STYRDOKUMENT Övergripande risk- och sårbarhetsanalys 2011, reviderad 2012 och 2013 Område Styrning och ledning Program Skydd och säkerhet Plan Riktlinje Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad 2013-09-12 Tjänsteföreskrift Diarienummer
2 Övergripande risk- och sårbarhetsanalys 2011, reviderad 2012 och 2013... 1 1. Övergripande beskrivning av risk- och sårbarhetsanalys Kramfors kommun... 4 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Ansvar... 5 1.3 Mål och syfte... 6 1.4 Målgrupp... 6 2 Arbetsprocess och metod... 6 2.1 Avgränsningar... 7 2.2 Metod... 7 3 Samhällsviktig verksamhet... 7 4 Identifierade och värderade risker och sårbarheter... 10 4.1 Metod för val av risker... 10 4.2 Riskanalys... 12 4.2.1 Naturolyckor... 13 4.2.1.1 Storm/snöoväder... 13 4.2.1.2 Översvämning/Höga flöden... 13 4.2.1.3 Skred... 14 4.2.1.4 Jordbävning/jordskalv... 14 4.2.1.5 Stor skogsbrand... 15 4.2.1.6 Dammbrott... 15 4.2.2 Olyckor... 16 4.2.2.1 Spridning av farliga ämnen... 16 4.2.2.2 Svår olycka med omfattande personskador eller dödsfall... 16 4.2.3 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 17 4.2.3.2 Svår störning i vattenförsörjningen... 18 4.2.3.3 Svår störning i samhällsviktiga IT-system eller telekommunikationer... 18 4.2.3.4 Svår störning i fjärrvärmeförsörjningen... 19 4.2.3.5 Svår störning i TV-radiokommunikationerna... 19 4.2.3.6 Störningar i transportsystemen... 20 4.2.3.7 Störning i bränsleförsörjningen... 20 4.2.3.8 Kärnteknisk olycka... 21 4.2.4 Antagonistiska hot och social oro... 21 4.2.4.1 Sabotage/terrorism... 21 4.2.5 Sjukdomar... 22 4.3 Kritiska beroenden... 22 Samtliga verksamheter... 22 Elförsörjning... 23 Vatten & avlopp... 23 Fjärrvärme... 23 Elektroniska kommunikationer... 23 Transportsystem... 23 Väghållning... 23
3 Äldreomsorg, handikappomsorg samt individ och familjeomsorg (Bistånds-, arbetsmarknadsoch sociala serviceförvaltningen, BAS)... 23 Skola och förskola (Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen, BKU)... 23 Tekniska avdelningen... 23 Miljö- och byggförvaltningen... 23 Kostavdelningen... 23 Krambo Bostads AB... 23 Räddningstjänsten... 23 Landstinget... 23 4.4 Sårbarheter... 23 Elförsörjning... 24 Vatten och avlopp... 24 Fjärrvärme... 24 Elektroniska kommunikationer... 24 Höga flöden/översvämningar... 24 Storm/snöoväder... 25 Transportsystem... 25 Farligt gods... 25 Skogsbrand... 25 Ras och skred... 25 Dammbrott... 25 Pandemi och epizooti... 25 Terrorism och sabotage... 25 Kärnteknisk olycka... 25 5 Övergripande beskrivning av resurser... 26 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker... 26 6.1 Generell bedömning av krishanteringsförmågan... 26 6.2 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 29 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker... 30 7.1 Bedömning av kommunens generella krishanteringsförmåga... 30 7.2 Generell bedömning av kommunens förmåga att motstå allvarliga störningar... 31 VA-försörjning... 32 Fjärr-/närvärme... 32 Lokal elförsörjning inklusive distributionsnät... 32 Prioriterade fastigheter... 32 Reservkraft... 32 7.3 Fördjupade analyser... 32 8 Planerade och genomförda åtgärder... 34 8.1 Genomförda åtgärder... 34 8.2 Planerade åtgärder... 35
4 1. Övergripande beskrivning av risk- och sårbarhetsanalys Kramfors kommun Kramfors kommun har cirka 19 000 invånare fördelade över 1 706 kvadratkilometer och ligger nästan mitt i Sverige och centralt i Norrland. Från Kramfors når man inom 10 mil 250 000 människor och inom 20 mil cirka en halv miljon. 24 % av invånarna var 2007 över 65 år. Inom kommunen finns ett flertal mindre tätorter förutom Kramfors stadskärna. Det finns tre gymnasieskolor, tre högstadieskolor och flera grundskolor i kommunen samt eftergymnasial utbildning i form av Studiecentrum, Powerhouse och Träakademien. Kommunens näringsliv är traditionellt baserat både på skogsindustri och mekanisk industri men även tjänstesektorn har under senare år vuxit med Folksam Tjänstecenter. Större industrier och tjänsteföretag är bland annat Mondi Packaging AB med cirka 300 anställda, Folksam Tjänstecenter 280, Gerdins Group i Mjällom 160, Elpress med 130, SCA med ca 120, Nordhydraulic 120 och Polarbageriet Omne med cirka 70 anställda. Kommunen är den största arbetsgivaren med cirka 1 700 anställda. Kommunen har, tillsammans med Sollefteå kommun, en flygplats med dagliga avgångar till Stockholm/Arlanda och Gällivare. Botniabanans och Ådalsbanans färdigställande kommer att ge ytterligare goda kommunikationsmöjligheter och väsentligt öka potentialen till pendling. Kramfors kommun har en vacker natur, med bland annat världsarvet Höga Kusten, som ger goda möjligheter till rekreation och även främjar turismen. I flertalet av de sjutton tätorterna finns aktiva bygdegrupper som arbetar för sina områdens utveckling. Kartbild över Kramfors kommun, skala 1:250 000.
