Affärsverket Vasa Hussektor ÅRSBERÄTTELSE 01
Vasa Hussektor ansvarar för fastighetshållningen av byggnadsbeståndet som ägs av Vasa stad. Verksamhetslokaler som behövs för stadens serviceproduktion tillhandahålls ur det egna lokalbeståndet eller genom externt hyrda lokaler. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sektordirektörens översikt 3 Verksamhet och struktur 4 Direktion och förvaltning 4 Organisation 5 Personal 6 Verksamhetslokaler och kunder 7 Mål och resultat år 01 8 Lönsamhet och resultatbringande verksamhet 8 Energieffektivitet 8 Intern kontroll och riskhantering 8 Livscykeltänkande 8 Fastighetsunderhåll 9 Årsrenoveringsprogrammet 9 Fastighetsskötsel 9 Investeringar 10 Programmet för grundliga renoveringar 10 Ekonomiskt utfall 1 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Finansieringsanalys 15 Foton: Timo Viitala: Pärmbild, sida 6, 8 ja 10 Gunnar Bäckman: sida 3, 4 ja 5 Pekka Kolehmainen: sida, 9 ja 11 Layout: Jouko Keto Vasa stad Grafiska tjänster 013
LOKALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT LOKALITETSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Per Strömman Lokalitetsdirektör År 01 har för affärsverket Vasa Hussektors del förflutit på ett berömvärt sätt. Vid sidan av det normala arbetet har affärsverket förberett sig på kommunsammanslagningen och förändringarna i verksamhetsstyrningssystemen. Det ekonomiska resultatet Vasa Hussektors resultat år 01 var gott, och det i förhållande till fullmäktige bindande målet för driftsekonomin överskreds med cirka en miljon euro. Målet i budgeten var 1,5 miljoner euro och resultatet blev 13,6 miljoner euro. År 01 genomfördes husbyggnadsinvesteringar på totalt 3,3 miljoner euro. Av detta utgjorde de grundliga renoveringarna hela 18,7 miljoner euro, vilket naturligtvis har stor betydelse för fastighetsegendomens skick och hanteringen av reparationsskulden. Egendom och lokaleffektivitet Fastighetsegendomens skick har redan under flera år följts upp bl.a. med hjälp av reparationsskulden, som beskriver hur byggnadsbeståndets skick utvecklas. I bokslutet 01 är reparationsskulden 7,6 miljoner euro, dvs. ca,6 miljoner euro mindre än föregående år. Per kvadratmeter upp- gick reparationsskulden år 01 till 83 /m. På lokaleffektivisering har man satsat redan i flera år. Sedan år 1998 har utrymmen på sammanlagt nästan 90 000 m lägenhetsyta sålts, överlåtits eller rivits. Under samma tid har nya byggnader blivit färdiga, cirka 35 000 m lägenhetsyta, dvs. nettominskningen på 15 år är cirka 55 000 m lägenhetsyta.nu används nästan alla lokaler som staden har i sin besittning för stadens egen serviceproduktion, vilket i praktiken innebär att alla förvaltningar ska förbinda sig till att effektivera lokalanvändningen i fortsättningen, så att ytterligare resultat kan åstadkommas. Väsentliga förändringar Sammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro i början av år 013 förbereddes så bra som möjligt. En gemensam budget uppgjordes på hösten och godkändes i stadsfullmäktige i december 01. Lokalytan har i och med sammanslagning- en ökat med cirka 5 %, dvs. ca 0 000 m lägenhetsyta. Under år 01 har man aktivt förberett förnyandet av verksamhetsstyrsystemen. Utöver systemförberedelserna har hela redovisningsstrukturen förnyats och otaliga förberedelse- och utbildningstillfällen har ordnats i olika sammansättningar. Ibruktagandet av de nya systemen har inletts i olika faser och slutförs år 013. De nya systemen innehåller mångsidiga redskap för hantering av fastighetsegendomen och förvaltning av byggnadsprojekt, och de kommer att ersätta flera separata program som tidigare har använts. Kunder Grunderna för bestämmande av de interna hyrorna som uppbärs av förvaltningarna förnyas och de nya hyrorna träder i kraft från början av år 014. Kundernas krav på inomhusluften sätter fortsättningsvis hård press på byggnaders