Sibbo kommun Läroplan för den grundläggande utbildningen åk 3-9 Läroplanen godkänd i Svenska utbildningssektionen 14.4.2011

INLEDNING Denna uppdaterade läroplan utgår från de nationella grunderna för läroplanen. Vi i Sibbo ansvarar för att läroplanen får en lokal anknytning, samt att mål och innehåll som fastställts i grunderna sammanhänger med hur undervisningen skall genomföras. Fundamentet för den grundläggande utbildningen, i detta fall årskurserna 3-9, är följande: lagen om den grundläggande utbildningen förordningen gällande den grundläggande utbildningen statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen Sibboskolornas arbetsplaner I Sibbo görs skilda läroplaner för det finska och det svenska skolväsendet. För det svenska skolväsendets del har arbetsgruppen tagit fasta på den svenska identiteten och på den tvåspråkiga miljö som är en del av vardagen i Sibbo. De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati och en vilja att bevara naturens mångfald utgör värdegrunden för läroplanen. Betoningen har likaledes lagts på den kulturella mångfalden vilket handlar om att främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens rättigheter. Läraren skall i undervisningen följa denna läroplan. Om inget annat nämns i läroplanen gäller de nationella grunderna för den grundläggande utbildningen för 1-9. De skolor som avviker från den gemensamma läroplanen skall ange detta i sina arbetsplaner. Alla lärare i Sibbo har deltagit i läroplansarbetet. Eleverna och målsmännen har deltagit i diskussioner kring värdegrunderna. En mindre arbetsgrupp har våren 2011 reviderat och omstrukturerat läroplanen. Bedömningsgrunderna, profilen för goda kunskaper har anpassats till innehållet. Läroplanen har gjorts så att varje ämne i stort sätt följer samma uppläggning. Utbildningsnämndens svenska utbildningssektion framför sitt varmaste tack till alla lärare och ledningsgruppen för läroplansarbetet. Sibbo den 5 september 2011, Annelie Nylund Undervisningsdirektör 2

INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSIDÉ... 8 2. UNDERVISNINGEN, DESS UPPGIFT OCH ALLMÄNNA MÅL... 9 3. ATT GENOMFÖRA UNDERVISNINGEN... 11 TIMPLAN... 12 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG.13 4.1 DEN TREDELADE STÖDMODELLEN.13 ALLMÄNT STÖD.13 INENSIFIERAT STÖD 17 SÄRSKILT STÖD 18 ALLMÄNNA BEDÖMNINGKRITERIER FÖR SAMTLIGA ÄMNEN... 19 ÅK 3... 19 ÅK 4-9... 20 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPFÖRANDET... 22 ÅK 3... 22 ÅK 4-9... 23 5. MODERSMÅL OCH LITTERATUR... 25 ÅK 3... 28 ÅK 4... 32 ÅK 5... 35 ÅK 6... 41 ÅK 7... 45 ÅK 8... 47 ÅK 9... 49 6. FINSKA... 53 ÅK 3... 54 ÅK 4... 55 ÅK 5... 57 ÅK 6... 58 MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA (MOFI)... 61 ÅK 3... 61 ÅK 4... 63 ÅK 5... 65 ÅK 6... 67 FINSKA I ÅRSKURSERNA 7-9... 70 ÅK 7... 71 ÅK 8... 73 3

ÅK 9... 75 MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA (MOFI) ÅK 7 9... 78 ÅK 7... 79 ÅK 8... 80 ÅK 9... 82 7. ENGELSKA... 86 ÅK 4... 87 ÅK 5... 89 ÅK 6... 90 ÅK 7... 96 ÅK 8... 97 ÅK 9... 98 8. MATEMATIK... 101 ÅK 3... 103 ÅK 4... 105 ÅK 5... 107 ÅK 6...111 ÅK 7... 113 ÅK 8... 114 ÅK 9... 115 9. MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP... 118 ÅK 3... 120 ÅK 4... 122 10. BIOLOGI OCH GEOGRAFI... 125 ÅK 5... 126 ÅK 6... 129 BIOLOGI... 131 ÅK 7... 132 ÅK 8... 133 ÅK 9... 134 GEOGRAFI... 136 ÅK 7... 137 ÅK 8... 138 ÅK 9... 140 11. FYSIK OCH KEMI... 142 ÅRSKURSERNA 5-6... 142 4

ÅK 5... 143 ÅK 6... 145 FYSIK Åk 7-9... 148 ÅK 7... 149 ÅK 9... 151 KEMI Åk 7-9... 155 ÅK 7... 155 ÅK 8... 157 12. HÄLSOKUNSKAP... 159 ÅK 7... 160 ÅK 8... 161 ÅK 9... 162 13. RELIGION... 168 ÅK 3... 165 ÅK 4... 165 ÅK 5... 166 ÅK 6... 168 ÅK 7... 169 ÅK 8... 169 ÅK 9... 170 14. LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP... 172 ÅK 3... 172 ÅK 4... 173 ÅK 5... 174 ÅK 6... 176 ÅK 7... 177 ÅK 8... 179 ÅK 9... 180 15. HISTORIA... 183 ÅK 5... 183 ÅK 6... 184 ÅK 7... 186 ÅK 8... 188 16. SAMHÄLLSLÄRA... 192 ÅK 9... 192 5

17. MUSIK... 194 ÅK 3... 196 ÅK 4... 197 ÅK 5... 198 ÅK 6... 199 ÅK 7... 200 MUSIK SOM VALFRITT ÄMNE... 201 18. BILDKONST... 204 ÅK 3... 206 ÅK 4... 206 ÅK 5... 208 ÅK 6... 209 ÅK 7... 209 BILDKONST SOM VALFRITT ÄMNE... 211 BILDKONST... 212 ÅK 8... 212 ÅK 9... 212 KERAMIK... 213 ÅK 8... 213 ÅK 9... 213 19. SLÖJD... 214 ÅK 3... 220 ÅK 4... 221 ÅK 5... 221 ÅK 6... 222 TEKNISK SLÖJD... 223 ÅK 7... 223 TEKNISK SLÖJD SOM VALFRITT ÄMNE... 225 ÅK 8-9... 225 TEXTILSLÖJD... 226 ÅK 3... 226 ÅK 4... 227 ÅK 5... 228 ÅK 6... 228 ÅK 7... 229 TEXTILSLÖJD SOM VALFRITT ÄMNE... 231 ÅK 8-9... 231 6

