheten, Exportrådet, Tillväxtverket och Vinnova den 26 september 2012. Bakgrund Kommuner har sedan flera årtionden byggt upp en kompetens av systemlösningar när det gäller utveckling och drift av stadens vatten-, avfalls- och energisystem. Detta gör de skandinaviska länderna unika på marknaden. Frågan om hur kompetensen hos kommuner kan användas för att öka svensk miljöteknikexport har sedan några år fått ökad uppmärksamhet och nya modeller för export och samverkansformer har vuxit fram. Ett femtiotal särskilt inbjudna personer, verksamma inom området, deltog på seminariet. Programmet innehöll en forskarutblick om export av systemlösningar, presentation av några exportfrämjande myndigheters roller och ansvar, samt presentationer av affärsmodeller och reflektioner från ett mindre konsultföretag, en kommun, ett kommunalt bolag och ett större konsultföretag. Syftet med konferensen var att diskutera och lära om hur kommunal kompetens kan användas för att stärka svensk export samt uppmärksamma nya affärsmodeller och ytterligare utvecklingsbehov.

3 De två huvudfrågorna på seminariet var: Hur kommunal kompetens kan användas för att stärka svensk export av systemlösningar? Vilka affärsmodeller finns och hur fungerar de? Nedan följer ett referat från presentationerna och sammanfattningar av de efterföljande gruppdiskussionerna. Slutligen görs en summering av gruppdiskussionerna och seminariet i sin helhet. Välkommen Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer inledde och välkomnade deltagarna till seminariet. Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad och ledamot i Delegationen för hållbara städer som också var moderator för seminariet uppmärksammade att det händer mycket och det finns ett stort engagemang när det gäller exportfrågor och svenska systemlösningar. Den centrala frågan för dagens seminarium är om och hur kommunerna har någon roll i detta. Sverige är ett föregångsland när det gäller systemintegrerade lösningar, men Sverige är ändå ett mycket litet land i sammanhanget. Katarina menade att det är dags att samla ihop oss och att alla behövs i det här arbetet. Katarina underströk att hon har förhoppningar om att vi tillsammans kan komma fram till några slutsatser. För utmaningen är att snabba på processen. Både omställningsprocessen mot mer hållbara lösningar för världen och exportmöjligheterna för svenska företag. Världens megastäder; stora problem och stora affärsmöjligheter? Olof Hjelm, professor i industriell miljöteknik, Linköpings universitet, presenterade pågående forskning på området. Olof talade om två projekt som han arbetar med; Megatech, miljöteknik till Mexico City och Kairo (finansierat av VINNOVA), och Affärsmodeller för export av kommunal miljöteknik (Tekniska verken, Industrial Ecology Research Program). Olof berättade att det är lätt att få en känsla av uppgivenhet när man studerar frågan om miljöteknikspridning i stora megastäder som Kairo och Mexico City. Behoven är naturligtvis väldigt stora - och befintlig infrastruktur och byggnader är oerhört komplicerat att få grepp om. Olof diskuterade möjligheterna och problem med att nyttiggöra kompetens för att lösa stora komplex problem. För att kunna utveckla städerna så byggs det idag även på jordbruksmark. Emellertid används framsynt teknik och byggnaderna är energieffektiva. När det gäller avfallshantering så finns det små exempel på sortering men det är i sammanhanget försumbart. En slutsats är att det trots

