Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3 Uppföljning av tidigare prognoser...13 Internationell översikt...14 Finansiella marknader...19 Svensk ekonomi...23 Efterfrågan på arbetskraft...38 Sysselsättningen...45 Näringsgrenar...55 Jord- och skogsbruk...55 Industri...58 Byggnadsverksamhet...64 Privata tjänstesektorn...70 Offentliga tjänster...75 Utbudet av arbetskraft...82 Arbetslöshet...87 Undersysselsatta...91 Arbetsmarknadspolitiska program...93 Regional utveckling... 107
2
Sammanfattning Den globala ekonomins tillväxt bromsar in Den globala ekonomin har fortsatt att förstärkas, och drivkraften är USA och Sydostasien. Förbättringen har varit klart blygsammare i Europa, där konjunkturbilden är splittrad. Den ekonomiska utvecklingen har varit stark i bland annat Sverige, Storbritannien och många östeuropeiska länder, medan framför allt Tyskland har fortsatt att utvecklats svagt. Detta land med dess storlek motverkar återhämtningen inom EU-området och framför allt inom euroområdet. Däremot har det skett en islossning i Frankrike. Det finns nu tydliga signaler om att den ekonomiska aktiviteten i både USA och Sydostasien är på väg in i ett lugnare skede. Det betyder att tillväxttakten i världsekonomin växlar ned det kommande året från närmare 5 procent år 2004 till drygt 4 procent år 2005. Enligt vår uppfattning kommer inte Europa att kunna överta rollen som drivkraft i världsekonomin nästa år, bland annat beroende på den svaga dollarkursen och kräftgången i Tyskland. Det innebär sammantaget att BNP-tillväxten inom EU-området stannar vid cirka 2 procent både år 2004 och år 2005. Det finns flera hot mot den relativt ljusa omvärldsbild som tecknats och liksom tidigare är dessa främst obalanserna i den amerikanska ekonomin, oljepriset och risken för nya terrorattentat. Nuvarande oljepris utgör inte något stort hot mot aktiviteten i världsekonomin men skulle oljepriset återigen börja stiga till nya rekordnivåer kan det bli ett allvarligt hot mot den globala tillväxten. Ett större hot kan dock ett ytterligare dollarras utgöra, vilket än mer skulle urgröpa konkurrenskraften och lönsamheten för exportindustrierna i Europa och Sydostasien. En markant störning av inflödet av utländskt kapital till USA skulle kunna pressa dollarkursen kraftigt nedåt och det skulle också pressa upp räntenivån i USA, vilket i sin tur skulle påverka hushållens köpkraft påtagligt eftersom de amerikanska hushållen är mycket skuldtyngda. Oförändrat stark tillväxt i Sverige nästa år Den svenska ekonomin har gått bättre än vad vi bedömde i förra prognosen. Det sammanhänger med en osedvanligt stark exporttillväxt och att hushållen fortsatt att upprätthålla en god privat konsumtion. Dessutom har investeringarna vänt upp efter flera år av sjunkande nivåer. Resultaten i vår intervjuundersökning av 11 000 arbetsställen visar att företagen har en mycket stark framtidstro för det närmaste året. De räknar med en stadig tillväxt av efterfrågan på varor och tjänster och dessutom har optimismen mer eller mindre spridit sig till hela den privata sektorn. Dollarförsvagningen och den nedväxling av tillväxttakten som sker globalt kom- 3
mer att dämpa den svenska exporttillväxten nästa år samtidigt som det sker en upptrappning av importen. Det betyder att exportens bidrag till BNP-tillväxten klingar av gradvis. Istället räknar vi med att investeringskonjunkturen förstärks påtagligt under 2005, dels genom ökade industriinvesteringar dels genom en stadig ökning av bostadsproduktionen. Vi bedömer även att den privata konsumtionen förstärks ytterligare nästa år. Hushållen får en hygglig inkomstutveckling samtidigt som deras förmögenhetsställning stärks ytterligare, och det tillsammans med stark framtidstro talar för att hushållen kommer att dra ned sparandet till förmån för konsumtion. Det förstärkta tillfälliga sysselsättningsstödet på 6 miljarder 2005 och 1 miljard 2006 innebär att den offentliga konsumtionen blir något större än vad vi bedömde våren 2004. BNP-tillväxten beräknas mot denna bakgrund till 3,6 procent 2004 och till 3,7 procent 2005. Nya jobb är på väg men produktivitetstillväxten hög Vår intervjuundersökning andas optimism och företagen planerar för fler anställda på både ett och två års sikt. Enligt undersökningen nyttjar många arbetsplatser sin personalstyrka fullt ut och för att kunna öka produktion/försäljning måste personalstyrkan utökas. Vidare är industrins kapacitetsutnyttjande rekordhögt och det bör medföra en påtaglig utbyggnad av produktionskapaciteten. Innevarande år är ett förlorat år avseende sysselsättningen och vi bedömer att den minskar med 20 000 personer. Den ljusning i rekryteringsläget som förutses nästa år betyder att sysselsättningen beräknas öka med 25 000 personer. Det är arbetsställen med färre än 50 anställda som kommer att svara för hela sysselsättningsökningen, eller 95 procent, medan arbetsställen med 100 eller fler anställda planerar för att minska antalet anställda ytterligare. Hittills har BNP-tillväxten enbart drivits av en stark produktivitetstillväxt medan antalet arbetade timmar under både 2002 och 2003 gav ett negativt bidrag på 1,2 respektive 1,3 procentenheter. Under fjärde kvartalet 2003 kunde iakttas en förbättring av utvecklingen av arbetade timmar och under andra kvartalet 2004 noterades en svag ökning. Bakom denna utveckling låg det faktum att frånvaron från arbetet minskade framför allt sjukfrånvaron. Övertidsarbetet har legat på en oförändrad nivå trots en stark produktionsutveckling i ekonomin. Under tredje kvartalet skedde åter en försvagning av timutbudet men under fjärde kvartalet bedöms arbetade timmar öka påtagligt genom att det är fler arbetsdagar i år än förra året, alltså en kalendarisk effekt. Med hänsyn till detta beräknar vi att arbetade timmar stiger med 0,3 procent mellan 2003 och 2004. Nästa år ökar sysselsättningen och sjukfrånvaron minskar samtidigt som övertidsarbetet ökar. Det medför att antalet arbetade timmar kan komma att öka med 0,7 procent. Det betyder också att produktivitetstillväxten förblir stark under 2005, även om en viss dämpning sker. 4