20. GYMNASTIK... 232 ÅK 3... 233 ÅK 4... 234 ÅK 5... 236 ÅK 6... 237 ÅK 7... 239 ÅK 8... 240 ÅK 9... 241 21. HUSLIG EKONOMI... 243 ÅK 7... 243 HUSLIG EKONOMI SOM TILLVALSÄMNE... 246 ÅK 8-9... 246 22. TYSKA... 248 ÅK 8... 249 ÅK 9... 250 23. FRANSKA... 252 ÅK 8... 253 ÅK 9... 255 24. ÖVRIGA VALFRIA ÄMNEN... 257 25. ELEVHANDLEDNING... 257 26. IKT-STRATEGI... 260 27. INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN... 264 28. UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING... 272 29. EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN... 276 BILAGOR: 1. Typbokstäver, siffror och skiljetecken 2. Nivåskala för språkkunskaper 3. Betygsformulär (mellanbetyg åk 1-6) 4. Betygsformulär (läsårsbetyg åk 1-6) 7

1. VERKSAMHETSIDÉ Enligt det utbildningspolitiska programmet för skolväsendet i Sibbo är skolans uppgift att ge eleven en bra fostran, samt att bereda en god inlärningsgrund i en uppmuntrande och trygg inlärningsmiljö. Utbildningen skall stödja elevernas utveckling till ansvarsfulla individer som kan fatta självständiga beslut och visa omdöme under handledning av en yrkeskunnig personal. De viktigaste värderingarna som styr den grundläggande utbildningen är rättvisa, jämlikhet, hållbar utveckling och samarbete. Verksamheten utgår från elevens behov. Inom den grundläggande utbildningen har eleven rätt till att bli jämlikt och likvärdigt bemött oberoende av religiös, språklig eller kulturell tillhörighet. 8

2. UNDERVISNINGEN, DESS UPPGIFT OCH ALLMÄNNA MÅL Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen Värdena inom den grundläggande utbildningen baserar sig på respekt för de mänskliga rättigheterna, en vilja att bevara naturens mångfald och jordklotet som livsmiljö, samt förståelse för hur viktigt det är att acceptera kulturell mångfald. Den grundläggande utbildningen skall bygga på principen om hållbar utveckling, som förutsätter att naturens mångfald och kulturhistoriskt värdefulla omgivningar bevaras och utvecklas. Skolan skall lära eleverna att ta ansvar för sin egen livsstil och sin närmiljö. Undervisningen skall bidra till att människorna mår bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Den grundläggande utbildningen bör förmedla kunskap om hur den finländska kulturen formats då kulturer från väst och öst mötts. Den finländska kulturidentiteten bygger på den nationella kulturen som en del av den ursprungliga, den nordiska och den europeiska kulturen. Specifikt för den finländska kulturen är tvåspråkigheten, samekulturen, de nationella minoriteterna, de två folkkyrkorna samt olika dialekter, seder och bruk på olika håll i landet. Kulturen i Finland berikas ständigt tack vare fler invandrare från olika kulturer. Invandringen bör ses som en rikedom eftersom den ökar förståelsen för en kulturell mångfald och främjar fostran i internationalism. Även det europeiska samarbetet påverkar utvecklingen i vårt samhälle och den finländska kulturen. I de enskilda skolornas läroplaner eller arbetsplaner skall värdegrunden för utbildningen fastställas. Värdegrunden skall också inbegripas konkret i målen för undervisningen och dess innehåll samt i det dagliga skolarbetet. Den grundläggande utbildningens uppgift Den grundläggande utbildningen skall bygga på principen om livslångt lärande och bildning. Den grundläggande utbildningen skall bidra till att eleverna vill utveckla sig själva, svara på utmaningar i en föränderlig livsmiljö och utbilda sig för nya uppgifter. Den stöder både individens och samhällets utveckling. Utbildningen skall ge eleverna beredskap att fungera i och utveckla ett demokratiskt samhälle och stödja deras utveckling till ansvarsfulla, åsiktsskapande individer som kan fatta självständiga beslut. Det är viktigt att lära sig en hållbar livsstil samt utvärdera och utveckla den utgående från ny kunskap. En central uppgift är också att föra kulturarvet vidare, utveckla det och ge eleverna beredskap att aktivt verka i en allt mer internationell värld. 9

Allmänna mål för fostran och undervisning Målen för årskurserna 1 9 fastställs utgående från elevens åldersstadium, och från individens och samhällets förutsättningar och behov. Målen för fostran och undervisning är: Elevernas positiva självbild skall stärkas. Elevernas lust att lära sig och tro på sin egen inlärningsförmåga förstärks. På detta sätt bibehåller eleverna glädjen och ivern att lära sig och vågar kreativt möta nya inlärningsutmaningar. Eleverna skall tillägna sig kunskap och färdigheter genom olika läroämnen och temaområden för att få allmänbildning och beredskap för sitt liv och för fortsatt lärande. Eleverna skall också utveckla sitt eget sätt att lära sig och småningom ta allt större ansvar för sin egen inlärning. Eleverna skall lära sig att undersöka, iaktta och arbeta självständigt både parvis och i grupp. Eleverna bör också lära sig att förklara hur de tänkt och att förstå gruppens betydelse vid inlärning. Eleverna skall handledas till att förhålla sig kritiska till informationsflödet och att använda sig av informations- och kommunikationsteknik. Skolorna strävar efter att eleverna utvecklas till toleranta och ansvarskännande samhällsmedlemmar som tar hänsyn till andra människor. Eleverna skall också ta till sig goda seder och bruk och utöva dessa i vardagslivet. De skall förstå sitt eget beroende av och ansvar för naturen och miljön. Eleverna skall bli medvetna om hur deras eget agerande påverkar andra och handla därefter i vardagssituationer. Utifrån kunskap och personliga erfarenheter skall eleverna lära sig att motivera sina etiska ställningstaganden och bära ansvar för dem. Eleverna skall få både fysisk och motorisk träning och lära sig att förstå hur man upprätthåller hälsa och välmående. Elevernas språkliga och kulturella identitet samt deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt skall stärkas och utvecklas. Eleverna skall också bekanta sig med olika konstformer och med den lokala och den nationella kulturen. Att känna till olika konstformer stärker elevernas kulturella identitet. 10