4 allt finns en stor kunskap om miljöteknik på dessa emerging markets men att den avgörande frågan för en utveckling i rätt riktning är policyfrågan. Eller rättare sagt avsaknaden av policy 2. Det handlar om att vilja. Foton tagna i Kairo :Olof Hjelm Olof fortsatte med att ställa frågan Varför ska vi exportera miljöteknik? Olof menade att svaret på frågan kan formas utifrån tre punkter: Tillväxtfokus, hållbarhetsfokus och attraktionsfokus. Bland annat kan konstateras att den svenska miljöteknikbranschen är en underpresterande bransch. Här finns alltså en potential för tillväxt som ännu inte har realiserats. När det gäller hållbarhetsfrågan så vet vi att det finns ett stort behov av miljötekniklösningar i världen. Emellertid så är det först när tekniken används som tekniken verkligen bidrar till hållbarhet. Den tredje punkten handlade om fokus på attraktivitet. Det vill säga att Sverige har anseende om att vara långt framme när det gäller miljöteknik och hållbara lösningar och det gäller att vidmakthålla denna plats. Olof menar dock att vi inte är ensamma om att tycka att våra lösningar är bäst och refererar till en översyn om vad olika länder profilerar sig på. Översynen visar att Österrike sticker ut och säger att de är bäst på miljöteknik och hållbara lösningar. Olof avslutade med att rikta en fråga till 2 En policy är en avsiktsförklaring och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. En policy kan även syfta på processen att fatta viktiga beslut i en organisation, exempelvis utarbetande av olika program, inriktningsmål, ekonomiska prioriteringar och beslut fattade beroende på vad de får för konsekvens för organisationen. Policys kan ses som politiska, organisatoriska, ekonomiska och administrativa mekanismer som skapats för att nå ett eller flera mål. Antecknarens notering, källa: Wikipedia

seminariedeltagarna. Vad är det som gör att en borgmästare i Mexico City ska välja just svensk miljöteknik? Hur ser roller och ansvarsfördelning mellan några exportfrämjande myndigheter ut? Korta presentationer från fyra myndigheter som på olika sätt arbetar för att främja export följde; Exportrådet, Energimyndigheten, Tillväxtverket och VINNOVA. Håkan Dahlfors från Exportrådet inledde och utgick från en modell för främjande och som visade att det är centralt att påverka beslutsfattare i tidiga skeden. 5 Håkan anser att det är svårt att sälja svensk teknik på en omogen marknad. Det måste finnas någon policy och struktur annars är det svårt att sälja svenska lösningar, i generell bemärkelse, då vi har många små företag och våra lösningar ofta utvecklade utifrån svenska förhållanden där systemlösningar är vanliga. Han berättade vidare om hur Exportrådet arbetar med och påverka beslutsfattare i tidiga skeden så att dessa får ökad kunskap och probleminsikt för att kunna utveckla policy och strukturer för hållbara lösningar. Utgångspunkterna för ett effektivt exportfrämjande i tidiga skeden innehåller fyra komponenter som är viktiga att ta i beaktande. De fyra delarna är dörröppnare, budskap, budbärare och bevis. Dörröppnare kan till exempel vara en minister eller generaldirektör från myndighet. Budskapet är vilka erfarenheter vi har i Sverige. Effektiva budbärare kan vara olika aktörer till exempel svenska städer och kommuner som hanterat utmaningarna i realiteten. Bevis är de implementerade lösningarna och

6 anläggningarna med verifierbara resultat. Vidare är det viktigt att för varje exportfrämjande verksamhet analysera och matcha aktörer för de olika beståndsdelarna. Håkan berättade vidare om ett lyckosamt exempel av exportfrämjande i Sydney angående smarta nät. Då hade man med sig alla relevanta aktörer som kunde möta sina motsvarigheter i Sydney, till exempel Regeringskansliet, Stockholms stad, Energimyndigheten, representanter från Ericsson, ABB med flera. Håkan menar att en viktig del framöver är att bli bättre på att tydligare koppla främjandet och affärsprocessen till företagens behov. Ludvig Lindström från Energimyndigheten tog vid och utgick från samma modell när han exemplifierade hur Energimyndigheten arbetat med att främja svensk biogasteknik i Indien. För att skapa trovärdighet deltog och medverkade även ett antal svenska kommuner i en delegationsresa till Indien. Efter många möten och mycket arbete lyckades man utveckla och bygga en demo-anläggning i Indien. Det var nu som arbetet med kompetensöverföring började på allvar. Om demo-anläggningen föll väl ut så innebar det ökade möjligheterna att påverka policy-utvecklingen i delstaten och senare kanske även i andra indiska delstater och på sätt har man kunna skapa en marknad för svenska företag. Andra exempel på hur Energimyndigheter arbetar med att bearbeta marknaden i tidiga skeden är genom att medverka och arrangera möten med motparter på internationella konferensen som t.ex. World Urban Forum, Greenbuild i USA och ytterligare ett antal städer i Indien och samt även i Ryssland.