5 1.1 Uppdrag Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall kommunerna analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån detta uppdrag har Kramfors kommunfullmäktige beslutat att kommunen skall göra risk- och sårbarhetsanalys för denna typ av händelser. Kommunens tolkning av uppdraget är att först göra en grovanalys av händelser som kan bli extraordinära i kommunen. Med extraordinär händelse avses i lagen en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Därefter ska kommunen göra fördjupade analyser av prioriterade risker som påverkar samhällsviktiga verksamheter. I dessa analyser undersöks sårbarheter i viktiga samhällsfunktioner, konsekvenser för de kommunala verksamheterna samt förmåga att hantera händelsen (ledningsmässigt, operativt samt förmåga att motstå störningar i de viktiga samhällsfunktionerna). Fokus på analyserna ligger på de kommunala verksamheterna. Denna risk- och sårbarhetsanalys lägger fokus på händelser som kan bli extraordinära. Inledningsvis har en övergripande riskinventering gjorts, en så kallad grovanalys av vad som kan inträffa, sannolikhet att det ska inträffa och tänkbara konsekvenser av respektive händelse. Resultatet har sammanställts i en riskmatris och en kort beskrivning av varje risk. Därefter har ett antal fördjupade analyser gjorts. De allvarligaste konsekvenserna för samhället i stort bedöms vara allvarlig kemolycka i tätort och en svår störning i samhällsviktiga IT-system. 1.2 Ansvar Det kommunala ansvaret gäller även vid kris. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. o Verksamheten ska så långt som möjligt genomföras i normal omfattning o Verksamhetsansvariga ska säkerställa verksamheter som inte tål avbrott Den verksamhetsansvarige har ansvar för att det finns en grundläggande funktionalitet inom sin verksamhet som gör att verksamheten kan stå emot och hantera störningar och kriser. Kommunen har också ett geografiskt områdesansvar, vilket innebär att kommunen inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en händelse samordnas informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas
6 I uppdraget ingår bland annat att: ha ett relevant nätverk ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris ha en kompetent krishanteringsorganisation kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut För att upprätthålla det geografiska områdesansvaret finns sedan 2008 ett lokalt krishanteringsråd i kommunen med deltagande av flertalet privata företag förutom de kommunala förvaltningarna och bolagen. 1.3 Mål och syfte Målet med analyserna är att få en bild av vad som kan orsaka en extraordinär händelse i kommunen och, om en sådan inträffar, vilka konsekvenser dessa händelser kan medföra för de kommunala verksamheterna. Målet är också att analyserna ska visa vilken förmåga kommunen har att hantera olika händelser och utifrån dessa resultat ge förslag på vilka åtgärder som bör vidtas. Syftet med analyserna är att öka medvetandet om vilka risker och sårbarheter som finns i kommunen. Syftet är också att dessa kunskaper skall ligga till grund för åtgärdsplaner för att stärka kommunens krishanteringsförmåga. 1.4 Målgrupp Målgrupp för resultatet av analysen är främst de kommunala verksamheterna, men även länsstyrelsen och övriga aktörer i kommunens geografiska område, till exempel aktörer som kan komma att bli viktiga samarbetsparter vid en extraordinär händelse. Delar av analysen bör också spridas till kommunmedborgare och övriga som vistas i kommunen. 2 Arbetsprocess och metod Uppdraget om vilka fördjupade analyser som ska genomföras ligger i verksamhetsplanen för kommunledningsförvaltningen vilken fastställs av kommunstyrelsen. Risk- och sårbarhetsanalyserna är kommunövergripande och är gjorda i en arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar och kommunala bolag med kommunens beredskapshandläggare som samordnare. Händelser som bedöms allvarligt påverka förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet eller ge allvarliga konsekvenser har valts för fördjupade analyser. Hittills har följande scenariobaserade händelser analyserats: Omfattande avbrott i kommunens IT-miljö och växel (bilaga 1) Höga flöden/översvämning (bilaga 2) Långvarigt elavbrott vintertid (bilaga 3) Pandemi (bilaga 4) Avbrott i vattenförsörjningen (bilaga 5) Avbrott i bränsleförsörjningen (bilaga 6) Kemolycka (bilaga 7)
7 2.1 Avgränsningar Kramfors kommun har hittills koncentrerat sina analyser på den kommunala samhällsviktiga verksamheten. Ett flertal samhällsviktiga verksamheter är dock inte kommunala och kommunen har inte analyserat dessa annat än att de tagits med i prioritering för Styrel. Denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys innefattar en grovanalys av risker i kommunen som kan leda till extraordinära händelser samt en generell bedömning av kommunens övergripande krisledningsförmåga utifrån de genomförda, fördjupade analyserna. De fördjupade analyserna har avgränsats till att främst omfatta risker och sårbarheter för de kommunala verksamheterna. Analyser görs kommunövergripande för att få en översiktlig bild av risker och sårbarheter för de olika kommunala verksamheterna, vilket gör att de inte går in på detaljnivå. 2.2 Metod Analysarbetet har genomförts i en arbetsgrupp med representanter från samhällsviktiga verksamheter inom kommunen och kommunala bolag. Representanterna har dels analyserat vilka konsekvenser scenariobaserade händelser kan förväntas ge för den egna verksamheten och bedömt förmåga att hantera händelsen samt vilka förberedelser som finns för att underlätta hanteringen om händelsen skulle inträffa. Gruppen har samlats och diskuterat kommunövergripande frågor. Material har även hämtats från bland annat rapporter, sammanställningar och utvärdering från liknande händelser, information på olika aktörers hemsidor etc. Arbetsgruppen för risk- och sårbarhetsanalyser har gått igenom samhällsviktig verksamhet och prioriterat denna, både mellan olika verksamheter och inom respektive verksamhetstyp. Resultaten har sammanställts av krishanteringshandläggaren vid Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen och kommunens beredskapshandläggare. Analyserna har granskats av gruppen och slutligen fastställts. Som analysverktyg har IBERO använts, ett datorbaserat analysverktyg med ett antal färdiga frågor som har följts. Kompletteringar har gjorts med ytterligare frågor som ansetts relevanta för det valda scenariot. Analysen behandlar krisledningsförmåga, operativ förmåga samt förmåga att motstå störningar. 3 Samhällsviktig verksamhet Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller viktiga samhällstjänster och produkter och om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors liv och hälsa och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Exempel på samhällsviktiga verksamheter är sjukvård, räddningstjänst, elförsörjning, vattenförsörjning och transportsystemen. De samhällsviktiga verksamheterna består i stor utsträckning av olika flöden och processer som på olika sätt utnyttjar infrastrukturer, exempelvis el, tele och vägar. Avbrott i en verksamhet påverkar dessutom andra samhällsviktiga verksamheter. De allra flesta samhällsviktiga verksamheter är idag beroende av exempelvis el- och telekommunikationer.
