En kopia av verkligheten Mats-Ola Finn är projektledare

N R 5 2 0 0 9 1 3 M A R S E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B En kopia av verkligheten Mats-Ola Finn är projektledare vid utvecklingen av en simulator i KA3 och KK4. Operatörerna ska ges möjlighet att optimera processen utan att riskera att något körs sönder. Det kan jämföras med piloter som får öva i en flygsimulator, säger Mats-Ola Finn. Dynamiska matematiska modeller ersätter verkliga processdelar men servrarna ser likadana ut. SIDAN 4 S o m m a r s t o p p 2 E n s t o r r e s u r s 6 T i l l b u d i k o l a n l ä g g n i n g 1 0

Sommarstopp i järnmalmsverksamheten LKAB stoppar i princip hela järnmalmsproduktionen under fem veckor i sommar. Båda järnmalmsgruvorna och fem av sex pelletsverk stängs under juli månad. Det vi kommer att göra är att fortsätta bergförstärka bland annat på huvudnivå 1045 i Kirunagruvan, säger Anders Kitok, direktör för Mining. Sommarstoppet är en följd av den sjunkande efterfrågan på järnmalm men med hjälp av uppbyggda lager kommer LKAB att hantera planerade leveranser. Den plan som lades i november förra året följs fortfarande och kompletteras nu med planerna på sommarstopp. B å da j ä r n m a l m s g r u vo r n a st ä n g s Gruvorna i Kiruna och Malmberget stänger produktionen under fem veckor. Från och med vecka 12 kommer halva KUJ 1045 att bergförstärkas, det innebär att KUJ har halv produktion fram till semestrarna. Under semesterperioden stänger KUJ helt och bergförstärkningsarbeten genomförs, bland annat på huvudnivå 1045. VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Beslut om att satsa på omförstärkning av KUJ 1045 och produktionsområden togs under 2008. Låga leveranser under vintern/våren 2009 innebär reducerad kapacitet för KUJ. Genom att stänga av halva KUJ kan vi förstärka den andra halvan och vise versa. Vi kommer att klara av planerade leveranser och bygga upp rågodslager i Kiruna/Svappavaara/Malmberget, säger Anders Kitok. Två pelletsverk i Kiruna och ett i Malmberget stänger i fem veckor. Ett pelletsverk i Malmberget och ett i Kiruna stänger i åtta respektive tio veckor. Däremot kommer pelletsverket i Svappavaara att startas i slutet av maj och producera under Anders Kitok hela sommaren, med hjälp av personal från övriga pelletsverk. Personalen i dessa verk kommer att ha två semesterperioder. Vissa av vårens stopp i pelletsverken förlängs något, och genomförs med egen personal. Detta i syfte att spara pengar. I sådana här situationer gäller det att alla ställer upp och hjälper till och hittills har det gått bra, säger Anders Kitok. Lo g i st i k e n g å r Verksamheten på upplagen, järnvägen och i hamnarna är i gång hela sommaren dock i reducerad form för att transportera och skeppa järnmalmsprodukter. G e m e n s a m l e d i g h e t Att verksamheten stänger i fem veckor innebär också en enda semesterperiod på fyra veckor för merparten av personalen, från den 29 juni till den 27 juli. Sommarstoppet innebär också att LKAB inte har behov av semestervikarier. LKAB kan förutom det på detta sätt även minska på kostnader för energi, material och främmande tjänster. Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. En studie för nytt järnverk LKAB, Höganäs AB och StatoilHydro har nått en överenskommelse om att utföra en projektstudie för ett nytt järnverk utanför Trondheim i Norge. Projektet utreder möjligheten för framtida DRI-produktion av järn i Norge. I samarbetet förenas parternas teknologiska know-how dvs fördelarna med LKABs järnmalmspellets, Höganäs användning och försäljning av metallprodukter och StatoilHydros kompetens inom energiproduktion och gasförädling. Den tänkta lokaliseringen för verket är i anknytning till industrianläggningen på Tjeldbergodden söder om Trondheim, där man får god samverkan med befintlig infrastruktur såsom inkommande pipeline för naturgas, metanolfabrik och hamn. E tt m a r k n a d s o r i e n t e r at p r o j e k t m e d g o da m i l j ö l ö s n i n g a r En viktig anledning till placeringen i Tjeldbergodden är att man genom att använda naturgas kan minimera koldioxidutsläppen. Ambitionen är att projektera världens mest koldioxidneutrala DRI-anläggning, det vill säga ett järnverk som släpper ut så lite koldioxid som är tekniskt möjligt. Projektstudien