och lokaliteters skick samt Hussektorns personal. Målet är att hålla byggnaderna i normenligt skick. Man satsar kontinuerligt på faktorer i inomhusluften utan att spara på resurserna. Vasa Hussektor deltar i flera jämförelseprojekt. KTI Kiinteistötieto Oy:s jämförelse av fastigheters nyckeltal baserar sig på 01 års uppgifter och genomförs under innevarande år. Vi deltar också i KTI:s kundnöjdhetsjämförelse, vilket vi har gjort vartannat år ända sedan år 003. Vi är också med i KTI:s och VTT:s separata undersökning om lokaleffektivitet. Också Trellum reparationsskuldsindexjämförelsen år 01 inleds. I jämförelseprojekten deltar 10-14 städer, och den information som fås från resultaten kommer på sedvanligt sätt att utnyttjas i uppföljningen och utvecklingen av verksamheten. Tack till Vasa Hussektors personal, kunder och samarbetsparter för ett lyckat år och lycka till även med det nya årets uppgifter. Per Strömman Lokalitetsdirektör 3
VERKSAMHET OCH STRUKTUR VERKSAMHET OCH STRUKTUR Direktion och förvaltning Vasa Hussektor är ett kommunalt affärsverk med en direktion som består av nio förtroendevalda. Medlemmarna i slutet av 01: Ordinarie medlemmar Parti Ersättare Parti Ahopelto Johanna, ordf. Saml Wahlström Liisa Saml Hakala Juha, vice ordf. Centern Toivainen Mikael KD Ehrström Nils-Erik SFP Koski Marko SFP Backman Johanna SFP Holmlund Lena SFP Remahl Peter Saml Mäkinen Pekka Saml Kujala Maarit SDP Jyrkiäinen Helinä SDP Toikka Kristian SDP Harju Kjell SDP Lehto Anneli VF Leppäkorpi Minna Gröna Ketolainen Kullervo Sannf Sulkakoski Tero Pro-Vaasa Lokalitetsdirektören har fungerat som föredragande och ekonomichefen som sekreterare. Stadsfullmäktige har på sitt sammanträde 3.1.01 valt en ny direktionssammansättning för följande fyraårsperiod. År 01 höll man 11 sammanträden och behandlade totalt 56 paragrafer. Andra grupper inom förvaltningen som har haft regelbundna sammanträden under 01 är ledningsgruppen, utvidgade ledningsgruppen, lokalitetsarbetsgruppen och projektgruppen. Vasa Hussektors utvecklingsgrupp består av representanter för arbetsgivaren, personalen och arbetarskyddet. 4
Organisation Vasa Hussektors organisation samt verksamhetsenheternas huvudsakliga uppgifter Affärsverket Vasa Hussektors direktion Lokalitetsdirektör (Per Strömman) Fastighetsförvaltning (Per Strömman) Styrning och utveckling av affärsverksamheten, allmän-, ekonomi- och personalförvaltning, disponentskap och uthyrning Byggnadsteknik (Timo Kinnari) Fastighetsskötsel (Petteri Väkelä) Byggherreverksamhet (Markku Ahola) Husteknik (Aarne Sokero) Underhåll och service gällande byggnadsteknik, logistik Fastighetsskötsel och koordinering av fastighetsunderhållet, kostnadsberäkning Byggherreverksamhet och övervakning, projektoch byggnadsplanering samt i huvudsak byggande i egen regi Underhåll och service gällande husteknik (el och vvs) 5
Vasa Hussektors personals idrottsdag. Personal Personalstyrkan vid Vasa Hussektor i slutet av 01 var 111 personer, av vilka 104 var ordinarie anställda och 7 visstidsanställda. Den ordinarie personalens medelålder var 50 år. Vid årsskiftet var 8 personer på deltidspension. Vasa Hussektors personalmängd enligt resultatområde Fastighetsförvaltning Fastighetsskötsel 8 7 Byggherreverksamhet 31 Husteknik 14 Byggnadsteknik 31 Ordinarie personal åren 008-01. 008 009 010 011 01 Tjänster 5 5 5 4 4 Befattningar 63 57 59 60 58 Timanställda 45 46 43 4 4 Ordinarie sammanlagt 113 108 107 106 104 Antale årsverken år 01 uppgick till sammanlagt 118. För utbildning användes 173 personarbetsdagar. Intern utbildning ordnades i synnerhet i anslutning till ibruktagandet av det nya verksamhetsstyrningssystemet. En gemensamma frilufts- och motionsdag under fria former ordnades för personalen på sommaren. Dessutom har personalen haft möjlighet att delta i Vaasan marssi samt i ett mixed innebandylag, som har samlats en gång i veckan. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 17,9 dagar per person. 6