Utvecklingen av utbudet av arbetskraft stämmer väl överens med den beskrivning som vi gjorde i föregående prognos. Utbudet ökade fram till sensommaren men har därefter minskat, främst till följd av fler personer i arbetsmarknadspolitiska program. I helårstermer innebär detta en uppgång med 11 000 personer. Nästa år förutser vi en svag ökning med 5 000 personer. Den demografiska effekten uppgår till 9 000 personer per år om beräkningen görs utifrån såväl effekten från svenskfödda som den från utlandsfödda (med kort vistelsetid i landet). Det betyder vidare att den underliggande utbudsökningen blir negativ nästa år, vilket sammanhänger med fortsatt stora avgångar till förtidspension och en viss ökning av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetslösheten sjunker svagt tillgången på arbetskraft god i ett brett fält Arbetslösheten har sjunkit påtagligt under hösten 2004 vilket helt sammanhänger med en ökad volym av arbetsmarknadspolitiska program. Antalet personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kommer att öka från 106 000 år 2004 till 111 000 år 2005. Detta tillsammans med en ökad sysselsättning leder till att arbetslösheten pressas tillbaka något. Den beräknas minska från 5,5 procent 2004 till 5,1 procent 2005. Det så kallade obalanstalet (arbetslösa plus programdeltagare) förändras alltså bara lite mellan 2004 och 2005 eller från 7,9 procent till 7,6 procent. Den låga arbetskraftsefterfrågan de senaste åren har medfört att tillgången på arbetskraft blivit stor över hela landet, även i historiskt starka tillväxtregioner, inom ett mycket brett spektrum av yrken. Den goda tillgången på arbetskraft gäller även yrken där det krävs högskoleutbildning. Tillgången på högskoleutbildad arbetskraft har ökat inom samtliga inriktningar de senaste åren och det finns nu cirka 85 000 arbetslösa eller programdeltagare, det vill säga fler än vid början av 1990- talet. En jämförelse med motsvarande konjunkturlägen tidigare visar att vi heller aldrig haft en sådan bred arbetskraftstillgång yrkesmässigt och utbildningsmässigt, både på gymnasienivå och på högskolenivå. Under början av 1990-talet var visserligen arbetslösheten högre totalt sett men den drabbade vissa kategorier av yrken särskilt kraftigt, till exempel bygg- och industriyrken. Den för närvarande goda tillgången på arbetskraft skapar gynnsamma förutsättningar att öka sysselsättningen utan att det ger störningar i ekonomin i form av löneinflation. Inflationen är för närvarande låg och väntas uppgå till 0,5 procent som årsgenomsnitt 2004 beräknat utifrån konsumentprisindex, och UND1X beräknas till 1 procent. Vi bedömer att det kommer att finnas stora lediga resurser på arbetsmarknaden även år 2006. Detta innebär att det inte finns några skäl ur arbetsmarknadssynpunkt att höja Riksbankens styrränta under första halvåret 2005, utan denna kan, enligt vår bedömning, ligga stilla åtminstone till andra halvåret 2005. 5
Industriinvesteringarna ökar men begränsat antal nya jobb Aktiviteten inom industrin har stadigt ökat vilket helt beror på stora exportframgångar. Även för det kommande året bedömer arbetsgivarna att efterfrågan ökar, men enligt deras bedömning kan det ske utan att antalet anställda utökas i någon större omfattning. Tidigare var industrikonjunkturen stark enbart inom transportmedels-, läkemedels- och teleproduktindustrin, men högkonjunkturen har nu spridit sig till flera områden, bland annat järn- och stålindustrin. Till detta kommer en stor exportefterfrågan på råvaror vilket gynnat gruvnäringen. Det är framför allt en snabbt stigande efterfrågan från bland annat Kina och Indien som gynnar råvaruindustrin och priserna har ökat påtagligt, bland annat på stål. Industrin har mött den ökade efterfrågan utan att behöva tillgripa vare sig nyanställningar eller övertidsarbete. Det har lett till en osedvanligt stark produktivitetstillväxt i både en historisk och en internationell jämförelse. Arbetsproduktiviteten ökade med hela 11,5 procent under andra kvartalet 2004, vilket innebär en stegring från 7,6 procent fjärde kvartalet 2003 och från 9,8 procent under första kvartalet i år. Enligt våra beräkningar bedöms exporten komma att öka med mer än 10 procent mellan 2003 och 2004 vilket sammanhänger med att svensk industri har en gynnsam exportsammansättning och en god konkurrenskraft. Det senare betyder att industrin har vunnit marknadsandelar. Nästa år sker dock en dämpning av exporttillväxten, främst på grund av att tillväxten på världsmarknaden avtar. Industrin har ett rekordhögt kapacitetsutnyttjande, eller en bit över 90 procent, och allt talar för en kraftig utbyggnad av kapaciteten nästa år. Enligt AKU har sysselsättningsnedgången upphört och övergått till en svag ökning. Vi räknar med att denna tendens fortsätter men till en början hålls rekryteringarna tillbaka genom en ökning av övertidsarbetet. Det betyder att sysselsättningen minskar med 10 000 i år medan vi räknar med att den ökar med 3 000 år 2005. Många storföretag hyr in arbetskraft från bemanningsföretag varvid en del av sysselsättningsökningen rent statistiskt faller på privat tjänstesektor. Byggsektorn i kraftig uppgångsfas Optimismen inom byggnadsverksamheten har stegrats stadigt och företagarna tror på en god byggkonjunktur 2005. Det är flera faktorer som samverkar till detta. Bostadsproduktionen har ökat kraftigt under årets tre första kvartal eller med 37 procent och igångsättandet av lägenheter blir betydligt högre än vad någon räknat med i föregående prognoser. Vi beräknar att cirka 28 000 lägenheter påbörjas 2004 och att 30 000 påbörjas 2005. Dessutom bedömer vi att Rot-verksamheten (reparation, ombyggnad och tillbyggnad) ökar liksom industrins investeringar i byggnader. Anläggningssektorn går också bra genom stora infrastrukturinvesteringar. Det 6
