Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015

Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015

Tjänsteskrivelse 2012-06-27 KS 2012.0264 Handläggare: Lars Näsström Kommunstyrelsen Remissvar om förslag om att bilda region i Örebro län 2015 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 27 juni 2012 Bakgrund Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro har gemensamt tagit fram underlag inför en ansökan om att bilda region 2015. Formellt är det Örebro läns landsting som hemställer till regeringen om att få överta det regionala utvecklingsansvaret och därmed också att få bilda en regionkommun med direktvalt regionfullmäktige. Remiss har skickats till samtliga länets kommuner för inhämtande av synpunkter. Landstingsstyrelsen och Regionstyrelsen önskar nu att länets kommuner i ett remissvar tar ställning till följande fråga. Tillstyrker kommunen att Örebro läns landsting ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och därmed också att det i Örebro län bildas en regionkommun med direktvalt regionfullmäktige 2014. Beskrivning av ärendet Sverige kommer i framtiden att ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt: stat, regionkommuner och primärkommuner. I dag finns fyra regionkommuner. Ett tidigare arbete i Örebro län har varit inriktat på bildandet av en regionkommun tillsammans med andra län, men då detta arbete inte lett dit man önskat, inriktas nu arbetet på att Örebro län självt bildar en regionkommun. Avsikten med att bilda en regionkommun i länet, är att åstadkomma en ökad samordning och kraftsamling kring utvecklingsuppdraget med hälso- och sjukvårdfrågor samt att skapa en tydlig och direktvald arena för regional utvecklings- och tillväxtpolitik.

2012-06-27 2 (2) Överväganden Formerna för samverkan mellan kommunerna är kommunernas ensak, men det är av stor vikt att det kommunala inflytandet och samverkan kommunerna emellan kan säkerställas i ett nästa steg. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till bildande av region i Örebro län. Peter Rendius Utredare Expedieras till

Bildande av region i Örebro län tid-/arbetsplan Nedanstående tid- och arbetsplan innehåller bara övergripande några av de hållpunkter som den kommande processen kräver. Planen kommer att behöva revideras löpande. 2012 Juni Remiss till kommuner 30 september Sista datum för remissvar Hösten Dialog om regionens uppdrag och politiska organisation med prioritering av samspelet mellan regionen och kommunerna 18 oktober Information och diskussion på Regionfullmäktige November Beslut i Landstingsfullmäktige 13 december Mats Sjöstrand lämnar sitt betänkande om den statliga regionala organisationen 2012/2013 Vinter /vår Vår Beredning av inkomna ansökningar i regeringskansliet. Propositionsarbete Fastställande av regionens politiska organisation 2014 Hela året September Omställnings- och utvecklingsarbete i Landstinget och Regionförbundet Allmänna val till regionfullmäktige 2015 1 januari Regionen startar sin verksamhet Landstinget och Regionförbundet upphör som två separata organisationer

Dokument 1: Ansökan till regeringen Till Regeringen Hemställan För att samordna och stärka det regionala tillväxtarbetet på bland annat de områden som här redovisas ansöker Örebro läns landsting om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att få bilda en region med direktvalt regionfullmäktige 2014. Inledning En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företag genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning, kultur och konst. Det handlar om att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv, en väl fungerande arbetsmarknad, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling, en god hälso- och sjukvård och övrig offentlig service, ett aktivt arbete med klimat- och miljöfrågor och en hållbar infrastruktur med pendlingsmöjligheter. I januari 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regioner och primärkommuner. Fyra regioner har redan bildats, och i flera län har det pågått arbete som syftat till att ansöka hos regeringen om att bilda större regioner. Vårt mål är en samlad demokratisk arena för regional utvecklings- och tillväxtpolitik som tillsammans med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik ska möta människors behov. En positiv tillväxt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt hållbart perspektiv samt ökad attraktivitet är en förutsättning för ett gott liv. Motiv och utgångspunkter för en regionbildning i Örebro län Utgångspunkten för de ansträngningar som gjorts från kommuner och landsting i Örebro län för att bilda en större region är en övertygelse om att en sådan region skulle ha goda förutsättningar att utvecklas positivt. Näringslivet är både brett och högspecialiserat och det finns en betydande gemensam arbetsmarknad. Inom länet finns såväl universitet och universitetssjukhus. Tre av landets viktigaste vägar och flera av landets viktigaste järnvägslinjer går genom länet.