7 Helen Bålman från Tillväxtverket fortsatte att berätta hur de blir en kugge i exportfrämjandet genom att stödja affärsutveckling för små och stora företag både nationellt och internationellt, i programmet Miljödriven Tillväxt och Demo Miljö. Programmet Miljödriven tillväxt har tre delprogram; 1. Miljödriven tillväxt för företagsnätverk som stöder systemlösningar, affärsutveckling, stöd och samordning vid upphandling. 2. Miljödriven tillväxt för enskilda företag, affärsutveckling och upphandling som handlar om att utveckla säljorganisationen, identifiera potentiella kunder, skapa affärserbjudande till kunder, rådgivning vid anbud/offertskrivning samt kompetensutveckling i upphandlingsprocessen. 3. Miljödriven export som är ett regeringsuppdrag 2012-2014, startade som en pilot, fokuserar på kompetensutveckling av säljorganisationen, marknadsstudier av externa marknader samt bearbetning av kontakter för att få till stånd avtal. Utöver detta har Tillväxtverket ansvar för programmet Demo Miljö som är ett planeringsbidrag mellan partner om miljöteknik i de länder där Sverige avvecklar sitt bistånd, det vill säga Botswana, Namibia, Sydafrika, Indien, Kina och Vietnam (SIDAS utfasningsländer). Ebba Lindegren från VINNOVA avslutade presentationen av myndigheternas arbete genom att berätta om hur VINNOVA bidrar i främjandet av export samt summera hur respektive myndighets arbete är tänkt att kugga i varandra. Just samverkan är ett av VINNOVAS huvudfokus. Samverkan mellan universitet och forskningsinstitut, liksom mellan offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. VINNOVA har regeringens uppdrag att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Uppdraget har breddats då innovation också är ett brett begrepp. Under 2011 identifierade myndigheten fyra samhällsutmaningar; framtidens hälsa och sjukvård, hållbara attraktiva städer, informationsstäder 3.0 och konkurrenskraftig produktion. När det gäller exportfrämjande så handlar det mycket om att satsa på samverkansprojekt som i förlängningen också kan bidra till framtida export. Bland annat samfinansierade VINNOVA, Energimyndigheten och Tillväxtverket företaget Bizcats idé om nya affärsmodeller för nyttjande av kommunal kompetens vid export. Avslutningsvis lyfte Ebba upp vikten av EU:s initiativ Joint Programme Initiative vilket förmodligen kan bli en plattform för gemensamma myndighetssatsningar även över landsgränser. Till exempel skulle VINNOVA och motsvarande myndighet i till exempel Österrike kunna samfinansiera tidiga satsningar.

8 Hur kan kommunal kompetens användas för att stärka svensk export av systemlösningar för stadens tekniska system? Arne Sandin, Bizcat AB berättade vidare om den affärsmodell för kommunal/offentlig kompetensexport som Bizcat har utvecklat och också arbetar efter tillsammans med ett nätverk av kommuner, företag och experter. Arne inledde med att understryka myndigheternas viktiga roll att stötta företagsutveckling. Det vi har gjort hade inte varit möjligt utan våra svenska myndigheter. Affärsmodellen bygger på tjänstledighetsmodellen 3 och kan i korthet beskrivas som att de som organisation (konsultföretag Bizcat), i dagsläget står för affärsrisken, säljorganisation och administration av personal. De hyr in kompetensen, det vill säga personalen från kommuner för att genomföra uppdrag till exempel förstudier (pre-feasibility studies/masterplans) till kunder. Kärnkompetensen som efterfrågas är just beställarkompetens. Bilden nedan visar översiktligt affärsmodellen. Bizcats mål är att skapa och driva en framgångsrik förtrupp för export av svensk miljöteknik, stötta internationella kunder i de första stegen mot mer hållbarare lösningar och agera som marknads säljplog, för andra svenska verksamheter. Bizcat har genomfört tre förstudier i Storbritannien, en på Nya Zeeland och en i Kanada, samt agerat som rådgivare i ytterligare 3 för beskrivning av olika affärs/organisationsmodeller hänvisas till Swentec rapport Hur kan kompetensen hos kommuner användas vid miljöteknikexport?

