kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för



Relevanta dokument
kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Egenföretagare och allmän pension

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

HR-servicecenter. Information om din tjänstepension. Anna Borin Gunilla Lindqvist. januari hrservicecenter.se

Driftig men otrygg S

Jämställdhet Mål och verklighet

Deltid, kön och ekonomisk fördelning

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.

Kommunalskatterna 2000

Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen

Invandrare och pensioner

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006

Ändrad beräkning av förmånsvärdet för fri kost

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning år

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar

Kommunalskatterna 2009

Allmänheten om kollektivavtal

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsrapport 2011 Kvartal

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Statistikinfo 2014:07

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Jordbrukarhushållens inkomster 2003 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

risk för utrikes födda

Jordbrukarhushållens inkomster 2002 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot.

Pensioner och deltidsarbete

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001

Komvux och sfi: uppgifter i den nationella uppföljningen. Att hitta fram med rätt siffror

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Pensionsregler för förtroendevalda i Växjö kommun

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början

HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN

Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) 2009 AM9901

Från PCAXIS till Statistikatlasen

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

Jämförelse mellan Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och Arbetskraftsundersökningen (AKU) avseende tredje kvartalet år 2003.

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Demografisk analys: Bo nära eller långt bort? Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017

Social problematik och sjukskrivning

Full arbetsförmåga under åtta år

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018

Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018

Särskild övertidsersättning

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden.

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Kommunalskatterna 2016 OE0101

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Vem får avsättning till tjänstepension?

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Transkript:

Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1. Undersökningen Pensionsåldersutredningen har låtit Statistiska centralbyrån (SCB) göra bearbetningar av uppgifter från Inkomst och taxeringsregistret (IoT) i syfte att undersöka om de personer som väljer att ta ut sin inkomstpension tidigt avviker från övriga i samma födelsekohorter vad gäller förankringen på arbetsmarknaden. Följande bearbetningar har gjorts Andelen personer med en eller flera korta arbetslöshetsperioder åren 1978 2011. Som en kort arbetslöshetsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från arbetslöshetsförsäkringen för kalenderåret utgör mindre än hälften av den sammanlagda Andelen personer med en eller flera långa arbetslöshetsperioder 1978 2011. Som en lång arbetslöshetsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från arbetslöshetsförsäkringen för kalenderåret utgör mer än hälften av den sammanlagda Andelen personer med en eller flera korta sjukskrivningsperioder 1974-2011. Som en kort sjukskrivningsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för kalenderåret utgör mindre än hälften av den sammanlagda Andelen personer med en eller flera långa sjukskrivningsperioder 1974-2011. Som en lång sjukskrivningsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för kalenderåret utgör mer än hälften av den sammanlagda Andelens personer med år utan sammanräknad förvärvsinkomst 1968-2011.

2 Andelen personer med år med sammanräknad förvärvsinkomst understigande 1,5 prisbasbelopp åren 1968-2011. Andelen personer med deltidsarbete åren 2000 och 2008. Uppgift om deltidsarbete bygger på tjänstgöringens omfattning, vilket erhålls från insamling av lönestatistik. Lönestatistiken är totalräknad för offentlig sektor. För privat sektor är statistiken baserad på urval, vilket innebär att uppgift om deltidsarbete kommer att saknas för de individer som inte ingår i urvalet. Bearbetningarna har gjorts för de personer födda 1946 som lyfte allmän ålderspension vid 61 eller 62 års ålder. Totalt gällde detta 83 433 personer. Beräkningar har också gjorts för en jämförelsepopulation; samtliga födda som återfinns i IoT något av åren 2008-2011 (625 458 personer), 2. Resultat 2.1 Andelen personer med arbetslöshetsperioder åren 1978 2011 I tabell 1 och 2 nedan redovisas andelen personer som har haft en eller flera arbetslöshetsperioder bland personer som har gjort tidiga utta av sin ålderspension och bland personer i jämförelsegruppen. Av tabell 1 framgår andelen med korta arbetslöshetsperioder. I tabell 2 redovisas andelen med längre perioder med arbetslöshetsersättning. Det framgår att det är något vanliga bland personer med tidiga uttag av ålderspension, både vad gäller kvinnor och män, att inte alls ha haft några korta arbetslöshetsperioder. Detta gäller också långa arbetslöshetsperioder bland kvinnor. Bland män med tidigt uttag av ålderspension är det något vanligare med ett till fyra långa arbetslöshetsperioder, men ovanligare med 5 eller flera långa perioder jämfört med samtliga i åldersgruppen. Tabell 1 Andelen personer med en eller flera korta arbetslöshetsperioder åren 1978 2010 med fördelning efter antalet perioder A. kvinnor födda ålderspension 58,1 17,9 10,0 10,8 3,2 Samtliga 57,7 17,2 10,0 11,4 3,8