I de underlag som togs fram i arbetet med att försöka bilda Region Mälardalen lyftes ett antal huvudargument fram. Det handlar om att ett stort befolkningsunderlag ger bättre förutsättningar för att kunna finansiera välfärdstjänster på såväl kommunal som regional nivå. Vidare har argumentet att ansvaret för regionala utvecklingsfrågor bör hanteras i direktvalda politiska organ med egen beskattningsrätt lyfts fram. Ett annat argument handlar om ökad samordning av de regionala utvecklingsfrågorna tillsammans med infrastrukturplanering och kollektivtrafik. Detta i sin tur skulle skapa bättre möjligheter att regionalt genomföra en i grunden nationell politik utifrån regionens särskilda förutsättningar. Genom att överföra det samlade ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna till en region omfattande flera landsting enligt beskrivningen ovan skulle flera av en större regions fördelar kunna uppnås. Även om man först från 2019 skulle komma att samordna frågorna i en större geografi med en större befolkning finns redan idag förutsättningarna för ökad samordning och kraftsamling runt det regionala utvecklingsuppdraget inom länet. Detta ska ses som ett mellansteg inför den önskvärda situationen med en större geografi, som nu får avvaktas till 2019. Dessutom kan samordning ske med kringliggande kommuner och landsting/län i frågor som har en annan geografisk logik än länet, till exempel hälso- och sjukvård, kultur, infrastruktur eller kollektivtrafik. Argument för en förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län Nedan redogörs för några fördelar som det skulle innebära att bilda en region i Örebro län. Starkare demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna Det starkaste skälet till ansökan om att få möjlighet att genom bildande av en region ta ansvar för regionala utvecklingsfrågor är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande över vardagens frågor. Därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Dagens delade ansvar för regional utveckling mellan Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro län (samverkansorganet) och Länsstyrelsen i Örebro län ger en otydlighet och inte tillräcklig kraft i frågor som är viktiga för länets utveckling. Genom att bilda en region med ett direktvalt fullmäktige och med egen beskattningsrätt ges en större demokratisk legitimitet. Beskattningsrätten medför också att dialogen med staten om exempelvis infrastruktur och kultur underlättas. Bättre möjligheter att utifrån regionens förutsättningar kunna genomföra en i grunden nationell politik Det regionala utvecklingsarbetet bygger på de europeiska och nationella utvecklingsstrategierna. Europa 2020 och den nationella strategin för hållbar tillväxt är de centrala dokumenten.

