ur-sinnet 3 1999 Socialtjänst i utveckling Sidan 4 SKTF:s ordförande om samgåendet Sidan 7 Dags för kongress igen Sidan 8 Nazismen in på bara skinnet Sidan 10
2 ur-sinnet Styrelseförteckning Anne-Lie Granroth, ordförande Gränsvägen 12, 137 41 Västerhaninge 08-50 02 03 73 (b), 08-606 74 70 (a) 08-606 74 50 fax (a) Hans Haker, kassör Lycketorp Truve, 531 70 Lidköping, 0510-54 63 93 (b), 0501-623 44 (a) Ulf Petersen, ledamot Götagatan 18, 432 42 Varberg 0340-67 58 48 (b), 0340-802 08 (a) Lena Eldborn, ledamot Takdroppsgatan 20, 931 51 Skellefteå 0910-225 68 (b), 0910-124 42 (a) Agneta Roos, ledamot Enebrovägen 15, 633 47 Eskilstuna 016-14 63 71 (b) Anna Boklund, ledamot Vitrosagatan 5, 3 tr, 124 73 Bandhagen 08-749 54 50 (b), 0159-700 90 (a) Styrelseledamöter Ove Rådberg, ordförande Kosmosgränd 58, 175 60 Järfälla ove.radberg@aruf.stockholm.se Margot Olsson margot.olsson@malmo.se Inger Renström inger.renstrom@ac.lst.se Arvin Ansari arvin.ansari@sollentuna.se Lena Wahlgren, ledamot Sunnanväg 259, 216 17 Limhamn 040-15 82 03 (b), 040-34 58 67 (a) Agneta Eriksson, suppleant Sveagatan 20, 216 12 Malmö 040-15 43 76 (b) Tobias Hedberg, suppleant Trönninge 657, 432 92 Varberg Larseric Bergqvist larseric.bergqvist@alleberg.falkoping.se Haidi Knorring haidi.knorring@malmo.se Margaretha Åsenlund asenlund@mail.op.se Peter Lamming peter.lamming@social.ministry.se 0340-802 08 (a), 0340-62 15 71 (b) Fax: 0340-873 88 (a) Övriga medarbetare i YFB: Ulla Jansson, kassörassistent Västra Torsgatan 54 533 33 Götene 0511-591 27 (b), 0501-623 44 (a) YFB:s kongresskommitté Hans Haker Lycketorp Truve, 531 70 Lidköping 0501-623 44 (a), 0510-54 63 93 (b) Fax: 0501-715 85 (a) Margaretha Hård Box 4075, 521 04 Falköping 0515-871 63 (a), 0515-200 08 (b) Fax: 0515-871 47 (a) Tobias Hedberg Trönninge 657, 432 92 Varberg 0340-802 08 (a), 0340-62 15 71 (b) Fax: 0340-873 88 (a) Agneta Roos Enebrovägen 15, 633 47 Eskilstuna 016-14 63 71 (b) Den nordiska kommitté Torun Oskarsdottir Unglingaathvarf Keilifell 5, IS-111 Reykavik 00 354 55 75 595, e-post: <thorunnoly@islandia.is> Askell Karason Alfaheidi 8 B, IS-200 Kopavogur 00 354 55 41 543 (h) Birger Hasvik Åsebråten barnepsyk. klinik Åsebråtveien 27, N 1605 Fredrikstad 00 47 69 38 31 60 Else Plesner Thorshøjgård Pedersborgvej 20, DK-2635 Ishøj 00 45 43 99 08 93 Ingrid Lange SSBU Pav. 1 Sognsvannsveien 57, N-0372 Oslo 00 47 22 92 48 94 Ulf Petersen Behandlingshem Knorpen Träslövsvägen 132 A, 432 37 Varberg 0340-802 08, e-post: <petersen@yfb.se> Katarina Johansson Behandlingshem Torpet Torpagatan 20, 416 74 Göteborg 031-34 35 253, e-post: <katarina_json@hotmail.com> Elisabet Hakkola Barnavårdsför. i Finland Stenbäcksgatan 7, FIN-002 50 Helsingfors 00 358 9 32 94 55 04 Jörgen Winther Behandl.hjem Himmelbjerggården DK 8680 Ry 00 45 86 89 82 66, hemsida: <www.himmelbjerg.dk> Kim berglund Lauste Familie rehabiliteringscenter Mustiogatan 3, FIN-207 50 Åbo 00 358 2 27 42 233, e-post: <kim.berglund@lauste.finland.net> Solrun Jocobas Færøernes Børnehjem Pedda Ved Steinsgøta 10, FR-100 Thorshavn 00 29 831 23 20 Susan Johansen Gardsgóta 31, FR-160 ARGIR 00 29 31 89 14
3 ur-sinnet Ledare: Fram med almanackan prioritera det viktigaste Tiden detta märkliga som det finns så lite av och som är ett evigt tillstånd i sig går fort. Vi pratar ofta om att det är för sent eller att vi inte har tid. Det är aldrig för sent och det finns alltid tid. En man i karriären som jag stötte ihop med häromdagen sa apropå tidsnödsupplevelsen: Det är bara att välja, att prioritera det som är viktigt. Nu ska vi berätta för er medlemmar vad vi tycker är viktigt! Skriv in helgen den 25-27 augusti år 2000 i almanackan. Då arrangerar våra förbund den sjätte svenska kongressen i psykosocialt behandlingsarbete. Detta arrangemang är en av hörnpelarna i vår verksamhet. Vi visar för allmänhet, politiker, medlemmar och olika yrkeskategorier att mötet med varandra bär visionen av att skapa ett samhälle där alla får sin plats och sitt människovärde och ger kraft till handling att också förverkliga det. I detta nummer inbjuder vi er medlemmar och andra läsare av Ursinnet att fundera över er medverkan som föreläsare/seminariehållare. Vi tycker att temat för vår kongress Är du lönsam, lille vän? bör inspirera till många bidrag och ge både er som håller seminarier eller föreläser och er som deltar möjlighet till viktig debatt och åsiktsutbyte. Temat kan ses ur både klient- och personalperspektiv. Det politiska tendensen att lägga ut vård, omsorg, behandlingsarbete och boende på entreprenad är tydlig. I en del kommuner och landsting är tempot hårt och som vi uppfattar situationen är det politiska språket viktigare än bedömningen om verksamheten har överlevnad eller om de krassa, omedelbara marknadskrafterna får avgöra vilka som klarar konkurrensen. Vi har medlemmar som driver verksamhet i egen regi, är anställda av privata vårdföretag eller i kommuner och landsting. Den minsta gemensamma nämnaren är att alla ska leva på de solidariskt intjänade skattemedlen. Avgörande för om jag som anställd eller i egen regi kan överleva är att vi kan beskriva den kompetens och den kvalitet som våra målgrupper har rätt till i ett välfärdssamhälle. Alltså, hur handskas vi med pengar, politik och människovärde? Kongresskommittén väntar ivrigt på era papper. Ytterligare något viktigt för er att prioritera är våra förbundsvisa årsmöten där den viktiga frågan är om sammanslagning av YFB och Socionomförbundet ska beslutas. Se kallelsen på sidan 11. Anne-Lie Granroth, YFB Ove Rådberg, Socionomförbundet ur-sinnet är medlemstidning för Ansvarig utgivare: Anne-Lie Granroth YFB:s hemsida: http//www.yfb.se Redaktör: Bernt Andersson, Kapitel 2, tel 08 33 08 42, bernt@kapitel2.se Layout: Diana Reybekiel, Kapitel 2 Tryck: Federativ, Stockholm Annonspriser: 1/4-sida 300:-, 1/2-sida 600:-, 1/1-sida 1.200:- Omslagsbild: Diana Reybekiel
