VALFAKTAHÄFTE NR8 OM EU

VALFAKTAHÄFTE NR8 OM EU

INLEDNING Årets valrörelse är speciell, för första gången är det under samma år val till både Europaparlamentet och till riksdagen. För Ung Vänsters del innebär det ett gynnsamt läge. Vi kommer att vinna på en lång valrörelse och har mycket att tjäna på att temperaturen i den politiska debatten skruvas upp under en längre tid. En längre valrörelse ger fler tillfällen för oss att vara ute på skolor, fler chanser till medlemsvärvning och ökade möjligheter för att stärka förbundet. Dessa möjligheter ska vi ta till vara på. För att vi ska kunna få maximal nytta av en längre valrörelse kan våra kampanjer inte vara frikopplade från varandra. Därför kommer vi under valrörelsen till Europaparlamentet att försöka prata om likartade frågor, ha samma profil och en enhetlig fiendebild. Detta kommer inte bara att vara en fördel inför den valrörelsen, utan det kommer också gynnas oss i september att vi har haft längre tid på oss att etablera en bild av Ung Vänster hos fler. Om vi dessutom gör en bra valrörelse i maj kommer vi ha stor nytta av det självförtroende som det skapar till sommarens och höstens valspurt. Inför valet till Europarlamentet kommer fler politiska krafter än vad vi är vana vid att vilja framställa sig som EU-kritiker. Vi kommer att få höra röster som pratar om ett smalare men vassare EU och högerkrafter som argumenterar för att EU inte ska ha inflytande över småfrågor. Sverigedemokraterna kommer att få ta större plats i debatterna och profilera sig som motståndare till EU-medlemskap. Inför valrörelsen är Ung Vänsters ambition att vi ska uppfattas som de främsta EU-kritikerna och att vi ska flytta fram vänsterns positioner. Detta valfaktahäfte beskriver dels våra prioriterade frågor inför valrörelsen och innehåller dessutom fakta kring andra frågor som är kopplade till EU. UNG VÄNSTERS SYN PÅ EU Ung Vänster är motståndare till ett svenskt EU-medlemskap och vill därför att Sverige träder ur unionen. Detta baserar vi på vår syn på EU som en odemokratisk konstruktion, designad för att gynna överklassens intressen. Ung Vänster har spelat en viktig roll för EU-motståndet i Sverige. Vi var aktiva på Nej-sidan i folkomröstningen om medlemskapet 1994, vi var en avgörande kraft bakom svenska folkets nej till EMU 2003 och vi har varit viktiga för att lyfta upp frågor och sprida information om hur Sveriges medlemskap innebär att makt flyttas från svenska folkets händer till tjänstemän och byråkrater i Bryssel. 1

Ofta kan vi få medhåll i vår syn på EU som odemokratiskt, men av samma personer senare få höra att det inte beror på EU:s konstruktion utan på sådant som man kan förändra inom EU. Det pratas till exempel om lobbyister, avsaknaden av en offentlighetsprincip och ett demokratiskt underskott inom EU:s institutioner. För oss är det viktigt att se att detta inte beror på enstaka snedsteg utan på EU:s grundläggande syfte och hur unionen är konstruerad. För kapitalet har det varit viktigt att flytta makt och beslutsfattande till överstatliga arenor, där möjligheterna till folkligt inflytande och motstånd är mindre. EU:s konstruktion är inte heller politiskt neutral. Den europeiska unionens struktur innebär att man institutionaliserar en högerpolitik där marknadsintressen överordnas exempelvis sociala rättigheter och hänsyn till miljön. EU åsidosätter svenska folkets rätt till självbestämmande på avgörande politiska områden och tvingar medlemsländerna till att föra en långtgående högerpolitik, som stärker såväl klassamhället som könsmaktsordningen. Därför vill Ung Vänster lämna EU. Vårt krav på utträde innebär inte att vi tror att alla världens problem kan lösas inom nationalstatens gränser eller att Sverige ska isolera sig från omvärlden. Snarare tvärtom. Ung Vänster vill se ett ökat internationellt samarbete, men vi vill att samarbetet ska ske på mellanstatlig nivå där hänsyn tas till folkens rätt till självbestämmande, demokratiska principer och sociala rättigheter. EU försvårar idag ett verkligt internationellt samarbete genom de murar som unionen bygger upp gentemot omvärlden. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Ung Vänster vill att Sverige lämnar EU. Vi tycker att EU är en odemokratisk union som är designad utifrån överklassens intressen. Under de tjugo år som vi har varit medlemmar har mer och makt flyttats från folkvalda i Sverige till institutioner i Bryssel, som är svåra eller till och med omöjliga att påverka genom demokratiska val. Vi vill ta makten tillbaka och föra en politik för jämlikhet och rättvisa. Därför kräver vi att medlemsvillkoren omförhandlas så att fackliga rättigheter överordnas den fria marknaden och så att Sverige kan gå före på miljöpolitikens område. Sverige har varit medlemmar i den europeiska unionen i snart tjugo år. Under de två decennier som vi har varit medlemmar har EU förändrats i riktningen mot en superstat och mer makt har flyttats från parlament i Sverige till institutioner i EU. Ung Vänster motsätter sig konsekvent en utveckling där EU får mer makt. Vi är emot varje förslag även om dess innehåll i sig kan vara positivt som ger EU makt på nya områden. Vi är motståndare till en utveckling där EU rör sig i en federal riktning. Så länge vi är ett medlemsland ska vi arbeta för att minska 2