En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan ta ett större regionalt ansvar för frågor som idag hanteras dels av olika regionala organ, dels av statliga myndigheter. Integrationen av hälso- och sjukvårdens utvecklingsuppdrag underlättas också. Regionen, men sitt starka demokratiska mandat och sin beskattningsrätt, blir en starkare och tydligare samverkanspartner för staten, kommuner och t.ex. näringslivet. Region Skåne och Västra Götalandsregionen har av regeringen och dess myndigheter inom till exempel infrastrukturområdet tilldelats uppgifter som i övriga delar av Sverige letts av myndigheterna själva. Bättre samordning och större kraft Då förutsättningarna för hållbar regional tillväxt varierar i landet är ett tydligt regionalt och lokalt inflytande över det regionala tillväxtarbetet nödvändigt. Länets kommuner och Örebro läns landsting arbetar alla för en hållbar tillväxt i vårt län. För att ytterligare stärka arbetet med regionala tillväxtfrågor måste ett mer direkt politiskt inflytande ges för detta arbete, kopplat till en direkt beskattningsrätt. Samtidigt är det nödvändigt att arbete kring dessa frågor byggs upp med ett starkt kommunalt engagemang och att det nära samarbete mellan lokal och regional nivå som vuxit fram inom ramen för Regionförbundet Örebro län tas tillvara. Regionförbundet har utvecklat processer som förenar primärkommunala intressen med den regionala nivån som landstinget representerar. Exempel på områden för fortsatt samverkan är transportinfrastruktur och trafikförsörjningsprogram, strategiskt näringslivsarbete, klimat- och miljöarbete, regionala utvecklingsstrategier och handlingsplaner, kommunöverskridande och kommungemensamma frågor inom fysisk planering, gemensam finansiering av EU-program, kulturprogram, liksom sociala välfärds-, folkhälso- och hälso- och sjukvårdsfrågor. Örebro län liksom andra län har inom sig olika förutsättningar för att få till stånd en hållbar tillväxt. Styrkan ligger i att bejaka dessa olikheter och genom offentliga åtaganden och utvecklat samarbete mellan regional och lokal nivå skapa strukturer som stödjer utvecklingen av näringslivet, offentlig sektor och det civila samhället. Effektivitet och tydlighet Idag är de regionala utvecklingsfrågorna och därtill hörande verktyg fördelade mellan regionförbundet, landstinget och länsstyrelsen. Med denna struktur används betydande resurser för samordning och informationsöverföring mellan de olika organisationerna. Till följd av otydlighet i uppdrag och ansvar förekommer det att program och strategier inom samma eller närliggande sakområden utarbetas parallellt i de olika organisationerna. Förutsättningarna för att göra effektivare, tydligare och kraftfullare utvecklingsinsatser ökar betydligt om man kan samla flertalet regionala utvecklings- och tillväxtfrågor i en och samma organisation. Det handlar till exempel om kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, klimat- och miljöfrågor, kulturfrågor och frågor som rör infrastrukturplanering, bredband och

kollektivtrafik. Med ett sådant mandat kan en regional utvecklingspolitik utifrån regionens egna förutsättningar formas och drivas med större effektivitet, tydlighet och kraft. I tabell 1 redovisas vilka av dagens uppdrag inom det regionala utvecklingsområdet som skulle samlas i en region. I dialog med staten och genom egna initiativ kommer uppdraget naturligtvis att förändras över tiden. Vi kan till exempel se att ett tydligt uppdrag från staten att samordna och driva arbetet inom klimat- och miljöområdet vore önskvärt. Tabell 1 Dagens uppdrag inom regionalt utvecklingsarbete som skulle samordnas i en regionkommun. Uppdrag Finns i dag i Kultur Kollektivtrafik Internationell verksamhet/central Sweden Kommersiell service IT-infrastruktur (bredband) Regionala projektmedel (95%) Näringslivsutveckling Regionalt utvecklingsprogram Turism Egna regionala utvecklingsmedel Kompetensplattformar Samordning av forsknings- och innovationsarbete Social Välfärd Energi- och klimatfrågor (Energikontoret) Skolstöd Länstransportplan Natur och friluftsliv (Bergslagsleden mm) Infrastrukturfrågor ÖLL ÖLL ÖLL och RFÖ Lst Lst RFÖ och Lst RFÖ och Lst RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ ÖLL, RFÖ, Almi m fl RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ ÖLL Örebro läns landsting RFÖ Regionförbundet Örebro län Lst Länsstyrelsen i Örebro län Källa: Egen sammanställning Nedan finns fördjupade resonemang om hur utvecklingen inom några av dessa skulle kunna stärkas genom ett samlat regionalt ansvar. Infrastruktur och kommunikationer En väl utbyggd infrastruktur i form av vägar och järnvägar liksom en effektiv kollektivtrafik är viktiga förutsättningar för en förstärkning, förstoring och sammanknytning av marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid.

