1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service



Relevanta dokument
ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER


Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

Grundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område

Avdelning och tjänstesektor. Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

VALAS Luonnos Svenska

Anvisning 2/ (9)

Grunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården

Framtidens funktionshinderservice. Finlands Svenska Socialförbunds kongress, Åbo Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Regionalt evenemang för föräldrarna

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Stadsfullmäktige. Social- och hälsovårdsnämnd. Social- och hälsovårdsdirektör

- Ca svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen

Statistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

Kriterier för hemvården fr. o. m

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Anvisning 10/ (6)

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m

Servicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar

Vanliga frågor om valfrihet

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Kommunekonomi övriga ekonomiuppgifter INNEHÅLLSBESKRIVNING

LOJO GRUNDTRYGGHETSSEKTORNS INSTRUKTION

PRIVAT SOCIAL SERVICE 2008

Handikappservicelagen och aktuella frågor

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

SERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Beslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.

Socialombudsmannens utredning 2014

Klientens ställning och

Enkät om psykisk ohälsa

Samarbetsområdets organisation. Stadsfullmäktige

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN

Stadsfullmäktige. Stadsstyrelsen

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

Kuntaliitto Kommunförbundet

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

ANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET

SERVICE ENLIGT HANDIKAPP- SERVICELAGEN

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

VERKSAMHETSSTADGA. Social- och hälsosektorns. Vasa stad Social- och hälsosektorn

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN

Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Lagstadgade tjänster inom

Kfge Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Tillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

RP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren

Kimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag

Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket Kort version

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Vad innebär socialoch

VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORNS ORGANISATION FR.O.M VÅRD- OCH OMSORGSDIREKTÖR LIISA STÅHLE Resultatområden

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

VERKSAMHETSBERÄTTELSE AV PRIVAT PRODUCENT AV TILLSTÅNDPLIKTIGA SOCIALSERVICE 2018

Ändringar i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2006

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

1 (6) /62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

LAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Föreskrift om grunderna för specifikation av åtkomsträttigheter till klientuppgifter inom socialvården

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Nya vindar inom omsorgen

Utkast Instruktion för nämnderna inom Raseborgs stad, deras sektioner och direktioner

Kökar kommuns äldreomsorgsplan

Handikappolitiskt program för Sibbo kommun

ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS

Sök sommarjobb vid Borgå stad

Helsingfors /2015. Förändringar i social- och hälsovården i anslutning till den nya socialvårdslagen

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Statistikenkät i kommunerna 2013 Avsnitt I: Tjänster för funktionshindrade

Ann Backman. Hur skall bas- och specialservicen organiseras inom det sociala området? En översikt av läget hösten 2009

Dokumenteringsutbildningen

Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837

Transkript:

Bilaga 2: Kommunal service 1. Bildning Verksamheten inom bildningssektorn är med undantag av andra stadiets utbildning närservice. Genom specialisering, samordning och gemensam förvaltning uppnås fördelar som leder till kvalitetssäkring och kvalitetshöjning på de flesta områden. Bildningsavdelningen består av enheterna svensk utbildning, finsk utbildning, barndagvård, kultur och bibliotek. Bildningsnämnden fungerar som ansvarsorgan för utbildning och barndagvård. För frågor som enligt lagstiftningen behandlas skilt för olika språkgrupper finns en svensk och en finsk sektion. Kulturnämnden fungerar som ansvarsorgan för kulturenheten och biblioteksenheten. Svensk utbildning Grundläggande undervisning Den grundläggande undervisningen är närservice. På grund av långa avstånd är det nödvändigt att trygga undervisningen i alla kommunområden även om elevantalet kan vara lågt. Den grundläggande undervisningen F-9 bibehålls på nuvarande nivå. På lång sikt kan omfattningen av undervisningen variera för olika kommunområden dock med utgångspunkten att grundläggande undervisning skall ges i alla kommunområden Undervisningsenheternas utveckling i framtiden kommer att bero på elevutvecklingen, avstånd och samhälleliga faktorer. Administrativt kan skolväsendet samordnas gällande gemensamma tjänster och förvaltning i skolor som omfattar F-9. Konkret skulle detta möjliggöra gemensamma ämneslärare och lektorer i flera undervisningsenheter, samt större ämnesurval. För svensk utbildning finns en heltidsanställd utbildningschef och behövlig övrig personal. Andra stadiets utbildning Gymnasieutbildningen i Pargas fortsätter. Yrkesutbildningen är inte en del av detta avtal. Finsk utbildning 1/8