överstatligheten. Ibland stöter man på argument om att det skulle vara hyckleri att samtidigt vara EU-motståndare och som Vänsterpartiet ställa upp i Europaparlamentsvalet. Det är en naiv bild av hur politisk kamp förs. Oavsett vår syn på medlemskapet ska vi använda varje arena och varje tillfälle till att försöka vrida såväl den politiska debatten som samhällsutvecklingen vänsterut. Att finnas i Europaparlamentet är också viktigt inte minst för att det ger en insyn i vad som händer inom unionen. Just för att vi är EU-motståndare inser vi att EU är en arena som är alltför viktigt att överlåta till federalister, EU-förespråkare och högerkrafter. Utträdeskravet är av största vikt för oss, men valet till Europarlamentet är inte en folkomröstning om svenskt medlemskap. Vi vill inte att Europaparlamentet ska ha någon som helst makt över ett svenskt EUutträde. Det beslutet ska det svenska folket äga och när frågan aktualiseras ta ställning till i en folkomröstning. För att vi fullt ut ska kunna dra nytta av att den längre valrörelsen är det viktigt att vi har samma konfliktlinje i valet till Europaparlamentet som i valet till riksdagen, det vill säga en konfliktlinje där vi betonar konflikten mellan vänster och höger och inte primärt mellan EU-förespråkare och EU-motståndare. Däremot ska vi självklart ta varje chans till att prata om och ställa krav på att makt flyttas från Bryssel till svenska folkets företrädare i riksdagen. UNG VÄNSTERS POLITISKA PRIORITERINGAR INFÖR VALET Valrörelsen till Europaparlamentet kommer att handla om fler frågor än enbart de som parlamentet beslutar om. Ung Vänster kommer ta chansen att prata om EU-frågor i allmänhet och lyfta vår EU-kritik på fler områden än enbart kopplat till parlamentet. Denna valrörelse ger oss också en bra möjlighet att mobilisera kring frågor som är inrikespolitiska men som i allra högsta grad påverkas av EU-medlemskapet. Ung Vänster har inför valrörelsen till Europaparlamentet formulerat tre politiska prioriteringar: 3 1. Ta makten tillbaka Ung Vänster är motståndare till det svenska medlemskapet. Vi vill minska överstatligheten och flytta makt från tjänstemän och byråkrater i EU tillbaka till svenska folket. EU-medlemskapet har inneburit att makt flyttats från riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige

alltså bort från svenska folkets företrädare till institutioner inom EU. Så som EU är utformat stärks överklassens makt på bekostnad av vår. Inom EU är den inre marknaden alltid det överordnade, och allt annat får stryka på foten. Oavsett om det handlar om fackliga rättigheter, möjligheten för länder att gå före inom miljöpolitiken eller sociala hänsynstaganden. Inför valet kräver Ung Vänster att Sveriges villkor för medlemskapet förhandlas om. Storbritanniens krav på ändrade medlemsvillkor öppnar upp för andra länder att kräva detsamma. Vi vill att Sverige får ett juridiskt bindande undantag från EMU-medlemskap. Trots att svenska folket har röstat nej till ett medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen har vi i Lissabonfördraget (motsvarande EU:s konstitution), till skillnad från Storbritannien och Danmark, inget undantag från EMU. Detta innebär att Sverige bakvägen skulle kunna tvingas in i EMU, mot det svenska folkets vilja. Ett juridiskt bindande undantag skulle också förstärka resultatet i folkomröstningen 2003. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Det är dags för oss att ta makten tillbaka. Ung Vänster är motståndare till överstatlighet. Vi vill omförhandla Sveriges medlemsvillkor så att vi får ett bindande undantag från EMU, så att fackliga rättigheter överordnas den inre marknaden och så att vi kan föra en progressiv miljöpolitik. Makten över våra liv ska inte ligga i händerna på byråkrater och högerkrafter i Bryssel. Vi vill också se ett juridiskt bindande socialt protokoll, där till exempel fackliga rättigheter överordnas den inre marknaden. De fyra friheterna innebär att den fria rörligheten idag överordnas möjligheter för svenska fackförbund att kräva svenska kollektivavtal för utstationerad arbetskraft. Ung Vänster är motståndare till att företagens intressen av att kunna ställa arbetare mot arbetare är överordnat våra intressen av bra arbetsvillkor och löner som går att leva på. I förhandlingarna om nya medlemsvillkor vill vi att Sverige undantas från EU:s jordbrukspolitik. Jordbrukspolitiken är dyr, den omfattar ungefär hälften av EU:s budget, och slår hårt mot bönder i syd. De europeiska subventionerna gör att vi producerar ett stort överskott av livsmedel, som dumpar priserna i andra länder och gör att bönder i fattigare delar av världen slås ut. Det fjärde kravet som vi ställer är att Sverige ska kunna gå före i miljöpolitiken. Vår möjlighet att till exempel förbjuda farliga kemikalier ska inte hindras av EU:s värnande om den inre marknaden och den 4

fria konkurrensen. Omförhandlade villkor för Sveriges EU-medlemskap innebär det att vi på viktiga områden tar stora steg framåt för att begränsa EU:s makt och det innebär ett viktigt steg också mot ett svenskt utträde ur unionen. Ung Vänster säger konsekvent nej till att EU ges makt över nya områden. Istället för att öka överstatligheten så vill vi att den minskar. På en del områden där vi vill att EU lämnar ifrån sig makt kommer det fortfarande att krävas gränsöverskridande lösningar. Att något kräver internationella lösningar är däremot inget som motiverar överstatlighet. Gränsöverskridande utmaningar ska lösas genom mellanstatliga samarbeten där den nationella självbestämmanderätten respekteras. UNG VÄNSTER KRÄVER: - Nya villkor för det svenska medlemskapet. Fackliga rättigheter ska överordnas den inre marknaden, ett formellt undantag från EMU, lämna EU:s jordbrukspolitik och kunna gå före i miljöpolitiken. - Nej till överstatlighet. Gränsöverskridande problem ska lösas genom mellanstatliga samarbeten. - Ett svenskt utträde ur den euroepiska unionen efter att folket har sagt sitt i en folkomröstning. 2. Bankernas kris inte folkets Den ekonomiska krisen i Europa har förvärrats av valutaunionen EMU och av den åtstramningspolitik som EU har tvingat på de hårdast drabbade krisländerna. EU:s krispolitik har skapat en social katastrof. Den har bland annat inneburit enorma nedskärningar i offentlig välfärd, privatiseringar, sänkta löner, nedmontering av arbetsrätten och försvagade fackföreningar. Runt om i Europa breder fattigdomen ut sig och människor är beroende av välgörenhet och nödhjälp för att klara sig. Arbetslösheten har blivit skyhög och ungdomar är extra hårt drabbade. Från en del länder väljer folk att emigrera för att man inte ser någon framtid i det egna landet. Samtidigt som krispolitiken har skapat en social katastrof har den gynnat bankerna. Banker som har gjort enorma vinster på att vräka ut billiga lån under högkonjunkturen, slipper ta ansvar för detta när ekonomin krisar och bankerna får räddningspaket av EU. I EU är det banker som räddas och folket som får betala för krisen, här är vinster alltid privata medan förluster alltid får bäras av arbetarklassen. 5 Högern i Sverige och andra EU-länder tycks tro krisen beror på att folket har levt över sina tillgångar och att folket därför måste disciplineras med hårda åstramningsprogram. Högerns krispolitik handlar