3. ATT GENOMFÖRA UNDERVISNINGEN Inlärningssynen Inlärning sker genom målinriktade studier i olika situationer under lärarens handledning och i samverkan med läraren och gruppen. Inlärningen grundar sig på interaktionen mellan lärostoff och elevernas tidigare kunskaper. Inlärning är en aktiv och målinriktad process som inbegriper problemlösning. Elevernas egenskaper och lust att lära samt den pedagogiska miljön påverkar studiernas kvalitet. Den pedagogiska miljön Den pedagogiska miljön består av fysiska och psykiska element. Med den fysiska pedagogiska miljön avses naturen, människorna och den bebyggda miljön. Med denna avses speciellt närmiljö, läromedel, byggnader och lokaler. Med den psykiska pedagogiska miljön avses kognitiva, emotionella och sociala element. Det centrala i den pedagogiska miljön är att läraren och eleverna och eleverna sinsemellan samverkar, men också att olika inlärnings-, arbets- och utvärderingsmetoder beaktas. En sådan elevcentrerad undervisning innebär en fostran där läraren handleder och sporrar, sätter upp gränser för och ställer förväntningar på eleverna. Målsättningen är att den pedagogiska miljön skall präglas av en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och positiv. En god pedagogisk miljö stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Den goda miljön stöder också elevernas utveckling, inlärning och deras förmåga att utvärdera det egna arbetet. Den pedagogiska miljön är levande och rik på impulser och bör locka till inlärning. Den ger eleverna möjligheter till lek, mångsidigt arbete och motion både inom- och utomhus. En god pedagogisk miljö är trygg, stöder elevernas hälsa på olika sätt och ger eleverna möjligheter att delta i planeringen av miljön. Arbetsredskap och material samt bibliotekstjänster skall finnas inom räckhåll för eleverna så att de aktivt kan delta i undervisningen. Den pedagogiska miljön skall ha utrustning som stöder eleverna i deras utveckling till medlemmar av det moderna informationssamhället och ger dem möjligheter att använda datorer och annan medieteknik samt i mån av möjlighet informationsnätverk. Den byggda pedagogiska miljön bör också vara estetiskt tilltalande. 11

Arbetsmetoder Läraren skall använda mångsidiga arbetsmetoder som befrämjar elevernas inlärning. De skall stöda och handleda eleverna så att eleverna blir medvetna om hur de lär sig och hur de kan påverka sitt eget lärande. Undervisningen skall vara meningsfull för eleverna och ge dem utmaningar och upplevelser. Speciellt i de lägre årskurserna är leken en naturlig del av undervisningen. Mångsidiga arbetsmetoder som främjar elevernas aktivitet utgör grunden för den lärarledda undervisningen. Eleverna skall ha möjlighet att lära sig både allmänna och ämnesspecifika inlärnings- och arbetsmetoder. De allmänna inlärningsstrategierna och arbetsmetoderna utvecklas i enlighet med utbildningens mål och med beaktande av elevernas ålder. Individuella skillnader i elevernas utveckling och bakgrund och olika sätt att lära sig förutsätter att undervisningen differentieras. Då undervisningen bedrivs i en sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen bör de olika årskursernas mål och särprägel beaktas. TIMPLAN (h/v) Årskurs 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Modersmål 7 7 6 6 4 5 3 3 3 44 Finska A 2 2 2 2 2 3 3 16 Engelska A friv 1-2 2 2-3 2 3 3 14 Matematik 4 4 4 4 4 4 3,33 3,33 3,33 34 Miljö- och naturkunskap 2 2 2 3 Biologi & Geografi 2 1 2 2 3 Fysik & Kemi 1 1 2 3 2 31 Hälsokunskap 1 1 1 Religion/Livsåskådn 1 1 2 1 1 2 1 1 1 11 Historia & Samhällsl. 1 2 2 2 3 10 Konst- och färdighetsämnen 6 6 7 7 9 8 musik 1-1- 1-1- 1-1- 2 Bildkonst 1-1- 1-1- 1-1- 2 56 Slöjd 1-1- 2-2- 2-2- 3 Gymnastik 2-2- 2-2- 2-2- 2 2 2 Huslig ekonomi 3 3 Elevhandl. 0,67 0,67 0,67 2 Valfria ämnen 7 6 13 Antal timmar 20 20 23 24-25* 26 27-28* 31 31 31 234 *= såvida man läser 2 h engelska i åk 4 är totala timantalet 25 i åk 4 och 27 i åk 6 Obs! I sammansatta klasser läses växelkurs. Läsår som slutar på udda år t.ex. 2008-2009 läser växelkurs 1. Läsår som slutar på jämna år t.ex. 2009-2010 läser växelkurs 2. 12

4 Stöd för lärande och skolgång 4.1 Den tredelade stödmodellen När man planerar undervisningen och ordnar stöd skall man utgå från såväl hela undervisningsgruppens som den enskilda elevens starka sidor och behov av stöd. Man skall också beakta att behovet av stöd kan variera från tillfälligt till fortlöpande och från ett behov av lätt stöd till ett mer övergripande stöd. Även gällande de olika stödformerna kan behovet variera både i omfattning och mängd. Det är viktigt att i ett tidigt skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för lärandet eftersom dessa faktorer kan inverka både på eleven, på skolan och verksamhetsmiljön. Det är viktigt att stödåtgärderna planeras och genomförs genom ett mångprofessionellt elevvårdsarbete, för att eleven ska få rätt nivå och form av stöd vid rätt tidpunkt. De tre stödnivåerna är allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. De olika stödformerna används så länge det är nödvändigt. Det är viktigt att vårdnadshavarna möjligast tidigt får information om de olika stödnivåerna som finns tillgängliga i skolan. Det vore bra med en broschyr för vårdndshavarna om stödnivåerna och stödformerna kunde delas ut till vårdnadshavarna på det allra första föräldramötet. 4.1.1 Allmänt stöd Det allmänna stödet innebär att varje elev har rätt att få undervisning av god kvalitet och möjlighet att få handledning och stöd för lärandet och skolgången under alla skoldagar. Det allmänna stödet kan ses som en verksamhetskultur i skolan, där alla lärare under ledning av rektorn bär ansvar för alla elever och för att de mår bra. Tonvikten ligger på det förebyggande arbetet som präglas av samarbete och pedagogiska diskussioner. Att bedöma behovet av stöd och att erbjuda stöd ingår i alla lärares arbete och i alla undervisningssituationer. Allmänt stöd dokumenteras i elevens Plan för lärande. Stödundervisning Stödundervisning är en form av differentiering som präglas av individuella uppgifter, individuell tidsdisposition och handledning. Omedelbart efter det att de anställda i skolan konstaterat att en elev har inlärningssvårigheter skall eleven erhålla stödundervisning för att ha möjlighet att kunna hänga med i undervisningen. Innan en elevs prestationer i ett läroämne eller inom ett ämnesområde bedöms som svaga, skall eleven beredas möjlighet att delta i stödundervisning. 13