8 I den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet, Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld, definieras samhällsviktig verksamhet som: En samhällsfunktion av sådan betydelse att ett bortfall eller en svår störning i funktionen skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Nedan presenteras en lista över samhällsviktiga verksamheter identifierade på kommunal nivå ur beredskapssynpunkt. Kommunala prioriterade verksamheter: VA-verksamhet (vattenförsörjning och avlopp) Vård/omsorg (kommunal sjukvård, äldre- och handikappomsorg) samt matförsörjning inom äldreboenden och hemtjänst Barnomsorg Skola/utbildning (främst grundskola) Värmeförsörjning (fjärrvärme, idag finns reservlösning) Räddningstjänst Elförsörjning (kommunalt elnät) Vägverksamhet (kommunalt vägnät i Kramfors tätort) Informationsverksamhet Kommunledning, krisledning och POSOM-verksamhet Renhållning (tål avbrott någon vecka) Smittskydd (vid vissa typer av händelser) Internpost (vid hantering av kriser) IT och kommunikation (radio och tele) behövs för att de flesta verksamheter ska kunna bedrivas under så normala former som möjligt. Kramfors kommun har identifierat följande samhällsviktiga verksamheter som ej är kommunala men finns inom kommunens geografiska område: Energiförsörjning Produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel. Inom kommunen finns Neova fjärrvärme. Information och kommunikation Teletjänster, Internet, radio- och TV-utsändningar, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar samt radio och TV. Finansiella tjänster Betalningsförmedling, tillgång till kontanter, privata försäkringstjänster och värdepappershandel. I centrala Kramfors finns Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Handelsbanken finns även i Ullånger och Nordingrå. Socialförsäkringar Utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen samt det allmänna pensionssystemet.
9 Hälso- och sjukvård samt omsorg Primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, samt omsorg om barn, funktionshindrade och äldre. Landstinget har vårdcentraler i Kramfors, Nyland och Ullånger. Förutom de kommunala boendena för äldre och personer med behov av funktionsstöd finns ett flertal behandlingshem i privat regi. Skydd och säkerhet Räddningstjänst och polis. Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen har sin brandstation med huvudkontor beläget i kommunen. Det finns polisstation med bemanning i Kramfors. Transporter Väg-, järnväg-, sjö- och flygtransport samt förvaltning av transportinfrastruktur. Genom Kramfors kommun går europaväg 4 och riksväg 90 som är de mest trafikerade vägarna. Järnväg ska vid årsskiftet börja fungera på Ådalsbanan med ett flertal person- och godstransporter. Kramfors-Sollefteå flygplats är belägen inom kommunen och har dagliga avgångar till Stockholm och Gällivare. Livsmedel Jordbruk samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. Inom kommunen finns ett flertal jordbruk av varierande storlek. Handel och industri Detaljhandel, IT-drift och IT-service, bygg- och entreprenadverksamhet, bevaknings- och säkerhetsverksamhet samt tillverkningsindustri. De största industrierna i kommunen är Mondi Packaging Dynäs som tillverkar 250 000 ton kraftpapper/år, Elpress AB som tillverkar och marknadsför kompletta kontaktpressningssystem för elektriska ledarförbindningar, Gerdins Components Mjällom AB som tillverkar högkvalitativa produkter inom affärsområdena stansteknik (där stansverktyg och hålpipor ingår), komponenter och kablage. Offentlig förvaltning ledningsfunktioner stödfunktioner tjänsteproduktion Regional ledning och lokal ledning, tillsyns- och tillståndsverksamhet, expertoch analysverksamhet, indikerings- och laboratorieverksamhet, uppbörd och tillhandahållande av befolkningsdata, meteorologiska tjänster, utbildningstjänster samt begravningsverksamhet. I samband med Styrel-projektet har ovanstående verksamheter identifierats och registrerats. Kommunen har dock inte analyserat dessa verksamheters förmåga att motstå och hantera risker. Samhällsviktiga verksamheter är identifierade ur krisberedskapssynpunkt och uppfyller det ena eller båda av följande villkor:
10 o Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarade händelse i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. o Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt 4 Identifierade och värderade risker och sårbarheter 4.1 Metod för val av risker För att välja de risker som bör prioriteras har en grovanalys gjorts av händelser som kan leda till en extraordinär händelse i kommunen, vilket innebär en mycket grov uppskattning av vad som kan inträffa, vilka konsekvenserna kan bli samt en sannolikhetsbedömning för att händelsen kan inträffa. Genom att diskutera olika risker har arbetsgruppen enats om ett antal händelser som initialt kommer att analyseras djupare. De händelser eller skeenden som valts, bedöms allvarligt påverka förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet eller bedöms ge allvarliga eller katastrofala konsekvenser i form av skador eller förlust av egendom, miljö, befolkning eller allvarliga ekonomiska förluster. De händelser som valts berör de flesta kommunala verksamheterna. Sedan 2008 har fem fördjupade analyser gjorts; IT-system och telekommunikation, höga flöden/översvämning, långvarigt elavbrott vintertid, pandemi och avbrott i vattenförsörjningen. Dessa scenarion har valts utifrån hur stor sannolikhet de har respektive hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Ett scenario med omfattande IT-avbrott i kommunens växel och IT-miljö under minst en vecka har valts eftersom IT påverkar den allmänna servicen inom kommunen och är en förutsättning för att många verksamheter ska fungera. Höga flöden/översvämning har valts på grund av den relativt höga sannolikheten och att det kan ge allvarliga konsekvenser för samhället. Kommunen har tidigare drabbats av översvämningar och höga flöden och Klimat- och sårbarhetsutredningen" från oktober 2007 (SOU 2007:60) tyder på ökade regnmängder i Sverige, framförallt i norr och väster. Skyfallen förväntas bli intensivare. Därmed ökar risken för höga flöden i kommunen. Omfattande el-avbrott vid sträng kyla har ganska hög sannolikhet och konsekvenserna skulle bli omfattande, främst för vård och omsorg. Eftersom kommunen har mycket begränsad tillgång till reservkraft skulle möjligheten att upprätthålla verksamheten starkt begränsas. Analysen av pandemi visar att konsekvenserna skulle bli måttliga eftersom detta huvudsakligen handlar om personalplanering och av detta finns stor vana från t ex semesterperioder.
