Anteckningar från den fortsatta dialogen om staden och dess utvecklingsbehov - som ägde rum mellan kl 18:30 och 22:00 den 13 januari 2008 i Blå hallen, Sala 1. Carola Gunnarsson hälsade alla ca 100 närvarande välkomna 2. Göran Reierstam från Aros arkitekter inledde 3. Anna Jägvald, projektledare Plan för Sala stad, berättade om arbetet med stadens fördjupade översiktsplan och hur denna dialog och Aros arbete fungerar som uppstart/inledning till det arbetet. 4. Håkan Svärd berättade om mötet för Östra kvarteren som äger rum på torsdag 15/1 5. Aros presenterade sina slutsatser 6. Gruppdiskussion i åtta grupper, utifrån uppställda frågeställningar och påståenden. Redovisning av gruppdiskussionerna 1. Hur kan vi arbeta med att framhäva vårt kulturarv och därmed stärka turismen? Viktigt att visa att det finns kultur i staden för förbipasserande. Både med bilder och text och när det händer. Ett landmärke vore även bra. Tex kunde man bygga 155 meter uppåt istället för nedåt som i gruvschakten. Entréerna till gruvan och Måns-Ols borde vara tydligare, det ska vara uppenbart när och hur man kommer in till gruvan eller Måns-Ols. Förstärka skyltning mellan gruvan och centrum. Göra detta till et intressant promenadstråk. Den samlande lokalen som nämndes i presentationen (konsert/kulturhus) behövs för att stärka kulturen och turismen. Någon ytterligare rejäl attraktion behövs tillsammans med och ute vid gruvan. Text älgskådning. Centrum behöver på ett bättre sätt knytas ihop med stadsparken. Staden och parken ska vara ett och samma.
Skapa en unik händelse av Salafestivalsdignitet. 1700-talsfestival, koppla ihop hela historien och klä ut oss. Grundarbetet finns.gör Sveriges största silverring som landmärke att åka igenom på väg n till Sala. Jobba vidare på Silvertemat med en Silvermässa. Sätt igång rådhusklockan. Det borde ordnas återkommande uteaktiviteter på i centrum, och i synnerhet på torget för att locka ut folk. Tex skridskoåkning eller bondens marknad. Det skulle även kunna anordnas en bykamp mellan kommunens byar. Vi behöver förädla sambanden. På samma vis som nämndes i presentationen men med andra ord. Aktivera stråket mellan gruvan och Måns Ols. Gångstråken generellt bör tydliggöras. Vattenytorna skulle kunna göras mer tillgängliga. Kanske skulle man i framtiden kunna åka båt från gruvan och in till staden. Återinför pråmar i dammarna (Pråmån) 2. Var i staden kan ny handel lokaliseras? Vilken sorts kompletterande handel behövs? Volymhandel kan i första hand lokaliseras till Tärnarakan (Ängshagen). I andra hand till Fridhem. Av volymhandel behövs elektronik och byggvaruhandel. Exempelvis Elgiganten/OnOff/Siba/MediaMarkt samt Claes Ohlsson. I östra kvarteren förordas i första hand främst bostäder. Eller kanske en mix mellan kedjor och specialbutiker. Dödens kvarter (Norrbygatan) mellan torget och Östra kvarteren bör återupplivas, likaså Bergmansgatan. Här skulle det passa bra med klädaffärer och nischade specialbutiker. Övrig detaljhandel som behövs är husgeråd, tonårsutbud, sportbutik, möbelaffär och silversmeder. Livsmedelsbutik behövs central, nära torget. Gärna även en saluhall, en ekobutik och bondens marknad. Gallerian kan utvidgas mot hotellet. Varför inte riva hotellet och bygga Ica där istället, med parkering under eller på taket. Uppgradera Ica till Maxi och Coop til Forum
Behöver centrum växa. Ja, centrum behöver växa. Då krymper staden rent känslomässigt och man promenerar längre sträckor och kan utnyttja parkeringsplatser längre ut från kärnan. 3. Vilka behov har kulturlivet för att utvecklas i Sala? Hur kan utveckling ske? Det finns inga naturliga mötesplatser för den äldre generationen att träffas kvällstid, inte heller för ungdomar/unga vuxna. Exempelvis billiga matställen och kvällsöppna caféer och pubar (typ O lerarys, Harrys). Det finns heller inget ställe där man kan träffas över generationerna, det är viktigt! Grillnatta är ett bra exempel på detta när alla kommer ut och umgås tillsammans. Det finns ett genuint behov av att få umgås tillsammans. Hur ska vi få Salaborna att gå ut på kvällarna? Man kan ge dem möjlighet att få utöva sin egen kultur och även titta på andras, på detta sätt så stannar de kvar ute och de ena ger de andra. Man går på en konsert och sedan går man och äter Det finns behov av fler restauranger, inte pizzerior. Uteserveringar och öltält på torget vore bra samt fler krogar med bra öppettider. Även fler matställen i markplan välkomnas. Restaurang/café i parken med trubadur och alkoholförsäljning en gång i veckan vore också en idé. Ekebyskolan har ett bra läge för det. Pråm i Ekebydamm med café eller pub. Aktivera och samla kultur och nöjde i de fina hus/karaktärsbyggnader som finns så som Missionskyrkan, Tingshuset, Vallaskolan och Ekebyskolan. Fortsätt att utveckla kulturaktiviteter i kvarteret Täljstenen. Biografen kommer att byta ut sina apparater till modernare teknik som även lämpar sig för konferensaktiviteter inom några år. Nytt och modernt konserthus är önskvärt. Finns behov av en ordentlig scen med bra loger. Missionskyrkan öppnade upp för att lokalen skulle kunna nyttjas mer för musik. Det finns behov av stadshotell. Gör stadshotell av Ekebyskolan.