baseras på en produktion på 1,6 miljoner ton per år, vilket skulle innebära cirka 2,2 miljoner ton DR-pellets som råvara, en produkt som är en av LKABs specialiteter. LKABs järnmalmspellets hör redan till de mest energieffektiva i världen tack vare magnetitmalmens förmåga att avge energi i pelletstillverkningen och våra långt utvecklade förädlingsprocesser, säger Lars-Eric Aaro, direktör för Teknik- och Affärsutveckling på LKAB. Marknaden för högkvalitativt järn ökar snabbt i huvudsak drivet av att det blir allt svårare att få tag på rent skrot. Stålmarknaden expanderar kraftigt, bara i Europa har ökningen under de senaste åren varit omkring 10 miljoner ton per år även om också denna marknad nu påverkas av krisen, säger Alrik Danielson, vd för Höganäs AB. Vi ser möjligheter för ett intressant industrisamarbete med LKAB och Höganäs AB och önskar bidra till att vidareutveckla gasbaserad industri i Midt-Norge, säger Einar Strømsvåg, direktör för Manufacturing inom StatoilHydro. Studien skall vara klar vid halvårsskiftet 2010 och kommer att ha en tredjepartskostnad på totalt 12 MNOK. Pas s a n d e pa rt n e r s Alla tre parter är teknikledande inom sina respektive områden. LKAB är världsledande inom DR-pellets samt har en mycket effektiv logistik mellan Kiruna och Tjeldbergodden. Höganäs AB är teknik- och marknadsledande inom metallpulverindustrin med 1 400 kunder i 65 länder och arbetar med processer som gör det möjligt att ersätta skrot med DRI för framställning av stål. StatoilHydro har lång erfarenhet av utveckling och drift av olje- och gasbaserad industri med stort fokus på energieffektiva och miljövänliga lösningar.

I kontrollrummet styrs KK4-processerna skarpt P r o j e k t i n f o r m at i o n Simulator optimerar processen KA3/KK4:s kontrollrum har kopierats och byggts upp på nytt i rummet bredvid. Vi har skapat en operatörssimulator som i stort sett är identisk vad gäller hantering, funktion och gränssnitt, säger Mats-Ola Finn. Mats-Ola Finn Projektet är initierat och finansierat av FoU och har pågått i två år. I projektet ingår både operatörer, processingenjörer och automationsingenjörer från KA3-KK4. Genom detta underlättas framtida förvaltning och underhåll av simulatorn. Projektet klarar i stort både budget och tidplan och överlämnas till Mining i slutet av mars i år. Systemägare blir cpkf, Nils Thuuri. All modellutveckling har Optimation AB i Luleå utfört. Kopian av styrsystemet, ITS, levererades av ABB i Oslo. Simulatorn som kallas LOTC-1 (LKAB Operator Training Centre-1) ska användas för att ge operatörerna möjlighet att optimera processen utan att riskera att något körs sönder. Det kan jämföras med piloter som får öva i en flygsimulator, säger Mats-Ola Finn. Tid och miljö är identisk och scenarier ska byggas upp för att möjliggöra till exempel träning av uppstart och stopp av hela verk eller enskilda processavsnitt så friktionsfritt som möjligt. Med hjälp av simulatorn är det också enklare att hitta fel i systemet som annars hade tagit tid från processen. Det är bra att få öva på sådant som inte får gå snett. Man får möjlighet att fräscha upp minnet. Det ger en ökad trygghet och risken för felhantering i den riktiga processen minskar ju mer övning man får, säger Mats-Ola Finn. O p t i m e r a d e k ö r n i n g a r En operatör kan nu testköra en sekvens i simulatorn för att sedan köra sekvensen på riktigt. I simulatorn kan man krascha systemet utan några konsekvenser. Det gör att operatörerna kan lära sig hur mycket de kan pressa systemet och det blir på det sättet enklare att veta var gränserna går. Vi hoppas kunna öka produktionen på det här sättet, även om det är väldigt svårt i det här läget att säga hur stor en produktionsökning kan bli, säger Mats-Ola Finn. Operatörerna ska hela tiden sträva efter att ha ett jämnt flöde i processen och till sin hjälp har de en simulatorhandledare som är en rutinerad operatör. H a n d b o k g e r v ä g l e d n i n g Simulatorn är en ett-till-ett-kopia och består av datorer som simulerar alla processer, som band, pumpar, kvarnar och rullkretsar. Simulatorn består av ett styrsystem, Industrial Training Simulator (ITS), och dynamiska matematiska modeller av processen (i stället för verkliga processdelar). Styrsystemet ITS är en kopia av ABB 800xA som är