4 ur-sinnet Förstärkt tillsyn och förbättrad rättssäkerhet i nytt förslag Illustrationer: Stellan Reybekiel Det är viktigt att förbättra rättssäkerheten för personer som behöver stöd från socialtjänsten. Samma möjlighet till överklagande bör gälla för både socialbidrag och olika former av vård, omsorg, stöd och behandling. Det är särskilt viktigt för exempelvis missbrukare och psykiskt funktionshindrade. Deras möjligheter att hävda sin rätt i den lokala politiken är ofta svagare än andra gruppers. Det sade utredaren Inger Lundberg när hon nyligen överlämnade Socialtjänstutredningen slutbetänkande Socialtjänst i utveckling. I korthet föreslår Socialtjänstutredningen att alla beslut om rätt till socialbidrag och socialt bistånd ska kunna överklagas. Med bistånd avses olika insatser i form av vård, omsorg, stöd och behandling. att ett statligt behovsprövat äldreförsörjningsstöd införs som ska trygga den ekonomiska situationen för äldre personer med otillräckliga pensioner, huvudsakligen vissa äldre invandrare. Därmed kan också socialbidragssystemet avlastas. Stödet ska administreras av försäkringskassorna. att socialbidraget ska regleras i en särskild lag om socialbidrag. Lagen ska vara en del av den samlade regleringen av socialtjänsten. att arbetslinjen. Den enskilde har ett ansvar att efter förmåga svara för sin försörjning genom arbete eller utbildning. att socialbidrag ska lämnas efter behov. Det ska tillgodose behov av en grundläggande försörjning, när andra försörjningsmöjligheter saknas. Utredningen pekar på en rad möjliga förändringar för att minska behovet och beroendet av socialbidrag: Kommunerna ska ha skyldighet att betala introduktionsersättning i stället för socialbidrag till flyktingar un-
5 ur-sinnet der introduktionsperioden. Höjning av den lägsta ersättningen vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Staten och kommunerna bör ta ett delat ansvar för socialbidragskostnaderna. Tillsynen över socialtjänsten ska förstärkas och effektiviseras. Utökade befogenheter att ingripa mot missförhållanden bör införas. Socialstyrelsen ska svara för en nationell samordning av länsstyrelsernas tillsyn. Därigenom kan till exempel äldreomsorgen bli föremål för en gemensam tillsyn av sociala och medicinska insatser. Stöd för personer som ger närstående vård och omsorg ska vara ett lagstadgat ansvar för kommunerna. Här är slutbetänkandet i sammandrag: Ökad rättssäkerhet Var och en ska ha en lagstadgad rätt till socialbidrag och bistånd för att få en skälig levnadsnivå. Rätt till bistånd ska gälla såväl stöd och behandling som vård och omsorg för olika målgrupper (barn och ungdom, familjer, äldre, funktionshindrade, missbrukare). Alla beslut om socialbidrag och bistånd ska kunna överklagas. Domstolen ska kunna pröva beslut till både form och innehåll. Bedömningen av rätten till socialbidrag/bistånd ska innebära en avvägning mellan den enskildes önskemål och kostnaden i jämförelse med andra möjliga insatser. Kommunalekonomiska hänsyn Det ska kunna tas rimliga kommunalekonomiska hänsyn vid beslut om socialbidrag och annat socialt stöd. Utredningen förutsätter därför att den rättspraxis som utvecklas vid förvaltningsdomstolarna, ska innebära att det tas rimliga hänsyn till kostnaderna. Äldreförsörjningsstöd införs Utredningen föreslår att ett särskilt äldreförsörjningsstöd ska införas. Det innebär att försörjningen av äldre personer med otillräckliga pensioner ska vara ett statligt ansvar. Behovet av detta gäller huvudsakligen vissa äldre invandrare. Istället för socialbidrag ska dessa äldre kunna få äldreförsörjningsstöd. Stödet ska vara behovsprövat. Ett krav för utbetalning är bosättning i landet. Äldreförsörjningsstödet ska vara ett statligt ansvar och administreras av försäkringskassorna. Lag om socialbidrag Utredningen föreslår att det införs en särskild lag om socialbidrag som ska vara en del av den samlade regleringen av socialtjänsten. Ett viktigt skäl för förslaget är att allt fler som söker socialbidrag gör det av renodlat ekonomiska skäl. I dessa fall finns det ingen egentlig social problematik kopplad till hjälpbehovet. Ett ytterligare skäl är att socialbidraget föreslås få en mera detaljerad lagreglering än de insatser som regleras i socialtjänstlagen. I lagförslaget markeras att en förutsättning för rätt till socialbidrag ska vara att den enskilde strävar efter att försörja sig själv genom arbete, utbildning eller motsvarande. Utredningen föreslår att den nuvarande begränsningen av bidrag till enbart akut tandvård upphör. Socialbidrag ska kunna erhållas även för förebyggande tandvård för att undvika senare större och kostsamma åtgärder. En viktig utgångspunkt ska vara vad en låginkomsttagare kan antas kunna bekosta själv. Ungdomar Under 1990-talet har ungdomarna blivit en allt större grupp bland socialbidragstagarna. Det är en olycklig utveckling menar utredningen som vill att alternativa försörjningsmöjligheter skapas för ungdomar. De ska inte behöva vara beroende av socialbidrag. Alternativ till socialbidrag Enligt utredningen är den höga arbetslösheten under början av 1990- talet den viktigaste förklaringen till de höjda kostnaderna för socialbidrag. Främst ett stort antal ungdomar och nya invandrare med ingen eller dålig förankring på arbetsmarknaden hade socialbidrag under lång tid. De hade varken arbetsinkomster eller tillräcklig ersättning från övriga delar av