Dansstudie vore bra. Bevara biografen. Bredare handelsutbud behövs. Bowlinghallen borde ligga mer centralt. Danspalats i lasarettets gamla restaurang vid dammarna. Sparbankshuset kanske kan vara något annat i bottenplan. Säkerhet och trygghet viktigt att få med och tydliggöra i småstaden. Stryp inte kulturen, det finns för mycket funktionalism fram för gyttret! Idrott är också kultur. 4. Hur marknadsför vi stadsentréerna och för vem? Vi behöver marknadsföra oss bättre även från stationen, inte bara från förbifarten. Både för förbipasserande och avstigande. Exempelvis genom att sätta upp skyltar när man passerar på järnvägen (stadens skyltfönster) och genom att annonsera vägen in till centrum. Vi får inte glömma bort att marknadsföra staden för oss själva. Apropå dagens skylt: - Mer shopping ja men inte jämfört med Västerås, bättre att satsa på den idylliska småstaden som marknadsföring. Gör någon liknande konstinstallation som man reagerar på när man åker förbi eller kommer in. Tex som vi haft med bollarna på Ringgatan som byter utseende beroende på säsong. Staden behöver ett tydligt landmärke som syns från entréerna. Bra exempel från Arboga med belysningen som signalerar att man är på väg in i staden. Satsa på infarten från Evelund med cykelbana och bra belysning. Visa att man är på väg in till staden. Kan man få turistvägsskyltning? Tydliggör marknadsföringen redan vid kommungränsen. Man måste tidigt påminnas att man kan svänga in till Sala. Satsa även på mer riksmarknadsföring. Attitydfrågor kunde förbättras. Exempelvis nämns det inte att dalatåget stannar i Sala vid påstigning i Stockholm. Prata mer om till Sala och inte till Stockholm, till Västerås
osv. Tänkt på lågenergisamhällets utveckling, vi är inte förort till Stockholm, tvärtom! 5. Hur ska nya bostäder utformas och var ska de lokaliseras? Nya bostäder bör lokaliseras till: Östra kvarteren, från Coop till Ringgatan (Silvervallen mer lämpligt för handel) hyresbostäder och radhus Strömsbacka och Sahlbergaområdet Kaplanen gör om till seniorboende Tingshuset med tennisplan boende för äldre Lasarettet boende för äldre samt restaurang Skuggan 1 egnahemsområde Mamreområdet kan byggas ut när järnvägsövergången är klar Västeråsvägen ut mot Everlund kan också byggas ut så småningom. Attraktivt för pendlare. Generellt tilläggs att det bör byggas billigare än idag! Övrigt För att få fler ungdomar engagerade kanske man ska fokusera på att ta med dem när det gäller mer genomförandenära projekt. De kan annars uppleva att det går för långsamt. Dela upp arbetet i kortsiktiga mål och långsiktiga mål och arbeta på det viset. Man kan arbete på det vis vi gör idag (möte med bildspel + diskussioner) i skolorna. Anpassa materialet till åldern och på deras villkor. Ge tips till lärare på högstadiet och gymnasiet hur de kan arbeta med stadsbyggnadsfrågor. Det är viktigt att nå ut till alla grupper. Kanske är ett sätt att åka ut till dem istället för att bjuda in dem. Vid tangentbordet Linda Sjögren, Aros arkitekter