det verkliga styrsystemet i KA3-KK4. ITS är länken mellan operatör och process i simulatorn. Simulatorn överlämnas till Mining med ett antal strategiska scenarier samt en manual för hur arbete och träning i simulatorn bör bedrivas. Vi samarbetar med Institutt For Energiteknikk, IFE, i Norge i arbetet med träningsscenarier, säger Mats-Ola Finn. IFE har stor erfarenhet av operatörsträning och simulatorteknik, speciellt inom kärnkraft och off shore. Samarbetet med IFE ska resultera i effektiva och ekonomiska arbetsmetoder och instruktiva träningsscenarier och allt eftersom systemet körs kommer dessa att sparas i ett bibliotek. En operatör med erfarenhet kan testa sig fram genom olika scenarier, medan en helt ny operatör ska följa en guide, säger Mats-Ola Finn. F r a m t i d e n s m ö j l i g h e t e r Även på andra ställen inom LKAB har simulator-tekniken använts. Till exempel kördes flotationen i Svappavaara mot en simulator redan före start. Där avlusade man styrsystemet på fel, vilket gjorde att uppstarten gick smidigare än vad det annars hade gjort, säger Mats-Ola Finn. Mats-Ola Finn hoppas att LKAB i framtiden ska kunna utveckla sin simulator-teknik för att i förlängningen kunna simulera kvalitetsparametrar. Det kan vara till exempel att plocka fram temperaturen på olika punkter i Kiln (pelletsugnen). Drömmen vore att kunna ställa in systemet som en farthållare med slutproduktens kvalitetsparametrar som börvärden och att systemet själv gör inställningarna så optimala som möjligt. Men dit är det ännu långt, säger han. O p e r at ö r s st ö d Simulatorn är en kopia av styrsystemet och består av datorer som simulerar alla processer Olika former av beslutsstöd och överordnad reglering kan utvecklas med processmodellen som grund. Exempel på funktioner: Visualisering av processtillstånd Virtuella mätpunkter Prognosverktyg Modellbaserad reglering Utveckling och test av expertsystem Operatörsträning av extrema situationer, typ nödlandning Operatörsträning av processtart och stopp Logistik produktbyte Trimning av reglerkretsar Start och stoppsekvenser Programmering styrsystem HMI och operatörsbilder

Lågkonjunkturen från den ljusa sidan Det kan vara svårt att se det positiva i allt elände, när efterfrågan på Tommy Fors och Marie-Louise Fors järnmalm sjunker, verken stänger och visstidsanställda tvingas gå. Men det finns ändå åtgärder som visat sig slå mycket väl ut både för LKAB och för den enskilde. LKAB beslutade tidigt att personal vid arbetsplatser vars produktion stoppades skulle placeras i en så kallad resursstyrka. Personalen, som till att börja med tillhörde främst MK3 och verken i Svappavaara, fick med kort varsel veta att de kunde komma att hamna på annan ort och på en helt annan arbetsplats. Nu startade ett krävande arbete för Personalavdelningen att hitta passande arbetsplatser till alla. Målet var att försöka ge alla så kort resväg som möjligt i kombination med att kompetensen skulle matchas mot behov. Det visade sig att personalen var efterlängtad och deras kompetens likaså. Roger Bergman Roger Bergman arbetade i MK3 som operatör och hade just gått på ledigvecka när han fick besked om att han skulle börja jobba som elektriker i BUV. Jag har arbetat som elektriker både hos LKAB och för entreprenörer, det kändes därför naturligt att gå tillbaka som elektriker när verket skulle stängas, säger han. Jag ser det här som en möjlighet att prova och se något nytt även om jag har arbetat som elektriker tidigare. Det är klart att det är trist att det är påtvingat, men det är mycket bättre än att få sparken, säger han. Roger Bergman menar att det är bra att få bättre kontakt med andra avdelningar. Det underlättar säkert i mitt vanliga jobb att vi känner varandra och hade varit intressant att vara på andra ställen också, säger han. Linda Häggblad Linda Häggblad, produktionschef för resursstyrkan i Malmberget, förklarar att det av praktiska skäl inte har varit möjligt att flytta på folk, man har försökt hitta den bästa och smidigaste lösningen för både LKAB och medarbetarna. Det är klart att om någon misstrivs försöker vi ordna det, säger hon. Som produktionschef har Linda Häggblad kontakt med alla Malmbergsanställda som placerats i resursstyrkan och ordnar med både det administrativa och det praktiska. Det var mest