5. Tríje velikáni Ciríl Drekonja velikán jätte (av vêlik stor) Leta efter fem tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar. De tre jättarna Ôče imá sína, ki je zeló močán. Zató hóče, da sín postáne kováč. Gré v vás do kováča in ga prósi, če bi hôte` vzéti njegôvega sína k sêbi. Kováški mójstər vzáme k sêbi mladéniča, ki vzáme v rôko velíko kladívo in právi: Tó je pa láhko kot peró. láhə9k lätt peró fjäder Kováč mu dá kladívo za obé rôki, a túdi tó se zdí mladéniču láhko. Mójstər níma téžjega kladíva rázən tístega, ki ga góni vôda. Mladénič vzáme to kladívo in z lahkôto ga dvíga in kúje, da se trése kovačíja. Kováča postáne stráh pred mladéničevo sílo, zató pa ga prósi, naj odnéha in naj gré nôsit želézo, ki ga je kováč dobí` iz mésta. Mladénič gré po želézo. Želéza je za cé` vóz, in ôn vzáme vsê naênkrat in ga nêse v kovačíjo. V kovačíji dá želézo na tlá, da se trésejo zidôvi. Ko kováč to vídi, ga postáne še močá9n, môčna stark (av móč styrka) zató därför (av za för och to det) postáne, postá` < postája blir kováč smed (av kováti smida) vás, Gsg. -í (fem.) by kováški smed- (av kováč smed) mójstə9r mästare mladénič yngling (av mlád ung) kládivo/kladívo hammare, slägga težá9k, têžka, komp. téžji tung, tyngre góni, gôni`, goníla, goníti > driva lahkôta lätthet (av láhə9k lätt) dvígne, dvígni` < dvíga lyfter kúje, ková` > smida trése, trésə9`, trésla, trésti skaka kovačíja smedja (av kováč smed) stráh rädsla síla kraft odnéha < sluta, låta bli želézo järn tlá plurale tantum neutrum mark, golv zíd, Npl. zidôvi mur, vägg En far har en son som är mycket stark. Därför vill han att sonen ska bli smed. Han går till smeden i byn och frågar honom om han inte skulle vilja ta emot hans son. Smeden tar emot ynglingen som tar en stor hammare i handen och säger: Den här är lätt som en fjäder. Smeden ger honom en hammare för båda händerna, och även den tycker ynglingen är lätt. Mästern har ingen tyngre hammare förutom den som drivs av vattnet. Ynglingen tar den hammaren och lyfter den med lätthet och smider så att smedjan skakar.smeden blir rädd för ynlingens kraft, därför ber han honom sluta och gå och bära järn som smeden fått från staden. Ynglingen går efter järnet. Järn finns det en hel vagn full, men han tar allt på en gång och bär det till smedjan. I smedjan lägger han ned SN1140, Text 5 1
bôlj stráh. Zató dá mladéniču nékaj denárja in ga prósi, naj gré od njêga. Mladénič vzáme denár in gré v svét. Mladénič hódi od vasí do vasí in prósi, da bi ga kjé vzéli na délo, a nihčê ga ne mára, ker se vsí bojíjo njegôve močí. Po nékem čásu príde v glávno mésto, in gré do králja in ga prósi, naj ga vzáme v slúžbo. Ámpak túdi králj je slíšal o mladéničevi síli in se ga bojí. Zató ga póšlje v drúgo dežêlo k zeló krútemu knézu, ki mu je do`žán velíko denárja. Králj tórej mísli: krúti knéz ga bo gotôvo ubí` in jáz bom imé` mír. Kralj tórej rêče mladéniču: V sosédnji dežêli živí knéz, ki mi je že dó`go čása do`žán velíko denárja. Pójdi k njêmu in mi prinêsi ta denár! Mladénič potúje in potúje v drúgo dežêlo. S céste príde v vêlik gózd. Hódi nihčê ingen bojí se, bá` se > + genitiv vara rädd + för + ngn/ngt móč, Gsg. -í (fem.) styrka králj kung póšlje, poslá` < pošílja skicka krút grym knéz furste do`žá9n, dó`žna skyldig (av dó`g skuld) tórej så, alltså, därför, således, nämligen gotôvo säkert ubíje, ubí` < ubíja slå ihjäl, döda (av bíje slår) mír lugn, ro, fred sosédnji grann- (av sôsed granne) pójdi (imperativ av gré, šə9 `, íti) gå potúje, potová` > resa, färdas (av pót väg) gôzd, Npl. gozdôvi skog dálje (komp. av dáleč långt borta) längre, järnet på golvet så att väggarna skakar. När smeden ser det blir han ännu mera rädd. Därför ger han ynglingen lite pengar och ber honom att lämna honom. Ynglingen tar pengarna och går ut i världen. Ynglingen går från by till by och ber att de någonstans skall ta honom i arbete, men ingen vill ha honom eftersom alla är rädda för hans styrka. Efter någon tid kommer han till huvudstaden och går till kungen och ber honom att ta honom i tjänst. Men även kungen har hört om ynglingens kraft och är rädd för honom. Därför skickar han honom till ett annat land till en mycket grym furst som är skyldig honom mycket pengar. Kungen tänker nämligen: den grymme fursten kommer säkert att slå ihjäl honom och jag kommer att få vara i fred. Kungen säger alltså till ynglingen: I grannlandet bor en furste som sedan lång tid är skyldig mig mycket pengar. Gå till honom och hämta pengarna åt mig! Ynglingen reser och reser till det andra landet. När vägen tar slut kommer SN1140, Text 5 2
dálje in dálje po gózdu in príde do velikána. Velikán vpráša mladéniča, kám gré. Mladénič mu pové, kám ga pošílja njegóv králj. Ko slíši velikán mladéničevo zgódbo, mu právi: Poznám tega knéza in vém, da je hudôben in krút. Ali hóčeš, da grém s tábo in ti pri délu pomágam? Mladénič se razveselí in rád spréjme velikánovo tovarišíjo. Obá potújeta dálje po gózdu in prídeta na velíko pólje. Na pólju je drúgi velikán, ki vpráša: vidare pové, povéda` < säga, tala om zgódba historia (av zgodí se händer) hudôbə9n elak, ondsint (av húd arg, ilsken) razveselí < göra glad (av vesé` glad) spréjme, sprejé` < sprejéma ta emot tovarišíja sällskap (av továriš kamrat) obá (m.), obé (f., n.) båda han in i en stor skog. Han går längre och längre i skogen och kommer till en jätte. Jätten frågar ynglingen vart han är på väg. Ynglingen talar om för honom vart hans kung har skickat honom. När jätten hör ynglingens historia, säger han till honom: Jag känner den där fursten och jag vet att han är elak och grym. Vill du att jag följer med dig och hjälper dig med arbetet? Ynglingen blir glad och tar gärna emot jättens sällskap. De båda färdas de vidare i skogen och kommer till ett stort fält. På fältet finns en annan jätte som frågar: Kám grésta pa vídva? Vart är ni på väg? Mladénič mu pové, kám grésta, in velikán ju prósi, ali bi ga vzéla s sábo. Takó potújejo vsí tríje dálje v drúgo dežêlo. till det andra landet. Dó`go hódijo in prídejo do trétjega velikána, ki sedí na skáli. Vprášajo ga, kdó je in káj déla. Potém pové mladénič, kám gredó ôn in obá velikána, in túdi trétji velikán hóče íti z njími. skála klippa, stenblock Ynglingen talar om vart de ska och jätten ber dem om de inte skulle vilja ta honom med sig. Så färdas all tre vidare De vandrar länge och kommer till en tredje jätte som sitter på ett klippblock. De frågar honom vem han är och vad han gör. Sedan berättar ynglingen vart han och de båda jättarna är på väg och även den tredje jätten vill SN1140, Text 5 3