trygghetssystemet. Andra viktiga förklaringar till det ökade behovet av socialbidrag är den ekonomiska krisen i stat och kommun men också skatteomläggningen i början av 90-talet. Växlingen från direkt till indirekt beskattning missgynnade hushåll med låga inkomster. Särskilt boendekostnaderna ökade kraftigt. Utredningen menar att det mot denna bakgrund behövs åtgärder som stärker den enskildes förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. Det är i längden ohållbart med en situation där en inte oväsentlig del av befolkningen har hundraprocentiga marginaleffekter av ökade arbetsinkomster genom att de lever på socialbidrag. De nya invandrarna har stora svårigheter på arbetsmarknaden. Utredningen föreslår att de flyktingar som introduceras i det svenska samhället ska få en introduktionsersättning istället för socialbidrag. Introduktionsersättningen ska vara tydligt kopplad till deltagande i introduktionen. Utredningen anger några åtgärder som skulle minska behovet av socialbidrag och stärka den enskildes förutsättningar att, åtminstone på sikt, försörja sig själv: högre studiemedel till studerande med barn höjd lägsta ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder höjda bostadsbidrag till hushåll med barn sänkta barnomsorgsavgifter för hushåll med mycket låga inkomster utökad användning av lönesubventioner åtgärder för att öka samverkan mellan t.ex. arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst, i syfte att förstärka insatserna för personer som står långt från arbetsmarknaden. Punkterna är inte konkreta förslag
6 ur-sinnet utan är mer en katalog över möjliga framtida förändringar. och privat verksamhet. Ett brukarråd knutet till länsstyrelsens tillsyn bör inrättas. Stödet för närstående Anhöriga och andra närstående gör omfattande och mycket betydelsefulla insatser i vård och omsorg, skriver utredningen. Att stödja dem är så viktigt att det bör vara en särskilt reglerad skyldighet för kommunerna. Stödet ska avse närstående till alla socialtjänstens målgrupper och inte som hittills begränsas till närstående till långvarigt sjuka, äldre och funktionshindrade. Målet med stödet för närstående är enligt utredningen att visa anhörigvårdarna samhällets uppskattning, medverka till anhörigvårdares livskvalité trots vårdåtagandet och förebygga utbrändhet. Ökat statligt ansvar Utredningen anser att staten och kommunerna bör ta ett delat ansvar för socialbidragskostnaderna. Särskilt de tydliga sambanden mellan trygghetssystemets olika delar och socialbidragen motiverar detta. I betänkandet diskuteras några olika modeller för ett ökat statligt ansvar för socialbidraget. En innebär riktade statsbidrag till kommunerna. Här ser utredningen fler nackdelar än fördelar. I stället förordas till exempel formaliserade förhandlingar eller en särskild påse med formaliserade förhandlingar. Tillsyn över socialtjänsten Flera åtgärder föreslås för att förstärka och effektivisera tillsynen över socialtjänsten: Begreppet tillsyn och därmed tillsynens roll förtydligas. Den ska inriktas på laglighet och rättssäkerhet. Länsstyrelserna ska fortsatt svara för tillsynen över socialtjänsten, men Socialstyrelsen bör få i uppgift att svara för ledning och nationell samordning av tillsynen. Detta ger möjlighet till enhetlighet i tillsynen på hela socialtjänstområdet. Genom en nationell samordning av tillsynen ges också möjlighet till samordning av länsstyrelsernas sociala tillsyn och socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården. De senaste årens erfarenheter från omsorgen om äldre och psykiskt funktionshindrade talar särskilt för detta. Tillsynen bör få utökade möjligheter att ingripa mot missförhållanden i socialtjänsten. Tillsynsmyndigheterna ska vid allvarliga missförhållanden kunna meddela förelägganden och förse dessa med viten. Reglerna för tillsyn ska vara samma för kommunal SKTF välkomnar ändringar i socialtjänsten SKTF välkomnar många av de förslag som utredaren lagt fram i socialtjänstutredningens slutbetänkande. Förslaget att återinföra rätten att överklaga beslut om socialbidrag och socialt bistånd är en mycket viktig förstärkning av rättssäkerheten för de mest utsatta i samhället, säger SKTF:s förbundsordförande Inger Efraimsson. När rätten att överklaga inskränktes 1997 blev följden att många kommuner tog tillfället i akt att kraftigt försämra möjligheterna till bistånd. Den höga arbetslösheten och försämringarna i det generella välfärdssystemen har tvingat allt fler människor till socialkontoren. Socialbidragskostnaderna har mer än fördubblats under 90-talet. Det har lett till att människor som inte har andra problem än otillräcklig inkomst tvingas utsätta sig för integritetskränkande behovsprövning och socialarbetare tvingas ägna sig åt ekonomiska utredningar istället för aktiv social rehabilitering, säger Inger Efraimsson. Utredningen presenterar flera angelägna förslag som innebär bättre alternativ än socialbidrag för pensionärer, flyktingar och ungdomar. Man lyfter också fram behovet av att staten tar ett större ansvar för att minska behovet av socialbidrag och stärka den enskildes förutsättningar att försörja sig själv. SKTF välkomnar utredningens föreslag om förbättrad tillsyn av socialtjänsten och möjligheter att ingripa mot missförhållanden i både privat och kommunalt driven verksamhet. De senaste årens vårdskandaler visar tyvärr att kommunerna inte klarat av att säkra kvaliteten i vård av äldre och handikappade, säger Inger Efraimsson. När det gäller kvaliteten i det sociala arbetet har SKTF i utredningsarbetet bland annat föreslagit en social ansvarsnämnd för prövning och utveckling av socialt arbete.