jobb i början när vi skulle få allt att fungera, men efterhand har det börjat flyta på bättre. Det har absolut inte varit helt problemfritt, men vi försöker att lösa problemen allt eftersom. Den personal som har hamnat i resursstyrkan har inte förlorat något ekonomiskt på förändringarna och det har ordnats med transport för dem som nu pendlar från Svappavaara-hållet. Några bodde redan i Malmberget och fick närmare till jobbet i och med förändringen. Tommy Fors, som annars arbetar på driften i pelletsverket i Svappavaara, trivs. Det är trevligt här, en annan miljö, vi är rätt vana vid att skruva i gamla och rostiga grejer. Här är allt nytt och ljust. Gruppen med personal från Svappavaara har hållits så gott som intakt, vilket både har fördelar och nackdelar. Det hade varit bra att blanda ihop oss med några Malmbergsbor för att få möjlighet att byta lite kunskap och erfarenhet med varandra. De hade lärt sig mycket av oss, säger Jan-Roger Eriksson och skrattar. Totalt sett har allt gått bra och smidigt, säger Per-Anders Johansson. Vi har blivit väl mottagna här och en stjärna vill vi skicka till Elisabeth på förrådet för att det har fungerat så bra med material och verktyg, säger Marie-Louise Fors, mekare nu, driftare till vardags. forts. Resursstyrkan från Svappavaara

fortsättning från sidan 7 Solveig Danskog Solveig Danskog, chef för pelletsverken i Malmberget håller med. De har rätt i att vi kan lära av varandra. Vi har fått en del tips om hur man kan göra saker annorlunda och det har resulterat i ett antal förslag. Men det hade varit ännu bättre om vi hade kunnat mixa personalen mer, säger hon. Solveig Danskog är ändå nöjd. Det som har slagit mycket väl ut är att all personal som vi har fått hit genom personalstyrkan är otroligt kompetent och jag är så nöjd med hur det här har fungerat, säger hon. Personalen i resursstyrkan kommer att få stanna tills verksamheten på deras ordinarie arbetsplatser återstartas. Enligt plan ska verken i Svappavaara starta produktionen i slutet av maj. MK3 ska köras under våren, definitivt beslut om tidpunkt kommer att tas inom kort. Kick Off för årets miljöarbete LKAB har som de flesta säkert känner till ett miljö- och energicertifikat enligt ISO 14001 respektive SS 627750. Med certifikatet följer en rad krav och åtaganden. För att kunna leva upp till de ställda kraven i standarderna krävs att vi arbetar systematiskt och strukturerat, säger Malin Fors, miljö- och energikoordinator. Malin Fors Yttre Miljö har därför byggt upp en struktur för hur ledningssystemet skall förvaltas. Den ska stödja och samordna olika verksamheter i arbetet mot ständig förbättring. Malin Fors har till uppgift att förvalta och samordna alla aktiviteter i ledningssystemet. Många av arbetsuppgifterna som ska utföras sker på verksamhetsnivå, varför det finns en eller flera lokala kontaktpersoner strategisk utsedda inom varje verksamhet. För att komma igång med ett aktivt och löpande miljö- och energiarbete under 2009 bjöds dessa kontaktpersoner in till en kick off i Besöksgruvan i Kiruna. Responsen vi fick var mycket bra. Det var viktigt för oss att träffas för att ge alla en förståelse för helheten av ledningssystemet och för att skapa ett forum för kontakter och diskussioner, säger Malin Fors. Förra året identifierade Yttre Miljö ett stort behov hos verksamheterna av ett operativt stöd i dessa frågor. För att ledningssystemet ska fungera krävs det att miljö- och energiarbetet är integrerat som en del av det dagliga arbetet. Yttre miljö och Malin Fors har därför en viktig roll i att stödja och hjälpa verksamheterna i de uppgifter som LKAB har åtagit sig att utföra i och med standardens krav. Vi har under 2008 arbetat hårt för att ta fram bra verktyg och det har resulterat i miljö- och energiböcker som redan har fått stor genomslagskraft i verksamheterna. Det är riktigt positivt, säger Malin Fors. Malin Fors och Joel Grauman, som anordnade träffen var mycket nöjda efteråt. Årets kick off var den första av flera återkommande träffar där vi samlar alla kontaktpersoner och går igenom vad som ska göras för att få behålla certifikatet. Det är viktigt att alla känner ett stöd i sitt miljöarbete och att vi på Yttre Miljö inte förutsätter att verksamheterna ska kunna utföra allt på egen hand, säger Malin Fors.