Verksamhetslokaler och kunder Skötseln och förvaltningen av Vasa stads byggnads- och lokalbestånd är koncentrerad till Vasa Hussektor. I slutet av år 01 förvaltade Vasa Hussektor 384 30 m verksamhetslokaler. Verksamhetslokalernas lägenhetsyta ökade med 4 070 m bl.a. i och med att servicecentret Fyren färdigställdes. Verksamhetslokalernas lägenhetsyta minska- de med 0 780 m. Den väsentligaste minskningen bestod av överlåtelsen av Wolffskavägen 30 34 till Fab Brändö Campus. Utöver de verksamhetslokaler som Vasa stad äger hyr Vasa Hussektor utifrån lokaler enligt behov för stadens enheters bruk. Förvaltat lokalbestånd Bokslutet 01 Egna lokaler totalt m lägenhetsyt 351 10 På marknaden inhyrda lokaler m lägenhetsyta 33 110 Förvaltade lokaler totalt 384 30 Nästan 80 % av lokalerna var i slutet av 01 i interna kunders användning. Den genomsnittliga hyran för lokaler som hyrts för eget bruk var 7,51 /m /mån. (011: 7,09 /m /mån.) och vid extern uthyrning 7,0 /m /mån. (011: 6,6 /m /mån.). Användningsgraden i slutet av året var nästan 100 %. KTI s (Kiinteistötalouden instituutti) kundbelåtenhetsenkät och -jämförelse påbörjades åter i slutet av 01. Enkätens feedback kommer att utnyttjas efter att analyserna och rapporterna blivit klara. 7
MÅL OCH RESULTAT ÅR 01 MÅL OCH RESULTAT ÅR 01 Borgaregatans skola grupprum Den strategiska styrningen vid Vasa Hussektor sker genom affärsverksamhetsplanen, stadens strategier och de gällande bestämmelserna och förfaringssättsanvisningarna. I anslutning till utarbetandet av budgeten uppdateras årligen också styrkortet, i vilket målen på årsnivå indelas i olika fokusområden: Fokusområdena år 01 var: - lönsamhet och resultatbringande verksamhet - förverkligande av energieffektivitetsavtalet - förverkligande av riskhanteringen och den interna kontrollen - beaktande av livscykeltänkandet i verksamheten Lönsamhet och resultatbringande verksamhet Det av fullmäktige satta målet rörelseöverskott + avskrivningar var 1,5 miljoner euro. Målet överskreds då resultatet blev 13,59 miljoner euro. Räntan som betalades på grundkapitalet hade fastställts till 3 % (3,99 miljoner euro) av det placerade kapitalet. Energieffektivitet Vasa stad och Arbets- och näringsministeriet har undertecknat ett energieffektivitetsavtal för åren 008-016. Under året låg fokus på uppföljning och analys i synnerhet av förbrukningsuppgifterna. Under 01 upprättades energiintyg för 63 objekt. Genom års- och grundrenoveringsprogrammet genomfördes närmare 30 energisparåtgärder. Energispareffekten av dessa åtgärder är ungefär 750 MWh. Under året inleddes dessutom ett pilotprojekt vars mål är att göra modeller för energiförbrukningen i olika typer av byggnader på en så detaljerad nivå som möjligt. Med den här informationen är det sedan möjligt att finna utvecklingsobjekt för energieffektivitetsförbättringar gällande själva byggnadernas energiförbrukning och energiförbrukningen i användarnas verksamhet. Intern kontroll och riskhantering I Vasa Hussektors verksamhet iakttas handlingsplanerna för den interna konstrollen och riskhanteringen samt riskhanteringspolicyn. I fråga om riskhanteringen förblev de identifierade riskerna nästan oförändrade jämfört med tidigare år. I riskhanteringsarbetet låg fokus på metoder för hanteringen av identifierade risker samt på konkreta åtgärdsplaner och genomförandet av dem. Betydande riskobjekt år 01 var - Egendomsrisker; bränder, vattenskador, fukt- och mögelskador - Inomhusluftsfaktorer - Ibruktagande av nytt verksamhetsstyrningssystem och processernas funktionsduglighet - Personval - Personrisker/resurser; olyckshändelser och arbetssäkerhet - Marknadspriset på energi Livscykeltänkande Konkreta nya åtgärder i anslutning till investeringarna har gjorts bl.a. i form av tillämpande av solenergi och jordvärme. Personalen har uppmuntrats att bekanta sig med syftet med livscykeltänkandet också i processutvecklingsarbetsgrupperna. 8