är egentligen bara byggandet av kontorsfastigheter som går trögt på grund av fortsatt stora vakanstal på kontorslokaler. Den regionala bilden visar att aktiviteten inom byggnadsverksamheten ökar inom stora delar av landet. Det är framför allt några Norrlandslän som får räkna med en fortsatt kärv byggarbetsmarknad. Sysselsättningen har ökat svagt och byggnadsföretagen räknar med att utöka antalet anställda på ett års sikt. Byggarbetslösheten har endast minskat svagt och obalanstalet uppgår till 10 procent av medlemmarna i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa. Det finns en oro hos Byggnads att en del arbetstillfällen går till utländsk arbetskraft, men vi saknar statistiska uppgifter kring detta. Rekryteringsproblemen är förhållandevis begränsade, men bristtalen ligger trots det högst bland samtliga näringsgrenar i vår intervjuundersökning. Vi räknar med att byggsysselsättningen ökar med 3 000 personer 2004 och med 5 000 personer 2005. Det betyder att byggarbetslösheten minskar något samtidigt som rekryteringsproblemen förutses öka. Ökad aktivitet på bredare front inom privat tjänstesektor Optimismen inom den privata tjänstesektorn har ökat och breddats. Denna gång finns en gryende eller växande framtidstro inom i stor sett hela den privata tjänstesektorn. Konjunkturen för IT-konsulter har vänt upp och den tidigare så tydliga minskningen av sysselsättningen har vänts till en svag ökning sedan föregående prognos. Vidare har lönsamheten förbättrats och företagarna tror på en tydlig ökning av efterfrågan under det närmaste året. Företagen planerar också för fler anställda under 2005. Även övrig uppdragsverksamhet har noterat en stadig förbättring. Antalet anställda har ökat något och företagen ser ljust på framtiden. De planerar också för att utöka antalet anställda under prognosperioden. För närvarande är tillgången på arbetskraft relativt god och vi räknar inte med att rekryteringsproblemen ökar nämnvärt på ett års sikt. På längre sikt finns dock en oro bland företagen för arbetskraftstillgången inom IT och teknik. Handelns företrädare är optimistiska inför framtiden men delar av näringen är försiktiga i sin bedömning av sysselsättningen. Den försiktigheten gäller i första hand dagligvaruhandeln vilket beror på att mer personalsnåla varuhus växer fram på bekostnad av de små butikerna. Sällanköpshandeln går bra och konsumtionen riktar sig främst mot affärer som säljer elektronik, hemutrustning och i viss mån kläder och sportutrustning. Dessutom går postorderhandeln bra. Företagen inom sällanköpshandeln tror på en fortsatt god utveckling och räknar med att öka antalet anställda. Vidare är partihandeln positiv och numera går hela partihandeln bra, vilket kommer att medföra nya arbetstillfällen. Åkerierna har blivit betydligt mer positiva till framtiden under hösten vilket sammanhänger med att de gynnas av en stark industrikonjunktur och en förbättrad byggkonjunktur. Även de räknar med 7
fler anställda. Kollektivtrafiken kommer enligt vår bedömning att ha ungefär oförändrat antal anställda under prognosperioden medan flygtrafiken fortsätter att dra ned på personalstyrkan. Även post och tele kan komma att minska antalet anställda något medan tongången blivit något mer positiv inom hotell- och restaurangnäringen. Vi räknar med att totala antalet sysselsatta inom privata tjänster minskar med 12 000 år 2004 och ökar med 10 000 år 2005. Förbättrat läge för kommunerna Den offentliga sektorn uppvisar olika utveckling av avseende vilket statistikkälla som användes. Den kartläggning som vi gjort av primärkommunerna och landstingen indikerar att antalet anställda minskat. Hösten 2004 var det drygt 10 000 färre anställda än hösten 2003. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken redovisar en ännu större neddragning medan sysselsättningen bara förändrats lite i arbetskraftsundersökningen. Kommunernas ekonomiska ställning har förbättrats kraftigt och till detta kommer höjda statsbidrag. Kommunerna räknar ändå med att minska antalet anställda inom äldre- och handikappomsorgen och med anledning av den demografiska förändringen av elever kommer grundskolan att minska antalet lärare 2005. För barnomsorgen och gymnasieskolan räknar kommunerna med fler anställda. Landstingen räknar med färre anställda inom lasaretten medan antalet anställda förblir oförändrat eller ökar svagt inom primärvården och tandvården. Nästa år ger friåret en positiv sysselsättningseffekt för den offentliga tjänstesektorn och vi räknar med att sysselsättningen ökar med närmare 10 000 personer. Tillväxten sker främst i storstäderna Den ökade sysselsättningen nästa år väntas till två tredjedelar uppstå i storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är en större del än deras andel av den totala sysselsättningen, vilket betyder att övriga delar av landet tappar terräng under det kommande året. Traditionella tillväxtbranscher är nu i uppgång och det gynnar storstadsregionerna. Den allt starkare industrikonjunkturen för även med sig en stark uppgång av sysselsättningen i de tre Smålandslänen Jönköping, Kronoberg och Kalmar. I samtliga skogslän förutses ökad sysselsättning med undantag för Västernorrlands län. Anledningen till det senare är att stora industrivarsel om uppsägningar realiseras samt att ett lasarett läggs ner. Efterdyningar från stora industrivarsel innebär även minskad sysselsättning i bland annat Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län. 8
Kvinnornas arbetsmarknad utvecklas svagt Kvinnornas arbetsmarknad har försämrats betydligt i förhållande till männens. Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit, sysselsättningsgraden har utvecklats svagt och det relativa obalanstalet har ökat. Den beskrivna utvecklingen av kvinnosysselsättningen innebär att gapet i sysselsättningsgrad mellan könen är stort och det kommer sannolikt att öka ytterligare (exkl. effekten av arbetsmarknadspolitiska program). Den bakomliggande orsaken är främst den försämrade arbetsmarknaden inom offentlig sektor men också att kvinnojobb försvunnit inom industrin och inom privat tjänstesektor. Inom alla dessa sektorer har andelen kvinnosysselsatta minskat. Andelen kvinnor bland de industrisysselsatta har inte varit så låg sedan mitten av 1970-talet. Den enda sektor där kvinnornas sysselsättningsandel för närvarande är på väg att öka är byggnadsverksamheten men det sker från en mycket låg nivå. En faktor som statistiskt förbättrar kvinnornas sysselsättningssituation är införandet av friåret, vilket i praktiken innebär att flera delar på jobben. Svår situation för stora grupper av utomnordiska medborgare Antalet inskrivna utomnordiska medborgare började öka hösten 2003 och uppgången har förstärks under år 2004. Uppgången faller på både män och kvinnor, på samtliga åldrar samt på alla utbildningsnivåer. Uppgången är