arbeten i Storbritannien. Ett antal ytterligare uppdrag pågår över hela världen. Bizcats modell har varit framgångsrik och Arne sammanfattade att det handlar om marknadsförståelse (kundbehoven analyseras först), affärsinriktning(kunden får alltid betala för tjänsten) samt kundbehovsanpassat säljerbjudande (inte någon färdigpaketerad tjänst), erfarenhet och kunskap (inte färdiga lösningar). Bizcat söker alltid upp nära samarbete med lokala aktörer. Bizcats affärsidé bygger på att sälja svensk kompetens så att kunden ska kunna bygga upp sin egen kompetens och sina egna systemlösningar utifrån lokala behov och förutsättningar. I en reflekterande tillbakablick talade Arne om att vi inte hade systemlösningar på 60-70-talet i Sverige. Våra drivkrafter var ökade priser på bränslen, försurade sjöar m.m. Med dessa drivkrafter byggde vi upp systemlösningar och kompetens. Arne frågade sig om vi börjar i fel ände i exportsammanhang och menar att det viktigaste är kundfokus och affärsstrategi. Man måste börja fråga kunden vad det initiala behovet är. 9 Mattias Philipsson, Usitall, Linköping berättade att Tekniska verken i Linköping genom bolaget Usitall har bedrivit internationell exportverksamhet inom ramen för kommunal tjänsteexport sedan 2008. Usitall har positionerat sig i Central- och Östeuropa som en oberoende utvecklare av avfallsförbränningsprojekt. Det innebär att bolaget på kommersiella grunder initierar och utvecklar projekt där förutsättningarna för avfallsförbränning bedöms som gynnsamma. Vid en viss mognad säljs och transfereras projekten till de framtida ägarna.

10 Utgångspunkten vid etableringen av verksamheten baserade sig på följande tre frågeställningar: Vad är vår kärnkompetens i Tekniska verken?, Vad efterfrågar marknaden? och Vad tillåter kommunallagen? Vad avser kärnkompetensen så har Tekniska verken under 60 år framgångsrikt omvandlat avfall till energi och idag projekterar man 6:e generationens avfallsförbränningsanläggning. Marknadens efterfrågan på avfallsförbränning bedöms som gynnsammast i Central- och Östeuropa med ett behov av mer än 200 anläggningar till 2030, anläggningar som dessa länder idag inte själva har kompetens och resurser att själva etablera. Alltså finns här en stor efterfrågan på avfallslösningar som ska kunna uppfylla EU krav. Efter en grundlig analys tillsammans med jurister om vad kommunallagen tillåter och begränsar så konstaterade Tekniska verken i Linköping att kommuner har rätt till tjänsteexport under förutsättning att verksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder, att den kommunala tjänsteexporten inte konkurrenshämmande eller konkurrenssnedvridande och att aktiv riskhantering bedrivs. Se nedan bild. Albert Edman, Umeå kommun började sin presentation med att uppmärksamma att i Europa bor inte de flesta i megastäder utan de allra flest bor i medelstora städer. Umeå är en extremt kunskapsintensiv stad med stor andel forskare. I en global mätning om it-snabbhet i städerna (Akamai) är det endast tre europeiska städer med på topp-60-listan. (16:e plats Umeå, 50:e plats Geneve, och 60:e plats Göteborg). På plats 1-15 finns 15 koreanska och japanska städer.