7 ur-sinnet Många fördelar med en sammanslagning Inger Efraimsson. Från SKTF:s sida önskar vi lycka till och hoppas att sammanslagningen mellan Socionomförbundet och YFB ska öka kraften och förmågan att arbeta för de gemensamma intressen de har, säger SKTFs förbundsordförande Inger Efraimsson. En sammanslagning har säkert många fördelar och det är nog klokt och bra att de slår sig ihop, fortsätter Inger Efraimsson. De blir starkare och bättre på att bevaka det sociala arbetets utveckling. Det har säkert varit många diskussioner inom och mellan förbunden innan de kom fram till det här beslutet och det bäddar för att kunna göra något bra av det. Båda förbunden har ju minskat i medlemsantal och behöver agera för att få styrka. Jag har suttit i styrelsen för Socionomförbundet och har varit med sedan i slutet av 1960-talet och jag kommer att vara medlem i den nya organisationen också. Hur kan SKTF stödja det nya förbundet? Vi har reglerade avtal för hur vi stödjer yrkesförbunden. Dessutom jobbar SKTF med yrkesfrågor som är viktiga för både socionomer och behandlingsassistenter, det ingår i förbundets yrkesbevakning. Vi har ett ansvar som förbund för yrkesfrågorna och de blir allt viktigare för oss och det är självklart att vi vill använda kraften i yrkesföreningarna i det arbe- tet. Yrkesföreningarna ger SKTF effektivare kommunikationer kring vad våra medlemmarna vill ha ut av både yrkesföreningar och facket när det gäller utveckling av yrkesfrågorna. Det är angeläget att vi får raka och bra kontakter med medlemmar inom olika yrkesområden. Socionomförbundet är remissinstans i sociala frågor liksom SKTF och vi rådgör med våra yrkesföreningar innan vi lämnar remissvar. Det är en viktig del i samarbetet. Medlemmarna i de två förbunden har olika utbildningar och bakgrund, kan det medföra problem vid en sammanslagning? Socialt arbete är det som förenar socionomer och behandlingsassistenter och där ser man en rad gemensamma frågor och behov. Det är väl inte utbildningen som något av förbunden haft som huvudintresse, utan snarare arbetsinnehållet, det sociala arbetet, välfärdsfrågorna i Sverige och hur man som socialarbetare får möjlighet att göra ett bra jobb som välfärdsarbetare. Det är sådana frågor som binder samman och förenar. SKTF har just haft förbundsmöte - diskuterades några frågor av intresse för socialarbetarna? Vi diskuterade sysselsättningsfrågor, skattesänkningar och behovet av upprustning av offentlig sektor. Förbundsmötet markerade att om man ska genomföra skattesänkningar, så ska det ske bara om man klarar av att renovera den offentliga sektorn med de löften som finns om välfärden. SKTF satsar hårt på kompetensutvecklingsfrågor och inte sällan får vi höra från medlemmar att de skulle vara glada om de fick möjlighet att använda den kompetens de har, men de hindras av underbemanning, stress och nedskärningar. Det beskriver hur medlemmarnas verklighet är och det gäller inte minst inom det sociala arbetet, där de anställda ser hur mycket de skulle kunna göra och vet vad de borde göra, men inte får möjlighet till det. Den linje förbundsmötet valde var att säga att om kommuner och landsting ska klara de stora rekryteringsbehov som finns - det handlar om 800 000 jobb under en tioårsperiod måste vi stärka den offentliga sektorn. De unga är inte särskilt intresserade av att välja utbildningar som leder till jobb i kommuner och landsting. Därför har vi ett gemensamt intresse, både arbetsgivare och fack, att jobba för att bilden av att jobba i offentlig sektor blir väldigt mycket bättre, annars komma vi inte att klara sektorns uppgifter framöver. SKTF är berett att ställa upp och vi vet att våra medlemmar är det, för ingen är mer angelägen en de att göra ett bra jobb. Vi har massor med konkreta förslag när det gäller löner, arbetsförhållande, arbetsinflytande, arbetsorganisation, ledarskap med mera. Det är inte enbart mer pengar som behövs, men vi säger att det också måste till mer pengar. Bernt Andersson
8 ur-sinnet YFB inbjuder Dig härmed att föreläsa/hålla seminarier vid Sjätte svenska kongessen i behandlingsarbete FIRST RESORT BILLINGEHUS SKÖVDE 25-27 augusti 2000 Kongressens tema kommer denna gång att vara: ÄR DU LÖNSAM, LILLE VÄN? Pengar politik människovärde Samverkan medverkan påverkan Kongressen kommer att fokuseras kring frågor som: Ökad effektivitet, metodutveckling och goda behandlingsresultat med färre resurser och besparingar inom behandlinggsektorn är det möjligt? Har vi råd med att inte ta hand om våra barn och ungdomar under 2000-talet? Hur hanterar vi gemensamt de besparingar och indragningar som drabbar barn, ungdomar och vuxna med sociala problem skola, barnomsorg, institutionsvård m.m.? Brinnande eldskäl eller utbränd två sidor av samma sak? Vi vänder oss därför till Er, som på olika sätt arbetar med vård och behandling, att hålla föreläsningar, seminarier, forskningsseminarier m m kring ovanstående tema. Som vanligt söker vi även seminariehållare som kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter från sitt arbete med barn ungdomar och vuxna till kolleger och kamrater för ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom vård och behandling. Vi önskar kunna skapa kontakt och utbyte mellan människor och olika arbetsplatser inom yrkesområdet Till anmälan skall bifogas rubrik och en beskrivning av det Du/Ni vill föreläsa om. Detta underlag kommer att ligga till grund för Din seminariebeskrivning i programmet. Arrangörer för kongressen är Yrkesföreningen för psykosocialt behandlingsarbetete (YFB) Statens institutionsstyrelse Socialstyrelsen SKTF SSR
9 ur-sinnet psykosocialt YFB Yrkesföreningen för psykosocialt behandlingsarbete inbjuder föreläsare och seminariehållare att aktivt deltaga i kongressen på temat: ÄR DU LÖNSAM, LILLE VÄN? Pengar politik människovärde Samverkan medverkan påverkan Om du vill medverka som föredrags- och/eller seminariehållare skall Din anmälan vara kongresskommittén tillhanda senast den 22 december 1999. Arvoden utgår inte till föreläsare eller seminariehållare men betänk däremot värdet av Er egen marknadsföring. Ni bjuds självklart på en kongressavgift. Anmälan skickas till: YFB Hans Haker E-post: <haker@yfb.se> Regionens Hus 542 87 MARIESTAD Upplysningar: Margaretha Hård Tel 0515-871 53 Fax 0515-720 008 Hans Haker Tel 0501-623 44 Fax 0501-715 85 YFB s KONGRESSKOMMITTÉ Vi ses på First Resort Billingehus i augusti år 2000!