10 11 Ordning och reda minskar brandrisken i våra verk Att kvarlämnat brännbart restmaterial utgör en brandrisk speciellt i våra heta processer vet vi alla. Likaså att defekta brandposter, utrullade brandslangar etc fördröjer och försvårar släckningsinsatser. Kolanläggningarna ställer speciella krav vad gäller brandsäkerhet. Kolet är givetvis brännbart men kan också i finmald form med rätt luftinblandning vara explosivt. Ytterligare en brandsäkerhetsaspekt med kol är risken för självantändning. Sammantaget innebär detta att kolanläggningarna måste hållas fria från spill- och dammansamlingar. Ett exempel på riskerna i våra kolanlägningar är, brandtillbudet vi hade i för några veckor sedan i KK2. Ett par kvarlämnade provuttagssäckar med finkol hade då självantänt och vi hade en begynnande glödbrand, säger Joakim Palm, Produktionstekniker i KK2 och KK3. Joel Lantto, Peter Kemi och Joakim Palm i kolanläggningen där glödbranden ägde rum. Branden upptäcktes av mekanikerna Peter Kemi och Joel Lantto. Vi letade efter en blåsfläkt som skulle repas. När vi kom in i kolanläggningen tyckte jag att det luktade bränt och vi upptäckte då att det var från kolhögen det luktade, säger Joel Lantto. Jag visste att det var allvarligt men att jag själv inte hade kunskap om hur släckningen skulle gå till och larmade därför kontrollrummet. Kontrollrummet larmade i sin tur driftpersonalen och Joakim Palm. De kunde konstatera att det inte hade hunnit bli någon brand och kunde tillsammans släcka det glödande kolet. Själva släckningsarbetet är viktigt att det görs rätt och det är inte bara att spruta på vatten som när något vanligtvis brinner. Finmalet kol måste fuktas i ett lugnt tempo. Gör man det för snabbt kan kolet virvla upp och det kan skapas en explosiv blandning, säger Joakim Palm. Den här gången gick släckningsarbetet bra, mycket på grund av ett korrekt tillvägagångssätt från flera personer. Vad vi måste lära oss från det här är att det är otroligt viktigt med ordning och reda. Lämna aldrig kvar en hög med kol och annat lättantändligt där det inte ska vara, säger Joakim Palm. L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D F ö r r å d s a r b e ta r e till PIU Malmberget. Som förrådsarbetare arbetar Du med hög tillgänglighet, du kommer att tillhandahålla förrådsmaterial till beställare. I arbetsuppgifterna ingår bl a, behandling/arkivering av beställningar, ankomstrapporter och fraktsedlar, uppackning och utlämning av förrådshållen material, etc. Arbetstiden är förlagd till dagtid. Körkort klass B. Vi söker Dig som har teknisk gymnasieutbildning eller motsvarande, gärna kombinerad med god företagskännedom och datorvana.vi förväntar oss att du är noggrann och serviceinriktad. Ytterligare information får Du av Britt-Inger Bylund, tel 6275. Välkommen med Din intresseanmälan till Ingvar Ömalm, T- huset via brev eller e-post senast den 16 mars. U n d e r s k ö t e r s k a till Medicinska Företagshälsovården i Kiruna. Vår undersköterska kommer snart att gå i pension och vi söker därför en ersättare. Undersköterskan på Företagshälsovården har hand om Hälsans reception, utför självständiga undersköterskeuppgifter och är F R I T I D N o b e l r u n da n arrangeras torsdag 19/3 vid Kaptensgården. Barnen startar gemensamt 17.35 och åker 3 km. Anmälan senast måndag den 16/3. Vuxna åker stödfunktion till övrig medicinsk personal på Hälsan. I arbetsuppgifterna ingår