I Umeå knyts innovationer och systemtänk samman för att ge bästa samhällsekonomi och klimatnytta. Umeås kommunstyrelse vill utveckla samarbeten för hållbar utveckling och lokala och regionala samverkansplattformar, och Albert gav exempel på en rad initierade och verksamma nätverk i Umeå. Umeå kommun vill titta på staden som systemgräns inte byggnaden som systemgräns för energi. I detta sammanhang framfördes behovet av att fördjupa diskussionen kring vilken kompetens kommunen kan bidra med i framtiden. Är det en lagstiftningsdriven utveckling? Verifierbar miljönytta blir allt viktigare i framtidens klimatsmarta samhälle. Det innebär att samarbete med till exempel forskningsinstitut och oberoende utvärderingar av innovationer i ett systemperspektiv blir allt viktigare säljargument. Kommunen har till exempel tillgångar i form av dataleverantör (VA, avfall, värme, el, etc.). Umeå kommun anser att exporten ska göras av starka och innovativa företag där kommunen är en neutral dörröppnare till externa aktörer. Umeå menar också att vi bör ställa oss frågan vad vi behöver importera för att vidareutveckla vårt arbete? Är det arbetskraft, kunskap/kompetens, teknik? Albert sammanfattade kommunens drivkrafter med följande punkter: Attraktiv arbetsgivare intressant att arbeta på en internationell marknad, behålla kompetens, Stärka regionalt näringsliv (konsulter, teknikleverantörer etc), Studiebesök har ett värde i sig, Kommunen katalysator nya företagsetableringar. Erfarenhet av och reflektion kring många år av projektexport Anna Yman, vd Sweco Environment reflekterade över konsultbolagets många år av projektexport. Sweco har arbetat i internationella samhällsbyggnadsprojekt ända sedan 60-talet med planering och byggande av reningsverk, vattenkraft och senare arkitektur och stadsplanerings. En stor skillnad från de tidiga åren på 60 talet är att då gjorde de allting själva. De hade kunskap och kompetens för varje liten detalj. Idag handlar uppdragen till största delen om att vara projektledare, experter och projektövervakare. Fokus ligger i att lära upp och överföra kompetens. Vad är då Swecos framgångsfaktorer? Anna menar att det handlar om relationer. Både långvariga relationerna med kunder och partners samt banker, och förmåga att vara uthålliga. Sweco är för många en stor aktör med många anställda över hela världen. Samtidigt är Sweco fortfarande en mycket liten aktör i de stora globala sammanhangen. Sverige är ett mycket litet land. Och det finns många hinder på vägen inte minst kulturellt. Anna menar att vi måste ha tidsperspektiv. 10 år är normaltid för att sälja in ett projekt. Går det under 10 och närmare 5 11

12 år, då har man varit mycket duktig, haft bra partners med mera. OM man säljer in projekt på kortare tid än 5 år så har man bara tur. Även ett i svenska mått mätt stort företag som Sweco, måste prioritera och fokusera, vilka marknader och vilka projekt ska man lägga tid på. Sweco arbetar i Kina men har fokuserat på tre städer. Och det gäller att vara ihärdig. Har man bestämt sig för ett projekt så kostar det. Anna avslutade med att hon tror att vi måste hitta sätt att hjälpas åt framåt. Vi behöver hitta nya former för samverkan över gränserna men samtidigt vara medvetna om att det tar tid upp till 20 år. Kanske lever vi med en övertro på att det kan gå fortare. Som en avslutning på förmiddagens presentationer beskrev Gert Kindgren, ordförande för Cleantech Östergötland, en bild (se nedan) av hur de ser på affärsprocessen och som kan vara till hjälp både på nationell, regional och på lokal nivå för att öka förståelsen om export av miljöteknik. Gert uppmärksammade också att det helt saknas forskning på försäljning och marknadsföring av systemlösningar för infrastruktur.