10 ur-sinnet Nazism in på bara skinnet Sofia Modigh För ett tag sedan när jag var ute och gick mötte jag ett ungt par. Killen, kanske 17 år gammal, gick med armen om midjan på en något yngre tjej. Jag mötte dem vid ett övergångsställe och hann därför betrakta dem någon minut medan vi på varsin sida om gatan väntade på grön gubbe. De såg unga och glada ut. De fnissade och gosade. Vi passerade varandra och jag vände mig om för att kunna tjuvkika lite mer på deras tonårslycka. Då fick jag se något som berörde mig starkt. På baksidan av killens överarm var orden vit makt och ett hakkors tatuerat. Det berörde mig starkt dels för att jag nyss beundrat deras lycka och dels för att de båda var så unga. Samtidigt vore det alltför enkelt att bortförklara viljan att bära nazistiska uttryck och symboler inpå bara skinnet som ungdomligt oförstånd eller som ett resultat av ett grupptryck från en ungdomsvänlig subkultur. När jag själv var 17 år hade jag själv tagit vissa ställningstagande som jag förväntade mig skulle respekteras. Respekteras men också bemötas och diskuteras av andra med andra åsikter. Jag kom i och för sig aldrig på tanken att sammanfatta dem i en tatuering, men orden demokrati, internationalism och nykterhet kanske skulle göra sig bra på baksidan av överarmen? Illustration: Per Mellberg Om någon hade sagt till mig när jag var 17 år att jag valt en helnykter livsstil av ungdomligt oförstånd eller att min tro på människors lika värde bara var ett resultat av en ungdomsvänlig subkultur skulle jag säkert ha blivit upprörd. Likväl som jag själv ville få framföra mina argument för mina ställningstagande måste jag förstå att 17-åriga nazistsympatisörer vill framföra sina. Problemet för dem idag är att de helt naturligt har en historisk belastning. De har självklart svårt att komma till tals och bli tagna på allvar. De är långt ifrån politiskt korrekta, eftersom historien redan har visat oss att nazism berättigar folkmord, att nazism ger vissa människor ett högre värde än andra vilket därmed berättigar dem att förtrycka de mindre värda. Historien gör oss rädda Historien gör också många av oss rädda. Så rädda att vi inte vill tro våra ögon när vi möter nazistförespråkare på 90-talet. Vi vill hellre förklara nynazismen som dumhet än som ett ideologiskt ställningstagande som på individnivå kräver en hel del processande för att ändras. Jag känner inte till många som bytt idébaserade livsstilar över en natt. De jag vet som bytt livsstilar politiska, religiösa, hälsobaserade har processat detta enormt mycket. Det har handlat om hundratals timmar av diskussioner med de som håller med, med de som tycker tvärtemot och
11 ur-sinnet med så kallade neutrala parter. Det dummaste vi kan göra är därför att förklara nazistsympati som oförstånd som kan tigas ihjäl. Thage G Peterson skrev i Expressen i söndags, apropå den smygande nazismen, att tystnad och likgiltighet är demokratins största fiende. Thage G Peterson uppmanade också alla som tror på demokrati att göra en insats. Kanske kan en första insats för många vara att faktiskt delta i den process som formar ungas ställningstaganden och val av livsstil istället för att ruska på huvudet och tala om ungdomligt oförstånd. Snart ett vuxenproblem Min erfarenhet är att även många vuxna behöver diskutera, vända och vrida, göra konsekvensanalyser, problematisera, sätta in åsikter i sammanhang och titta på historien. Det smygande nazismen är snart även ett vuxenproblem om inte föräldrar, faroch morföräldrar, grannar, fotbollstränare, lärare m.fl. kan diskutera människors lika värde och andra förutsättningar för demokrati. Kom ihåg att den unga killen med tatueringen som jag mötte på övergångsstället har rätt till sina åsikter, men också rätt att bli bemött av andra med andra åsikter. Sofia Modigh projektledare på Regeringskansliets informationsdatabas om droger Brev Hej, Jag är socialpedagog, bor i Boden och arbetar på barnpsykiatrisk behandlingsavdelning. Jag är medlem i YFB. Jag gick min utbildning 1974-77 i Stockholm och har tappat all kontakt med mina studiekamrater. Jag önskar nu ta upp den kontakten. Hur gör man? Jo, annonserar i Ursinnet. Du socialpedagog som gick sociala barn och ungdomsvårdsseminariet i Stockholm 1974-77, hör av dig! Hälsningar (Caisa) Karin Dahlin Soldatgatan 20 961 76 Boden karin.dahlin@hll.se Brev Kallelse till årsmöte Bästa medlemmar i YFB! Vi vill be er stryka datumet den 22 oktober som tid för extra årsmöte. Vi har ändrat datum. Härmed kallas du YFB-medlem till extra årsmöte med anledning av sammanslagningen av YFB och Socionomförbundet den 3 december klockan 15.00 I SKTF:s förbundshus, Kungsgatan 28 A i Stockholm. Information om lokal finns i receptionen. Förutsatt att årsmötet beslutar om sammanslagning av våra förbund hålls klockan 16.00 konstituerande möte för det nya förbundet i Sessionssalen vid receptionen. Styrelsen Kallelse till årsmöte Härmed kallas medlemmarna i Sveriges Socionomförbund till årsmöte. Tid: Fredagen den 3 december 1999, klockan 15.00. Plats: SKTF:s förbundshus, Kungsgatan 28 A, Stockholm. Utöver sedvanliga årsmötesförhandlingar kommer förslag om samgående med YFB (Yrkesföreningen för behandlingspersonal) att behandlas. Efter årsmötet har ett gemensamt möte med YFB planerats där den nya socialarbetarorganisationen kommer att bildas. Styrelsen