3 B. Män födda ålderspension 59,4 20,1 9,5 8,4 2,7 Samtliga 59,6 19,2 9,4 8,7 3,2 Tabell 2 Andelen personer med en eller flera långa arbetslöshetsperioder åren 1978 2010 A. kvinnor födda ålderspension 68,0 17,1 6,9 6,1 1,9 Samtliga 65,3 17,1 7,2 7,2 3,2 B. Män födda ålderspension 69,4 16,0 6,0 6,2 2,5 Samtliga 70,1 15,1 5,9 6,3 2,7 2.2 Andelen personer med sjukskrivningar I tabell 3 och 4 redovisas andelen personer med sjukskrivningar. Av tabell 3 framgår att korta sjukskrivningar förekommer oftare bland personer med tidiga uttag av ålderspension jämfört med samtliga i motsvarande åldrar. Skillnaden är tydligast vad gäller kvinnor. Förekomsten av långa sjukskrivningsperioder är däremot mer sällsynt bland personer med tidiga uttag av ålderspension jämfört med samtliga i samma födelsekohorter (tabell 4). Tabell 3 Andelen personer med korta sjukskrivningsperioder med fördelning efter antalet perioder 1974-2010 A. kvinnor födda 0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- ålderspension 0,7 8,0 16,8 28,7 31,8 11,8 2,2 Samtliga 3,7 10,4 18,1 27,4 27,8 10,5 2,1

4 B. Män födda 1946-0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- ålderspension 1,1 11,3 20,3 28,3 27,7 9,6 1,8 Samtliga 3,6 12,0 19,5 27,0 27,4 9,0 1,6 Tabell 4 Andelen personer med långa sjukskrivningar med fördelning efter antalet perioder 1974-2010 A. kvinnor födda ålderspension 27,8 35,7 17,1 14,9 4,4 Samtliga 22,3 32,3 18,6 19,1 7,7 B. Män födda 1946- ålderspension 64,1 19,8 7,5 6,3 2,3 Samtliga 59,0 20,4 9,5 7,9 3,2 2.3 Andelen personer med ett eller flera år med ingen eller låg sammanräknad förvärvsinkomst I tabell 5 redovisas andelen personer med perioder med ingen eller mycket låg förvärvsinkomst under åren 1968 2010. Det framgår att andelen personer med inga eller låga inkomster är högre bland personer med tidiga uttag av pension jämfört med samtliga i samma åldersgrupp. Tabell 5 Andelen personer med ett eller flera år med ingen eller låg sammanräknad förvärvsinkomst 1968-2010 med fördelning efter antalet perioder A. Kvinnor födda 1946- utan förvärvsinkomster med inkomst understigande 1,5 prisbasbelopp 0 1-3 4-0 1-3 4- Med tidiga uttag av ålderspension 37,0 41,9 21,1 13,3 29,3 57,4 Samtliga 33,1 41,1 25,8 11,3 28,3 60,4

5 B. Män födda utan förvärvsinkomster med inkomst understigande 1,5 prisbasbelopp 0 1-3 4-0 1-3 4- Med tidiga uttag av ålderspension 51,7 37,6 10,7 28,6 40,4 30,9 Samtliga 50,1 37,4 12,5 27,2 40,9 31,9 2.4 Andelen personer med deltidsarbete I tabell 6 redovisas andelen personer med deltidsarbete åren 2000 och 2008. Det framgår att uppgift saknas för flertalet av den undersökta populationen. Uppgift om deltidsarbete bygger på tjänstgöringsomfattning, vilken erhålls från insamlingen av lönestatistik. Lönestatistiken är totalräknad för offentlig sektor (stat, kommun och landsting). För privat sektor är statistiken dock baserad på ett urval, vilket innebär att uppgift om deltidsarbete kommer att saknas för de individer som inte ingår i urvalet. De uppgifter som redovisas i tabellen är således osäkra. De ger dock en viss indikation på att deltidsarbetet förekom något mer sällan bland personer med tidiga uttag av pension jämfört med samtliga i samma åldersgrupp år 2000 och något oftare år 2008. Tabell 6 Andelen personer med deltidsarbete år 2000 respektive 2008 A. Kvinnor och män födda År 2000 År 2008 Andel Uppgift saknas Andel Uppgift saknas ålderspension 11,5 47,3 13,3 60,4 Samtliga 11,6 49,2 13,1 55,8