I första hand är det läraren som tar initiativ till att ge eleven stödundervisning. Skolan bör sträva efter att anordna stödundervisning i samförstånd med elevernas vårdnadshavare, som skall få information om hur stödundervisningen anordnas. Stödundervisning skall bedrivas så ofta att det utgående från elevens framgång i skolan är meningsfullt. Stödundervisning ges antingen under lektionstid eller utanför lektionstid i enlighet med elevens arbetsordning. Elevvård Elevvården har hand om grundförutsättningarna för barnets och den ungas lärande, om det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Målet är att skapa en sund och trygg skolmiljö och pedagogisk miljö, samt att främja faktorer som skyddar elevernas mentala hälsa och förhindra utslagning. Elevvårdsarbetet skall i första hand vara en förebyggande verksamhet åliggande alla som jobbar i skolan och de myndigheter som svarar för elevvårdstjänster. En förutsättning för elevvårdsarbetet är ett gott samarbete med föräldrar och andra i elevens sociala nätverk. Elevvårdsarbetet styrs av förtrolighet, respekt för barnet, den unga och vårdnadshavarna och av bestämmelser om parternas informationstillgång och av tystnadsplikten. Genom elevvården främjas en sådan verksamhetskultur i skolan som omfattar att man tar hänsyn till och har omsorg om andra. Elevvården stöder bevarandet av individens och skolgemenskapens förmåga att handla i situationer som hotar den fysiska och psykiska tryggheten. Syftet med elevvården är att i ett så tidigt skede som möjligt förebygga, upptäcka, avhjälpa och eliminera hinder för lärandet, inlärningssvårigheter och andra problem. Elevvårdsarbetet sker i yrkesövergripande elevvårdsgrupper. Elevvårdsgruppen arbetar för att i positiv mening kunna påverka elevens skolgång och välbefinnande. Detta gäller hela skolan, den enskilda klassen och eleven. Elevvårdsgrupperna leds i respektive skola av rektor. Till gruppen kan höra lärare, speciallärare, skolhälsovårdare, skolkurator samt skolpsykolog. Elevvårdsgruppen samarbetar med övriga yrkesgrupper inom kommunen såsom socialarbetare, talterapeut, psykolog och ungdomsarbetare. Även arbetskraftsbyrån, församlingen och polisen är samarbetspartners. Vid behov hålls även kontakt med specialsjukvårdsinstanser t.ex. barn- och ungdomspoliklinikerna i Sibbo och Borgå, Folkhälsan samt familjerådgivningen i Borgå. Elevvårdsmöten är en arbetsform för elevvården. Dessa möten bör ordnas regelbundet men frekvensen är anhängig skolans storlek (elevantalet). Elevvårdsgruppen behandlar då akuta fall som kräver elevvårdsinsatser och planerar förebyggande åtgärder för att trygga elevernas skolgång och befrämja en trivsam skolmiljö. 14

Vid planering av nödvändiga stödåtgärder inom elevvården som berör en enskild elev skall barnet eller den unga och vårdnadshavaren höras. Viktiga arbetsområden inom elevvården är bl.a.: att lära känna eleverna i skolan genom diskussion med elever i klass eller smågrupp att bidra till trygghet i skolan och goda kamratrelationer att fungera som vuxenstöd för ungdomar som har behov av att diskutera sig själv, sin egen uppväxt och utveckling att samarbeta med föräldrar och lärare kring elever i behov av särskilt stöd att kartlägga och utreda elevers svårigheter (inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, psykiska problem och sociala svårigheter) att stöda elever och deras familjer i kriser och svårigheter Målet för verksamheten är att göra elevens skolsituation så trygg och positiv som möjligt, att befrämja elevens psykiska och sociala utveckling och att underlätta inlärningen. Det här sker i nära samarbete med de unga, föräldrarna och lärarna. Elevvården skall ha hand om elevernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Genom elevvård främjar man elevernas harmoniska tillväxt och utveckling samt säkerställer möjligheten till jämlikt lärande för alla. Målet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö samt att främja faktorer som skyddar elevernas mentala hälsa. Elevvårdsverksamheten är till sin natur i första hand förebyggande, men går också ut på att i tid observera inlärningssvårigheter och övriga problem samt att ingripa i dem. Omsorgen om elevernas välbefinnande är allas gemensamma uppgift i skolan. Elevvårdsarbetet kan samordnas i en yrkesövergripande elevvårdsarbetsgrupp. Ett smidigt samarbete mellan lärare och elevvårdare samt ett förtroendeingivande samarbete mellan skola och hem och närmiljö främjar en kultur där man bryr sig om varandra och, som när den är som bäst, hindrar risken för barn att bli utslagna. 15