12 ur-sinnet Känslan av sammanhang går att påverka Den salutogena modellen i förändringsarbete med ungdomar I Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande nämns att det hälsobefrämjande perspektivet är av särskild stor vikt. Bildligt talat skulle man kunna säga att drunkningsolyckor inte förhindras bara av att man håller barn borta från vatten och bygger stängsel vid flodbrinkar, utan även genom ökad simkunnighet och användning av flytvästar i risksituationer. Denna liknelse speglar på ett bra sätt vårt arbete, det vill säga, att tillföra och lyfta fram förmågor, resurser och skyddande faktorer. Salutogenes kommer från latinets salus som betyder hälsa och från det grekiska ordet genesis som betyder ursprung eller uppkomst. Aaron Antonovsky, som myntade begreppet salutogenes, var israelisk professor i medicinsk sociologi (han dog 1994). År 1970 studerade Antonovsky hur israeliska kvinnor från olika etniska grupper anpassade sig till klimakteriet. En av dessa grupper var judiska kvinnor som överlevt nazismens koncentrationsläger. Antonovsky konstaterade att en del av dessa kvinnor hade förmågan att bevara sin hälsa trots att de genomlidit koncentrationslägrets fasor. Efter denna upptäckt började Antonovsky formulera den salutogena fråga: Varför klarar vissa sin hälsa trots att de utsätts för svår stress? Känsla av sammanhang Antonovsky menar att man kan se hälsa som ett kontinuum, där ytterligheterna är frisk och sjuk, och att man borde fokusera mer på vad som orsakar hälsa (salutogenes) än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Han menar också att vi hela tiden rör oss mellan dessa två poler och att man aldrig är det ena eller det andra utan att man är både och under hela vår levnad. Antonovskys svar på den salutogena frågan var begreppet Känsla Av Sammanhang (KA- SAM). Enligt Antonovsky är det hur hög respektive låg KASAM man har som avgör var man befinner sig på kontinuumet frisk - sjuk. Känsla av sammanhang omfattar enligt Antonovsky tre begrepp: Begriplighet: Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. Hanterbarhet: Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Meningsfullhet: Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker. Antonovskys definition av detta är Känslan av sammanhang ar en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga (begriplighet), de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga (hanterbarhet), och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (meningsfullhet). Mellan de tre komponenterna finns en inbördes ordning där meningsfullheten är mest central och en förutsättning för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett självsvarsinstrument där man kan mäta graden av KASAM. Höga värden på dessa tre komponenter innebär att individen har en stark känsla av sammanhang. Ju starkare KASAM, desto bättre förmåga har man att hantera problemsituationer. Salutogena faktorer På barn- och ungdomspsykiatriska institutionen vid Lunds universitet har professor Marianne Cederblad och docent Kjell Hansson bidragit med egen forskning inom den salutogena ramen. Forskning kring s.k. maskrosbarn och vad det är som gör att vissa barn klarar sig mot alla odds, har även studerats av andra forskare. Denna forskning har kommit fram till att det finns en rad salutogena, skyddande faktorer som påverkar människors hälsa. De salutogena faktorerna tar dels sikte på den enskilde individen, dels familjen och dess omgivning. Dessa faktorer är i korthet följande:
13 ur-sinnet Individ God social kapacitet kan beskrivas som att vara socialt öppen, beredd till samarbete, har ett öppet, vänligt och lugnt uppträdande och att man vet hur man skall vara tillsammans med andra i olika sociala sammanhang. Positivt självförtroende innebär att man har en tilltro till att dåliga odds kan övervinnas, en mer aktiv attityd till tillvaron och större ansvarskänsla, vilket har betydelse för hur man hanterar stress. Självständighet innebär att man kan markera sig själv och möta världen på sina egna villkor. Framgångsrik coping brukar definieras som att på ett medvetet sätt, på en kognitiv nivå handskas med stress så att det inte leder till problem. Intelligens och kreativitet har man nytta av, då det gäller att hitta lösningsalternativ vid stressituationer. Utveckling av speciella intressen och hobbies leder till ett ökat självförtroende och säkerhet vilket kan bidra till meningsfullhet i tillvaron. Med inre kontroll (Inre locus of control), menar man, att individen har en upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv. Motsatsen är yttre locus of control, där kontrollen förläggs utanför individen. God impulskontroll innebär att individen kan kontrollera sina impulser och reagerar på sina affekter på en adekvat nivå. Hög aktivitet och energi innebär att man är alert och framåt och ger förmodligen hög tillfredsställelse i livet och därmed meningsfullhet. Optimism och framtidstro innebär att man utvecklar en bättre självkänsla och känner sig lyckligare. Om man tror att man kommer att drabbas av färre motgångar och har mer tur än andra så leder detta till ett bättre välmående. Familj och omgivning Hjälpa andra när de behöver det är en skyddande faktor, eftersom den tillåter individen att utveckla en känsla av egenvärde, självtillit och självständighet. Betydelsefull annan person är personer man kan identifiera sig med, som kan vara modeller eller kompensera för en otillräcklig förälder. I ett Illustration: Diana Reybekiel/P&DeSIGN läge då man inte har en familj att ty sig till är det viktigt att det finns andra personer i omgivningen som är betydelsefulla. Tillitsfulla och intima relationer med åtminstone en förälder har visat sig vara en skyddande faktor. Klart definierade gränser och subsystem innebär att föräldra- barnhierarkin och generationsgränserna är tydliga. Positiv föräldra- barnrelation och betydelsen av en öppen och tillitsfull kommunikation har en salutogen betydelse. Klara regler i hemmet ger förutsägbarhet och har en skyddande effekt. Delade värderingar mellan generationerna, bibehållandet och upprätthållandet av traditioner har haft en klart skyddande effekt. På barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Lund har Cederblad och Hansson, i samarbete med utredningsavdelningen, utvecklat en klinisk tillämpningsmodell av de salutogena teorierna. Det innebär bland annat att vi använder de olika salutogena faktorerna på ett mer medvetet sätt och gör sammanhang begripliga, meningsfulla och hanterbara. Detta arbete har pågått i cirka tio års tid och är fortfarande en levande process, som dokumenterats i olika skrifter och artiklar. Syftet är att utveckla en metod, som tillför så många salutogena/skyddande faktorer som är möjligt, till ungdomarna, och att livet i stort blir mer begripligt, hanterbart och meningsfullt för samtliga inblandade. I det följande kommer vi att beskriva hur man kan använda sig av KA- SAMbegreppet förändringsarbetet med ungdomar. Vi kommer att fokusera speciellt på vad som underlättar i arbetet med att hjälpa individen att göra en beteendeförändring.