om att rädda banker och möjliggöra för överklassen att i ljuset av den ekonomiska krisen öka sin makt och flytta fram sina positioner. Ung Vänsters syn på krisen och på vad som behöver göras grundas i solidaritet gemensam kamp för gemensamma intressen. En krispolitik som försvagar löntagarkollektivet i Grekland, Spanien och Portugal slår i förlängningen mot alla Europas arbetare. När EU ges mer makt över enskilda medlemsländers ekonomiska politik kommer det också att undergräva möjligheten för oss i Sverige att själva styra över vår finanspolitik. Folken i Europa har allt att vinna på att hålla ihop gentemot EU, överklassen och storbankerna. Medan högern sätter vinstintresset överst, prioriterar vi solidaritet. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Folken i Europa har allt att vinna på att hålla ihop mot de som administrerar åtstramningspolitiken, som är mer intresserade av att rädda banker än att folk ska ha jobb och välfärd. Ung Vänster sätter solidariteten med folken i de hårdast drabbade krisländerna i första rummet, i högerns första rum sitter storbankerna och finanskapitalisterna. UNG VÄNSTER KRÄVER: - Ett stopp för åtstramningspolitiken. Krisen i Europa kan bara lösas genom en ekonomisk politik som skapar fler jobb och genom skuldavskrivningar för de länder som har drabbats hårdast. - Medlemsländer måste ges möjlighet att lämna EMU. Valutaunionens konstruktion försvårar för länder att ta sig ur krisen. - Låt bankerna och inte folken betala för krisen. Vi kräver solidaritet istället för räddningspaket åt storbanker. 3. Våra jobb, våra villkor Idag tvingas arbetare från olika länder på den svenska arbetsmarknaden att konkurrera mot varandra med sänkta löner och social dumpning. Det kommer regelbundet rapporter om hur arbetare från andra EU-länder får orimliga löner, tvingas jobba långa dagar och leva under omänskliga förhållanden. Under den senaste tiden har media rapporterat om lastbilschaufförer som tvingas sova i sina hytter längs vägarna för att lönen är så låg att man inte har råd att ta in på hotell och om byggnadsarbetare från Polen som kan tjäna så lite som tio kronor i timmen och som saknar skyddsutrustning. Det är oacceptabelt att någon tvingas arbeta under den typen av förhållanden. Den sociala dumpingen slår i förlängningen mot alla som jobbar i Sverige oavsett om man är svensk medborgare eller medborgare i ett annat EU-land. 6

VAD SÄGER UNG VÄNSTER? För oss är det enkelt. Alla som jobbar i Sverige ska ha bra löner och schyssta arbetsvillkor. Det ska gälla oavsett om man är från Lettland eller Leksand, Rumänien eller Råcksta och Bulgarien eller Bromölla. I Sverige ska svenska kollektivavtal gälla för alla och fackliga rättigheter ska vara överordnat den inre marknaden. För Ung Vänster är det en självklarhet att arbetare aldrig ska ställas mot arbetare. En snickare från Polen och en lastbilschaufför från Rumänien som jobbar i Sverige ska ha samma löner och villkor som en svensk snickare och lastbilschaufför. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Fackförbunden måste tillåtas ta till stridsåtgärder för att kräva kollektivavtal. Detta förhindras idag av den så kallade Lavallagen, som högerregeringen införde i Sverige 2007. Lavallagen har fått kritik från ILO och Europarådet för att den kränker grundläggande fackliga rättigheter. Ung Vänster vill riva upp Lavallagen. EU är en union konstruerad för företagens och arbetsgivarnas intressen, där arbetsrätt och fackliga rättigheter underordnas ekonomiska intressen. Ung Vänster vill se ett juridiskt bindande socialt protokoll i EU:s fördrag, som ställer fackliga rättigheter och arbetsrätten över den inre marknaden. Det är nödvändigt för att arbetare runt om kring i Europa inte ska tvingas konkurrera med varandra genom lägre löner och sämre villkor. Vi kräver också garantier för den svenska kollektivavtalsmodellen. Ung Vänster vill förbjuda bemanningsföretag i Sverige. Detta är enligt EU:s bemanningsdirektiv inte möjligt att göra. Vi tycker EU ska inte ha någon makt över hur arbetsmarknaden fungerar i Sverige. Om bemanningsföretag ska vara tillåtna här och i så fall under vilka villkor ska beslutas av det svenska folket. Därför vill vi förändra EU:s bemanningsdirektiv. UNG VÄNSTER KRÄVER: - Svenska kollektivavtal för alla som jobbar i Sverige och ett bindande socialt protokoll. Arbetare ska inte ställas mot arbetare och vi ska inte konkurrera med lägre löner och sämre villkor. - Avskaffa Lavallagen och inför juridiskt bindande garantier för den svenska kollektivavtalsmodellen. - Ändra bemanningsdirektivet så att bemanningsföretag kan förbjudas i Sverige. 7

DE FYRA FRIHETERNA Grundsten för den europeiska unionen är de så kallade fyra friheterna: frihet för kapital, varor, tjänster och personer. Detta slogs fast redan i Romfördraget, alltså fördraget som träffades 1957 och som kom att lägga grunden för det som senare blev EG (Euroepiska gemenskapen) och som därefter utvecklades till EU. Allt inom EU är underordnat de fyra friheterna. Detta innebär att det är förbjudet att lagstifta mot eller på något sätt hindra till exempel kapital att röra sig fritt över gränserna. EU är ett frihandelsområde som förhindrar uppsättningen av tullar för handel mellan medlemsländerna. Ett medlemsland i EU kan inte sätta upp tullar eller förbjuda en vara som är skadlig för miljön, eftersom miljöaspekten är underordnad den fria rörligheten. Den fria rörligheten för personer handlar om att skapa en gemensam euroepisk arbetsmarknad, där arbetare konkurrerar med varandra och därmed sätter press på lönerna. Den fria rörligheten för tjänster handlar om att skapa en gemensam marknad för tjänster precis som för varor. De fyra friheterna hänger samman med den gemensamma marknaden. EU skapades från början som en tullunion medlemsländerna enades om att avskaffa tullar dem emellan och skapa ett frihandelsområde med gemensamma tullar gentemot länder utanför unionen. Den inre marknaden är i princip alltid det överordnade inom EU. Sådant som står i motsättning till den inre marknaden blir därmed underordnat, som till exempel kollektivavtal, miljöregleringar eller kapitalkontroller. EU beskrivs ibland som ett frihets-, freds- och/eller demokratiprojekt, men är i själva verket en union som är skapad för att uppfylla kapitalets intressen av en stor gemensam marknad där löntagare konkurrerar med varandra och överklassen kan göra större vinster. EMU EMU står för den Ekonomiska och monetära unionen och är en del av EU-samarbetet. Alla medlemsländer förutom Danmark och Storbritannien, som har undantag, har förbundit sig att gå med i det som kallas EMU:s tredje steg, det vill säga införandet av den gemensamma valutan. I Sverige hölls en folkomröstning den 14 september 2003, där svenska folket sa nej till att ansluta sig till EMU:s tredje steg. Ung Vänster var en viktig del av nej-sidan i folkomröstningen och har också därefter varit en av de mest tydliga motståndarna mot ett svenskt EMU-medlemskap. 1 januari 1999 inleddes EMU:s tredje steg och den gemensamma valutan introducerades, efter en övergångsperiod på tre år lanserades de aktuella mynten och sedlarna. Från början var det elva av EU:s 8