Grundläggande undervisning Den grundläggande undervisningen F-9 bibehålls på nuvarande nivå. På sikt kan omfattningen av undervisningen variera för olika kommunområden dock så att åtminstone en undervisningsenhet finns i skärgården. Undervisningsenheternas utveckling i framtiden kommer att bero på elevutvecklingen, avstånd och samhälleliga faktorer. Administrativt kan skolväsendet samordnas gällande gemensamma tjänster och förvaltning i skolor som omfattar F-9. Konkret skulle detta möjliggöra gemensamma ämneslärare och lektorer i flera undervisningsenheter, samt större ämnesurval. För finsk utbildning finns en heltidsanställd utbildningschef som samtidigt fungerar som finska medborgarinstitutets rektor och behövlig övrig personal. Andra stadiets utbildning Finska gymnasiet i Pargas fortsätter. Barndagvård Barndagvård ordnas alltid som närservice. Den nuvarande barndagvårdsservicen bibehålls i kommunområdena. Beroende på efterfrågan kan barndagvården anordnas inom kommunala daghem, som familjebarndagvård eller via köptjänster. Barndagvårdsverksamheten leds av en dagvårdschef. Fritt bildningsarbete I kommunen finns ett svenskt medborgarinstitut med egen heltidsanställd rektor och behövlig övrig personal. Lokala ombud fungerar som kontaktpersoner. Svenska sektionen fungerar som institutets nämnd och närservicenämnden kan vid behov även ta initiativ till verksamhet på det lokala planet. I kommunen finns ett finskt medborgarinstitut som placeras i Pargas. Finska undervisningschefen fungerar även som rektor för finska medborgarinstitutet. Kultur Till kulturenheten hör verksamheterna kultur, idrott och ungdomsarbete. Kulturnämnden fungerar som ansvarsnämnd för kulturenheten. Närservicenämnderna har en viktig roll som lokal aktör inom kultursektorn och har beslutanderätt i lokala frå- 2/8

gor. Kultur, ungdomsarbete och idrott är viktiga delar av närservicen och bör utvecklas. En betydande del av sektorns arbete sker inom den tredje sektorn och man bör även i fortsättningen stöda och uppmuntra frivilliga insatser inom sektorn. Kulturenheten leds av en kulturchef. Bibliotek Biblioteksservicen är en närservice och den nuvarande servicenivån bibehålls. Biblioteksenheten leds av en bibliotekschef. 2. Omsorg Social- och hälsovården leds av omsorgsnämnden. Individärenden behandlas av en individsektion. För en kvalitativt högklassig närservice krävs en rörlig personal med specialkunskap. En kraftigt ökad användning av IKT-lösningar är en förutsättning för en effektiv närservice som har snabb tillgång till specialkunskap där den är tillgänglig. Hälsovård Verksamheten i kommunen leds av en enhetschef. Kommunen har ett gemensamt ADB system med ett patientregister, vilket ökar på flexibiliteten av patientbehandling. Personalen ökar på specialseringsgraden och ökad mobilitet förväntas. Närservice Varje kommunområde behåller sin hälsovårdsstation som närservicepunkt. Närservicen per kommunområde är åtminstone: 1. Hälsovårdarnas/sjukskötarnas mottagningsverksamhet 2. Allmänläkarnas mottagningsverksamhet 3. Provtagning och nödvändiga snabbtest inom laboratorieverksamhet 4. Basservice inom fysioterapi 5. Utdelning av bashjälpredskap och vårdförnödenheter 6. Rådgivningsservice för mödrar, barn, vuxna, skolhälsovård och övrig preventiv verksamhet 7. Hemsjukvård 3/8

8. Primär munhälsovård och tandläkarservice 9. Specialskötarnas (t.ex. diabetes, astma) och specialarbetarnas (psykolog, talterapeut, rusvårdsarbetare etc.) mottagningsverksamhet enligt avtal 10. Elektronisk konsultationsverksamhet gällande specialområden Gemensam kommunal service 1. Sjuktransport och akutvård. Nuvarande ambulansservice bibehålles. 2. Jourverksamhet (speciallösningar möjliga för kommunområden med långt avstånd) 3. Bäddavdelning på basnivå 4. Specialrådgivning (demens, diabetes, astma, psykiatri osv.) 5. Laboratorieservice (regional eller på långsikt TYKSLab) 6. Röntgenservice (större regioner t.ex. sjukvårdsdistrikt så som Pargas Varsinais-Suomen Kuvantamiskeskus) 7. Medicinsk rehabilitering och hjälpmedelservice (sjukvårdsdistriktet) 8. Medicinservice, anskaffningar 9. Specialservice inom munhälsovård 10. Företagshälsovård Äldreomsorg Varje kommunområde behåller sin enhet för äldreomsorg som närservicepunkt. Den givna närservicen per äldreomsorgsenhet är huvudsakligen som idag. Verksamheten leds av en äldreomsorgschef. Hälsovårdens och äldreomsorgens samarbete utvecklas överlag speciellt för hemsjukvård och hemservice utgående från den åldrande befolkningens behov. Närservice 1. Servicehandledning och socialarbete 2. Bedömning av servicebehovet 3. Hemvård/närståendevård 4/8