Ett betydande avbrott i vattenförsörjningen skulle medföra stora problem för äldre- och handikappomsorgen samt för kostavdelningen. Bedömningen är dock att det inte bedöms bli så långvarigt innan reservplaner kan aktiveras. Sida 11
12 4.2 Riskanalys MATRIS FÖR RISKER SOM KAN LEDA TILL EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 Mycket hög sannolikhet 4.2.1.5 4.2.3.3 2 Hög sannolikhet 4.2.4.2 4.2.5.1 4.2.1.1 4.2.1.2 4.2.2.2 4.2.3.4 4.2.2.1 3 Medelhög sannolikhet 4 Låg sannolikhet 4.2.3.5 4.2.1.6 4.2.3.2 4.2.3.6 4.2.1.3 4.2.3.1 4.2.4.1 5 Mycket låg sannolikhet 4.2.3.7 4.2.1.4 4.2.3.8 1 Mycket 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket 5 Katastrofala begränsade allvarliga 3 A l l v Sannolikhet Återkomsttid a 1 Mycket låg 1 per 100-1000 r år 2 Låg 1 per 50-100 lår i 3 Medelhög 1 per 10-50 år g 4 Hög 1 per1-10 år a 5 Mycket hög 1 per år eller oftare Sannolikhet: Konsekvenser: 1 Mycket Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar a i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsfunktion. begränsade 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. 4 M k e t a l l v a r l i g
13 4.2.1 Naturolyckor Naturolyckor kan, beroende på omfattning, drabba samtlig infrastruktur, medföra avbrott i VA-verksamhet och orsaka personalbrist på grund av svårigheter att ta sig till arbetet om vägar och kommunikationer drabbats. Informationsbehovet kan bli omfattande. 4.2.1.1 Storm/snöoväder Allvarliga konsekvenser hög sannolikhet. Matrisen avser att händelsen leder till svår störning i viktig samhällsfunktion eller i kommunikationerna. Beroende på klimatförändringarna kan olika former av extremväder bli alltmer vanligt förekommande även i vårt område. Vi har under de senaste åren sett alltfler exempel på detta. En kraftig storm kan uppkomma snabbt och på kort tid rasera stora områden skog och orsaka skador på elnät och byggnader. Extremt väder och naturolyckor i olika former får ofta stora konsekvenser och kan även innebära risker för människor. I naturen skiftar vädret normalt. Men ibland slår väderförhållandena över till sådana styrkor att vi talar om extremt väder eller naturolyckor. Till naturolyckor i Sverige räknas översvämning, ras och skred, stormar, orkaner, snöoväder och häftig åska. Stora mängder snö kombinerat med kraftig blåst ställer till stora problem, något som drabbar Sverige så gott som varje vinter. Ett exempel är när det under mindre än två dygn föll 150 cm snö i Gävleområdet (december 1998). Orten mer eller mindre lamslogs, skolor och företag fick stänga, kollektivtrafiken brakade samman och många blev insnöade i sina hem. Det senaste svåra snöovädret i vårt län inträffade i januari 1998. Ångermanlandskusten fick då stora mängder snö med stora problem som följd, bl a var som mest 60 000 abonnenter utan el varav vissa upp till en vecka. Antalet stormar har också ökat. Skärtorsdagen 2007 drog en storm med vindar på 28-30 m/s in över vårt län. Då hade som mest ca 10 000 hushåll strömavbrott och många var utan telefoni. Det kan bli el-/teleavbrott på grund av nedfallande träd i ledningsgator eller avbrutna ledningsstolpar, svårframkomliga vägar vilket försvårar samhällsservice och återställningsarbetet, problem för allmänna kommunikationer, skogsskador och skador på byggnader. Men ovädren får effekter även sedan de har dragit förbi. Då kan vattennivåer i sjöar stiga, floder svämma över sina bräddar och marken kan komma i rörelse så att annars säker mark rasar under vägar, järnvägar och bostadsområden. Sannolikheten för att vi ska drabbas av rejäla snöoväder (>50 cm snö inom 1 2 dygn) eller storm/orkan är hög och det skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser. 4.2.1.2 Översvämning/Höga flöden Allvarliga konsekvenser - hög sannolikhet. Matris avser cirka 300 mm regn på 2 3 veckor i redan mättad mark under månadsskiftet juli-augusti.
14 Konsekvenserna för människoliv och hälsa bedöms begränsade men däremot kan hjälpbehoven vara stora. Många kan behöva hjälp med länspumpningar, byar kan bli isolerade på grund av förstörda vägar eller broar, eventuellt kan några även behöva evakueras. De samhällsekonomiska konsekvenserna bedöms bli allvarliga. Kommunal vård och omsorg kan drabbas av allvarliga konsekvenser då personalen kan få problem att ta sig fram till arbetet eller till vårdtagare. Om scenariot inträffat under icke sommarlov hade även barnomsorg och skola drabbats. Elförsörjningen kan påverkas av höga flöden men generellt sett bedöms inte några stora risker. Däremot är risken för störning i vattenförsörjning relativt hög eftersom det kan leda till ledningsbrott eller förorenade vattentäkter. Sannolikheten att fjärrvärmeförsörjningen och elektroniska kommunikationer ska störas be-döms som liten. Likaså kan transportsystem drabbas av allvarliga konsekvenser och risken för smittspridning bedöms relativt hög. Det finns även en viss sannolikhet för spridning av giftiga kemiska ämnen eftersom förutsättningarna för grundvattentäkter är sämre. Sannolikheten har bedömts som hög i relation till övriga risker i riskmatrisen. Kramfors kommun har redan tidigare drabbats av höga flöden (år 2000) och med hänsyn till erfarenheter från de senaste åren så är det ganska troligt att vi kommer att drabbas igen. Likaså kommer klimatförändringarna att påverka, nederbörden i Västernorrland väntas öka med 40 65 % till år 2100. 4.2.1.3 Skred Mycket allvarliga konsekvenser medelhög sannolikhet. Matris avser område som förstör viktig infrastruktur och kommunikationer. Ångermanälven är en havsfjärd ända upp till Nyland i Kramfors kommun. Detta innebär en ökad risk för ras och skred. I kommunen finns också en risk för moränskred och slamström-mar. Risk för ras och skred ökar med ny bebyggelse där man använder fyllnadsmassor och jordhögar samt att tidigare mothållande krafter försvinner. Vattennivån kan förändras och även grundvattentrycket. Erosion längs stränder och vattendrag orsakas av flödesförhållanden, påverkan av is, frysning/ upptining/uttorkning samt förändring i användning av omgivande mark (slänter). Konsekvenserna av skred kan bli allvarliga då det kan drabba både personer, kommunikationer, transporter och samhällsviktig verksamhet. Kommunens bedömning är dock att sannolikheten får bedömas som medelhög. 4.2.1.4 Jordbävning/jordskalv Allvarliga konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matris motsvarar ett skalv motsvarande fem på Richterskalan. Sverige är en del av den euroasiatiska plattan som sträcker sig ända bort till Japan, Indonesien, Turkiet och Spanien. Plattans östra sida har betydligt mer aktivitet. Där inträffar oftare jordbävningar med betydligt värre konsekvenser