medlemsländer som gick med, därefter har sju ytterligare länder gått med. För att få bli medlem i EMU måste man uppfylla konvergenskriterierna som formulerades i Maastrichtfördraget 1992. Konvergenskriterierna är fem till antalet och handlar om att inflationen inte får vara mycket högre än de andra ländernas, växelkursen ska vara stabil, statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP, räntan får inte avvika allt för mycket från de andra ländernas och lagstiftningen ska vara anpassad till ett EMU-inträde. Konvergenskriterierna handlar om att de länder som ska vara medlemmar i EMU inte ha för olika ekonomisk politiska förutsättningar, då det då är svårt att ha en gemensam valuta- och penningpolitik. Samma sak syftar Stabilitets- och tillväxtspakten från 1997 att göra för länder som redan är medlemmar. Pakten säger att ett land inte får ha ett budgetunderskott som överstiger 3 procent av BNP och en statsskuld som är större än 60 procent av BNP. Stabilitets- och tillväxtpakten kom att tappa tyngd i och med att stora länder som Tyskland och Frankrike bröt mot den i början av 2000-talet utan att straffas. I och med den ekonomiska krisen har nästan alla euroländer brutit mot pakten. Både konvergenskriterierna och Stabilitets- och tillväxtpakten tydliggör hur EMU inte bara är en valutaunion utan också har ett politiskt innehåll. Regler om små budgetunderskott och statsskulder är en slags normpolitik som vid lågkonjunkturer försvårar för att använda penningoch finanspolitiken för att stimulera ekonomin. Det politiska innehållet förstärks också av Europeiska centralbankens (ECB) som ansvarar för euroländernas penning- och valutapolitik agerande. ECB har till uppgift att uppnå prisstabilitet, alltså att bekämpa inflationen. Också detta är ett utslag för en marknadsliberal ekonomisk politik där inflationen ses som ett större problem än arbetslösheten. Ett medlemskap i EMU innebär att makt över viktiga delar av den ekonomiska politiken flyttas från folkvalda till tjänstemän i ECB:s direktion. Tjänstemän som är absolut förbjudna att ta instruktioner från folkvalda politiker och är omöjliga att avsätta. De kan heller inte väljas om, vilket innebär att de inte behöver riskera ställas till svars av någon. Direktionen avgör själva vad man vill offentliggöra och vad som ska hemligstämplas, men i regel hemligstämplas det mesta. Under den ekonomiska krisen har Frankrikes tidigare president Nicholas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel föreslagit att euroländerna ska skriva in i sin grundlag att statsskulden aldrig får överstiga 60 procent av BNP. EMU är ett odemokratiskt projekt med en tydlig marknadsliberal agenda. 9 Redan innan EMU skapades slog ledande ekonomer fast att EMU

inte är något optimalt valutaområde. De ekonomiska förutsättningarna mellan euroländerna skiljer sig så mycket åt att en gemensam penning- och valutapolitik inte kommer att passa något av länderna väl. Olika medlemsländer producerar olika saker och konjunkturläget kan se radikalt annorlunda ut i olika delar av unionen. Om räntan då sätts utifrån ett genomsnitt är risken påtaglig att den är för hög för de länder som har högkonjunktur och för låg för de länder som har lågkonjunktur. När länder inte kan föra en självständig räntepolitik eller ha en egen valuta vars växelkurs anpassas till de ekonomiska förutsättningarna, förlorar man viktiga instrument för den ekonomiska politiken. Det enda sättet att ta sig ur en lågkonjunktur blir att genomföra det som kallas för en intern devalvering, alltså att istället för att räntan och växelkursen anpassar sig får löner och offentliga utgifter anpassa sig. Detta gör att euroområdet är väldigt känsligt för så kallade asymmetriska chocker, som exempelvis en finansbubbla som spricker. Ekonomiska bedömare har många gånger pekat på det riskabla i att ha en gemensam penningpolitik utan att ha en gemensam finanspolitik. Detta är tydligt ett problem i hur EMU har fungerat under krisen, samtidigt som det är få euroförespråkare som vill ge EU makt över statsbudgeten, skattenivåerna eller de offentliga utgifterna. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? EMU är inte en del av lösningen på krisen i Europa. Det är en del av problemet. Det är på grund av EMU som krisen har blivit så djup och det är på grund av EMU som det är så svårt för länder att ta sig ur krisen. Istället för den åtstramningspolitik som EU och ECB tvingar på en del länder, vill vi se en politik som sätter rätten till arbete och välfärd i centrum. En politik som sätter folkets intresen och inte bankernas i första rummet. EMU:s konstruktion har varit en viktig faktor bakom den allvarliga ekonomiska krisen i EU. Valutaunionen har fördjupat krisen och försvårat för länder att ta sig ur den. Den överstatliga penning- och valutapolitiken gjorde att länder i södra Europa svämmades över av tyskt överskottskapital, med följden att ekonomierna överhettades i många av de länder som idag lider allvarligast av krisen. På samma sätt omöjliggör också den gemensamma penning- och valutapolitiken för de hårdast drabbade länderna att stimulera sin ekonomi och därmed underlätta en ekonomisk återhämtning. Drygt tio år efter den svenska folkomröstningen är det uppenbart att nej-sidan hade rätt. När enskilda länder inte kan påverka sin ekonomiska utveckling med hjälp av räntan eller växelkursen, är det arbetslösheten, välfärden och lönenivåerna som tvingas fungera som konjunkturregulatorer. 10