13 Dialogcafé samtal i mindre grupper kring dagens frågeställningar Efter lunch samlades deltagarna för att diskutera i mindre grupper kring följande frågeställningar: Hur stor är kunskapen och medvetenheten hos kommuner och kommunala bolag om på vilket sätt en kommun kan bidra till export? Behöver kunskapen höjas? Vilka insatser behövs? Hur kan nationella myndigheterna stärka affärsprocessen och kedjan av exportaktörer. Hur kan kommunal kompetens användas för att stärka svensk export av systemlösningar av stadens tekniska system? Summering utifrån gruppdiskussionerna och helheten av konferensen Flera synpunkter och förslag framkom under gruppdiskussionerna. Ett nyckelord för diskussionerna är behovet av kapacitetsbyggande på flera nivåer 4 i form av ökad medvetenhet om innebörden av kommunal kompetens, analys och ökad förståelse för affärsprocessen, aktörers olika roller inklusive skärpt koordinering samt riktad finansiering och forskning är några centrala ståndpunkter på seminariet. Dessutom efterfrågades en tydligare svensk affärsstrategi med kundbehov och affärsprocessen i fokus samt mer framåtsyftande vision och översyn av viss lagstiftning. Vid seminariet konstaterades att en viss kunskapshöjning och ökad samstämmighet kring frågorna om kommunal kompetens som stöd för export har nåtts bland de deltagare som arbetar mest med export av hållbara städer. Detta var inte fallet då SWENTEC först uppmärksammade frågan för cirka fem år sedan. Det framkom att kunskapen och medvetenheten hos kommuner och kommunala bolag om på vilket sätt de kan bidra till export fortfarande behöver höjas, men också spridas till fler kommuner och att det behövs ett nytt tankesätt. Ett antal satsningar, både på nationell och regional nivå, för att främja export av miljöteknik och systemintegrerade lösningar har nyligen startats. En slutsats är att initiativ där staten är med i dialogen och samlar aktörer är trots det fortsatt angelägna. Det behövs också större tydlighet och koordination kring exportfrämjande myndigheters uppdrag, arbetssätt och samverkan också i syfte att koordinera och kraftsamla med andra aktörer både på regional och lokal nivå, till exempel branschorganisationer, cleantech-organisationer, kommuner med flera. En 4 nationell, regional och kommunal

14 annan slutsats är stöd till demo-anläggningar och referensobjekt är mycket viktiga. Man kan konstatera att det finns ett stort intresse och behov av att fortsätta diskutera frågan om kommunal kompetens och export. Många av de som deltog i seminariet har en god kännedom om frågorna och känner till varandra. Trots det lyckades seminariet sätta olika angreppssätt och affärsmodeller liksom företag och myndigheter i ett sammanhang som bidrog till att skapa en bild av samförstånd kring den problematik som rör försäljning av systemlösningar för kommuner. Detta är viktigt för den fortsatta diskursen angående kommunal tjänsteexport var en röst på seminariet. Diskussionssummering under respektive fråga Delfråga 1: Hur stor är kunskapen och medvetenheten hos kommuner och kommunala bolag om på vilket sätt en kommun kan bidra till export? De flesta grupper ansåg att kunskapen är låg. Bland annat på grund av att kommunledningen inte ser nyttan och därmed inte har den politiska viljan att ta reda på detta. Behöver kunskapen höjas? Fler kommuner bör öka sin medvetenhet om hur deras kompetens kan nyttiggöras. Varje kommun bör ha kunskap om sin kommuns kärnkompetens bland förvaltningar och bolag i det här avseendet gällande del och systemlösningar för stadens infrastruktur. För detta krävs en medvetenhet om den samhällsförändring som pågår där städer globalt sett kommer att spela en allt större roll. I detta sammanhang lyftes också behovet av att uppmärksamma och förtydliga innebörden av begreppet staden som system. Kommunen är organiserad för att leverera inåt, till kommuninvånarna. Man behöver även vända blicken utåt, mot andra marknader, för att kunna utveckla och bygga kunskap inom kommunen. Samtidigt framhölls att inte alla kommuner måste exportera men att det handlar om att kommunerna själva gör ett medvetet val. Det finns många olika sätt att stödja export, vänorter kan vara en drivkraft för ömsesidig kunskapsutveckling och omvärldsbevakning. Vilka insatser behövs för att öka medvetenheten och höja kunskapen? Det framkom att ökad kunskap om affärsmodeller, affärsprocessen och strategier men inte minst klargörande av rättsläget vad gäller kommunallagen och offentlig upphandling behövs. Men framförallt behöver den kunskap som faktiskt finns få ökad spridning. Till exempel kan en riktad informations/kunskapssatsning till kommunerna behövas.