15 än hos oss. Detsamma gäller för Island i väst där vår kontinentalplatta och den nordamerikanska plattan möts. När seismologerna talar om plattor syftar de på att jordskorpan är uppdelad i olika segment. Plattornas rörelser drivs av värme från jordens inre. Vi bor i ett område som forskarna kallar "ett av de absolut lugnaste ställena på jorden". Sannolikheten för en jordbävning motsvarande fem på Richterskalan måste betraktas som mycket låg i Sverige. Sedan 1983 har det inträffat 13 större skalv i Sverige varav det allvarligaste inträffade vid Östersjön på magnitud 5,3 med epicentrum i Kaliningrad i Ryssland. Detta skalv kändes ordentligt i sydligaste Sverige men gav inga allvarliga konsekvenser. 1983 inträffade ett skalv med magnitud mellan 4 och 4,5 i Solberg i Ångermanland och 2005 var det ett skalv på magnitud 3,1 mellan Härnösand och Sundsvall som också kändes av men inte hade några följdverkningar. Om ett jordskalv på magnitud 5 inträffade så skulle det naturligtvis ge omfattande skador beroende på var epicentrum låg. Infrastrukturen torde troligen drabbas av allvarliga konsekvenser liksom även bebyggelse. Men sannolikheten för ett så allvarligt skalv måste betraktas som mycket låg. 4.2.1.5 Stor skogsbrand Begränsade konsekvenser mycket hög sannolikhet. Matrisen avser en stor skogsbrand som är så omfattande att den kräver insatser av en stor personalstyrka (cirka 20 personer) som arbetar i 3-skift under en period av minst tre dygn i följd. Sannolikheten för att en större skogsbrand inträffar är tämligen hög. Inom kommunen finns stora, skogsklädda områden ända in på den täta bebyggelsen. Efter långa varma och torra perioder kan risken för skogsbrand öka främst under våren och sommaren och det är inte helt ovanligt att skogsbränder uppkommer på grund av naturliga omständigheter t ex blixtnedslag eller som en följd av olycka eller slarv med öppen eld. De flesta bränder är dock av mindre omfattning. Stora skogsbränder inträffar oftast när det är torka och vanligen pågår flera bränder samtidigt vilket kan medföra resursproblem för räddningstjänsten och svårigheter att få hjälp med resurser inom närområdet. De samlade resurserna inom Räddningstjänstförbundet Höga kusten Ådalen och samverkan mellan länets räddningstjänster gör att det förhållandevis snabbt går att mobilisera tillräckliga resurser för att bekämpa bränder, men vid en så stor brand som denna kommer länets resurser inom räddningstjänsterna sannolikt inte att räcka. Det kommer att be-hövas förstärkning med externa resurser såsom försvarsmakten, skogsägare m fl. Dessutom är risken ganska stor att övriga räddningstjänster i länet redan är hårt belastade eftersom det är sannolikt att bränder även pågår i fler kommuner. 4.2.1.6 Dammbrott Allvarliga konsekvenser låg sannolikhet. Ett dammbrott i en större damm/vattenmagasin kan orsakas av höga flöden, mycket bristfälligt underhåll/tekniskt fel, inre erosion, mänskligt fel eller sabotage. Konsekvenserna bedöms allvarliga och skulle kunna leda till stora
16 egendomsskador, el-/teleavbrott, skador på vägar, järnvägar och broar miljöskador och förorening av vattentäkter. Kommunens största damm är Grössjön och ett dammbrott där är inte troligt, men kan få katastrofala konsekvenser; hus, järnvägen, Mondi Packagings fabrik i Dynäs och vattenledningar kan i värsta fall spolas bort. I övrigt finns några mindre dammar och någon privatägd inom kommunens geografiska område. Dammbrott i Ångermanälven uppströms kommer också att ha katastrofala konsekvenser men det ligger utanför kommunens påverkansmöjligheter. 4.2.2 Olyckor Olyckor belastar i första hand räddningstjänst, ambulans och polisväsende. De kan medföra ett stort informationsbehov och samordningsbehov. Beroende på omfattning kan det behövas insatser av Posom och dylikt. 4.2.2.1 Spridning av farliga ämnen Mycket allvarliga konsekvenser hög sannolikhet. Matris avser händelse som inträffar nära större folksamling eller i tätort och att kemikalierna är mycket hälsofarliga. Kramfors kommun har idag järnväg som passerar rakt igenom den centrala stadskärnan med bostäder och affärer omedelbart angränsande. Förväntningarna på trafikflödet på Botniabanan är att cirka 60 tåg kan passera/dygn varav ett antal kan antas vara lastade med farligt gods/kemikalier. Inom kommunen passerar också E4 med tät trafik samt ett flertal mindre vägar som leder genom samhällen av varierande storlek. Farligt gods och kemikalier kan innebära mycket stora konsekvenser och i värsta fall även medföra dödsfall. Detta är ett samhällsproblem i stort och insatser har gjorts för att öka säkerheten. Transport av farligt gods regleras av följande lagstiftning. Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning (2006:311) om transport av farligt gods Föreskrifter för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransport av farligt gods I tillägg till lag om transport av farligt gods kan bland annat följande lagar påverka transporten eller hanteringen i anslutning till denna: Arbetsmiljölagen, Miljö-balken, Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer, Avfallsförordningen, Föreskrifter som har meddelats för ett vattenskyddsområde, Lokala trafikföreskrifter, Lag om brandfarliga och explosiva varor, Lag om skydd mot olyckor samt Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso). Det är dock mycket svårt att fullständigt förebygga denna typ av olyckor eftersom transporter måste ske. 4.2.2.2 Svår olycka med omfattande personskador eller dödsfall Allvarliga konsekvenser - hög sannolikhet. Matrisen avser en händelse som är mycket resurskrävande.