dock tydligast bland kvinnor. Den försämring som skett i arbetsmarknadsläget medförde tidigare en ökning av antalet långtidsarbetslösa utomnordiska medborgare men från våren 2004 har den nivån pressats ner genom arbetsmarknadspolitiska programinsatser. Däremot är antalet långtidsinskrivna bland utomnordiska medborgare på väg att stiga. Arbetslösheten är mycket hög bland många grupper av personer med utländsk härkomst och i synnerhet bland dem som har en vistelsetid under fem år i landet, där den når drygt 20 procent. Bland ländergrupper inom denna kategori finns exempel på arbetslöshetstal på över 40 procent. Allt större inslag av ungdomar med kort utbildning bland inskrivna Ett stort och växande problem är den kraftigt försämrade arbetsmarknaden för ungdomar med kort skolutbildning, en utveckling som AMS varnat för i flera tidigare prognoser. Obalanstalet bland ungdomar med enbart förgymnasial utbildning har de senaste åren ökat från 8 till drygt 13 procent av den utbildningsgruppen i befolkningen. Nivån är något högre bland unga män än bland unga kvinnor, men är i snabb uppgång för båda könen. Den förändringen innebär att inslaget av förgymnasialt utbildade bland de inskrivna ungdomarna är på väg att öka markant. 9
Hösten 2004 hade nästan 17 procent av de inskrivna enbart förgymnasial utbildning, vilket kan jämföras med cirka 12,5 procent vid millenniumskiftet. Utvecklingen är en följd av det försämrade arbetsmarknadsläget i kombination med att en stor grupp av ungdomar lämnar skolan utan att fullfölja sin utbildning. Vi bedömer att inslaget av inskrivna med kort och ofullständig skolutbildning ökar ytterligare under kommande år. Ungdomar med denna utbildningsbakgrund löper en mycket stor risk att permanent hamna utanför arbetsmarknaden eller i gränslandet mellan arbetslöshet och arbetsliv. Bland korttidsutbildade ungdomar finns ett betydande inslag av utomnordiska medborgare. Denna grupps arbetsmarknadssituation påverkas negativt av att många har bristfällig utbildning. Andelen utomnordiska ungdomar som inte fått slutbetyg efter gymnasieskolan är mycket stor, nästan 40 procent hade inte nått detta mål inom en fyraårsperiod efter påbörjad utbildning. Bland unga män är andelen högre än bland unga kvinnor. Bland de arbetssökande ungdomarna med utomnordiskt medborgarskap uppgår andelen med förgymnasial utbildning till cirka 45 procent, vilket väl återspeglar de tal som ovan redovisats från skolan. Vi bedömer att denna situation blir bestående och neddragningarna inom vuxenutbildningen kommer inte att förbättra problembilden. Misslyckandet inom skolan för denna grupp skapar krav på stora insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Utslagningen av arbetskraft oförändrat stor Antalet personer i arbetskraften hålls tillbaka av en stor utslagning till förtidspension. Antalet personer i förtidspension har ökat stadigt de senaste sju åren. I oktober 2004 återfanns 535 000 personer i förtidspension, vilket var 33 000 fler än motsvarande månad 2003 1. Nybeviljandet av förtidspension har ökat under det senaste året, vilket bland annat ger utslag i att antalet personer med långa sjukskrivningsperioder, det vill säga över ett år, har minskat till 117 000 personer. Det innebär att sammanlagt drygt 650 000 personer återfinns i förtidspension eller har en sjukskrivningsperiod överstigande ett år. Antalet korttidssjukskrivna fortsätter att minska, vilket betyder att det totala antalet sjukskrivna på ett år sjunkit med 14 procent till 261 000 personer. Utslagningen av arbetskraft har under de senaste åren överskuggat det demografiska tillskottet från befolkningsökningen och förändringarna i befolkningsstrukturen. Vi bedömer att utslagningen av arbetskraft är större än det demografiska tillskottet även år 2005. Denna pågående urholkning av arbetskratsutbudet är allvarlig eftersom det potentiella utbudet blir begränsat på lång sikt. 1 Enligt Riksförsäkringsverket. 10
Antalet inskrivna med arbetshandikapp ökar Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen med arbetshandikapp stiger och uppgår till cirka 117 000 personer, vilket motsvarar cirka 33 procent av det totala antalet arbetshandikappade i arbetskraften. Uppgången har dock varit lägre än vad som är vanligt under en konjunktursvacka. En viktig anledning till detta är att många med arbetshandikapp och ohälsoproblem övergått till sjukskrivning och/eller förtidspension. Den ökning av inskrivna med arbetshandikapp som sker faller på såväl män som kvinnor, men den uppåtgående trenden är tydligare bland män. Anledningen är säkerligen att det är vanligare bland kvinnor med ohälsoproblem att övergå till sjukskrivning och/eller förtidspension. Det är också en viktig anledning till att andelen inskrivna med arbetshandikapp i förhållande till arbetskraften är betydligt högre bland män än bland kvinnor. En hög andel bland de arbetshandikappade inskrivna vid Arbetsförmedlingen har kort skolutbildning. Antalet långtidsinskrivna riskerar att öka nästa år I vårprognosen varnade vi för att antalet långtidsinskrivna skulle börja öka under hösten och den bedömningen ser ut att besannas. Vi bedömer att det finns en risk att det stiger under prognosperioden. Arbetsmarknadspolitiska insatser bryter inte inskrivningstiden vid Arbetsförmedlingen, och eftersom efterfrågeläget varit svagt har grupper som har särskilt svårt att finna en lösning på sitt arbetsmarknadsproblem ökat, en utveckling som kommer att fortsätta. Det allt större inslaget av grupper som har svårt att konkurrera om de lediga jobben kan peka mot ett stigande antal personer med långa inskrivningstider nästa år. 11