Elevvården skall: förebygga i syfte att främja skolsamfundets hälsa och trygghet stöda och handleda eleverna i syfte att avhjälpa fysiska, psykiska och sociala svårigheter som ansluter sig till skolgång och utveckling samarbeta med olika förvaltningsnämnder i kommunen och lokala stödnätverk i syfte att säkerställa de tjänster som eleverna är i behov av samt göra upp en plan för elevens lärande och/eller en plan för anordnande av individuell undervisning åtgärda problem- och krissituationer, såsom mobbning och våld, mentalvårdsfrågor, användning av rusmedel, olika slags olycksfall och dödsfall och målet är att bibehålla skolans funktionsförmåga i situationer som hotar den fysiska och psykiska tryggheten anordna skolskjutsarna så att uppställda mål för allmän trygghet och fostran till trygghet uppnås anordna skolbespisningen så att de mål som bör beaktas i hälso- och näringsfostran och gott bordsskick uppnås Obs! Se även dokumentet Verksamhetsplanen för hälsovården i Sibbo kommun. Elevklubbar För att stödja skolans fostran och undervisning kan elevklubbar bildas. Syftet med elevklubbsverksamheten är att uppmuntra eleverna att komma igång med positiva fritidssysselsättningar. Klubbverksamheten ger eleverna möjligheter till aktivitet som avviker från vanligt skolarbete och berikar på det sättet studierna i skolan. Skolans klubbar och skolans övriga verksamhet utanför det egentliga skolarbetet stöder elevernas sociala tillväxt och ger dem möjligheter att utveckla sig själva mångsidigt. Elevklubbarna skall erbjuda mångsidig verksamhet som värdesätter barn och unga. Elevklubbarna som är verksamma på eftermiddagarna är viktiga med tanke på elevernas mångsidiga hobbyverksamhet. Förutom hobbyverksamhet erbjuder de eleverna en plats dit de kan gå efter skolarbetet. Klubbverksamheten inkluderas i läroplanen. Elevklubbarna är frivilliga för eleverna. 16

4.1.2 Intensifierat stöd Till nivån intensifierat stöd hör främst elever som behöver regelbundet stöd eller flera olika stödformer samtidigt. Stödet ordnas enligt elevens utvecklingsnivå och individuella behov. Innan man ger intensifierat stöd, ska man alltid först pröva om stödinsatser inom det allmänna stödet hjälper. Om man konstaterar att de allmänna stödinsatserna inte är tillräckliga, gör man en pedagogisk bedömning där stödbehovet utreds. Stödinsatserna beskivs i en plan för elevens lärande inom det intensifierade stödet. Hur det intensifierade stödet ordnas i praktiken beskrivs skilt för förskolan, årskurserna 1 6 och årskurserna 7 9. Elevvårdsprocessen för intensifierat stöd Elevvårdsgruppen föreslår att det intensifierade stödet skall avslutas. Rektorn gör beslut om att återgå till almännt stöd.om elevens situation inte blir bättre och man skall bedöma elevens behov av intensifierat stöd. En pedagogisk bedömning gör upp och elevvårdsgruppen behandlar ärendet. Elevvårdsgruppen föreslår allmänt stöd. Stödformerna dokumenteras i elevens Plan för lärande eller så ändras stödåtgärderna. Elevvårdsgruppen föreslår intensifierat stöd. Elevvårdsgruppen behandlar och bedömer tillräckligheten och effekten av stödåtgärderna. Om elevens situation blir bättre borde man överväga att gå tillbaka till allmänt stöd. Rektorn gör beslut om att sätta in intensifierat stöd. Man gör upp en Plan för lärande inom det intensifierade stödet eller uppdaterar planen. Elevvårdsgruppen behandlar planen, bedömer tillräckligheten och effekten av stödåtgäderna 4.1.3 Särskilt stöd Särskilt stöd ges till en elev som inte når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots tillräckliga andra former av stöd. Det särskilda stödet ges då det intensifierade stödet inte räcker och föregås alltid av en pedagogisk utredning. Det särskilda stödet ordnas inom ramen för allmän eller förlängd läroplikt, vilket definieras i beslutet om särskilt stöd. Stödinsatserna beskrivs i en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas,ip Specialundervisning som ordnas utanför Sibbo För tillfället ordnas ingen träningsundervisning i Sibbo. Därför ordnas undervisningen för gravt handikappade i Borgå vid träningsskolan. Vid behov skrivs även avtal med Helsingfors stad; Elever med gravt handikapp vid Zachariasskolan, elever i behov av sjukhusundervisning vid Ulfåsa skola och elever med AD/HD vid Minervaskolan. 17

Tionde klassen Elever som avlagt betyg från årskurs nio kan vid behov studera vid Borgå Folkakademi på en tionde årskurs med syfte att höja sitt avgångsbetyg. 18

ALLMÄNNA BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SAMTLIGA ÄMNEN Inom grundutbildningen i Sibbo används verbal bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter i åk 3 och sifferbedömning i åk 4-9 i de flesta ämnen. Nedanstående bedömningsdefinitioner är riktgivande för den verbala bedömningen och vitsordsskalan 4-10. ÅK 3 s aktivitet på lektionerna och ansvarstagande för sina läxor och hemarbeten ingår som en naturlig del av bedömningen av ett läroämne. Uppfyller minimikraven ges åt elev som har vissa kunskaper har en ostrukturerad bild av ämnesområdet har svårt att hitta samband behöver mycket hjälp mekaniskt kan upprepa givet material behöver mycket stöd och uppmuntran för att prestera begär ej hjälp trots svårigheter med uppgifter har ofta ogjorda hemuppgifter och arbeten Nöjaktiga kunskaper ges åt elev som har kunskaper i ämnesområdet visar intresse för ämnet kan arbeta efter modeller med lite hjälp klarar av att redovisa sina kunskaper gör sina uppgifter aktivt deltar i undervisningen Goda kunskaper ges åt elev som har goda kunskaper i ämnesområdet löser problem självständigt kan arbeta efter modeller kan diskutera det behandlade ämnesområdet kan planera och redovisa sitt arbete självständigt gör sina uppgifter självständigt och omsorgsfullt deltar aktivt och visar intresse i undervisningen 19