17 Det kan finnas många olika orsaker till svåra olyckor där personskadorna kan befaras bli omfattande. Exempel på detta är olyckor med allmänna transportmedel som flyg/buss/tåg/passagerarfartyg, olyckor som brand eller explosion i skolor, sjukhus eller dylikt. Olyckor av denna karaktär medför omfattande insatser som blir mycket resurskrävande. Det kan krävas både resurser för räddning, evakuering och omhändertagande samt ett mycket stort informationsbehov. Sannolikheten för att drabbade kan finnas inom egna organisationer är också mycket stor och kan inverka på förmågan att hantera krisen. Inom närområdet har under senare år inträffat bland annat bussolycka i Liden. Ett nyligen inträffat exempel i Sverige är tågolyckan i Kimstad, Östergötland, i september 2010. Estonia-olyckan 1994 brukar nämnas som en av de mest omfattande olyckorna i Sverige i modern tid. Sammantaget bör vi tyvärr anse att sannolikheten är mycket hög att kommunen kommer att drabbas av någon form av denna typ av händelse. 4.2.3 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Alla verksamheter i dagens samhälle är, i varierande omfattning, beroende av IT och el samt kommunikationer. Avbrott i den tekniska infrastrukturen kan, beroende på omfattning, få mycket allvarliga konsekvenser. 4.2.3.1 Svår störning i elförsörjningen Mycket allvarliga konsekvenser medelhög sannolikhet. Matrisen avser avbrott i stora delar av kommunen under sträng kyla, minst 3 dygn. Konsekvenserna har bedömts som allvarliga eftersom ett elavbrott bedöms beröra samtliga samhällsviktiga verksamheter. Speciellt svåra bedöms konsekvenserna bli om det inträffar vintertid under sträng kyla, eftersom värmeförsörjningen upphör för stora delar av samhället. Bostäder och andra lokaler kyls ut och det finns risk för sönderfrysning, med mycket höga kostnader som följd. Många kanske inte kan bo kvar i sina bostäder. Risken för bränder ökar då det kommer att eldas mer. Risk att vattenförsörjningen kan påverkas på vissa håll. Tele- och datakommunikationerna blir svåra att upprätthålla, svårigheter uppstår för matlagning. Gamla och sjuka är en speciellt utsatt grupp som kan fara illa. Dels är de känsliga mot kyla, men det kan även bli problem med exempelvis journalhantering som sköts via data och trygghetslarm som slutar fungera. Viktiga kommersiella servicefunktioner får svårigheter att fungera bank, affärer, restauranger, bensinstationer etc. Lantbruket kan få problem med djurhållning och industrier kan få stänga produktionen. Sannolikheten har bedömts som hög i relation till övriga risker i riskmatrisen. Det är dock mycket svårt att bedöma sannolikheten. Svåra avbrott i elförsörjningen har inträffat på flera håll i världen senaste tiden, exempelvis i samband med isstormen i Kanada 1998 och stormarna Gudrun och Per i Småland år 2005 och 2006. Elavbrott kan t ex inträffa på grund av svåra oväder, sabotage eller effektbrist.
18 4.2.3.2 Svår störning i vattenförsörjningen Allvarliga konsekvenser - låg sannolikhet. Matrisen avser att stor del av kommunen blir utan vatten i upp till tre dygn. Konsekvenserna har bedömts som allvarliga eftersom det finns risk finns att skolor, arbets-platser, kommunala korttidsboenden och dagverksamhet kan komma att stängas. Likaså finns risk att livsmedelsbutiker, restauranger med mera tvingas stänga. De svåraste problemen blir att det inte går att spola toaletter samt svårigheter att hålla god hygien. Problem kan även uppstå med matlagning. Dricksvatten kan levereras i containrar där vatten kan hämtas, men det saknas resurser för att det ska räcka för hygien och toaletter. Det kan bli svårigheter att använda ordinarie lokaler om det inte går att ordna tillfälliga toaletter i anslutning till arbetsplatserna. Sjuk-vården och vårdhem kan få problem med hygien och tvätt. Konsekvenser för människoliv och hälsa bedöms måttliga. Risk att främst äldre, sjuka och små barn kan torka ut om de inte får tillräckligt med vätska. Det finns en ökad risk för smittspridning till följd av bristande hygien. Sannolikheten att ett avbrott i vattenförsörjningen ska uppstå i tre dagar eller mer bedöms relativt låg. Erfarenheter har dock visat på att det inträffat avbrott i vattenförsörjningen på flera håll i Sverige de senaste åren, bland annat i Hammarö utanför Karlstad våren 2010 och i Örnsköldsvik 2008 på grund av att vattenledningar brustit. Avbrotten har dock inte varit så långvariga. Det har också inträffat ett antal incidenter med farligt godstransporter i vatten-skyddsområden i Sverige de senaste åren. Lyckligtvis har de inte lett till någon förorening av dricksvattnet. 4.2.3.3 Svår störning i samhällsviktiga IT-system eller telekommunikationer Mycket allvarliga konsekvenser - mycket hög sannolikhet. Matrisen avser avbrott i de kommunala IT-systemen under minst en till två veckor. Om det är ett mer avgränsat avbrott blir konsekvenserna allvarliga. IT är ett område som i högsta grad påverkar den allmänna servicen inom kommunen och är en viktig förutsättning för att många av verksamheterna ska fungera. IT-säkerhet är därför av mycket stor vikt. Händelsen bedöms inte initialt medföra direkt hot för människors eller djurs liv eller hälsa, miljö eller egendom. Vård- och omsorg drabbas av störst konsekvenser eftersom verksamheten är beroende av IT-stöd 24h/dygn. På längre sikt finns risk för vårdtagarnas hälsa om de inte får den hjälp de behöver. Hemtjänstens planerings- och dokumentationssystem fungerar ej och reservrutinerna är bristfälliga. Det kan bli problem att driva många av de kommunala verksamheterna utan IT-stöd och beslutsunderlag blir bristande och krisledningsförmågan sänks. Om störningen inträffar i samband med en extraordinär händelse blir konsekvenserna än mer allvarliga eftersom det då är av stor vikt att nå ut med information och även att upprätthålla kommunikation med medborgarna. Idag är i stort sett all verksamhet inom kommunen och samhället i stort beroende av IT-stöd. Förutom de redan nämnda konsekvenserna kommer till