14 ur-sinnet Att göra ett förändringsarbete Det finns olika vilkor som gäller när man skall göra en beteendeförändring: 1. Det skall finnas kunskap om att en viss förändring är nödvändig (begriplighet). 2. Vidare måste det finnås ett värderingssystem att denna förändring är önskvärd (meningsfullhet) 3. Slutligen krävs att handlingsmöjlighet finns för att åstadkomma förändringen (hanterbarhet). Begriplighet Förstår man inte sitt sammanhang, både i nutid, dåtid och eventuellt framtid så är det svårt att se att en förändring är nödvändig. Ett sätt att begripliggöra detta är att arbeta med ungdomarnas nätverkskarta. Andra sätt att öka begripligheten är att göra en livslinje, det vill säga att gå igenom från år till år, vad som hänt i den unges liv. Det är med andra ord viktigt att man gör sammanhanget begripligt innan man initierar ett förändringsförslag. Med detta menar vi att det är absolut nödvändigt att individen får kunskapen före åtgärdsförslaget. För att illustrera detta kan vi fundera över vilken betydelse informationsgivandet har. Till exempel om ens doktor skriver ut medicin, och inte förklarar på ett begripligt sätt varför man skall ta den och hur den verkar, kan detta leda till missförstånd och obegriplighet. Förståelsen är alltså grunden för en välfungerande förändringsåtgärd. Meningsfullhet Upplevelsen av meningsfullhet bottnar i känslan av att kunna styra och påverka sitt liv men också i känslan av att vara värdefull och sedd. Här behöver behandlingspersonal ha sina egna och samhällets värderingssystem väl integrerade. Detta för att kunna hjälpa individen i att se en mening med en beteendeförändring. Ett exempel är att rökning för 15 år sedan var mycket svårare att sluta med än det är idag. Dagens värderingar av rökning är att det är fel att röka. Ett annat exempel är att elevinflytandet och delaktigheten i skolan, kan leda till gemensamma värderingssystem och påverkar i sin tur meningsfullheten och ungdomarnas känsla av sammanhang. Ett sätt att arbeta med detta på institution, är att ha strukturerade och regelbundna ungdomssnack med ungdomarna. Här kan man diskutera det som händer och hur ungdomarna känner inför varandra. Det är ett sätt att öka perspektivtagandet och begripliggöra sammanhang, till exempel vid konflikter i gruppen. Vid dessa möten skall man också sätta in vistelsen på institutionen i ett meningsfullt samband med ungdomens eget livsmål. Hanterbarhet Det krävs att man tränar inför en beteendeförändring. Det krävs också att man upplever samma känsla av sammanhang i det nya som i det gamla. Om en individ är indragen i sammanhang där han/ hon uppskattas för sin brutalitet, så är det viktigt att lära/träna sig i andra sätt där man uppskattas och får samma positiva förstärkningar, som man fick tidigare. Det handlar om att hjälpa ungdomarna att mobilisera resurser inom sig själv och i deras sociala nätverk, som gör det möjligt att lösa de problem som uppstår. Ett sätt är att använda videokamera och filma olika aktiviteter där man specifikt fokuserar på resurser och förmågor. Detta kan man sen arbeta konkret med visavi ungdomen. För att göra en förändring krävs förståelse (begriplighet), delaktighet (meningsfullhet) men även en praktisk kunskap som handlar om tillgångar, resurser och möjligheter (hanterbarhet). Detta sätt att tänka YFB:s hemsida YBFs hemsida, med adress: http//www.yfb.se uppfyller de viktiga vilkoren för att ungdomar skall uppleva en större känsla av sammanhang. Sammanfattning Genom att påverka KASAM kan man alltså förbättra hälsan. Jämförelser har visat att det mått på KASAM, som man får fram i självskattningsformuläret, korrelerar högt med andra mått på både psykisk och fysisk hälsa. Vår egen kliniska erfarenhet har visat att det går att påverka ungdomar och familjers känsla av sammanhang. Detta påverkar i sin tur andra hälsobringande faktorer som coping, nätverk, impulskontroll, inre kontroll etc. Stefan Hult och Tommy Waad Legitimerade sjukskötare Utredningsavdelningen Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Den som vill veta mer om det salutogena perspektivet kan kontakta: Stefan Hult, telefon 046-151521 e-post: stefan.hult@telia.com Tommy Waad, telefon 040-464674 e-post: fam.waad@telia.com Vi håller också kurser i salutogent tänkande och föreläsningsdagar för alla som är intresserade av detta perspektiv. Här hittar du information om YFB: Historik, verksamhet och styrelse. Du kan ansöka om medlemskap och läsa valda delar av tidningen Ursinnet. Du kan skicka e- post till styrelseledamöter som har tillgång till Internet. På Anslagstavlan sätter vi upp information om möten, kurser, nyheter etc och där kan även medlemmar sätta upp anslag. På Debattsidan finns artiklar som rör de olika yrkesområdena. Länkar som kan vara intressanta för dig i behandlingsvärlden finns också.