Vägar, järnvägar och flygplats knyts samman i regionen vilket gör att regionen är en av landets viktigaste knutpunkter för både personresor och godstransporter. En regional organisation där ansvar för regional infrastrukturplanering och för kollektivtrafik samlas ger goda förutsättningar att arbeta både mot nationella och regionala mål för transporter, miljö och en hållbar regional utveckling. För både gods- och pendlingsmönster finns idag en omfattande trafik såväl inom länet som gränsöverskridande. Vi tror att behovet av regional trafik och övrig infrastruktur bäst kan utvecklas om länet får bilda region och får de förutsättningar som lagen om regionalt utvecklingsansvar ger. För att ytterligare stärka arbetet med att utveckla kollektivtrafiken har överenskommelse träffats mellan Örebro läns landsting och länets kommuner att Landstinget från och med 2012 är kollektivtrafikmyndighet. Genom att lägga ansvaret för kollektivtrafik på regional nivå har goda förutsättningar skapats för samverkan och dialog med angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter men också med statliga myndigheter kring infrastrukturen. Kommunerna medverkar i framtagande av trafikförsörjningsplan genom att Regionförbundet Örebros styrelse är formellt samrådsorgan. Ett samlat ansvar för prioritering av utvecklingsmedel för infrastruktur och för kollektivtrafik kommer att positivt bidra till regionens utveckling. Innovation, utbildning, forskning och hälso och sjukvård Genom ett tydligt regionalt ansvar kan utvecklingen inom de viktiga områdena utbildning, forskning, hälso- och sjukvård samt innovation stärkas ytterligare. I Örebroregionen finns kreativa entreprenörer och driftiga företagsledare som samarbetar och vågar satsa på otraditionella lösningar. Samtidigt står vårt län inför stora utmaningar i en alltmer komplex värld. Det globala samhället ställer nya och annorlunda krav på näringslivet, infrastrukturen, kompetensförsörjningen, offentlig service och livsmiljöerna i vårt län. Gemensamma satsningar inom utbildningssystemets alla nivåer har under senare år startats för att förbättra studieresultaten och för att öka övergången till högre utbildning. Örebroregionen har genom bl.a. Örebro science park och Örebro universitets holdingbolag möjlighet att hjälpa nyföretagare att utveckla sina idéer tillsammans med forskning och samhällets aktörer. Örebro universitet med breda professionsutbildningar, framstående forskning och forskarutbildning är det akademiska navet i Örebroregionen. Örebro läns landsting med sitt engagemang i regional utveckling sammankopplat med forsknings- och innovationsarbete är en annan bidragande viktig faktor för en framgångsrik utveckling av vår region. Den nära samverkan som idag finns mellan universitetet, landstinget, länets kommuner och näringslivet bildar en god grund för att skapa förutsättningar för god kompetensförsörjning för såväl näringsliv som offentlig sektor, en grund som behöver utvecklas ytterligare. Exempelvis får studenter i hög grad sitt första arbete på sin utbildningsort.