19 exempel inpasseringssystemen att sluta fungera, problem med utbetalningar, löner och fakturering, försvårad ärenderegistrering, ingen åtkomst till abonnentregister med mera. De ekonomiska konsekvenserna för kommunen som helhet kan bli mycket stora och förtroendet för den kommunala förvaltningen kan undergrävas. Stor uppmärksamhet i media kan för-väntas. Återställande av funktionalitet beräknas bli mycket kostnadskrävande och även tidsaspekten beräknas bli omfattande. 4.2.3.4 Svår störning i fjärrvärmeförsörjningen Allvarliga konsekvenser hög sannolikhet Matrisen avser ett omfattande avbrott under sträng kyla, minst 3 dagar. Konsekvenserna har bedömts som allvarliga eftersom ett avbrott i värmeförsörjningen vintertid kan beröra samtliga samhällsviktiga verksamheter. Bostäder och andra lokaler kyls snabbt ut, vilket kan leda till att verksamheter tvingas stänga och människor kan få svårt att stanna i sina hem. Viktiga kommersiella servicefunktioner får svårigheter att fungera bank, affärer, restauranger m m om anläggningar kyls ut och kan tvingas att stänga. Bostäder och anläggningar som fryser sönder kan få stora kostnader som följd. Speciellt utsatta är gamla och sjuka som är känsliga mot kyla och riskerar att hälsan påverkas. Risken för bränder ökar i samband med att fler eldar för att hålla värmen. Sannolikheten har bedömts som relativt hög för ett avbrott i fjärrvärmeförsörjningen, eftersom fjärrvärmen är beroende av el, men kan även uppstå av andra orsaker än elavbrott. När det gäller fjärrvärmekunder i centrala Kramfors så finns reservkraft för att driva fjärrvärmesystemet i händelse av elavbrott, men mottagaren behöver el för att cirkulationspumpen ska kunna värma huset. Möjlighet till viss självcirkulation bör dock kunna fungera utan el i bostaden. 4.2.3.5 Svår störning i TV-radiokommunikationerna Begränsade konsekvenser låg sannolikhet. Matrisen avser avbrott i en vecka. Bedömningen grundar sig på att det är en viktig informationskanal till allmänhet men idag är IT en betydligt mer central kanal för information. Vid extraordinär händelse kan det dock an-ses allvarligt eftersom det då är extra viktigt att snabbt nå ut med information till allmänhet Ett så omfattande avbrott i TV och radiokommunikationerna får till konsekvens att det blir svårt att snabbt informera allmänheten vid t ex allvarliga olyckor vid vilka TV och radio skulle varit ett förstahandsval för information. Det torde innebära att kommunens informationsfunktion blir hårt belastad med frågor från allmänheten men om IT- och telekommunikationerna fungerar blir konsekvenserna inte lika allvarliga som tidigare. Om samhället inte är under stress av andra extraordinära händelser blir konsekvensen mycket begränsad. Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället.
20 Små skador eller förluster av egendom, miljö eller befolkning. Små ekonomiska konsekvenser. 4.2.3.6 Störningar i transportsystemen Allvarliga konsekvenser och låg sannolikhet. Matrisen avser att händelsen omfattar en vecka och leder till svår störning i viktiga vägnät och i kommunikationerna med följdverkningar för leveranser m m. Genom Kramfors kommun går E4 från Härnösand och vidare mot Örnsköldsvik samt R90 från Härnösand och vidare upp mot Sollefteå och väg 332 (gamla E4) m fl. För järnvägen är nu Ådalsbanan färdigställd med anslutning till Botniabanan och trafiken har kommit igång, dock inte i full omfattning ännu. Sannolikheten för avbrott på några av våra större vägar bedöms som medelhög. Vissa problem har tidigare inträffat i samband med höga flöden. I kommunen beräknas det vara störst risk för ras och skred längs riksväg 90. Konsekvenserna av ett avbrott på någon större väg är beroende av var avbrottet sker och om det finns möjlighet till omdirigering av trafiken. Konsekvenserna för tågtrafiken kan bli stora eftersom några alternativa vägar ej är möjliga. Sannolikheten bedöms som medelhög. 4.2.3.7 Störning i bränsleförsörjningen Begränsade konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matris avser totalt avbrott i drivmedelsförsörjningen under en vecka. Den totala konsekvensbedömningen för de kommunala verksamheterna i helhet är begränsade. Motiveringen är att de flesta kommunala verksamheter kan klara av sitt verksamhetsansvar under en vecka utan större störningar, utom för hemtjänsten som bedömer att konsekvenserna blir allvarliga. I stort sett kan kommunens samhällsservice upprätthållas med vissa störningar och omprioriteringar under en vecka och händelsen bedöms kunna hanteras inom kommunens normala budget. För samhällets funktionalitet i stort bedöms konsekvenserna bli allvarliga. Motiveringen är att sjukvården drabbas hårt. Konsekvenserna för liv och hälsa bedöms allvarliga, vilket innebär betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter. Likaså påverkas livsmedelsförsörjningen och dagligvaruhandeln samt transporter hårt, vilket ger allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. Elförsörjning och elektroniska kommunikationer bedöms däremot inte påverkas i någon större utsträckning. Inga större skador för egendom eller miljö. Om händelsen inträffar i samband med annan extraordinär händelse kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter. Mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet kan leda till bestående misstro mot samhället och förändrat beteende. Mycket allvarliga skador på egendom och mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser.
