Genetik I. Jessica Abbott



Relevanta dokument
Genetik II. Jessica Abbott

RNA-syntes och Proteinsyntes

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Kromosomer, celldelning och förökning

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

RNA och den genetiska koden

Delprov l, fredag 11/11,

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis

Molekylärbiologins centrala dogma

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios

Från gen till protein. Niklas Dahrén

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

IDENTITETSBLAD Dugga

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Translationen. Niklas Dahrén

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

IDENTITETSBLAD Dugga

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

Mitos - vanlig celldelning

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Transkrip1on och transla1on

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

Molekylärbiologiblocket. Molekylärbiologins centrala dogma

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14)

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

Molekylärbiologins centrala dogma

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

GENETIK - Läran om arvet

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Prov Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Kunskapsmål ht (reviderade )

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Cellen och biomolekyler

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner

Biologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019

Kompletterande material Biologi I HT12 Innehåll

Genstruktur och genom-organisation (vt2010)

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Mutationer. Typer av mutationer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

Svar omtenta Reproduktion och utveckling, fråga 1-3,

IDENTITETSBLAD Dugga

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Det gäller att vara tydlig!

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Genetik i pedagogisk text

Tentamen Reproduktion och Utveckling, a) Slidan och cervix innehåller två olika typer av epitelceller. Vilka och vad kännetecknar

Orienteringskurs. Astrobiologi. Del 4

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

DNA-labb / Plasmidlabb

Helsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Transkript:

Genetik I Jessica Abbott

Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg Vilken betydelse?

DNA csb.yale.edu systerlyster.wordpress.com linnaeus.uu.se

DNA Dubbelhelix Ryggrad sockeroch fosfatgrupper Kvävebaser

Nukleinsyror DNA Deoxyribonukleinsyra RNA Ribonukleinsyra Förvaringsplats för genetisk information Olika roller i uttryck av genetisk information

Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA)

Nukleotid Nukleosid + fosfat Sockergrupp + kvävebas + fosfatgrupp AMP; ADP; ATP

cs.princeton.edu

DNA-struktur fri 5 - fosfat grupp 5 - ände fri 3 - OH-grupp 3 - ände

Basparning A=T G C

Komplementära strängar 5 ATCG 3 = + sträng, kodande 3 TAGC 5 = - sträng, templat

DNA dubbelhelix

Genom Totala genetiska informationen i en organism Prokaryoter: oftast en cirkulär DNA-molekyl plasmider Eukaryoter: Nukleärt genom: multipla linjära DNA molekyler Mitokondriskt genom, kloroplastgenom (växter, alger): en cirkulär DNA-molekyl

Genomstorlek

DNA i celler wadsworth.org E. coli Ca. I μm

Packning av DNA i bakteriecell Supercoil Nucleoid

Packning av DNA i eukaryot cellkärna Nukleosom Histoner Solenoid Domän Heterokromatin och eukromatin Kromosom, kromatid

Replikation Semi-konservativ

5 3 riktning Replikation

Replikation Energikrävande dntp DNA polymeras

Replikation Anti-parallella strängar 5 3 5 3 5 3 5 3 Replikation Nukleotider sätts till 3 -änden

Replikation Leading strand Lagging strand Okazaki fragment Ligas

Replikation

Replikation RNA-primer Primas DNA polymeras DNA ligas

Proofreading Replikation

Replikation av cirkulärt DNA OriC Primosom -replikation

Replikation hos bakterier

Replikation av linjärt DNA Flera origin Replikationsbubblor Replikon fuserar

End replication problem Nya strängen kortare DNA molekylen förkortas vid var replikation

End replication problem Telomerer Somatiska celler Telomeras Könsceller Encelliga org Cancerceller Förlänger telomererna

End replication problem Omvänttranskriptas RNA-templat Förlänger 3 -änden Komplementära strängen syntetiseras

DNA till protein via RNA

Genuttryck DNA innehåller gener som kodar för protein DNA transkriberas till mrna mrna translateras av ribosomer och trna till proteinsekvens

Den centrala dogmen Från och med 1950-talet DNA Transkription mrna Translation Protein

Transkription DNA RNA mrna rrna trna

Transkription 1. RNA-polymeras Promotor 2. Initiering 3. Elongering 4. Terminering - AAUAAA

RNA processning Pre-mRNA 5 -cap Poly-A svans Introner, exoner Spliceosomer

Protein Protein är polymer av aminosyror Gener kodar för protein En DNA/RNA-sekvens på tre baser kodar för en aminosyra 20 aminosyror

Genetiska koden

Translation mrna Ribosom trna

Ribosomer Protein + rrna Stor subenhet Liten subenhet Prokaryot: 70 S (50S + 30S) Eukaryot: 80 S (60S + 40S)

Ribosomer

trna

Basparning RNA basparning, minneshjälp:

Translation

Translation terminiering Stoppkodon UAG, UAA, UGA Protein release factor Polypeptid släpps

Protein Veckas Posttranskriptionell modifiering Protein splicing Målstyrning

Cellcykeln INTERFAS G1 förberedelser inför S-fas S-fas DNA-syntes G2 förberedelser inför mitos G0

M-fas Mitos Profas Metafas Anafas Telofas Cytokines

Profas Kromosomerna kondenseras Centrosomer Kärnspole Aster Kärnmembranet löses upp Kinetokor

Profas Kromosomerna kondenseras Centrosomer Kärnspole Aster Kärnmembranet löses upp Kinetokor

Metafas Kromosom fullständigt kondenserad Kromosomerna organiseras Metaphase plate Karyotyp

Metafas Karyotyp

Systerkromatiderna separerar Anafas

Anafas Anafas A Kromosom till pol Anafas B Pol-pol separation

Telofas Kromosomerna dekondenseras kromatin Nukleol Kärnmembran Cytokines

Cytokines Bakterier

Cytokines Eukaryoter

Reglering av cellcykeln Stor variation Check points G1 (start) G2 Metafas-Anafas

Reproduktion Vegetativ förökning avkomma genetiskt identisk med förälder en förälder per avkomma Sexuell förökning avkomma genetisk unik Jämfört med föräldrar Jämfört med varandra två föräldrar per avkomma

Viktiga begrepp Homologa kromosomer Haploid Diploid Gamet Bildas genom meios

Meios DNA replikation Meios I Delas homologerna från varandra Meios II Delas systerkromatiderna från varandra

Meios Meois I Profas I Leptoten Zygonten Pachyten Diploten Diakines Metafas I Anafas I Telofas I Interkines Meios II Profas II Metafas II Anafas II Telofas II Tetral

Profas I Leptoten börjar kondensera Zygoten parning av homologer, synaptonemalt komplex Pachyten överkorsning Diploten homologer börjar separera, hålls ihop i chiasmata Diakines chiasmata terminaliseras, bivalenter, kärnmembran upplöses

Metafas I Bivalenter chiasmata Kinetochor Ekvatorial planet

Anafas I Homologer separerar Börjar vandra

Telofas I Kromosomerna vid polerna Kärnmembran Cytokines (Dekondensering) Interfas

Meios II Profas II Metafas II: ekvatorialplan Anafas II: systerkromatider separerar Telofas II: bildas tetraler

Gameter

Meios contra Mitos Föregås av DNA replikation Meios 2n, 4c Könsceller Kromosomer parvis Rekombination Resultat: 4 haploida celler Mitos Kromosomer självständigt Resultat: 2 diploida celler