4. Stödservice 5. Dagverksamhet 6. Service- och gruppboende eller annan omsorg dygnet runt (nattpatrull) 7. Färdtjänst enligt socialvårdslagen eller handikappservicelagen Gemensam kommunal service 1. Utvecklingen av äldreomsorgsverksamheten 2. Personalens fortbildning 3. Anstaltsvård 4. Administration inkl ekonomi och ADB 5. Uppköp 6. Boendeservice för grupper med specialbehov (mentalvård, missbrukarvård) 7. Ändringsarbeten i bostäder för äldre och handikappade Socialvård Socialvården har speciella behov speciellt i skärgårdskommunområdena, där en omorganisering av verksamheten kan ge betydligt bättre kundservice än idag. I varje kommunområde finns en socialarbetare som ansvarar för första kundkontakten under förhandsbestämda mottagningstider. Enheten leds av en socialchef. Närservice Socialarbete 1. Utkomststöd 2. Underhållsstöd 3. Handledning och rådgivning 4. Vårdnadsavtal och underhållsavtal för barn 5. Aktiveringsplaner för långtidsarbetslösa 6. Förebyggande socialt arbete Handikappservice 1. Servicehandledning och socialarbete 5/8

2. Bedömning av servicebehovet 3. Hemvård/närståendevård 4. Dagverksamhet 5. Stödservice 6. Serviceboende eller annan omsorg dygnet runt (nattpatrull) 7. Färdtjänst enligt socialvårdslagen eller handikappservicelagen Familjetjänster 1. Underhållsstöd (de kommunala delarna) 2. Handledning och rådgivning 3. Vårdnadsavtal och underhållsavtal för barn 4. Aktiveringsplaner för långtidsarbetslösa 5. Förebyggande socialt arbete För en kvalitativt högklassig närservice krävs en rörlig personal med specialkunskap. Till dels betyder detta specialister som rör sig mellan kommunområden och dels betyder detta en specialisering av socialarbetarna/socialsekreterarna inom kommunområden. Gemensam kommunal service 1. Faderskapsutredningar 2. Handikappservice 3. Vårdnadstvister 4. Barnskydd 5. Socialjour och krisplaceringar av barn 6. Skyddshemstjänster 7. Missbrukarvård 8. Vård av utvecklingshämmade (gemensamma direktiv och principer) 9. Socialombudsmannaverksamheten 10. Handledning och koordinering av sysselsättningsåtgärder 11. Handledning och koordinering av invandrarservice 12. Boendeservice för grupper med specialbehov (mentalvård, 6/8

missbrukarvård) 13. Ändringsarbeten i bostäder för äldre och handikappade 14. Handikappråd 15. Familjerådgivning 16. Socialservice som anskaffas från annat håll 17. Specialtjänster inom socialservicen t.ex. tolktjänster för handikappade 3. Miljö och teknik Samhället ställer ständigt ökade krav på miljö och teknik, vilket kräver mera kunskap och specialisering inom olika områden. Sektorn har mycket att vinna på en samordning av de befintliga resurserna. Servicen ges från ett huvudkontor vid centralförvaltningen och från ett områdeskontor som koordinerar sektorns verksamhet i skärgården (framöver skärgårdskontoret). Varje kommunområde har en lokal rådgivningspunkt. Sektorn organiseras på följande sätt: Förvaltning centraliserad ledning med en del av förvaltningen i skärgårdskontoret nämndverksamhet, arkivering, personalförvaltning, ekonomi, fakturering Markplanering generalplaner, detaljplaner och undantagslov centralt med lokala arbetsgrupper (planläggare, byggnadsinspektör, lokala sakkunniga) Mätningsenhet kartläggning, förrättningar, register, adresser, kartor förverkligande av kommunens markpolitik och förvaltning av markområden GIS och avdelningens ADB-utveckling i samarbete med kommunens IKT-enhet centralt, viss arbetsfördelning mellan huvudkontoret och skärgårdskontoret Tekniska funktioner gator, vägar, hamnar, kommunikationer (strategiska frågor kring kommunikationer sköts av utvecklingsavdelningen) fördelat mellan huvudkontoret och skärgårdskontoret avfallshantering 7/8

upphandlingar (centralt) Grönenhet planering, byggande och skötsel av grönområden simstränder Byggnadstillsyn centralt koordinerad, arbetsfördelning mellan huvudkontoret och skärgårdskontoret, rådgivning på områdeskontoren Miljövård centralt koordinerad kommunal miljövårdsmyndighet miljötillstånd, utlåtanden, anmälningar, övervakning avloppsvattenhantering i glesbygden övervakning och information angående avfallshantering marktäkter Miljöhälso- och veterinärvård centralt, samarbete inom en större region de anställda behöver inte vara koncentrerade livsmedelstillsyn och hygien veterinärvård, djurskydd Vattenförsörjning gemensam ledning, områdesvisa enheter kan fungera som affärsverk eller bolag Byggnadsförvaltning och -skötsel gemensam ledning kan fungera som affärsverk 8/8