Ett av de starkaste utvecklingsområdena i vår region har byggts genom de satsningar som gjorts under de senaste 15 åren på forskningsmedel, universitetssjukhus, universitet och läkarutbildning. Universitetssjukhuset Örebro är idag en av länets största aktörer inom kunskapsutveckling och forskning. Samarbetet med Örebro Universitet kring läkarutbildning och forskning stärker ytterligare utvecklingsmöjligheter och förmåga att attrahera forskare och företag till länet. Hälso- och sjukvården är i sig en av länets största utvecklingskrafter och spelar en mycket viktig roll i den regionala utvecklingen. Denna roll bör förtydligas och lyftas fram i regionens strategier för utveckling. Örebro läns landsting är en av länets största arbetsgivare med en årsomslutning på närmare 8 miljarder kronor. I hälso- och sjukvården finns en stark inneboende tillväxt och utvecklingskraft. Mellan Örebro läns landsting och länets kommuner finns sedan mer än tio år en god samverkan främst i vård av äldre, barn och personer med psykisk funktionsnedsättning. Samarbetet har utvecklats till att också innefatta gemensamt utvecklingsarbete, ofta kopplat till nationella och internationella initiativ. Samarbetsfora finns på såväl politisk nivå som verksamhetsnivå. Miljömässigt hållbar utveckling I det samhällsarbete som pågår både nationellt och internationellt för omställning i en miljömässigt hållbar riktning är det viktigt att ta ett samlat grepp och tillskapa en kraftfull regional arena. I Örebroregionen finns en stor utvecklingspotential inom miljö- och energiområdet. Stöd till forsknings- och samarbetsprojekt kring utveckling av förnyelsebar energiproduktion liksom produktutveckling inom områden ekologiska livsmedel och miljöteknik är viktiga uppgifter. Ett tydligt sammanhållet regionalt politiskt ansvar underlättar dialogen om och samordningen av regionalt och lokalt arbete när den nationella energi-, klimat- och miljöpolitiken ska genomföras. Den regionala nivån kan också spela en viktig roll för kompetensutveckling och samordning av kommunöverskridande samarbeten. Vi ser fram mot att regeringen ger ett sådant tydligt uppdrag inom klimat- och miljöområdet till den kommande regionen. Kultur Kultur är till för alla och tillgänglighet till kultur är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Örebro län har ett rikt kulturliv som hela tiden ta sig nya uttryck. Länet har också ett starkt förenings- och organisationsliv där människors engagemang i folkrörelser, frivilligorganisationer, religiösa samfund och idrottsklubbar har en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. I länet har den ideella och idéburna sektorn en stark förankring som medverkar till att överbrygga klyftor mellan ung och gammal, mellan människor med olika bakgrund, kön och etnisk tillhörighet. Utifrån den nya modellen för statens bidragsgivning till regional kulturverksamhet, Samverkansmodellen, har Örebro läns landsting ansvarat för att en regional kulturplan utarbetats vilken ger god grund för att beakta de specifika förutsättningar som gäller för

Örebro län. Planen har utarbetats i dialog tillsammans med länets kommuner och civilsamhället. Genom en region kommer kulturlivet att få en tydligare sammanhållen struktur i samverkan med lokal, regional och nationell arena. Samverkan med kommunerna Bildandet av en region i Örebro län påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionen och kommunerna. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. Avgörande är i båda fall om samverkan kan organiseras inom ramen för regionen, som i Halland, direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Initiativ har redan tagits för att påbörja en process som leder till att dessa frågor får en lösning som är anpassad till de förhållanden som råder i Örebro län. Beredning Länets kommuner har beretts tillfälle yttra sig över ansökan. /Skrivning om utfallet av remissrundan/ Beredning av denna ansökan om att bilda region i Örebro län har skett genom partidistrikt/ länsförbund för samtliga partier som är representerade i landstingsstyrelsen.

Dokument 2. Detta är en region Inledning Dagens lagstiftning och uppgiftsfördelning mellan olika regionala organ kommer med all sannolikhet att förändras till år 2015. Inom ramen för den statliga utredning, som Mats Sjöstrand leder, diskuteras hur statens regionala organisation ska se ut. Diskussionen omfattar också gränssnittet mellan staten och de politiskt valda regionala organen (landsting/regioner). Det betyder att den redogörelse som finns nedan avser dagens situation. Bakgrund Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Örebro län. Ambitionen att bilda region med några av Örebro läns grannar har diskuterats löpande allt sedan Ansvarskommittén lade sitt betänkande. Under hösten 2010 tog Örebro läns landsting, Örebro kommun och Länsstyrelsen i Örebro län fram en gemensam målbild för en kommande regional indelning Södra Svealand. Målbilden presenterades under vintern för de politiska ledningarna och länsstyrelsernas ledningar i de tre länen Sörmland, Västmanland och Värmland. De politiska partierna i Örebro län har haft regelbundna avstämningar i frågan genom att ordförandena i länsorganisationerna träffats. Man har i allt väsentligt, undantaget Vänsterpartiet, ställt sig bakom både färdriktning och den process som landstinget lett. Regionfrågan har löpande ventilerats i olika fora. Det gäller landstingsstyrelsen, regionstyrelsen och i olika dialogmöten med länets kommuner. Fem länssamråd har hållits under 2011. Både politiker och tjänstemän har löpande deltagit vid olika sammankomster som organiserats såväl i grannlänen som nationellt. Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län inledde under 2011 en process för att från år 2015 tillsammans kunna utgöra en region Region Mälardalen med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. För att kunna bilda en region till 2015 skulle en ansökan ha lämnats till regeringen senast 31 januari 2012. Processen avbröts i januari 2012, då man i Landstinget Sörmland inte fick majoritet för förslaget. Landstingsstyrelsen i Örebro läns landsting ställde sig dock bakom förslaget, men konstaterade att den formella processen inte kunde gå vidare. Med detta som bakgrund har frågan om att ansöka om att bilda region i Örebro län aktualiserats.