Potújejo skózi gozdôve in čez pólja in po dó`gi póti prídejo v dežêlo krútega knéza. Gredó k njêmu in mladénič pové, po káj so prišlí. Krúti knéz jih gléda nêprijázno. Rád bi jih takój ubí`, a se bojí môčnih velikánov. Zató rêče: Rés səm do`žán vášemu králju velíko denárja, a ga imám precéj dáleč od tód pri jézeru, ki leží med skálami in gozdôvi. Če gréste tjá, boste dobíli denár. Mladénič in velikáni ne vedó, káj naj naredíjo, zató póšljejo k jézeru ênega od velikánov. Ko príde tjá, nájde pri jézeru velíkega in hudôbnega zmája, və ndar ga velikán ubíje. Velikán se utrújen vráča próti knézovemu grádu, ámpak ker je utrújen, léže v sénco in zaspí. Drúgi čákajo in čákajo, velikána pa ní. Tó se jim zdí čúdno, zató rêče drúgi velikán: Píhnem próti jézeru, takó bo pót, -í (fem.) väg, färd prijázə9n vänlig takój genast odtód härifrån próti + dativ mot grád, Gsg. gradú borg léže, légə9`, lêgla, léči < lägga sig sénca skugga zaspí, zaspá` < somna píha > píhne, píhni` blåsa rés verkligen följa med dem. De färdas genom skogar och över fält och efter en lång färd kommer de till den grymme furstens land. De går till honom och ynglingen talar om varför de har kommit. Den grymme fursten tittar ovänligt på dem. Han skulle gärna slå ihjäl dem genast, men han är rädd för de starka jättarna. Därför säger han: Det stämmer att jag är skyldig er kung mycket pengar, men jag har dem långt härifrån vid en sjö som ligger bland klippor och skogar. Om ni går dit får ni pengarna. Ynglingen och jättarna vet inte vad de ska göra, därför skickar de en av jättarna till sjön. När han kommer dit finner han vid sjön en stor och elak drake, men jätten slår ihjäl den. Jätten återvänder trött mot trollkarlens borg, men eftersom han är trött lägger han sig i skuggan och somnar. De andra väntar och väntar men jätten kommer inte. De tycker att det är konstigt och därför säger den andra jätten: Jag blåser mot sjön, så kommer SN1140, Text 5 4
véde`, da ga čákamo. Rés píhne s táko sílo, da na velikána, ki spí, pádejo vêje in ga zbudíjo. Velikán odhití próti grádu, in ko príde tjá, pripovedúje, káj se mu je zgodílo. Velikáni so zdáj zeló húdi in gredó spét do knéza, ker hóčejo denár. Knéz jim pa právi: Mój denár je v májhni híši za grádom. Tám lahkó vzámete, kólikor səm do`žán. Vsí tríje velikáni gredó k híši za grádom in êdən od velikánov gré nótər. V híši pa so vsê nájhújše živáli, ki so na svétu. Živáli hóčejo ubíti velikána, ámpak ôn jih ubíje êno za drúgo. Ko so vsê mŕtve, se vŕne k továrišem. Mladénič in velikáni se vŕnejo v grád, da jim knéz dá denár. Ko knéz zvé, da je velikán ubí` vsê nájhújše živáli, se zbojí in dá vsákemu velikánu velíko vréčo denárja. Vzámejo vsák svôjo vréčo in odídejo iz gradú. Ko velikáni odídejo, sklíče knéz skúpaj môčno vôjsko in odhití z njó za páde, pádə9`, pádla, pásti < páda falla vêja gren odhití, -híte`, -hitéla, -hitéti < skynda iväg (av od bort och hití skyndar) húd arg, ilsken spét åter, igen za + instrumentalis bakom, efter kólikor så mycket som nótər in hújši (komp. av húd arg, ilsken) argare, ilsknare živá`, -i (fem.) djur mŕtə9v [mə rtəw] död továriš kamrat (i)zvé, (i)zvéde` < få veta, få reda på zbojí se, zbá` se < bli rädd vréča säck odíde, odšə9 `, odšlá, odíti < odhája gå, ge sig av, gå sin väg (od- bort) sklíče, sklíca` < sklicúje, sklicevá` kalla samman (av z- tillsammans med och klíče, klíca` kalla, ropa) han att veta att vi väntar på honom. Han blåser verkligen med sådan kraft att grenar faller ner på jätten som sover och väcker honom. Jätten skyndar i väg mot borgen, och när han kommer dit berättar han vad som har hänt honom. Jättarna är nu mycket arga och går åter igen till fursten, eftersom de vill ha pengarna. Men fursten säger till dem: Mina pengar finns i ett litet hus bakom borgen. Där tar