15 ur-sinnet YC$ Visst vill jag bli rik på erfarenheter och kunskap! Det här får jag bara inte missa! Jag vill bli medlem i YFB eller SSF och skickar in min ansökan till adressen nedan. Jag betalar medlemsavgiften 120 kr för hela 1999 till Socionomförbundet på postgiro 544 08-0 och skriver mitt namn och adress på inbetalningskortet eller till YFB, 200 kr, anmälan till Agneta Roos, se nedan. Javisst är jag generös och talar med en vän om detta erbjudande Klart jag vill vara med! Kryssa! YFB Sveriges socionomförbund Namn:... Adress:... Personnummer:... Facktillhörighet:... Datum:... Namnteckning:... Ansökan YFB skickas till: Agneta Roos Enebrovägen 15 633 47 Eskilstuna Telefon 016-14 63 71 Ansökan Sveriges Socionomförbund skickas till: Margot Olsson Ängelholmsgatan 6 214 22 Malmö tel 040-23 66 55 (kväll) Gör dig fri i augusti år 2000 för Den sjätte svenska kongressen i psykosocialt behandlingsarbete Den 25 till 27 augusti nästa år är det kongressdags på Billingehus i Skövde igen. Mer informationer om kongressen presenteras på mittuppslaget i detta nummer av Ursinnet. Utgivningsplan för Ursinnet 1999 och 2000 Nr Manusstopp Utsänds 4 15 november 7 december 1 11 februari 29 februari år 2000 2 14 april 5 maj 3 1 september 21 september 4 6 november 23 november
Posttidning B Disciplinens vånda Om konsten av att förbereda uppgifter Illustration: Diana Reybekiel Jag går upp tidigt imorgon, jag, svarar jag sambon på frågan: hade inte du en hel del att skriva till skolan? Jag sätter klockan och går upp samtidigt som dig, det är inga problem. När morgonen kommer och sambon kysst hej då ska jag bara dra mig lite, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Om jag somnar om? Självklart! Men upp kommer jag, sådär en två timmar senare än planerat. Inga problem, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Frukost är viktigt! Det är viktigt att äta i lugnt tempo och få i sig tillräckligt med näring och vitaminer. Gröt och ägg och te och grapefrukt. Och tidningen. Tidningen är väldigt viktig. Utan allmänbildning kommer man inte långt här i världen. Det är viktigt att läsa tidningens alla delar, man vet aldrig var det viktiga finns. Bostad bytes till exempel, fast ett bostadsbyte är inte aktuellt förrän om två år, men det är ändå bra att hålla sig à jour. För att inte tala om börsnoteringar och matrecept och test av pensionsförsäkring. Klar med frukosten blir jag, sådär tre timmar senare än planerat. Men det ordnar sig, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Duscha och klä på sig fort, på ren rutin faktiskt. Så rutinmässigt att klädhögen som legat i stolen åker in av bara farten och badrumsspegeln torkas ren från tandkrämsfläckar. Det behövdes verkligen göras, jag har tänkt på det hela veckan. Jag tar ett tag med toalettborsten också, nu när jag ändå håller på, det kan inte skada. I sovrummet slokar fredskallan, lika bra att vattna blommorna också, det tar inte så lång tid. Jag är färdigduschad och färdigklädd, sådär en fyra timmar senare än planerat. Men det är faktiskt ingen fara, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Nu måste jag verkligen komma igång att skriva, jag har ju lovat mig själv att inte sitta där sista kvällen innan det ska lämnas in. Den här gången ska jag vara ute i god tid! Det är en process att sätta sig ner och skriva. Temperaturen måste vara rätt. Belysningen måste vara bra. Musik är också viktigt. Av musik mår man bra. Om jag ska skriva kan jag inte lyssna på musik med text, åtminstone inte en text jag kan sjunga med i. Jag måste välja musik. CDväxlaren sväljer fem skivor. Och så måste jag ta fram vatten och tuggummi och gå på toaletten och lägga fram telefonen, så att inget kan störa mig när jag väl sätter igång. Nu ska här skrivas. På med datorn. Fast, jag måste kolla mailen först och se om det har hänt något nytt på Rädda Barnens hemsidor, och skulle jag inte söka efter den där boken till uppsatsen? Ordbehandlingsprogrammet är till slut öppnat framför mig på skärmen, sisådär en fem timmar senare än planerat. Men jag är inte orolig, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju halva dagen på mig. Jag skriver faktiskt bäst på kvällen! Nu måste jag hinna skriva lite innan jag får se på TV. TV är belöningen när jag har skrivit duktigt. Om jag skriver riktigt mycket får jag se på både Beverly Hills och reprisen av Skilda Världar. TV-såpor behövs ibland, att se något där man inte behöver tänka kan vara precis vad man behöver efter en hård dags arbete. Fast först måste jag äta lunch, eller vad jag nu ska kalla det vid den här tiden på dagen. Det passar bra med en paus nu, jag ser att fågelburen dessutom måste rengöras och fågeln måste ju också få mat. Klar med mat och fågelbur blir jag till slut, ett antal timmar senare än planerat. Man måste faktiskt äta! Jag är inte så orolig, än sen om jag inte fått så mycket skrivet under dagen, jag jobbar alltid bäst på natten och ikväll kan jag sitta länge och skriva eftersom jag inte måste upp tidigt. Det är inte SÅ bråttom, jag har ju hela kvällen på mig. Om jag åtminstone döper dokumentet nu så kan jag titta lite på TV, och sen skriva lite innan sambon kommer hem och det är dags för middag. Döper dokumentet gör jag, ser på TV gör jag också. Sedan kommer jag på att jag inte fått någon frisk luft på hela dagen. Det vet ju alla, en hjärna utan syre kan inte arbeta, jag gör helt enkelt min hjärna en tjänst om jag går ut och går en stund, jag kan ju gå och handla middagsmat. Ut kommer jag, och när jag ändå är ute kan jag ju åka till Hemköp på Åhléns och handla, det är ju bara två tunnelbanestationer. En liten sväng på Åhléns innan jag handlar mat kan ju aldrig skada och därifrån kommer jag med ett nytt nagellack, tandkräm, duschkräm och ett par nya skor. Dom var faktiskt på rea och nagellacket kostade bara 14:90! Jag kommer hem samtidigt som sambon och då är det dags att laga mat och prata om dagen, och ringa Johanna och fråga vad vi ska göra i helgen. Att skriva på kvällen är himla tråkigt, nu är vi ju hemma båda två och förresten är det en bra film på TV klockan nio. Jag kanske skriver lite efter det. Jag går upp tidigt imorgon, jag lovar, svarar jag sambon på frågan: hade inte du en hel del att skriva till skolan? Jag sätter klockan och går upp samtidigt som dig, det är inga problem. När morgonen kommer och sambon kysst hej då ska jag bara dra mig lite, det är ju inte SÅ bråttom, jag har ju hela dagen på mig. Jonna Garphult Jonna är studerande vid Södertörns Högskola, Svenska i Tal och Skrift. Hon lämnar i princip alltid sina uppgifter på minuten, och än har det inte hänt att de har kommit in tidigare än begärt. Hon har ingen disciplin på något annat område heller, men lyckas ändå ta sig igenom livet genom konstgjord andning och betydelsefulla, sporrande deadlines.