Det blir inga större län Regeringens särskilde utredare av den statliga regionala förvaltningen, Mats Sjöstrand, har i olika sammanhang meddelat att han inte kommer att föreslå nya geografiska länsgränser. Detta skapar ett handlingsutrymme för de län som vill agera för att skapa större samordning på egen hand. En regionbildning som omfattar flera län kommer alltså tidigast att kunna börja verka den 1 januari 2019 (val till landstings-/regionfullmäktige i valet 2018). Men det finns en möjlighet att från 2015 inom Örebro län påbörja förberedelser, som syftar till en större region 2019, genom att bilda en region i länet. Därmed skulle vi också tidigare kunna nå några av de fördelar en större region kan ge. Nedan beskrivs de förutsättningar som gäller om man vill påbörja arbetet och bilda region 2015. Vad är en regionkommun? Formellt handlar det enligt nuvarande lagstiftning om att landstinget övertar det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Idag omfattar denna lag Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland. De landsting som avses i lagen får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Allmänna val sker dock liksom idag till landstingsfullmäktige, eftersom man valt att inte konsekvensändra i grundlagarna. Därmed blir också landsting den benämning som används i övrig lagstiftning kopplad till regionbildningen. De fyra landsting som i dag omfattas av lagen har alla valt att lämna benämningen landsting och i stället kalla sig region Region Skåne, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Region Gotland. Med regionalt tillväxtarbete avses i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Formuleringen i lagen är: Regionalt tillväxtarbete 5 De landsting som avses i denna lag ska 1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin, 2. trots 2 kap. 8 andra stycket kommunallagen (1991:900) besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och 3. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. 6 De landsting som avses i denna lag får utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

Transportinfrastruktur 7 De landsting som avses i denna lag ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Samverkan och samråd 8 De landsting som avses i denna lag ska samverka med 1. länets kommuner, och 2. länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. 9 De landsting som avses i denna lag ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. Statliga myndigheter 10 Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den strategi som fastställts för länets utveckling. Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna de landsting som avses i denna lag det biträde som de behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera de landsting som avses i denna lag om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling. Till detta kommer att fler statliga uppgifter såsom stöd till IT-infrastruktur, stöd till kommersiell service på landsbygden, uppdrag i den nationella infrastrukturplaneringen uppdrag kring etablering av en regional kompetensplattform uppdrag att stödja enskilda företags utveckling en större andel av de statliga utvecklingsmedlen mm överförs från länsstyrelsen, andra statliga myndigheter eller kommunalt samverkansorgan till regionen. Därmed uppnås en ökad tydlighet kring det regionala utvecklingsansvaret. Det behövs således inte några förändringar som påverkar valkretsar eller annat. Den förändring i lagstiftningen som görs är att Örebro läns landsting läggs till på listan över landsting som omfattas av lagen 2010:630 och att landstinget formellt därmed övertar ansvaret för regionala utvecklingsfrågor, transportinfrastruktur, mm enligt ovan. Det utvecklade ansvaret för dessa frågor innebär att den region som bildas får flera kärnverksamheter på samma sätt som en kommun har många olika verksamhetsområden. Man kan säga att man får ett ansvar för alla regionala frågor som har länet som geografi man tar ansvar för territoriet på regional nivå. Hälso- och sjukvård kommer naturligtvis att vara en mycket viktig verksamhet också framöver, inte minst finansiellt. Men övriga uppdrag som t ex kollektivtrafik, kultur, infrastruktur, näringslivsarbete, klimat- och miljöarbete med flera kommer också att finnas där, ansvarsmässigt sida vid sida med hälso- och sjukvården.