INSTITUTIONERNA OCH MAKTEN EU styrs av en rad olika institutioner. Det är sällan man i debatter eller under klassrumspresentationer kommer att behöva prata om dessa, men det kan vara viktigt att känna till hur de olika institutionerna fungerar och vilken makt de har. Europeiska rådet: Euroepiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer, Europeiska rådets ordförande och EU-kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget har Europeiska rådet en vald ordförande, Hermann Van Rompuy, medan ordförandeskapet tidigare gick till den stats- eller regeringschef som tillhörde EU:s ordförandeland. Den valda ordföranden har ingen rösträtt, utan har till uppgift att driva diskussionen och arbetet framåt. Euroepiska rådet sammanträder ungefär två gånger per halvår och deras möten kallas ofta för toppmöten. Euroepiska rådet fattar inte beslut om lagstiftningsakter (förordningar, direktiv eller beslut), utan deras beslut måste för att ha rättslig effekt antingen finnas i ett upprättat fördrag eller genom antagandet av lagstiftningsakter av ministerrådet och Europaparlamentet. Ministerrådet: Ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som är den formella titeln, består av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat. Om det är jordbruksfrågor som diskuteras är det jordbruksministrarna som träffas, om mötet gäller miljöfrågor så träffas miljöministrarna och så vidare. Ministerrådet är med och fattar beslut om lagstiftning men kan i regel inte ta initiativ till nya lagar. Hur ministerrådet röstar beror på frågans karaktär. När rådet beslutar om procedurfrågor krävs enkel majoritet, alltså en majoritet av medlemsländerna måste stå bakom förslaget. Vid beslut om lagstiftning krävs kvalificerad majoritet, vilket motsvarar 260 av 352 röster. Varje land har ett antal röster relaterat till landets storlek. Till exempel har Sverige tio röster i ministerrådet medan Tyskland har 29. För vissa beslut krävs konsensus. Mängden beslut som kan fattas med enkel eller kvalificerad majoritet har ökat sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, något som har ökat överstatligheten. 11 EU-kommissionen: EU-kommissionen eller Europeiska kommissionen är en av de mäktigaste institutionerna inom EU. På de flesta områden har kommissionen ensamrätt om att kunna lägga fram lagförslag. Dess roll kan jämföras med den roll som en nationell regering har. Kommissionen ska ta tillvara EU:s intressen. Olika länders kommissionärer represen-

terar inte sina medlemsstater utan EU i sin helhet. Kommissionen ska övervaka hur länder tillämpar EU:s fördrag och på EU-nivå verkställa de lagstiftningsakter som parlamentet och ministerrådet ska besluta om. EU-kommissionens ordförande heter José Manuel Barroso. Den 1 november 2014 planeras en ny kommission att tillträda och en ny ordförande ska väljas. Det som är nytt är att de olika partigrupperna i parlamentet för första gången nominerar kandidater. GUE/NGL, partigruppen som Vänsterpartiet tillhör, har nominerat Syrizas partiledare Alexis Tsipras. Europaparlamentet: Europaparlamentet består av 766 ledamöter, Sverige har 20 stycken. Parlamentet ska tillsammans med ministerrådet ansvara för lagstiftning och budget. I och med Lissabonfördraget fick parlamentet en starkare ställning på bekostnad av ministerrådet. Det innebär att mer makt flyttades till en överstatlig nivå. Parlamentet är den enda direktvalda församlingen i EU. Ung Vänster är trots det motståndare till att ge parlamentet mer makt eftersom det innebär att makt flyttas från riksdagen antingen direkt eller indirekt till en överstatlig institution. Europaparlamentet väljer på förslag av Europeiska rådet EU-kommissionens ordförande och kommissionen i sin helhet måste godkännas av parlamentet. Parlamentet kan fatta beslut om misstroendeförklaring mot EU-kommissionen. EU-domstolen: EU-domstolens uppgifter är att avgöra om unionsakter (fördrag, direktiv, beslut, rekommendationer etc) är lagenliga och om medlemsstaterna uppfyller sina förpliktelser enligt fördragen. Domstolen ska tolka unionsrätten på begäran av nationella domstolar. Domstolen är en mäktig institution inom EU-systemet och fungerar också som en politisk instans. Det är till exempel på grund av EU-domstolens beslut som Sverige införde Lavallagen. Domstolen är ett tydligt exempel på hur makt inte bara flyttas till överstatliga arenor, utan också till arenor där folkvalda inte har något att säga till om. Lissabonfördraget: Lissabonfördraget är EU:s grundlag och antogs 2007 men trädde i kraft 1 december 2009. Fördraget innebar att EU:s överstatliga karaktär förstärktes. Kommissionen, parlamentet och domstolen fick mer att säga till om. Fler beslut i ministerrådet fattas numera med enkel eller kvalificerad majoritet. I Lissabonfördraget slår man fast att EU:s lagar och regler alltid är överordnade nationell lagstiftning. Jämfört med tidigare innebar fördraget också att de stora medlemsländerna fick mer inflytande på de mindre ländernas bekostnad. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken förstärktes i och med fördraget och grunden för en militarisering av EU lades. I EU:s fördrag slår man fast 12