ni lätt så mycket som jag är skyldig. Alla tre jättarna går till huset bakom borgen och en av jättarna går in. Men i huset finns alla de grymmaste djur som finns i världen. Djuren försöker döda jätten, men han slår ihjäl dem ett efter ett. När alla är döda går han tillbaka till kamraterna. Ynglingen och jättarna går tillbaka till borgen för att kungen ska ge dem pengarna. När kungen får veta att jätten slagit ihjäl alla de grymmaste djuren, blir han rädd och ger varje jätte en stor säck pengar. De tar var sin säck och ger sig i väg från borgen. När jättarna går kallar fursten samman en stark här och skyndar i väg SN1140, Text 5 5
velikáni, da bi jim vzé` denár. Na kônjih hití knézova vôjska skózi gozdôve in čez pólja in se približúje velikánom. Velikáni se ozrêjo in vídijo za sábo knézovo vôjsko, ki strélja nánje. Velikáni se pogovárjajo o tém, káj naj naredíjo, êdən od njíh pa rêče: Bom pa píhni` v te vojáke na kônjih. In rés píhne skózi nós s táko sílo, da vojáki pádejo na tlá. Zdáj potújejo velikáni v míru po gozdôvih, napósled pa prídejo domóv. V grád prinêsejo králju tri vréče denárja in jih dájo na tlá s táko sílo, da se trésejo zidôvi. Ko králj slíši, da se je mladénič vŕni` skúpaj s trémi velikáni, ki so prinêsli tóliko denárja, ga postáne znôva stráh. Zató jim dá və s denár in jih prósi, naj odídejo iz njegôvega gradú in mésta. Velikáni dájo vsê trí vréče denárja mladéniču, sámi pa odídejo v svój gózd. Mladénič je zdáj bogát. Sréčen in vôjska armé nazáj tillbaka priblíža < približúje, približevá` närma (av pri- fram till och blízu nära) ozrê se, ozŕ` se, ozŕla se, ozréti se < se sig om strélja > skjuta naredí, narédi`, naredíla, naredíti < göra nós, Gsg. nosú näsa napósled till sist dá, dá` < dáje, dája`, dajála, dájati ge, lägga, sätta, ställa (eng. put) bogát rik (av bóg gud) sréčə9n lycklig (av sréča lycka) med den efter jättarna för att ta tillbaka pengarna från dem. Furstens armé skyndar till häst genom skogar och över fält och närmar sig jättarna. Jättarna ser sig om och ser bakom sig furstens här som skjuter på dem. Jättarna diskuterar vad de ska göra, och en av dem säger: Jag ska blåsa på soldaterna på hästarna. Och han blåser verkligen genom näsan med sådan kraft att soldaterna faller till marken. Nu färdas jättarna i lugn och ro genom skogarna och till sist kommer de hem. I borgen bär in de tre säckar med pengar åt kungen och lägger dem på golvet med sådan kraft att väggarna skakar. När kungen hör att ynglingen har återvänt tillsammans med de tre jättarna, som kommit med så mycket pengar, blir han återigen rädd. Därför ger han dem alla pengarna och ber dem att lämna hans borg och stad. Jättarna ger alla tre pengasäckarna till ynglingen och beger sig själva i väg till sin skog. Ynligen är nu rik. Lycklig och glad SN1140, Text 5 6
vesé` se vŕne domóv k očétu in potém živí v míru in brez skrbí. vesé` glad skŕb, -í (fem.) bekymmer, oro, omsorg återvänder han hem till sin far och sedan lever han i lugn och ro utan bekymmer. 4810 tecken Denna första längre äkta skönlitterära text på slovenska är en tillrättalagd och förenklad version av en slovensk folksaga som nedtecknats av Ciril Drekonja (1896-1944), lärare och författare från slovenska kusten. Han skrev framför allt realistiska bonderomaner. Under kriget kämpade han mot den italienska och tyska fascismen tillsammans med partisanerna i Befrielsefronten, och han blev därför avrättad av tyskarna. SN1140, Text 5 7