Valda indikatorer 2001 2002 2003 2004 2005 BNP, till marknadspris, proc föränd. 0,9 2,1 1,5 3,6 3,7 Antal arbetade timmar, proc föränd. 0,5-1,2-1,3 0,3 0,7 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 0,4 3,3 2,9 3,3 3,0 UND1X, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,8 2,6 2,3 1,0 1,2 Timlön, procentuell förändring. 4,4 4,1 3,4 3,4 3,5 Hushållens reala disp. Inkomster, procentuell förändring 6,4 3,2 0,6 2,1 2,2 Privat konsumtion, procentuell förändring 0,4 1,4 1,5 2,3 2,6 Sparkvot, inkl avtalspension (kvot priv. koms.) 8,4 9,0 8,6 7,9 7,5 Kommunernas resultat i miljarder kronor 2 1,3-7,0-0,9-5,0 4,0 Nyckeltal 3 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Arbetskraften 4362 4414 4421 4450 4461 4466 +53 +52 +7 +29 +11 +5 Sysselsatta 4159 4239 4244 4234 4214 4239 +91 +80 +5-10 -20 +25 Arbetslösa 203 175 176 216 247 227-38 -28 +1 +40 +31-20 Procent av AK 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 5,1-0,9-0,7 0,0 +0,9 +0,6-0,5 Arb.marknadspolitiska program 113 112 117 92 106 111-29 -1 +5-25 +14 +5 Procent av AK 2,6 2,5 2,6 2,1 2,4 2,5-0,7-0,1 +0,1-0,6 +0,3 +0,1 Obalans i procent av AK 7,2 6,5 6,6 6,9 7,9 7,6-1,6-0,7 +0,1 +0,3 +1,0-0,3 2 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet. 3 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 12
Uppföljning av tidigare prognoser Tillväxten i den svenska ekonomin har varit stark under år 2004 men förbättringarna på arbetsmarknaden har låtit vänta på sig. Den bilden beskrev vi förhållandevis väl i vår förra prognos, vilket innebär att våra bedömningar och kvantifierade tal för år 2004 i stort kommer att infrias. Det har varit svårt att prognostisera arbetskraften de senaste två åren. Det är många faktorer som inverkat och dessa har var för sig påverkat arbetskraftsutbudet i olika riktningar. Uppgången av arbetskraftsutbudet de senaste åren har i hög grad påverkat nivån på arbetslösheten uppåt. Anledningen är att neddragningen i vuxenutbildningen blivit den enskilt mest betydelsefulla faktorn bakom arbetskraftsförändringen, varvid alternativet för många blivit arbetslöshet. I den prognos som AMS lade fram i våras förutsåg vi att arbetskraften skulle öka med 21 000 personer för helåret 2004 men sett i förlopp skulle det ske en försvagning av arbetskraftsutbudet under hösten. Det förloppet har realiserats men nedgången blev något större än vad vi kalkylerade med, vilket innebär att utfallet kan komma att bli lägre än nämnda tal. Sysselsättningen har utvecklats svagt under loppet av 2004 och det överensstämmer i stort med vår bedömning från i våras. Vi räknade med en minskning med 12 000 personer på helåret och utfallet kan till och med komma att bli en något större minskning. Vi bedömde att arbetslösheten skulle nå 5,6 procent för år 2004. Utfallet kan bli någon tiondel lägre främst med anledning av att arbetskraften minskat mera under hösten än vad vi räknade med i förra prognosen. Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare 93 2 94 1 95 1 96 1 97 1 98 1 99 1 00 1 01 1 02 1 03 04 Nordea 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 1 5,4 1 Handelsbanken 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 1 5,5 1 Svenskt Näringsliv 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 1 5,8 1 TCO 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 3 5,3 3 LO 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 1 5,3 1 Finansdepartementet 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 1 5,5 1 Konjunkturinstitutet 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 1 5,6 1 OECD 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 3 4,7 3 AMS 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 1 Utfall 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 1 Lagda prognoser i början av respektive år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 3 Lagd prognos i december. 13
Internationell översikt Den globala konjunkturuppgången som påbörjades förra året har under 2004 breddats till att omfatta fler regioner och sektorer. Den samlade bilden för 2005 är också stabilare än vad den var i början av innevarande år. Osäkerhetsmoment saknas dock inte, vilka främst är ett kraftigt stigande oljepris, fallande dollarkurs, kvarvarande obalansproblem i den amerikanska ekonomin samt en fortsatt stor risk för terroristattentat. I prognosen för återstoden av 2004 och 2005 räknar vi med att tillväxttakten kulminerar 2004 och att en viss nedväxling sker året därpå. Det innebär att den globala BNP-tillväxten bedöms till närmare 5 procent 2004 och att den sedan dämpas till drygt 4 procent 2005 4. Bakgrunden är att USA:s ekonomi går in i en något lugnare tillväxttakt, vilket också gäller för Sydostasien. Däremot ökar aktiviteten gradvis i den europeiska ekonomin, enligt bedömningar från olika prognosmakare. Vi gör dock en något försiktigare bedömning. BNP-tillväxten förutses till cirka 2 procent både 2004 och 2005 inom EU-15 länderna och till cirka 2,5 procent inom EU-25 länderna 5 under dessa år. Orsaken är att den inhemska efterfrågan fortfarande är förhållandevis svag i flera europeiska länder och drivkraften för tillväxten har främst kommit från exporten. Det betyder att den dämpning som förutses för den globala BNP-tillväxten påverkar Europa påtagligt. Den amerikanska ekonomin växlar ned Den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna har förstärkts betydligt under det senaste året, till följd av en starkt expansiv ekonomisk politik. Under prognosperioden ebbar dock effekterna av den politiken ut. Den finanspolitiska effekten har redan försvagats samtidigt som penningpolitiken blivit försiktigt mer åtstramande. Det finns dock goda skäl att anta att den positiva investeringskonjunkturen håller i sig under det närmaste året. Detta beror främst på högt förtroende hos företagen för framtiden, stigande vinster och ett positivt kassaflöde vilket möjliggör för företagen att finansiera investeringar med eget kapital 6. Också den privata konsumtionen kan komma att bli stark under det närmaste året, även om ökningstakten klingar av. Det som talar för en god privat konsumtion är stigande sysselsättning, sjunkande arbets- 4 Bedömningen har skett från en samlad bild från OECD, Världsbanken, Konjunkturinstitutet och Riksbanken. 5 EU-15 länderna avser de gamla medlemsstaterna medan EU-25 inkluderar de 10 nya medlemsstaterna. Dessa är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Cypern och Malta. 6 Enligt Budgetpropositionen för 2005, bilaga 2. 14