att den fria, inre marknaden är överordnat andra hänsyn. I Lissabonfördraget kan man läsa att En inre fri marknad med fri konkurrens är en uttalad målsättning. Man slår fast att prisstabilitet är det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Lissabonfördraget är alltså inte som vilken annan grundlag som helst, utan det låser också fast en politisk riktning för utvecklingen. Och den riktningen går i en marknadsliberal riktning. EUROKRISEN Den djupa ekonomiska kris som inleddes i samband med att fastighetsbubblan i USA sprack under 2008 har fått allvarliga konsekvenser för Europa. Den ekonomiska krisen i Europa är en fortsättning på det som kallas för finanskrisen, men har här framförallt tagit sig uttryck som en skuldkris där staters statsskulder och risk för inställda betalningar har stått i centrum. Ibland har krisen framställts som något som har orsakats av att länder/människor har levt över sina tillgångar och agerat ansvarslöst. Det är en felaktig beskrivning. Ekonomiska kriser är naturliga delar av det kapitalistiska systemets utveckling. Den nuvarande krisen har fått sin karaktär av en flera decennier lång marknadsliberal utveckling, som har inneburit en finanskapitalistisk utveckling där löner har halkat efter och vinsterna ökat betydligt. Finansiell spekulation har lett fram till förekomsten av finansiella bubblor som byggs upp och som spricker. Som tidigare har beskrivits i det här häftet har EMU:s konstruktion bidragit till att bygga upp finansbubblor i Europa, ofta i form av kraftigt ökande fastighetspriser. Den statsfinansiella krisen har sin bakgrund i att länder efter att bubblorna har spruckit, eller de inhemska bankerna av andra anledningar har fått problem, har tvingats genomföra stora räddningsaktioner gentemot bankerna. När man är medlem i en valutaunion ger man upp viktiga verktyg för den ekonomiska politiken, man har till exempel ingen egen centralbank som kan trycka pengar och saknar möjligheten att föra en självständig räntepolitik, vilket har försvårat för länder att ta sig ur krisen. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Folken i Europa har allt att vinna på att hålla ihop mot de som administrerar åtstramningspolitiken, som är mer intresserade av att rädda banker än att folk ska ha jobb och välfärd. Ung Vänster sätter solidariteten med folken i de hårdast drabbade krisländerna i första rummet, i högerns första rum sitter storbankerna och finanskapitalisterna. 13

EU-systemets svar på krisen har bestått av två delar, dels har man tvingat på de hårdast drabbade länderna en åtstramningspolitik som har fått förödande konsekvenser men man har också genomdrivit beslut som ökar EU:s makt över medlemsländernas ekonomiska politik. EU:s krispolitik har ofta administrerats av den så kallade Trojkan, alltså EU-kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och ECB (Europeiska centralbanken). Åtstramningspolitiken har flera gånger haft karaktären av räddningspaket, där länder för att få skuldavskrivningar tvingas genomföra enorma besparingar i den egna budgeten. Åtstramningspolitiken har inte förbättrat det ekonomiska läget, utan snarare förvärrat det. När man stramar åt minskar den ekonomiska aktiviteten, BNP sjunker och därmed ökar skuldernas andel av BNP. EU:s ökande makt över den ekonomiska politiken har tagit sig uttryck i olika fördrag, bland annat den så kallade finanspakten, bankunionen och europluspakten. Dessa har förstärkt den marknadsliberala inriktningen av den ekonomiska politiken. Finanspakten slår till exempel fast att budget i balans är en viktig princip och att länder som har över 60 procents statsskuld varje år ska genomföra nedskärningar så att den minskar med fem procent. Den ekonomiska politiken ska samordnas i högre utsträckning mellan unionens medlemsländer, vilket innebär att euroländer lämnar ifrån sig självbestämmanderätten över finanspolitiken. Finanspakten kan ses som en striktare variant av Stabilitets- och tillväxtpakten och omfattar i sin helhet alla euroländer, medan länder som står utanför inte omfattas av alla nya regler. Ung Vänster är och har varit motståndare till alla förändringar som likt finanspakten befäster åtstramningspolitiken och som flyttar makten över den ekonomiska politiken från medlemsländerna. EU:s krispolitik har fått katastrofala sociala konsekvenser. I Grekland och Spanien är arbetslösheten i början av 2014 över 25 procent, och ungdomsarbetslösheten närmar sig 60 procent. Nedskärningarna inom välfärdsinrättningar har fått ödesdigra konsekvenser. Idag breder fattigdomen ut sig i Europa. Enligt Röda korset köar varje dag 3,5 miljoner européer för att få matbistånd. I Grekland som är det land som har drabbats hårdast av åstramningspolitiken lever var tionde invånare under förhållanden som klassas som extrem fattigdom. Krispolitiken har inneburit att kollektivavtal har sagts upp av staten och lönesänkningar tvingats igenom. I Grekland har minimilönerna sänkts med 22 procent (Europafacket) och Portugal har gått från att ha 116 kollektivavtal till enbart nio. I valrörelsen vill vi ställa solidaritet med de krisdrabbade ländernas folk mot den höger som jobbar för att säkra bankernas vinster samtidigt som folken går under. 14

LAVALDOMEN, ARBETSRÄTTEN OCH VAXHOLMSKONFLIKTEN Vaxholmskonflikten var en konflikt mellan fackförbundet Byggnads på den ena sidan och det lettiska företaget Laval un Partneri under 2004-2005. Bolaget hade vunnit en upphandling om att bygga om en skola i Vaxholm och företaget hade i det läget inget kollektivavtal. Byggnads ställde krav på kollektivavtal och förhandlingar inleddes. Under hösten 2004 tecknade bolaget ett lettiskt kollektivavtal, där lönerna låg långt under nivån i de svenska kollektivavtalen. Från och med november 2004 satte Byggnads företaget i blockad. I början av december anmälde bolaget Byggnads hos Arbetsdomstolen, man menade att Byggnads stridåtgärder var diskriminerande och inte stod i proportion till EU-rätten. Arbetsdomstolen meddelade i februari att man inte kunde ta ställning fullt ut innan EU-domstolen sagt sitt. I december 2007 dömde EU-domstolen till bolagets fördel. Domstolen ansåg att Byggnads krävt mer än vad direktivet för utstationering av arbetskraft gav dem rätt till och att den svenska lagstiftningen måste ändras. Domstolen tyckte att de svenska avtalen var så otydliga att det var omöjligt för företaget att veta vad de skulle rätta sig efter. EU-domstolens beslut innebar på ett tydligt sätt att fackliga rättigheter underordnade den inre marknaden. Fackförbunden Byggnads och Elektrikerna i Arbetsdomstolen att betala drygt en halv miljon kronor i skadestånd. För fackföreningsrörelsen var konflikten i Vaxholm en viktig konflikt att ta. Om man tillåter att utstationerad arbetskraft i Sverige får arbeta för löner som ligger långt under svenska kollektivavtal sätter det i förlängningen press på allas löner. Vem kommer vilja anställa en svensk byggnadsarbetare så länge som de lettiska är billigare? EUdomstolens beslut och den svenska regeringens lagändringar har fått stora konsekvenser för den svenska modellen. Fackförbunden är idag förhindrade att ta strid för att svenska kollektivavtal ska gälla alla på svensk arbetsmarknad. 15 Istället för att försvara den svenska kollektivavtalsmodellen så presenterade regeringen en lagstiftning som dessutom enligt många gick längre än vad som var nödvändigt. Lagstiftningen innebär att den fackliga konflikträtten inskränks, och att ett fackförbund enbart får vidta stridsåtgärder mot ett utländskt företag om vissa villkor föreligger. De kollektivavtalsvillkor som fackföreningarna får ta strid för måste vara hämtade från ett centralt avtal och får bara avse minimilön eller andra minimivillkor. Fackförbundet får inte vidta stridsåtgärder om arbetsgivaren visare att de utstationerade arbetarna redan har villkor som är