Skriftliga och muntliga prov och förhör är även det en del av helhetsbedömningen av elevens kunskaper och färdigheter. En direkt automatik mellan provresultat och slutbedömningen finns inte. I bedömningen av elever med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter beaktas elevernas svårigheter. De skall ges möjlighet att muntligt komplettera sina prestationer. I skriftliga arbeten och prov tas hänsyn till svårigheterna i rättskrivningen. ÅK 4-9 Vitsord fem eller sex, hjälpliga eller försvarliga kunskaper ges åt elev som har vissa kunskaper har en ostrukturerad bild av ämnesområdet har svårt att hitta samband behöver mycket hjälp mekaniskt kan upprepa givet material har svårt att dra egna slutsatser har svårt att ensam redovisa sina kunskaper behöver mycket stöd och uppmuntran för att prestera Vitsord sju eller åtta, nöjaktiga eller goda kunskaper ges åt elev som har goda kunskaper i ämnesområdet ser samband mellan olika faktorer förstår orsak och verkan kan arbeta efter modeller och med lite hjälp anpassa dem efter situationer klarar av att redovisa sina kunskaper, men behöver viss hjälp med struktureringen Vitsord nio eller tio, berömliga eller utmärkta kunskaper ges åt elev som har mycket goda kunskaper i ämnesområdet ser samband och helheter löser problem självständigt och kreativt kan arbeta efter modeller och kan modifiera dem efter behov kan diskutera, ta ställning och värdera det behandlade ämnesområdet kan strukturera, planera och redovisa sitt arbete självständigt 20

s aktivitet på lektionerna och ansvarstagande för sina läxor och hemarbeten ingår som en naturlig del av bedömningen av ett läroämne. Vitsordet 5 begär ej hjälp trots svårigheter med uppgifter har ofta ogjorda hemuppgifter och arbeten deltar sporadiskt i undervisningen Vitsordet 8 utför uppgifterna omsorgsfullt har gjort hemuppgifterna deltar aktivt i undervisningen Vitsordet 10 utför uppgifterna självständigt och omsorgsfullt har alltid gjort hemuppgifterna deltar aktivt och visar intresse i undervisningen Skriftliga och muntliga prov och förhör är även det en del av helhetsbedömningen av elevens kunskaper och färdigheter. En direkt automatik mellan provresultat och slutvitsord finns inte. Vitsord 5: resultat 4-5 Vitsord 6: resultat 5-7 Vitsord 7: resultat 6-8 Vitsord 8: resultat 7-9 Vitsord 9: resultat 8-10 Vitsord 10: resultat 9-10 I bedömningen av elever med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter beaktas elevernas svårigheter. De skall ges möjlighet att muntligt komplettera sina prestationer. I skriftliga arbeten och prov tas hänsyn till svårigheterna i rättskrivningen. 21

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPFÖRANDET ÅK 3 Borde förbättras ges åt en elev som Måste uppmanas att följa med i undervisningen Visar otillräcklig hänsyn till kamrater och personal Har svårt att arbeta i grupp Bryter mot skolans och klassens regler och överenskommelser Stör arbetsron Retar eller har varit inblandad i mobbning Har dåligt språkbruk Ganska bra ges åt en elev som Ibland har svårt att följa med i undervisningen Ibland bryter mot skolans och klassens regler och överenskommelser Ibland stör arbetsron Har svårt att samarbeta med andra Visar hänsyn till kamrater och personal Bra ges åt en elev som Följer aktivt med i undervisningen Följer skolans och klassens regler och överenskommelser Bidrar till god klassanda och gemenskap Klarar av att samarbeta med alla Visar hänsyn till kamrater och personal Har ett gott språk Arbetar mot mobbning 22

ÅK 4-9 Vitsord 5 ges åt en elev som Vitsord 6 ges åt en elev som Vitsord 8 ges åt en elev som Sällan tar ansvar för skolmiljön Ofta bryter mot skolans regler och överenskommelser Ofta är frånvarande utan orsak Stör arbetsron Uppför sig hotfullt eller våldsamt mot skolkamrater eller personal Har bestraffats flere gånger för olika förseelser Har varit inblandad i mobbningssituationer Inte förstår sitt ansvar för skolmiljön Inte följer regler och överenskommelser Respekterar inte klasskamraterna eller de vuxna Uppför sig oartigt Stör arbetsron och kan inte samarbeta med andra Visar mobbningstendens Tar inte hänsyn till skolans egendom Är inte pålitlig För de mesta visar respekt för de andra i skolan Visar tolerans Kan samarbeta Värdesätter eget och andras arbete Följer skolans regler och överenskommelser Förstår och följer skolans rutiner Uppför sig sakligt och vänligt Motarbetar mobbning Vitsord 10 ges åt en elev som Följer skolans och klassens regler och överenskommelser Föregår med gott exempel Respekterar de vuxna och sina skolkamrater Värdesätter andras åsikter och skolarbete Sköter väl om sina egna och skolans saker Aktivt bidrar till trevnad i skolan Har ett gott språkbruk Har gott socialt omdöme Är pålitlig Bidrar till att alla har arbetsro Är tolerant och hänsynsfull Reagerar på och uttrycker sina åsikter om rätt och fel Aktivt motarbetar mobbning 23

Språkprogrammet Skolorna i Sibbo kommun följer följande språkprogram: A1 (Finska/Modersmålsinriktad lärokurs i finska) Inleds i åk 3 Svenska utbildningssektionen fastslår vilka skolor som erbjuder modersmålsinriktad lärokurs i finska. A2 (Engelska) Inleds i åk 4 B1 (Tyska eller franska) Inleds i åk 8 Samarbete inom den grundläggande utbildningen Ett gott samarbete inom den grundläggande utbildningen är grunden för ett livslångt lärande. Samarbetet sker både spontant och organiserat. Förutsättningen för ett fungerande samarbete är diskussion som bygger på öppenhet, gemensamma målsättningar och värderingar. Exempel på praktiskt genomförande: evenemang, högtider utfärder, besök vänelevsverksamhet Samarbete med det finskspråkiga skolväsendet I åk 7-9 ordnas språkbadsundervisning för elever från Sipoonjoen koulu (finska högstadiet). I mån av möjlighet idkas samarbete med de finskspråkiga skolorna. 24

5. MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURSERNA 3 5 I årskurserna 3 5 är huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur att eleverna skall utveckla basfärdigheter i funktionella sammanhang. Elevernas läsförståelse och förmåga att söka information fördjupas. Läsning av skönlitteratur och saktexter och varierande former av skrivning ges stort utrymme. Färdigheterna i läsning, skrivning och muntlig uttrycksförmåga stärks. Samtidigt stöds elevernas fantasi, kreativitet och identitetsutveckling. Temaområden Temaområdena Att växa som människa, Kulturell identitet och internationalism och Kommunikation och mediekunskap genomsyrar på ett naturligt sätt ämnet modersmål och litteratur i alla årskurser. MÅL Kommunikation skall lära sig att delta aktivt i kommunikationssituationer lära sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons kunna orientera sig i textmiljöer där ord, bild och ljud samverkar med läsaren lära sig att beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer. Att tolka och bruka olika slags texter skall lära sig att läsa och tolka olika slag av texter och att vid läsningen använda strategier som kännetecknar en god läsare lära sig att välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar och erfarenheter i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och vidga sin värld lära sig att ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten lära sig att söka information ur många olika slag av källor som är lämpliga för denna åldersgrupp. 25