Några föreslog även lagstiftningsändringar. Även information om vilka satsningar som faktiskt pågår behöver få ökad spridning. Här handlar det om att sprida samlad information om flera regeringsuppdrag, forskningsstöd och finansieringsstöd för innovation och utveckling liksom riktade företagsstöd som finns och pågår. Flera ansåg också att även fler aktörer bland offentlig sektor, branschorganisationer, näringsliv och forskning behöver ökad kunskap och bättre överblick om vilken roll kommunal kompetens kan spela i exportsammanhang. Delfråga 2: Hur kan nationella myndigheterna stärka affärsprocessen och kedjan av exportaktörer. Inledningsvis konstaterades att sedan SWENTEC-tiden har mycket utvecklats i positiv riktning. Det är bättre samverkan mellan myndigheterna och flera initiativ har tagits vilket stöder nuvarande process. Bland annat är en koordinering och professionalisering av besökshanteringen på gång. Det framkom flera olika förslag om myndigheternas roll och uppgifter, men överlag var flertalet överens om att myndigheterna bör erbjuda omvärldsbevakning och analyser, samordning och initiativtagande. De bör också ha en roll i att informera och höja kommuners kunskap om exportfrämjande. Dessutom höjdes röster om ökad finansiering och fokusering på affärsutveckling. Ett förslag var att myndigheterna bör stå för viss del av kostnaden för kunskapsöverföring, för att svenska aktörer ska vara konkurrenskraftiga. När det gäller systemlösningar föreslogs att en nationell finansieringsfond skapas. Dessutom behövs stöd för att förtydliga samspelet mellan offentliga aktörer inklusive resultatkrav, uppföljning och utvärdering. Ett förslag som framfördes var att myndigheterna skulle kunna subventionera beställarstöd men då behöver man uppnå en ökad förståelse för hur affärsprocessen för systemlösningar ser ut. Det fördes också en diskussion kring regering och myndigheter som dörröppnare där man menade att olika företag/produkter/lösningar behöver olika stöd. Det råder en kompetensbrist vad gäller systemlösningar. Den kunskap om processen som finns behöver kartläggas och bekräftas. En allmän insikt om betydelsen av aktiv promotion och säljarbete, och en acceptans från myndigheterna att lägga betydligt mer tyngd i detta behövs också. Samspelet mellan myndigheterna bör sättas in i ett mycket tydligare policysammanhang från nationell nivå. Är det ett fossilfritt samhälle som 15

16 är visionen så bör det också genomsyra helheten kring exportstrategi och i myndigheternas arbete. Kommuner kan initiera men inte genomföra affärerna. Den kommunala kompetensen är inte affären i sig men den är ett led i processen och här krävs kostnadstäckning. Och frågan är om vi ska sälja hela system. Eller pusselbitarna som bygger upp systemen. I detta sammanhang kan man vända på frågan och istället för att fråga hur kommunal kompetens kan nyttjas för exportfrämjande fråga sig vilken kommunal kompetens som efterfrågas internationellt. Sammanfattningsvis efterfrågas ökad tydlighet och koordinering samt fokus och prioritering. Hur kan kommunal kompetens användas för att stärka svensk export av systemlösningar av stadens tekniska system? Det enkla svaret är att kommunens roll i första hand är att verifiera att systemet fungerar, dvs. att stärka goda exempel, vara referens och skyltfönster och därmed också stödja genom att lägga tid på att ta emot besök m.m. Det visar hur viktig policynivån är för att stödja kommunens företag. Det svåra är att tillgängliggöra den kunskap som finns inom organisationen i verksamhet som ofta inte tillhör huvudverksamheten. Det fördes också en diskussion om kommuner vill sälja sin tid när kommuner har svårt att frigöra resurser. De jobbar redan 100 %. Mot den bakgrunden finns ju också en ovilja att släppa ifrån sig kompetens. Frågan om kommunens roll i exportfrämjande är bred och till viss del värderingsstyrd, där frågan om kommun och landsting ska få bedriva vinstdrivande uppmärksammades. Branschorganisationen Teknikföretagen har tagit fram en policyrekommendation som lyfter följande behov: Samhällsnytta och affärsnytta drar åt samma håll. För att kunna bygga ett hållbart samhälle behöver Sverige en vidareutvecklad vision för hållbar stadsutveckling. Sverige (regeringen) bör formulera mål för integrerad infrastruktur för en hållbar stadsutveckling. Kommuner och landsting bör ta en central roll i innovationssystemet genom att handla upp nya lösningar och genom att använda innovationsvänlig upphandling.