löshet och stigande löner som leder till en hygglig utveckling av hushållens disponibla inkomster. Det som kan motverka ökningen av den privata konsumtionen är skuldtyngda hushåll och det gör att den pågående åtstramningen inom penningpolitiken drabbar hushållens ekonomi tydligt. Den försvagning som skett av dollarn och en gynnsam global konjunktur gynnar amerikansk exportindustri, eftersom dollarfallet ger en konkurrensfördel för amerikanska företag på exportmarknaden, men även på hemmamarknaden. Det senare bör ha en dämpande effekt på importen, vilket sammantaget innebär att det stora underskottet i bytesbalansen mildras. Vi räknar med att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas i USA. Sysselsättningen har ökat med drygt 2,2 miljoner personer 7 sedan sommaren 2003, vilket i huvudsak motsvarar den demografiska effekten från den aktiva befolkningen. Arbetslösheten har minskat från drygt 6 procent sommaren 2003 till 5,5 procent oktober 2004. Å andra sidan visar de ledande indikatorerna att förbättringstakten av den ekonomiska aktiviteten har planat ut, men att utplaningen skett på en hög nivå. Tillväxten bedöms därför komma att dämpas framöver. BNP-tillväxten mellan 2003 och 2004 bedöms till 4,3 8 procent och 2005 till cirka 3,5 procent. I Europa har återhämtningen nyss börjat Euroområdet inledde en försiktig återhämtning förra året och den kan helt kopplas till förstärkningen av den globala ekonomin. Under första hälften av innevarande år har konjunkturen fortsatt att förstärkas och BNP-tillväxten uppgick till drygt 2 procent för EU-15 länderna och strax under 2 procent för euroländerna. Under tredje kvartalet skedde dock en dämpning av BNP-tillväxten. Det innebär att BNPtillväxten beräknas till 1,8 procent år 2004 inom euroområdet, 2 procent för EU-15 länderna och cirka 2,5 procent för EU-25 länderna. För 2005 prognostiserar vi att BNP-tillväxten blir densamma som 2004 i dessa områden, vilket kopplas till att dämpningen av tillväxten på världsmarknaden 2004 hämmar Europa. Under förra året var drivkraften för euroländerna främst export medan den inhemska konsumtionen var återhållsam, vilket betyder att hushållen ökade sitt sparande. Till detta kom en svag utveckling av hushållens disponibla inkomster. Hushållens försiktighet kan hänföras till en svag arbetsmarknad och förslag om förändringar i pensions- och sjukförsäkringssystemen. Hushållen har dock förstärkt sin konsumtion hittills i år och det är en utveckling som bedöms fortgå under det närmaste året. Till detta kommer att investeringarna börjat öka. Det är dock värt att påpeka att den 7 Sysselsättningsförändringen är beräknad i en säsongrensad tidsserie och inkluderar inte jordbrukssektorn. 8 BNP växte med 3,3 procent i årstakt under andra kvartalet och tillväxten ökade till 3,7 procent under tredje kvartalet. 15
förbättring av den inhemska efterfrågan som skett har utgått från en låg nivå, vilket innebär att även om denna utveckling fortsätter 2005 får man betrakta den inhemska efterfrågan som svag. Det betyder att flertalet av euroländerna fortsätter att vara starkt beroende av exporten som drivkraft för sin ekonomi. Det som också tynger euroområdet är en svag arbetsmarknad. Sysselsättningen har endast förändrats marginellt och arbetslösheten har förblivit hög eller nära 9 procent 9. Nästa år kan sysselsättningen komma att öka något, men ökningen leder endast till en blygsam nedgång av arbetslösheten. Tyskland bromsar tillväxten i EU-området Det som håller tillbaka tillväxten är stora strukturella problem och ansträngda offentliga finanser i de stora länderna inom euroområdet. BNP-tillväxten ökar förvisso i dessa länder men från en mycket låg nivå. I år beräknas BNP-tillväxten i Italien och Tyskland till svaga 1,1 procent. Den tyska ekonomin som under en tid uppvisat en tendens till återhämtning noterade mycket svaga tillväxttal för tredje kvartalet i år. Mellan andra och tredje kvartalet ökade tillväxten i BNP med blygsamma 0,1 procent. Nästa år ökar tillväxten i nämnda länder något, men bedöms till måttliga 1,5 procent i Italien och 1,6 procent i Tyskland. Den rätt blygsamma BNP-utvecklingen hänger samman med kvarstående strukturella problem, att exporttillväxten dämpas och att den inhemska efterfrågan förblir svag. Dessutom utgör den höga arbetslösheten ett stort problem och den har ökat till nästan 10 procent under hösten 2004. Däremot har Frankrike fått betydligt bättre fart på sin ekonomi driven av export och en god inhemsk efterfrågan och BNP tillväxten beräknas till drygt 2 procent både 2004 och 2005. Aktiviteten dämpas i Storbritannien Uppgången av konjunkturen i Storbritannien har varit betydligt starkare än inom euroområdet. I år bedöms BNP-tillväxten till drygt 3 procent och nästa år till cirka 2,5 procent. Hushållens konsumtion har utgjort den huvudsakliga drivkraften till tillväxten, men i takt med att den globala ekonomin förstärkts och växelkursen försvagats har exportindustrin gått allt bättre. Även företagens investeringar väntas öka i år och nästa år. En dämpning av hushållens konsumtion väntas till följd av en stramare penningpolitik och även tillväxten av exporten kan komma att dämpas något. Allmänt har bedömningarna också blivit försiktigare och något mindre 9 Enligt ILO:s definition som även räknar latent arbetssökande som studerar som arbetslösa. Första halvåret 2004 var 9 procent arbetslösa i euroområdet. Motsvarande notering för Sverige var 6,3 procent under den perioden. Notera också att alla arbetslöshetstal som nämns bygger på ILO:s definition. 16
optimistiska under den senaste tiden. Arbetslösheten har minskat svagt eller från 5 procent i början av 2003 till 4,7 procent sommaren 2004. Danmark och Norge vänder uppåt Den mest västentliga faktorn för den ekonomiska aktiviteten i Norden är hushållens konsumtion. Den stärkta globala konjunkturen har lett till att uppgången breddats och även omfattar export och investeringar. Under 2003 var den ekonomiska utvecklingen i Danmark svag då BNP växte med blygsamma 0,4 procent, men en tydlig förbättring har skett i år. Hushållens konsumtion har förstärkts genom skattelättnader och en låg inflation och allt talar för att den utvecklingen kvarstår 2005. Till detta kommer en förstärkt exportkonjunktur som dock kan komma att dämpas något under loppet av 2005 vilket tillsammans med ett ökat kapacitetsutnyttjande stimulerar investeringarna. Sammantaget väntas BNP-tillväxten komma att öka till drygt 2 procent i år och förbli i stort sett oförändrad 2005. Den norska ekonomin utvecklades mycket svagt 2003 då BNP ökade med endast 0,3 procent. Åren framöver väntas emellertid den