Att producera och bruka olika slags texter skall lära sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt utveckla förmåga att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsförråd och utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang lära sig att skriva flytande skrivstil och få erfarenhet av att producera olika slags texter med ord- och textbehandlingsprogram lära sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang. Språk, litteratur och kultur skall lära sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur och lära sig välja böcker som engagerar möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjudas möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter lära sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier både i skolan och under fritiden lära sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön och lära känna de nordiska grannspråken. CENTRALT INNEHÅLL Interaktionsfärdighet skall bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta olika kommunikationssituationer berätta och beskriva, uttrycka egna åsikter, ställa frågor, delta i diskussioner lyssna och uttrycka sig enligt situationens krav utveckla och berika sin uttrycksförmåga genom estetiska uttrycksmedel Textförståelse skall förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker och tidigare läserfarenhet se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i en text och att komprimera innehållet i en text använda sig av tankekartor, ställa frågor till texten, jämföra olika texter och reflektera över innehållet i en text 26

Skriva och tala skall få vana att uppträda, ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg berätta och beskriva något välbekant, skapa en egen berättelse med en intrig, samla information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera dessa planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter använda styckeindelning, rubriker och mellanrubriker ge och ta emot respons på texter skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil lära känna standardspråkets normer få övning i grundläggande rättstavning Informationssökning skall använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker utveckla sin förståelse av faktatexter bekanta sig med biblioteket och där söka information och böcker av olika slag öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg Språk, litteratur och kultur skall observera språket och dess funktion klassificera ord och laborera med språket enligt olika kriterier känna till ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad samt begreppen subjekt och predikat se de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet språk läsa rikligt med texter och bekanta sig med litterära genrer såsom berättelse, saga, drama, lyrik och serier gemensamt läsa eller lyssna till flera barn- och ungdomsböcker och kortare texter och bearbeta det lästa redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att berätta, diskutera, skriva eller dramatisera bekanta sig med några centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar litteratur bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannspråken I och med att kommunen satsat på en timme extra i modersmål för åk 3-4 bör lästekniken och läsförståelsen betonas särskilt i dessa årskurser eftersom de sätter en god grund för fortsatta studier, särskilt i läsämnen. 27

ÅK 3 (6h/v) INNEHÅLL Läsning Lästekniken tränas, högläsning Läsning av åldersanpassade texter och barnböcker Att återberätta en text Alfabetisk ordning Litteratur Rim, ramsor, dikter, sagor och berättelser Känna till några barnboksförfattare och deras verk Att skriva Fortsatt träning av skrivstilen så att den blir automatiserad Att producera enkla korrekta meningar Lång och kort vokal tränas Högfrekventa ljudenliga ord Att kunna skriva en kort berättelse med logisk tankekedja En enkel dikt Att tala och lyssna Deltar i samtal genom att fråga, svara, tala och lyssna Kan berätta om en upplevelse Att lyssna på sagor och diskutera kring dem Att muntligt redovisa sitt eget arbete/grupparbete Grammatik Meningsbyggnad samt vanliga böjningsformer Ordklasser: substantiv, adjektiv och verb 28

BEDÖMNINGSKRITERIER LÄSNING Uppfyller minimikraven kan läsa förberedd text ganska bra (ex utdrag ur barnböcker) klarar av att läsa en oförberedd text Goda kunskaper kan läsa en förberedd text flytande kan läsa en oförberedd text bra LÄSFÖRSTÅELSE Uppfyller minimikraven kan läsa enkla texter och förstå dem förstår en skriftlig instruktion (Ordna namnen i alfabetisk ordning.) kan själv ställa enkla frågor till en läst text (Vem leker Pelle med?) Goda kunskaper förstår en läst text kan svara på frågor som anknyter till en text kan själv ställa frågor till en text (Varför blev Pelle arg?) förstår skriftliga instruktioner bra kan självständigt läsa en text och ta fakta ur den LITTERATUR Uppfyller minimikraven kan lyssna på rim, ramsor, sagor och berättelser kan i stora drag berätta om en bok som han läst eller hört känner till någon känd barnboksförfattare och dennes verk (t.ex. Astrid Lindgren eller Tove Jansson) 29

Goda kunskaper kan berätta om barnböcker som han läst läser gärna barnböcker känner till flera kända barnboksförfattare och deras verk HANDSTIL Uppfyller minimikraven kan forma skrivstilsbokstäverna (nya skrivstilen) kan skriva av text med skrivstil Goda kunskaper kan forma bokstäverna rätt och snyggt kan använda skrivstilen bra i sitt arbete RÄTTSKRIVNING Uppfyller minimikraven kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar av diktamensskrivning (50-60 ord) Goda kunskaper kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar en längre diktamensskrivning bra FRI SKRIVNING Uppfyller minimikraven kan skriva korta berättelser med början handling - slut Goda kunskaper kan skriva berättelser med en logisk tankekedja kan beskriva platser, personer, känslor i sin berättelse kan skriva en enkel dialog och infoga den i sin berättelse (ny rad vid talstreck) 30

MUNTLIG KOMMUNIKATION Uppfyller minimikraven kan berätta om en upplevelse kan berätta en berättelse som han själv hittat på kan delta i ett samtal; lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla ett kort föredrag om t.ex. en bok lyssnar gärna på sagor och berättelser Goda kunskaper kan uttrycka sig så att andra förstår kan tala tydligt och med hög röst kan uppträda inför publik, t.ex. med en dramatisering deltar aktivt i samtal och diskussioner; kan lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla föredrag om en forskning eller dylikt lyssnar gärna på sagor och berättelser och diskuterar dem 31