minst lika förmånliga. Det sistnämnda är många gånger i praktiken omöjligt för facket att kontrollera. Lavallagen innebär en stor inskränkning av konflikträtten i Sverige och öppnar upp för låglönekonkurrens och social dumpning. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? För oss är det enkelt. Alla som jobbar i Sverige ska ha bra löner och schyssta arbetsvillkor. Det ska gälla oavsett om man är från Lettland eller Leksand, Rumänien eller Råcksta och Bulgarien eller Bromölla. I Sverige ska svenska kollektivavtal gälla för alla och fackliga rättigheter ska vara överordnat den inre marknaden. ILO:s expertkommitté har slagit fast att de inskränkningar av konflikträtten som är en följd av EU-domstolens tolkning av Vaxholmskonflikten utgör en inskränkning av grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter. I februari 2013 konstaterade ILO att Lavallagen strider mot föreningsfriheten och rätten att organisera sig. Också Europarådets kommitté för sociala rättigheter har under förra året slagit fast att lagen strider mot strejkrätten. Under de senaste åren har vi kunnat se gott om exempel på hur utstationerade arbetare utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Med löner som ligger långt under svenska kollektivavtal, där man saknar skyddsutrustning, lastbilschaufförer som tvingas bo i sina hytter under transporter i Sverige. Ung Vänster vill att Lavallagen rivs upp. På svensk arbetsmarknad ska ingen oavsett nationalitet betalas mindre än någon annan som gör samma jobb. Det handlar om att försvara rättigheterna för utstationerad arbetskraft men också om insikten att om vi tillåter låglönekonkurrens kommer det i slutändan slå mot alla som arbetar i Sverige. EU:S JORDBRUKSPOLITIK EU:s jordbrukspolitik står för närmare hälften av EU:s budget. Anledningen till det är de stora subventioner som går till bönder runtomkring i Europa. Subventionerna gör att det produceras långt mer mat än vad som behövs. Överskottsprodukterna säljs sedan i fattigare länder, vilket resulterar i dumpade priser och att bönder i dessa länder slås ut. Samtidigt är den europeiska livsmedelsmarknaden svåråtkomlig för bönder från länder utanför EU, inte minst genom de tullar som EU sätter upp mot omvärlden. Systemet är också formulerat så att det är några få väldigt stora producenter som får det mesta av bidraget, medan majoriteten av bönderna, som många gånger producerar mer småskaligt inte har samma möjligheter till bidrag. Massproduktion sätts före närodlat och klimatsmart. 16

VAD SÄGER UNG VÄNSTER? EU:s jordbrukspolitik slår hårt mot bönder i fattigare länder och bidrar till klimat- och miljöproblemen. Vi kan inte fortsätta att föra en jordbrukspolitik som gynnar stora massproducenter på bekostnad av miljö och global rättvisa. Vi vill att Sverige träder ur EU:s jordbrukspolitik och för en rättvis och klimatvänlig jordbrukspolitik. Ung Vänster vill att EU avbryter de subventioner som idag skapar stor överskottsproduktion, som dumpar livsmedelspriserna i andra länder. Jordbruket måste därutöver mötas av hårdare miljökrav. Inför valrörelsen kräver vi att Sveriges medlemsvillkor omförhandlas och att Sverige efter en sådan förhandling lämnar den gemensamma jordbrukspolitiken. EU:s jordbrukspolitik idag ökar miljöproblemen och bidrar till att öka globala orättvisor. Jordbrukspolitiken ska därför om vi får bestämma åternationaliseras. EU OCH MILJÖN Många gånger motiverar EU-förespråkare sitt stöd till unionen med att gränsöverskridande samarbeten är nödvändigt för att lösa gränsöverskridande problem, som till exempel klimathotet eller andra miljöproblem. I själva verket ser vi hur EU:s agerande på inget sätt bidrar till att lindra klimathotet eller att lösa andra stora miljöproblem. I EU är det den fria marknaden som i alla lägen är överordnad, miljön kan först i bästa fall komma på andra plats. Samtidigt är det riktigt att många miljöproblem kräver internationella lösningar, vid de tillfällena förespråkar vi mellanstatliga avtal som form och när det gäller klimathotet behöver de vara på en global nivå. Idag hindras länder från att gå före på miljöområdet eftersom det anses strida mot den inre marknadens principer och mot den fria rörligheten. Skulle man till exempel förbjuda en viss kemikalie i Sverige, men som fortfarande är tillåten inom EU skulle det innebära att företag som säljer en produkt som innehåller den kemikalien skulle vara förhindrade att sälja den i Sverige. Detta skulle då ses som ett konkurrenshinder och Sverige skulle bli draget inför EU-domstolen. På så vis står möjligheten för länder att gå före på miljöområdet i motsättning till den fria rörligheten. Ung Vänster vill att Sveriges medlemsvillkor omförhandlas så att vi ges möjlighet att gå före i miljöpolitiken. 17 I början av 2014 formulerade EU nya utsläppsmål för tiden fram till 2030. EU-kommissionen har föreslagit mål om utsläppsminskningar på 40 procent jämfört med 1990 till år 2030. Detta tycker vi är för lågt.