Dokument 3. Samverkan med kommunerna i regionen Bildandet av en region i Örebro län påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionen och kommunerna. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. Avgörande är i båda fall om samverkan kan organiseras inom ramen för regionen, som i Halland, direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Tre modeller för regional/kommunal samverkan I samband med att regionen bildas övertar den ansvaret för de uppgifter inom regional utveckling som Regionförbundet Örebro har. Detta organ har dock även andra uppgifter. Som regionalt förbund är det ett viktigt forum för samverkan mellan kommunerna i länet samt för samverkan mellan kommuner och landsting. Också sedan regionen bildats kommer det att finnas behov av ett eller flera sådana fora för samverkan. Det kan lösas på i princip tre olika sätt: 1. I Hallands län, med sex kommuner, kanaliseras den kommunala samverkan direkt genom den nybildade regionen, Region Halland. Länet saknar alltså regionalt kommunförbund. I stället har en särskild kommunberedning inrättats för att hantera den kommunala samverkan. Region Halland utser fyra av dess ledamöter och kommunerna två var. 2. I Skåne län, med 33 kommuner, finns ett regionalt kommunförbund som forum för samverkan mellan kommunerna. Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna sker dels direkt, dels via kommunförbundet. 3. I Västra Götalands län, med 49 kommuner, har dessa organiserat sig i fyra kommunalförbund Göteborgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg som fora för samverkan mellan kommunerna. Dessa är i sin tur sammanslutna i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation (Västkom). Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna kanaliseras huvudsakligen genom dessa fem fora, på regional respektive delregional nivå. Valet av modell handlar egentligen om två frågor dels hur samverkan kommunerna emellan organiseras och dels hur kontakterna mellan regionen och kommunerna ska organiseras. Samverkan mellan kommuner Hur kommunerna organiserar sin samverkan sinsemellan är i princip en sak de själva avgör. Eftersom bildandet av en region påtagligt påverkar förutsättningarna för denna samverkan är det ändå rimligt att synliggöra behovet av att hantera denna fråga.

Samverkan mellan regionkommunen och länets kommuner Med ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen får samverkan med regionen en ny dimension jämfört med dagens samverkan inom Regionförbundet Örebro län. De framgångar man i Skåne och Västra Götalands län har haft beror inte minst på att Region Skåne och Västra Götalandsregionen, i kraft av sitt demokratiska mandat att företräda respektive landsända, har lyckats samla kommunerna och andra regionala aktörer runt en gemensam dagordning. Det var därför ingen tillfällighet att de nya regionernas fullmäktigeförsamlingar från början kom att domineras av kommunpolitiker snarare än tidigare landstingspolitiker regionpolitiken uppfattas ha en helt annan bäring på kommunpolitiken än vad den tidigare landstingspolitiken hade. Man har i Halland, Skåne och Västra Götalands län valt olika sätt att organisera detta samarbete. Medan Region Skåne vid sidan av samarbetet med Kommunförbundet Skåne har en direkt samverkan med var och en av länets 33 kommuner, kanaliseras en stor del av samverkan mellan Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner genom de fyra delregionerna. Dessa fick också en institutionell ställning genom att särskilda beredningar för regionutveckling, miljö och kultur knöts till regionstyrelsen. De består av ledamöterna i regionutvecklings-, miljö- respektive kulturnämnden samt tre ledande kommunpolitiker från var och en av de fyra delregionerna. En betydande del av den regionala utvecklingsbudgeten har också decentraliserats till delregional nivå. I Region Halland har man i stället valt att integrera den kommunala samverkansorganisationen i regionens organisation. Med sex kommuner klarar man rent numerärt att ha alla kommunerna med en god representation med i kommunberedningen utan att tappa i effektivitet.