ekonomiska utvecklingen komma att bli betydligt mer gynnsam. Främst beror det på ökad hushållskonsumtion som stimuleras av lågt ränteläge, löneökningar och låg inflation. I likhet med övriga nordiska länder stimuleras exportindustrin av den globala konjunkturen, men investeringskonjunkturen släpar något efter på grund av överkapacitet. BNP-tillväxten bedöms till cirka 2,5 procent både 2004 och 2005. Arbetslösheten är förhållandevis låg eller 4,5 procent. Finland uppvisar hög tillväxt framöver För Finland ter sig de ekonomiska förutsättningarna för de närmaste åren som goda. De finska hushållens disponibla inkomster ökar genom sänkta inkomstskatter, god löneökning och låg inflation. Den goda globala konjunkturen leder till fortsatt stark export och stigande investeringar. Exporten gynnas av en relativt stark närvaro på de snabbväxande marknaderna i Asien och Östeuropa 10. BNP-tillväxten blir cirka 3 procent i år och drygt 3 procent nästa år. Arbetsmarknaden förblir dock sorgebarnet eftersom arbetslösheten bitit sig fast på 9 procent. De höga råvarupriserna gynnar utvecklingen i Ryssland och en del latinamerikanska länder och allt talar för fortsatt höga priser på råvaror. Dessutom har det turbulenta oljepriset inte nämnvärt påverkat utvecklingen i övriga central- och 10 Enligt budgetpropositionen för 2005, bilaga 2. 17
östeuropeiska länder utan tillväxten har förblivit stark, en utveckling som består under prognosperioden. Japan överraskar Den japanska ekonomin har utvecklats överraskande starkt i år och BNP-tillväxten väntas bli 4,3 procent år 2004 vilket är den starkaste ökningen sedan 1990. Det är investeringar och export, framför allt till Kina, som är den främsta ekonomiska drivkraften. Även hushållens konsumtionsutgifter har under den senaste tiden spelat en allt viktigare roll för tillväxten. Bedömningarna för 2005 är mer återhållsamma. 11 Den mycket starka investeringskonjunkturen bedöms komma att dämpas något, och detsamma gäller för hushållens konsumtion eftersom lönerna fortsätter att minska, samt för exporten som påverkas av att den globala konjunkturen dämpas. Dessutom kvarstår de underliggande strukturella problemen såsom deflation 12, ineffektiv kreditgivning, omfattande budgettunderskott och en stor och snabbt stigande offentlig skuld. Konjunkturbedömningarna för 2005 varierar också kraftigt mellan prognosmakarna eller från 1 procents till 3 procents 13 tillväxt. Vi bedömer BNP-tillväxten till 2,2 procent 2005. Gigantiska investeringar i Kina Den ekonomiska tillväxten i Asien (exklusive Japan) är mycket stark i allmänhet och i Kina och Indien i synnerhet. Den kinesiska BNP-tillväxten uppgick till hela 9,1 procent 2003. Det var investeringarna som var den främsta drivkraften och allt talar för en liknande tillväxt i år. Indiens BNP-tillväxt uppgick till starka 7,2 procent 2003, men en marginell dämpning väntas i år. För 2005 väntas en stark tillväxt i både Kina och Indien även om vissa åtgärder företas för att undvika överhettning. Investeringsviljan är mycket hög och hushållens bidrag till BNP-tillväxten ökar. Även tillväxten i de så kallade NIC-länderna 14 har tagit fart och där räknar man med en god tillväxt under det kommande året. 11 Enligt OECD m.fl. 12 Det finns tecken på att den långa perioden av deflation kan vara över. 13 The Economist (6-12 November). 14 Taiwan, Hongkong, Singapore och Sydkorea. 18
Finansiella marknader Styrräntan har höjts fyra gånger i USA Sedan förra prognosen har den amerikanska centralbanken (Fed) höjt sin styrränta 4 gånger eller från 1 till 2 procent 15 medan den europeiska centralbanken (ECB) och den svenska Riksbanken legat stilla med sina styrräntor på 2 procent. Ytterligare höjningar väntas i USA, men eftersom tillväxttakten dämpats något talar allt för att tidsspannet mellan höjningarna ökar och att höjningarna även framöver tas i små steg. Det finns förväntningar från marknaden att både ECB och Riksbanken skall höja sin styrränta kring årsskiftet. 16 Enligt AMS bedömning vore en snabb höjning olycklig. Det finns ingenting som indikerar att Riksbankens mål om en inflation kring 2 procent skulle komma att äventyras på ett års sikt. Enligt denna prognos är risken förhållandevis liten även på två års sikt genom att det finns en stor ledig kapacitet i ekonomin och rekryteringsproblemen bedöms fortsätta att vara små under 2005. Samma resonemang kan man föra när det gäller euroområdet. Där är dock inflationstrycket betydligt högre än i Sverige, men å andra sidan är också den öppna arbetslösheten markant högre. Vi räknar emellertid med att ECB ligger stilla med sin styrränta en bit in på nästa år och att höjningarna sedan sker i små steg eller från 2 till cirka 2,5 procent under slutet av 2005. Enligt vår sätt att se kan den svenska Riksbanken ligga stilla med sin styrränta åtminstone fram till och med slutet av 2005 17. Försiktig räntepolitik Det har under den senaste tiden debatterats vilken inverkan räntenivån har på sysselsättningen och arbetslösheten. Riksbanken menar att påverkan på sysselsättning och arbetslöshet är ganska liten och Riksbanken ser det inte heller som sin uppgift att stödja sysselsättningen. AMS och i viss mån Konjunkturinstitutet anser dels att påverkan kan vara större dels att Riksbanken i grunden har till uppgift att stödja sysselsättningen så länge som inflationsmålet inte äventyras. Det är till exempel självklart att räntenivån spelar en vital roll för privat konsumtion och investeringar. Hushållens 15 FED höjde styrräntan med 25 punkter under vardera av månaderna juni, augusti, september och november. 16 Enligt Riksbanken tyder implicita terminsräntor på att markanden förväntar sig att de båda centralbankerna skall höja styrräntan kring årsskiftet. 17 Enligt vår bedömning ökar sysselsättningen inte tillräckligt mycket under 2005 och inte heller under 2006 för att produktionsgapet skall slutas. 19