FASTIGHETS- UNDERHÅLL Pikkukasarmi. FASTIGHETSUNDERHÅLL Årsrenoveringsprogrammet Resultatenheterna för byggnads- och husteknik sköter om underhållet och servicen av de fastigheter som Vasa Hussektor förvaltar. Utöver planeringen, utarbetandet och genomförandet av arbetena i årsrenoveringsprogrammet sköts även reparationsarbeten i anslutning till oförutsedda fel och skador. Reparationsbehoven gås igenom i nära samarbete med kunderna. De byggnads- och hustekniska kostnaderna var cirka 3,9 miljoner euro. En betydande del (1 %) av kostnaderna gällde VVS-reparations- och servicearbeten. Fastighetsskötsel Fastighetsskötseln inom Vasa Hussektor har till uppgift att handha skötseln av uteområden, servicen av tekniska system, belysnings- och avfallshanteringsservicen, passerkontroll- och larmsystemen, bevakningen, flaggningen samt kundservicen och fastighetsspecifika specialuppgifter. Även energieffektivitet och -service utgör en betydande del av fastighetsskötselns verksamhet. I slutet av 01 hade fastighetsskötslen inom Vasa Hussektor ansvaret för 118 fastigheter med sammanlagt 59 byggnader. Kostnaderna uppgick till 7,8 miljoner euro, varav över 5 miljoner euro var kostnader för värme- och elförsörjning. 9
INVESTERINGAR Trapporna till matsalen vid Borgaregatans skola. INVESTERINGAR Investeringsprojekten som genomfördes år 01 uppgick till cirka 3,3 miljoner euro. Av summan var de grundliga renoveringsarbetenas andel 18,7 miljoner euro och nybyggandets andel 4,6 miljoner euro. De viktigaste färdigställda separata investeringsobjekten under 01 - Vaasan Lyseon lukio, grundlig renovering - Avdelningarna 8 och 9 vid stadssjukhuset, grundlig renovering - Den grundläggande konstundervisningen, verksamhetslokaler - Servicecentret Fyren, nybyggnad - VYI-VAKK, V- och M-flygeln på Smedsbyvägen 14 16, grundlig renovering - Rehabiliteringskollektivet för missbrukare, verksamhetslokaler I slutet av år 01 Objekt i byggnadsskedet: - Borgaregatans skola, grundlig renovering - Boendeserviceenheten för utvecklingsstörda Rantakoto, nybyggnad - Sundom daghem, nybyggnad Objekt i byggnadsplaneringsskedet: - Centrallagret, ändringsarbeten - Opistotalo, ändringsarbeten - Club 18 - Bobäcks daghem - VYI VAKK, L- och H-flygeln, ändringsarbeten Objekt i projektplaneringsskedet: - Böle daghem, nybyggnad - Sandvikens fotbollsstadion - Innebollhallen - Nummen koulu Programmet för grundliga renoveringar I programmet ingår renovering av enskilda mindre investeringsobjekt. Programmet grundar sig på förvaltningarnas förslag till verksamhetsrelaterade ändringsarbeten samt Vasa Hussektors egna förslag till tekniska grundliga renoveringar. Under år 01 investerades i genomförandet av grundrenoveringsprogrammet (11 projekt) och oförutsedda arbeten (7) totalt ca 5,9 miljoner euro. De viktigaste arbetena i programmet för grundliga renoveringar år 01 var delsaneringsskede vid Keskuskoulu och delsaneringsskede 3 4 vid Isolahden koulu. 10
Haga skola Husbyggnadsinvesteringar / Lokalitetsanskaffningar 006-017 8 000 6 000 4 000 000 0 000 18 000 16 000 BS: Bokslut / BG: Budget / EP: Ekonomisk plan Nybyggande Grundlig renovering Totalt 1 000 14 000 1 000 10 000 8 000 6 000 4 000 000 0 BS 006 BS 007 BS 008 BS 009 BS 010 BS 011 BS 01 BG 013 EP 014 EP 015 EP 016 EP 017 (Från och med år 013 är siffrorna för Vasa och Lillkyro sammanslagna) 11