Dokument 4. Argument mot en förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län Förutsättningar fram till 2018 med nuvarande organisering av det regionala utvecklingsansvaret Vad händer om man väljer att inte göra en ansökan om att landstinget ska överta det regionala utvecklingsansvaret? Ingenting kommer med automatik att förändras, utan nuvarande organisering och fördelning av frågorna mellan länsstyrelse, landsting, regionförbund och kommuner kommer att bestå till dess att medlemmarna väljer att förändra engagemanget i regionförbundet. Detta kan tänkas ske på olika sätt: Om en kommun väljer att begära utträde ur regionförbundet så upphör regionförbundet att vara så kallat kommunalt samverkansorgan. Det i sin tur innebär att staten flyttar tillbaka de statliga uppdragen till länsstyrelsen på samma sätt som innan regionförbundet fick över dessa uppdrag 2007. Detta kan i och för sig komma att ändras genom förslag som statens utredare Mats Sjöstrand kommer att presentera i december 2012. En annan möjlighet är att medlemmarna väljer att förändra styrformerna för regionförbundet för att ge förutsättningar för ett kraftfullare genomslag av gemensamt fattade beslut till exempel genom att istället för fullmäktige inrätta en så kallad direktion med representation från kommunerna. Ytterligare en möjlighet är att landstinget väljer att återta de uppdrag som överlämnades till regionförbundet 2006. Detta har ju skett med kulturfrågorna från och med 2012. Andra uppdrag som kommer från landstinget är näringslivsutveckling genom bland annat Almi företagspartner, turismfrågor och internationellt arbete. Argumentet för detta skulle kunna vara att frågor av så stor betydelse bör hanteras i en direktvald politisk församling. Vidare kan kommunerna välja att överlämna delar av sina nuvarande verksamheter till regionförbundet på samma sätt som landstinget gjort för att uppnå ett större mått av likhet medlemmarna emellan och ökad utvecklingskraft. En process som syftar till en möjlig förändring av regionförbundets förbundsordning utgår ifrån medlemmarna och måste därför hanteras i särskild ordning.

Några nackdelar med att landstinget skulle överta det regionala utvecklingsansvaret i länet kan vara följande: Olika organisationer i grannlänen försvårar regionbildning Genom att organisationsformerna i grannlänen sannolikt kommer att vara olika, kan framtida sammanslagningar kompliceras. Detta är dock fallet redan idag då frågorna organiserats på olika sätt mellan t.ex. landsting och regionförbund. Förändrat kommunalt inflytande Kommunernas direkta och formella inflytande över regionala frågor kan komma att minska eftersom dagens modell med ett regionförbund med ett av medlemmarna indirekt valt fullmäktige försvinner. Frågorna kommer istället att beslutas av regionfullmäktige. Regionen är dock enligt lag skyldigt att samverka med länets kommuner, länsstyrelse och övriga berörda statliga myndigheter. Hur kommunernas inflytande i praktiken ska hanteras blir en fråga för regionen och primärkommunerna att reglera. En tydligare samhällsorganisation Man skulle kunna hävda att den tydligaste samhällsmodellen är att landstinget svarar för hälso- och sjukvård, kommunerna för lokal service och andra primärkommunala uppgifter och att ett renodlat statligt uppdrag, via länsstyrelsen, kring de regionala utvecklingsfrågorna ingår i denna renodling. Regeringen har redan gett tydligt mandat till Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland. En rad olika forskningsrapporter har visat att engagemanget för det regionala utvecklingsarbetet i de två förstnämnda utvecklats mycket positivt. En ansökan om ändrat ansvar för den regionala utvecklingspolitiken kan avslås Representanter för regeringen har tidigare aviserat att man inte avser att tillstyrka små regioner. Om detta även är regeringens inställning och är tillämplig på Örebro län är det inte meningsfullt att arbeta vidare för en ansökan om förändrat ansvar för den regionala utvecklingspolitiken från 2015. Det finns idag inga belägg för att detta skulle vara regeringens officiella ställningstagande. Underhandskontakter visar att det finns en beredskap för att acceptera regioner i enskilda län, en bedömning som också bekräftats från SKL.