Vi vill se utsläppsminskningar på 60 procent och en målsättning om minst 45 procent förnyelsebar energi. Till det vill vi också se ett mål om energieffektiviseringar på 40 procent. Till år 2050 vill vi i EU precis som i Sverige se en energiförsörjning som är helt förnybar och ha nollutsläpp. EU:s handelssystem med utsläppsrätter måste förändras i grunden. Det nuvarande systemet fungerar inte och priset på koldioxidutsläpp är alldeles för lågt. Detta beror på att tilldelningen av utsläppsrätter var för generös från början och att en stor del av rätterna delades ut gratis. Ung Vänster vill minska tillgången på utsläppsrätter. Om systemet med utsläppsrätter överhuvudtaget ska kunna vara ett verktyg i arbetet med att ställa om samhället i förhållande till klimathotet behöver det förändras. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? EU är inte en del av lösningen på klimathotet. Det krävs internationella samarbeten för att bekämpa klimatkrisen, men dessa kan inte göra stopp vid Europas gränser. Vi behöver ha globala avtal med bindande utsläppsminskningar och i förhandlingarna om dessa är EU en bromskloss. Sverige ska kunna gå före, ställa hårda krav på utsläppsminskningar och energiomställning. EU:S FLYKTINGPOLITIK I EU sker den fria rörligheten för EU-medborgare inom unionen på bekostnad av att man bygger höga murar mot omvärlden. EU fungerar som ett Fästning Europa, som håller människor som söker en fristad från förtryck och förföljelse borta. Ung Vänster försvarar rätten till asyl och vill att flyktingpolitiken flyttas från att vara en fråga för EU till att bli en angelägenhet för varje medlemsland. Vi vill riva Fästning Europa och står upp för alla människors rätt till en fristad. Det är Schengensamarbetet som ligger till grund för EU:s asylpolitik. Schengensamarbetet innebär att unionen har en gemensam yttre gräns och att till exempel passkravet när man reser till ett annat EUland upphävs. På grund av detta har också EU en gemensam asyloch flyktingpolitik. För att kompensera för att passkontroller inte görs vid gränsen har det blivit vanligare med så kallade inre gränskontroller, där personer får legitimera sig. I samband med Schengenavtalet infördes också det så kallade transportörsansvaret som innebär att ett resebolag eller ett flygbolag som tar med sig en passagerare som saknar giltiga resedokument kan bestraffas med böter. Detta gör att ett 18

resebolag i praktiken blir den första asylinstansen, eftersom de måste bedöma om de tror att ett pass eller visum är äkta eller en förfalskning. Ung Vänster vill avskaffa transportörsansvaret. EU:s byrå för yttre gränskontroll. Frontex, utgör en del av militariseringen av kontrollen av den europeiska unionens yttre gränser. Genom att patrullera och övervaka områdena kring gränserna stoppar man människor från att ta sig in i unionen för att söka asyl. Frontex tvingar båtar från Afrikas kust att vända och hindrar människor från att komma i land. Många gånger använder man brutala metoder som resulterar i att människor dör. Det förekommer också att EU-länder sätter press på grannländer att göra det svårare för människor att fly till Europa, vilket ytterligare gör det farligare att försöka få asyl i ett EU-land. Hundratals människor dör varje år när de försöker ta sig till Europa för att söka asyl. Ung Vänster kräver att det etableras lagliga vägar in till Europa. Vi vill lägga ned Frontex och införa möjligheten att få asylvisum på svenska ambassader. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Ung Vänster står upp för allas rätt till en fristad från förtyck och förföljelse. Idag dör människor vid Europas gränser när EU bygger murar mot omvärlden. Vi står upp för asylrätten och kräver att Fästning Europa rivs. En katastrofal princip i Dublinförordningen, som reglerar asylpolitiken inom EU, är principen om första asylland. Det innebär att en flykting bara har rätt att söka asyl i ett EU-land och att det är i det första landet dit flyktingen kommer som asylansökan ska behandlas. Det betyder att flyktingmottagandet i Europa koncentreras till ett visst antal länder ofta Grekland, Italien och Malta där flyktingmottagandet många gånger är undermåligt. Om en person som redan har passerat gränsen till ett annat EU-land tar sig till Sverige för att söka asyl, genomförs en så kallad dublinöverföring av personen i fråga till det land som personen ska få sin ansökan prövad i. Ung Vänster vill avskaffa Dublinförordningens princip om första asylland. Det måste vara upp till den enskilde asylsökanden i vilket land hans eller hennes ansökan prövas. EU använder visumkrav som ett verktyg för att stänga ute flyktingar från krigshärjade länder och länder där mänskliga rättigheter kränks. Detta förfarande utgör ett allvarligt hot mot asylrätten. Ung Vänster vill att Sverige verkar för att antalet visumpliktiga länder minimeras. Visumkrav ska inte kunna användas för att stänga ute flyktingar och därmed urholka asylrätten. 19

JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN Ung Vänster motsätter sig att jämställdhetspolitiken görs till ett område där EU får beslutanderätt. Vårt ställningstagande kring detta beror dels på vårt motstånd mot överstatlighet vi vill inte ge EU makt över ytterligare ett politiskt område men hänger också samman med att det skulle kunna leda till att länder där feministiska krav drivits igenom tvingas ta steg tillbaka. Detta gör att vi ibland motsätter oss beslut i till exempel Europaparlamentet som till sitt innehåll är bra, men som står i motsättning till vår motvilja mot överstatlighet. Detta gäller till exempel det beslut som Europaparlamentet fattade under 2013 om kvotering av bolagsstyrelser. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Idag ser vi hur konservativa och reaktionära krafter kämpar för att hålla kvinnor tillbaka och undergräva kvinnors rättigheter. Det är människor som organiserar sig som kan förändra samhället. Vi behöver en starkare kvinnorörelse som kan trycka tillbaka dessa kvinnofientliga krafter. Som tar kampen för rätten till abort, för lagstiftningar som kriminaliserar sexköp och för kvinnors rätt till arbete. Kom med oss så ser vi till att kämpa för det tillsammans. Samtidigt menar vi att EU kan spela en viktig opinionsbildade roll, särskilt i en tid där konservativa krafter spelar en mer framträdande roll och driver på för att trycka tillbaka kvinnors rättigheter. Många länder i EU har till exempel inskränkt eller aldrig haft en tillräcklig rätten till abort. Få länder i EU, enbart Sverige och Frankrike, har sexköpslagar som kriminaliserar den som köper en annan människas kropp. I stora delar av Europa är kvinnors rätt till arbete satt på undantag och det finns mycket som behöver förbättras kring satsningar på kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Här kan Sverige och EU spela en viktig opinionsbildande roll. Under den gångna mandatperioden har Vänsterpartiet innehaft ordförandeposten i Europaparlamentets jämställdhetsutskott, först genom Eva-Britt Svensson och sedermera genom Mikael Gustavsson. Vänsterpartiets ledamöter har spelat en viktig roll för att lyfta dessa diskussioner inom EU. EU:S MILITARISERING Inte minst sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har vi kunnat se en rörelse mot en militarisering av EU. EU har satt upp stridsgrupper som ska fungera som ett slags snabbinsatsstyrkor. Lissabonfördraget innebar också en solidaritetsklausul, där medlemsländer förbinder sig 20