17 Förslag till handling? Hur ska vi gå vidare? Seminariet avslutades genom att lyssna av gruppdiskussionerna och sammanfattningsvis uppmana till följande förslag till handling som utifrån inkomna synpunkter har omformulerats något: För att åstadkomma en helhetsbild kring frågorna och för att kommunal kompetens kan används som en hävstång för att stärka svensk export och bidra till hållbar utveckling uppmanas: de myndigheter som på något sätt har exportfrämjande uppdrag till exempel Energimyndigheten, Exportrådet, Tillväxtverket och Vinnova att: o gemensamt arbeta för att koordinera sina samlade insatser med regionala och lokala aktörers initiativ, men även med andra nationella aktörer, till exempel branschorganisationer inom stadens infrastruktur och systemteknik. o öka kunskapsspridningen om dessa frågor de regionala organisationerna att samarbeta och komplettera varandra för att stödja kommuner och företag samt koordinera sina samlade insatser med myndigheterna kommunerna att uttrycka sin ambition och vilken roll kommunen vill ha i exportsammanhang samt att koordinera sig med de regionala organisationerna och myndigheterna Efter genomgång av diskussioner och inkomna synpunkter på seminariet framhålls även följande synpunkter och förslag: Mer framåtsyftande vision och mål Tydligare svensk affärsstrategi med kundbehov och affärsprocessen i fokus Stärkt stöd till beställare och företags affärsutveckling Översyn och tydliggörande av rättsläget avseende kommunallagen och lagen om offentlig upphandling Ytterligare frågor att fortsätta att uppmärksamma i den fortsatta diskussionen På vilket sätt kan myndigheterna mest effektivt omfördela resurser så att sälj och promotion får en mer framskjuten roll i exportsatsningarna? Hur bör resultaten av statens satsningar i miljöteknikexport mätas? Hur ser andra länders exportstrategier ut?

18 Bilaga: Program Seminarium om nya affärsmodeller för export av teknik och kunskap om systemlösningar för stadens tekniska system Datum: Den 26 september 2012 Tid: Kl. 10-15 Plats: Näringslivets hus, Storgatan 19, Stockholm - lokal Styrelserummet Program 09.30 Kaffe och mingel 10.00 Välkommen Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer hälsar välkommen Moderator Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad och ledamot av Delegationen för hållbara städer, inleder dagen Världens megastäder; stora problem och stora affärsmöjligheter? Olof Hjelm, professor industriell miljöteknik, Linköpings universitet Hur ser roller och ansvarsfördelning mellan några exportfrämjande myndigheter ut? Ludvig Lindström, Energimyndigheten Håkan Dahlfors, Exportrådet Helen Bålman, Tillväxtverket Ebba Lindegren, Vinnova Hur kan kommunal kompetens användas för att stärka svensk export av systemlösningar för stadens tekniska system? Arne Sandin, vd, Bizcat AB Mattias Philipsson, vd, Usitall AB Albert Edman, utvecklingsstrateg, Umeå kommun Erfarenhet av och reflektion kring många år av projektexport Anna Yman, vd, SWECO Environment 12.00 Lunch 13.00 Dialogcafé samtal i mindre grupper kring dagens frågeställningar Uppsamlande samtal och sammanfattande reflektioner 15.00 Seminariet slutar