därför, telefonrådgivning, tidsbokning, provtagning, hörselkontroller, omläggningar, spirometriundersökningar, blodtryckskontroller samt vissa administrativa arbetsuppgifter. Du som söker tjänsten är utbildad undersköterska, gärna med erfarenhet av arbete inom vården och eftersom du är vårt ansikte utåt, är det viktigt att du tycker om att möta människor både personligen som i telefon. Du är van att arbeta självständigt samtidigt som du är flexibel och kan gå in och stödja andra i deras arbete vid behov. Eftersom vår journalhantering och tidsbokning är datorbaserade, behöver du ha en viss vana från datorarbete. Arbetet är förlagt till dagtid. Ytterligare information om tjänsten får du av Johanna Nordin, telefon 1390 eller av Ture Aspehult, telefon 1008. Välkommen med din intresseanmälan via brev eller e-mail till Personalrekryterare Ingvar Ömalm, T-huset, Malmberget, senast den 20 mars. Fler annonser, se Insidan respektive LKABs hemsida www.lkab.com. 20 km med start 17.30 allt går i klassisk stil. Vuxna anmäler sig på startplatsen en timme före start. Välkommen till en trevlig skidtävling! LKAB Fritid TA C K Ett stort tack till arbetskamrater och arbetsledning i Kiruna för presenterna jag fick vid min avgång med pension från LKAB. Lars Aili Jag vill tacka Rasladdarna i Malmberget för blommor och den fina presenten ni uppvaktade mig med i samband med att jag bytt arbetsuppgifter. Jag har haft sex fantastiska år tillsammans med er! Ett bättre gäng står inte att finna på denna jord. Var rädda om er och titta in på en kaffe nån gång! Kjell Harnesk Ett riktigt stort tack till alla för uppvaktningen i samband med min 50-årsdag. Lars Strand Ett stort tack till alla för blommor och presenter i samband med min 60-årsdag. Gerhard Strande Ett stort tack till arbetskamrater och arbetsledning för blommor och presenter vid min pensionering. PS! Tack lag 1 för kidnappningen, jag blev verkligen tagen från pottan. Bo Olofsson Tack för uppvaktningen i samband med min pensionering. Jan-Erik Hallsius Jag vill tacka för presenter och uppvaktning vid min pensionering. Ingemar Hjerpe Ett stort tack till er alla för besök, telefonsamtal, blommor och presenter under min sjukdomstid. Kenneth Johansson

12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. februari Ack. 2009 Ack. 2008 Belöning* tusen kronor 2009 2008 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 11 11 t.o.m. 8 mars F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2009 2008 Pellets 2107 3478 Fines (inkl KMR) 682 649 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 590 764 KK3 0 1012 KK4 778 0 SK 60 724 ANR-SOVR (KMR) 187 261 AMB till MK3 97 155 ANR 495 388 BUV 679 541 MK3 0 437 PAR till Upplag 315 120 30 25 20 R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra 4747 5024 Råmalm Södra 2534 2537 15 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. februari) 93,9 % 90,3 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 9 10 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) 10 5 Norra: Råmalm: -37, lastplatsbrist. KK2: -11, produktbyte samt byte grizzlygaller. KK3: 0. KK4: -3, produktbyte. Svp: 0. Rågods MK3: -3, rågodsbrist. Södra: Råmalm: -12,7, långa bärvägar, lastplatsbrist, fullt framåt, kört till nivå 300 samt ut på upplag. MAF: +0,6, rågodsbrist, byte filterduk, bandskada 02TR010. MPBO BUV: -11,1, överkörning slurry i filterdelen, lagerbyte 23TR019, transformator slogs ut och orsakade strömavbrott. MPBO MK3: 0. 5 0 0