växande efterfrågan på bostäder och den prisökning som noterats för småhus och lägenheter har sin grund i att räntenivån varit låg. Värdeökningen på bostäder har i sin tur stimulerat hushållen att vara goda konsumenter och den privata konsumtionen har under flera år givit ett stort positivt bidrag till BNP-tillväxten. Trots den låga räntenivån har sysselsättningsökningen uteblivit, men räntenivån har bidragit till att sysselsättningen inte försvagats ännu mera. För närvarande är de lediga resurserna på arbetsmarknaden stora och det dröjer lång tid innan dessa tas i anspråk fullt ut, förmodligen hela 2005 och 2006, kanske ännu längre fram i tiden. Det betyder att risken för så kallad löneinflation är försumbar både 2005 och 2006. Detta stöds också av låga inflationsförväntningar från hushåll, företag och aktörer på den finansiella marknaden. Även försvagningen av den långa räntan kan tolkas som att marknaden förväntar sig en låg inflation framöver. De makroekonomiska indikatorerna framför allt de rekordsmå rekryteringsproblemen tyder snarare på att räntenivån varit för hög under de senaste åren. Det intressanta just nu är emellertid räntenivån under de kommande åren. Vår prognos indikerar en måttlig ökning av sysselsättningen 2005 och att arbetslösheten endast minskar marginellt vilket också betyder att risken för löneinflation är försumbar. Denna prognos berör enbart 2005 men allt talar för att tillgången på arbetskraft också blir god under 2006. Dessutom är tillgången på välutbildad arbetskraft god. Närmare 30 procent av de arbetslösa har en eftergymnasial utbildning och de är dessutom koncentrerade till landets tillväxtregioner. För att få en överblick över arbetskraftsförsörjningens utveckling är det vidare väsentligt att skatta jämnviktsarbetslösheten. Enligt vår uppfattning är det mycket vanskligt att fastställa den, men en rimlig nivå torde vara cirka 4 procent. KI beräknar att jämnviktsarbetslösheten ligger i intervallet 4-4,2 procent och Regeringens mål att arbetslösheten skall nedbringas till 4 procent står fast. Vid början av 2000-talet låg arbetslösheten på denna nivå under några år utan att någon inflationsbrasa tändes. Anledningen till att arbetslösheten kunde nedbringas till 4 procent var en kraftig sysselsättningstillväxt, drygt 320 000 personer från mitten av 1997 till mitten av 2002, som kunde ske utan att inflationsmålet äventyrades. Inflationsprognoserna för 2005 och 2006 visar att inflationsmålet inte är i farozonen. I dessa prognoser har man dessutom inte full ut tagit hänsyn till att rekryteringsproblemen förblir mycket låga, så sannolikheten att man överskattat prisökningarna är större än att man underskattat dessa. Enlig vår uppfattning kan arbetslösheten minska kraftigt eller närma sig 4 procent innan en räntehöjning blir nödvändig. I genomsnitt har arbetslösheten uppgått till 5,6 procent hittills i år och slutsatsen blir att sysselsättningen kan öka med 65 000 75 000 personer utan risk för löneinflation. Till detta kommer att det är fler i arbetsmarknadspolitiska program nu än vad som var fallet förra gången arbetslösheten låg på fyra procent eller närmare 130 000 personer i oktober 2004 mot 112 000 i oktober 2001. Slutsatsen blir att det enligt vår uppfattning inte finns några skäl ur arbetsmarknadssynpunkt att höja Riksbankens styrränta under första halvåret 2005, och att nuvarande räntenivå kan ligga stilla åtminstone fram till slutet av andra halvåret 2005. 20
De långa räntorna sjunker De korta realräntorna befinner sig nära noll både i USA och i Europa vilket indikerar att det inte finns några förväntningar på en påtagligt stram penningpolitik under den närmaste tiden. Den uppgång av de långa räntorna som kännetecknade skrivningarna vid förra prognosen kom av sig och sedan juni har långräntorna fallit påtagligt i euroområdet, Sverige och USA. 18 Tendenserna på penningmarknaden kan tyda på att synen på konjunkturen blivit mindre optimistisk och det gäller i synnerhet för USA. En annan tolkning kan vara att det snarast är inflationsförväntningarna som har reviderats ned. Den relativt starka konjunktur som väntas både i år och nästa år talar dock för att långräntorna återigen ökar något, vilket gäller för euroländerna, Sverige och USA. Procent 20 10-åriga obligationsräntan i USA 15 10 5 0 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Kronan stärks Från förra prognosen fram till och med hösten har valutorna varit relativt stabila. Kronan förstärktes endast marginellt mot dollarn och euron. Under oktober har dock dollarn försvagats kraftigt mot både euron och kronan. Det kan finnas flera förklaringar varav den viktigaste är USA:s kraftiga underskott i bytesbalansen. Dollarn 19 har fram 18 Långräntorna har fallit med cirka 0,3 procentenheter i Sverige och i euroländerna och med 0,5 procentenheter i USA. 19 Det mesta talar för att dollarn försvagas under det närmaste året, den centrala frågan är i vilken takt. USA:s underskott i bytesbalansen är cirka 6 procent av BNP, viket anses ohållbart långsiktigt. Det som främst motverkar ett kraftfullt dollarras är asiatiska centralbankers stödköp av dollar. 21
till hösten i år varit överraskande stark, vilket sammanhänger med ett stort valutainflöde, bland annat från asiatiska centralbanker. Den svenska bytesbalansen fortsätter att visa stora överskott och det talar för en ytterligare förstärkning av kronan under prognosperioden. Svag utveckling på börserna Den uppgång på den svenska aktiemarknaden som pågått sedan början av 2003 stannade upp i början av 2004 (en viss återhämtning har dock skett under november). Detta inträffade även i exempelvis Tyskland och USA. Det kan finnas flera förklaringar till att börsen utvecklats svagt i år. Under våren var en central förklaring att långräntorna steg påtagligt, men fallet i långräntorna sedan maj har inte satt några avtryck på aktiemarknaden. Detta kan förefalla märkligt eftersom vinsterna utvecklats bra hos företagen och därför har man sökt andra orsaker. Den viktigaste och mest frekventa är att det höga oljepriset skulle kunna leda till rejäl avmattning i den internationella konjunkturen. Olika bedömningar av oljeprisets inverkan på den globala tillväxten har gjorts av både Riksbanken och Finansdepartementet och slutsatsen är att inverkan kommer att bli ganska begränsad om uppgången stannar vid nuvarande nivå, se vidare kommande fördjupningsruta som sammanfattar olika resultat. En annan förklaring kan vara att den finansiella marknaden inte ser lika ljust på styrkan i konjunkturförstärkningen och att man därför spekulerar i en lägre vinstnivå under kommande år. 22