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING Omsättning 01 Totalt 31,73 milj. Hyror, andra kunder: 3,57 milj. ; 11, % Övriga intäkter; 0,76 milj. ;,4% Verksamhets inkomster 01 totalt 3,69 milj. Övriga intäkter; 0,8 milj. ; Tillverkning för eget bruk;,5% Stöd och understöd från kommunen; 0,89 milj. ; 0,01 milj. ;,7 % JJS 0,03 % Hyror, Vasa stad; 7,40 milj. ; 86,4 % Hyror; 30,97 milj. ; 94,7 % Versamhetsutgifter 01 totalt 19,10 milj. Övriga kostnader; 0,31 milj. ; 1,6% Hyror; 4,83 milj. ; 5,3% Energi;; 4,96 milj. ; 6% Ekonomiska nyckeltal Resultaträkning 01 011 milj. milj. Omsättning 31,7 30,4 Rörelseöverskott 6,6 7,1 Ersättning för grundkapital 4,0 3,7 Personalkostnader; 4,41 milj. ; 3,1% Köp av service; 3,8 milj. ; 0% Övriga kostnader för material, förnödenheter och varor 0,77 milj. ; 4% Avkastning på placerat kapital, % 4,56 5,18 Balansräkning 01 011 Soliditetsgrad, % 86,78 91,19 Relativ skuldsättningsgrad, % 70,71 45,06 Finansiering 01 011 Intern finansiering av investeringar, % 41,67 39,1 1
RESULTATRÄKNING 01 RESULTATRÄKNING 01 01 011 1 000 1 000 Omsättning 31 733 30 368 Tillverkning för eget bruk 893 888 Övriga intäkter av affärsverksamhet 58 38 Understöd och bidrag av kommunen 10 1 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor -5 730-5 584 Köp av tjänster -3 85-3 36 Personalkostnader Löner och arvoden -3 368-3 05 Pensionskostnader -83-77 Övriga lönebikostnader -0-0 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -6 965-6 13 Övriga avskrivningar av engångsnatur 0-1 Hyror -4 88-4 86 övriga kostnader för affärsverksamhet -307-301 Rörelseöverskott (-underskott) 6 68 7 055 Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter 0 0 Till andra betalda räntekostnader -8 Ersättning för grundkapital -3 99-3 657 Övriga finansiella kostnader -1 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 67 3 397 13
BALANSRÄKNING 01 BALANSRÄKNING 01 AKTIVA 01 011 PASSIVA 01 011 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 137 477 134 44 Övriga utgifter med lång verkningstid 63 60 Över-/underskott från tidigare 63 60 räkenskapsperioder 7 510 4 11 Materiella tillgångar Räkenskapsperiodens över-/underskott 67 3 397 Mark- och vattenområden 64 58 147 614 141 933 Byggnader 15 9 135 067 FRÄMMANDE KAPITAL Maskiner och inventarier 4 31 Långfristigt Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 9 090 11 364 Lån från fin.institut och försäkringsanstalter 430 0 Placeringar 161 407 146 519 Kortfristigt 430 0 Aktier och andelar 5 185 5 185 Lån från fin.institut och försäkringsanstalter 1 0 Övriga fordringar 1 5 1 51 Erhållna förskott 4 6 707 6 706 Leverantörskulder 536 716 RÖRLIGA AKTIVA Räntefria skulder till kommunen 18 090 9 856 Fordringar Övriga skulder 84 100 Långfristiga fordningar Resultatregleringar 1 346 1 039 Övriga långfristiga fordringar 6 480 061 13 71 6 480 Kortfristiga fordringar PASSIVA TOTALT 170 106 155 646 Kundfordringar 149 115 Resultatregleringar 9 0 Övriga fordringar 939 1 06 1 098 1 31 AKTIVA TOTALT 170 106 155 646 14
FINANSIERINGS ANALYS 01 FINANSIERINGSANALYS 01 01 011 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 6 68 7 055 Avskrivningar och nedskrivningar 6 965 6 14 Ersättning för grundkapital -3 99-3 657 Finansiella intäkter och kostnader -9 0 Korrektivposter till internt tillförda medel 0 1 Försäljn.vinster av tillgångar bland bestående aktiva 0-4 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -3 30-4 860 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 81 348 Överlåtelseink. av tillgångar bland bestående aktiva 1 156 1 776 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -1 7-13 148 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökningar i utlåningen till övriga -17-95 Minskningar i utlåningen 16 5 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från övriga 433 0 Minskning av långfristiga lån från övriga -1 0 Förändringar i eget kapital 3 053 8 04 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på andra 441 14 Förändring av räntefria skulder från kommunen 8 34 4 765 Förändring av räntefria skulder från övriga 115 307 Finansieringens kassaflöde 1 7 13 148 Förändring av likvida medel 0 0 Samlingskontots saldo Saldo 31.1. -18 090-9 856 Saldo 1.1. -9 856-5 091-8 34-4 765 15
013