ÅK 4 (6h/v) INNEHÅLL Läsning Lästekniken bör befästas så att de också kan använda upplagsverk Litet längre texter av svårare art så att man kan förklara det man läst, högläsning Litteratur Barnböcker av t.ex. Astrid Lindgren eller Tove Jansson Bekanta sig med de mest kända barnboksförfattarna Dikter Att skriva Att befästa skrivstilen så att den blir elevens egendom J-, ng-, ck-ljudet tränas samt fortsatt träning av lång och kort vokal Att skriva en längre text med en logisk tankekedja, beskriva platser, personer och känslor Att skriva dialoger Fortsatt övning i att skriva dikter Att tala och lyssna Att hålla ett kort föredrag samt lyssna på sina kamraters Att kunna berätta om en upplevelse och öva upp ett standardspråk Att tala tydligt samt med hög röst Grammatik Ordklasserna substantiv, verb och adjektiv befästs Satsdelarna subjekt, predikat och objekt introduceras BEDÖMNINGSKRITERIER LÄSNING, LÄSFÖRSTÅELSE, LITTERATUR Vitsordet 5 (minimikrav) kan läsa en förberedd text ganska bra kan läsa en oförberedd text kan läsa enkla texter och förstå dem förstår och kan följa enkla skriftliga instruktioner kan själv ställa enkla frågor till en text kan lyssna till rim, ramsor, dikter, sagor och berättelser 32

kan läsa enkla böcker och återge berättelsen i stora drag läser barnböcker känner till några kända barnboksförfattare och deras verk (t.ex. Astrid Lindgren eller Tove Jansson) Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan läsa en oförberedd text flytande kan läsa en text med inlevelse (- Flytta på dig! skrek Pelle argt.) förstår en läst text kan svara på frågor som anknyter till en text förstår skriftliga instruktioner bra kan läsa en text självständigt och ta fakta ur den kan ställa frågor till en text läser gärna barnböcker av olika svårighetsgrad kan berätta om barnböcker som han läst känner till kända barnboksförfattare och deras verk HANDSTIL,RÄTTSKRIVNING, FRI SKRIVNING Vitsordet 5 (minimikrav) kan forma skrivstilsbokstäverna (nya skrivstilen) kan skriva av text kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar enkla diktamensskrivningar (50-60 ord) kan skriva korta berättelser med början - handling - slut Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan skriva bokstäverna rätt och snyggt med skrivstil kan använda skrivstilen bra i sitt arbete kan skriva högfrekventa ord rätt kan skriva en längre diktamen rätt kan skriva längre ord och vanliga lånord rätt kan skriva berättelser med en logisk tankekedja kan beskriva platser, personer, känslor i sin berättelse kan skriva dialoger rätt i sina berättelser 33

MUNTLIG KOMMUNIKATION Vitsordet 5 (minimikrav) kan berätta en berättelse som han själv hittat på kan berätta om en upplevelse kan delta i ett samtal; lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla ett kort föredrag för klassen kan lyssna på kamraternas föredrag Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan uttrycka sig så att andra förstår kan tala tydligt och med hög röst kan uppträda inför publik, t.ex. med en dramatisering deltar aktivt i samtal och diskussioner; kan lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla föredrag för klassen, t.ex. om en forskning kan lyssna på kamraternas föredrag SPRÅKKÄNNEDOM Vitsordet 5 (minimikrav) känner till att ord kan grupperas i olika grupper (substantiv, adjektiv, verb) Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan analysera en enkel text och sätta orden i rätt ordklasser (substantiv, adjektiv, verb; ex Kalle sparkar en röd boll) S V A S känner till satsdelarna subjekt, predikat och objekt 34

ÅK 5 (4h/v) INNEHÅLL Läsning träning av läsförståelse med olika sorters texter olika läsarter (typ översiktsläsning, sökande efter fakta, inlevelseläsning), högläsning informationssökning, uppslagsverk, Internet samt faktaböcker och artiklar öva textanalys Litteratur att samtala om litteratur och lära sig använda begrepp som huvudperson, plats, tid, handling, intrig myter och lokala historier olika typer av dikter Att skriva utvecklar en läslig, personlig skrivstil Kan skriva fakta och fantasitexter med en röd tråd, styckeindelning, inledning, handling och avslutning Olika typer av dikter Direkt anföring tränas ytterligare Att producera ett word-dokument på dator E/ä-ljudet, tj-ljudet, sj-ljudet, o/å-ljudet Brevskrivning, e-post Muntlig kommunikation Genom improvisation och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda och lästa Kan och vågar tala inför klassen, publik och hålla publikkontakt, t.ex. under julfest Grammatik Ordklasserna substantiv, adjektiv, verb, räkneord, pronomen (personliga och possessiva), prepositioner, adverb och interaktioner Satsdelarna subjekt, predikat och objekt 35

BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 5 Vitsordet 5 (minimikrav) Interaktionsfärdigheter Kan uttrycka sig muntligt och skriftligt så att de kan göra sig förstådda Kan ge uttryck för en egen åsikt samt lyssna på andras åsikter Kan delta i gruppkommunikation förstår och kan plocka ut fakta ur enkla texter Kan framföra en enkel presentation av ett givet ämne Informationssökning Kan använda sig av de mest elementära informationssökningsmetoderna Kan använda barnuppslagsverk Textförståelse Kan läsa en oförberedd text flytande Kan tillgodogöra sig information också i multimediaform Skriva och tala Kan producera enkla, egna texter Van vid att ta emot återkoppling från läraren och andra elever samt använda sig av den Förstår idén med styckeindelning Har en läslig handstil så att de kan uttrycka sig skriftligt Behärskar behjälpligt rättstavning Känner till användningen av stor och liten bokstav Grammatik Känner till ordklasserna substantiv, adjektiv, verb, räkneord, prepositioner och pronomen (personliga) Förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk Litteratur Har läst de böcker som klassen gått igenom åtminstone i förenklad form och kan ge en åsikt om det lästa 36

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5 Kommunikation strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer. Att tolka och bruka olika slags texter kan läsa flytande kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten förstår vad en informationssökningsprocess innebär kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och i elektroniska källor kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje Att producera och bruka olika slags texter kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt 37

behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna för interpunktion. Språk, litteratur och kultur använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna 38