21 4.2.3.8 Kärnteknisk olycka Katastrofala konsekvenser mycket låg sannolikhet. Matris avser att händelsen leder till svår störning i viktig samhällsfunktion och skapar svår oro i samhället. Radioaktiva ämnen används dagligen inom sjukvård, forskning och industri. Transporter sker också på våra vägar. Mängderna är dock begränsade och torde inte kunna förorsaka någon stor olycka. Ansvaret för hantering av sådana olyckor ligger normalt på räddningstjänsten. En extraordinär händelse liknande utsläppen från Tjernobyl i samband med ett fullständigt haveri med stor brand kan dock inte uteslutas. Om en olyckshändelse kräver särskilda åtgärder, som en kärnkraftsolycka inom eller utom landet, ligger ansvaret på Länsstyrelsen. Utsläpp av radioaktiva ämnen skulle kunna ske från kärnkraftverk i Sverige eller något annat näraliggande land. Informationsfunktionen torde komma att belastas hårt i ett initialskede. 4.2.4 Antagonistiska hot och social oro Konsekvenser av antagonistiska hot, terrorism och social oro är mycket svåra att förutsäga. Det kan innebära så vitt skilda verkningar beroende på händelse. Dock kan man förutsätta att oavsett vad som inträffat så finns ett omfattande informationsbehov. 4.2.4.1 Sabotage/terrorism Mycket allvarliga konsekvenser medelhög sannolikhet. Matris avser att händelsen leder till svår störning i viktig samhällsfunktion eller i kommunikationerna alternativt skapar svår oro i samhället. Konsekvenserna varierar beroende av händelse. Sabotage av samhällsviktig verksamhet kan medföra ytterst allvarliga konsekvenser för kommunen. Om viktiga resurser utsätts för sabotage kan det innebära samma händelser som exempelvis ett stort el-avbrott eller översvämning och så vidare beroende på vad sabotaget innebär. Sabotage kan också medföra social oro i samhället med efterföljande problembild i form av ökat behov av information och otrygghetskänslor hos medborgarna. Trots de allvarliga konsekvenserna bedömer kommunen sannolikheten som låg. Det finns en viss risk för sabotage men historiskt sett är den ganska låg och även om den kan antas öka så värderar kommunen andra risker som mer sannolika. 4.2.4.2 Social oro Begränsade konsekvenser hög sannolikhet. Matrisen avser ett misstroende som uppstått kring en specifik fråga inom kommunen vilket rubbat förtroendet för kommunen. Den sociala oron och upploppen som ägt rum i Sverige under senare år ger konsekvenser i samhället, både för den enskilde ungdomen inblandad i oroligheterna, för de ungdomar som misstänks för att vara delaktiga, för de boende och arbetande i ett drabbat område och för samhällsaktörer som har ett uppdrag att utföra.
22 Både kommunen, polisen och räddningstjänsten är överens om att ingen part klarar att hantera de sociala oroligheterna ensam. Men genom att samarbeta och ta tillvara varandras resurser blir man mycket starkare. Detta underlättar både det förebyggande och reaktiva arbetet. 4.2.5 Sjukdomar Smittspridning och sjukdomar kommer i och med den större rörligheten hos befolkningen troligtvis att öka. Beroende på typ av sjukdom så varierar konsekvenserna betydande. Om personalfrånvaron stiget under en begränsad period så bör det inte medföra några stora konsekvenser, om det däremot skulle bli långvarig frånvaro eller hög dödlighet så ökar problemen. 4.2.5.1 Allvarlig smittspridning 30 % smittade Begränsade konsekvenser - hög sannolikhet. Matrisen avser smittspridning där 30 % av befolkningen insjuknar ungefär samtidigt och är sjuka ca en vecka. Orsaken kan till exempel vara en epidemisk eller pandemisk smitta eller en epizootisk smitta. Erfarenheter från influensapandemin A(H1N1), som spreds 2009-2010, visar att det inte ledde till större sjukfrånvaro på kommunen än en vanlig säsongsinfluensa och fick inga märkbara konsekvenser för de kommunala verksamheterna. Större störningar i samhället i övrigt observerades inte heller. I samband med en fördjupad risk- och sårbarhetsanalys gjord 2009 bedömdes konsekvenserna begränsade för kommunen och samhället om 30 % av befolkningen insjuknar samtidigt under en kortare tid. Risk finns dock att det kan uppstå störningar i servicenivåer inom ett flertal samhällsviktiga funktioner, speciellt om nyckelpersoner insjuknar samtidigt. För kommunens del kan det bland annat leda till längre handläggningstider, svårighet att verkställa fattade beslut och vissa verksamheter kan komma att stängas. De största konsekvenserna för kommunen blir troligen inom de verksamheter som bedriver äldre- och handikappomsorg samt inom skolan. Skulle däremot smittspridningen leda till mer än 30 % sjukfrånvaro under en längre tid eller med betydligt högre dödlighet blir konsekvenserna givetvis allvarligare. Exempelvis finns risk att livsmedelsbutiker kan tvingas stänga på grund av brist på personal och varor. Värme och el kan bli en bristvara och transportsektorn kan få problem. Sannolikheten att en influensapandemi ska inträffa bedöms relativt hög om man ser till historisk erfarenhet samt på grund av ökad globalisering. 4.3 Kritiska beroenden Någon djupanalys av kritiska beroenden har inte gjorts. Kritiska beroenden borde kunna utredas centralt för samtliga kommuner i Sverige som därefter kunde anpassa detta grundmaterial till sin faktiska situation. Nedan är några exempel på identifierade kritiska beroenden. Samtliga verksamheter Samtliga verksamheter är beroende av fungerande el och värme samt elektroniska kommunikationer som IT och telefoni. Verksamheterna är beroende av fungerande vatten och avlopp. Alla verksamheter är också beroende av att det finns tillgång till tillräcklig personal, (både att större delen av personalen är frisk och att personal kan ta sig till och från jobbet).
23 Elförsörjning Beroende av transporter för akut felavhjälpning och av reservdelsleveranser. Vatten & avlopp VA-verksamheten är beroende av att drivmedelsförsörjningen fungerar för skötsel av vatten- och avloppsreningsverk och ledningsnät. Fjärrvärme Beroende av transporter av eldningsmaterial till kraftvärmeverken. Elektroniska kommunikationer Beroende av el och vid behov av reservdelar. De elektroniska kommunikationerna är också beroende av varandra. Transportsystem Beroende av drivmedel. Väghållning Kommunens väghållning (via tekniska avdelningen och deras entreprenörer) är mest beroende av att drivmedelsförsörjningen fungerar för plogning och sandning av vägar. Äldreomsorg, handikappomsorg samt individ och familjeomsorg (Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala serviceförvaltningen, BAS) BAS-förvaltningen är beroende av livsmedel/kostavdelningen och läkemedel. Man är också beroende av att drivmedelsförsörjningen fungerar inom hemtjänst, socialpsykiatrin och vissa boenden (de som använder pelletseldning). Skola och förskola (Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen, BKU) BKU är beroende av kostavdelningen och skolskjutsar för att bedriva verksamhet. Tekniska avdelningen Beroende av privata entreprenörer för plogning och sandning samt renhållning. Beroende av drivmedel och leveranser av t ex kemikalier till vattenverk. Dessutom är verken beroende av kemikalieleveranser för reningsprocesserna. Miljö- och byggförvaltningen Beroende av drivmedelsförsörjning för tillsynsverksamheten. Kostavdelningen Beroende av leveranser av livsmedel från grossister. Beroende av drivmedel för transport av kost till vissa skolor och boenden. Krambo Bostads AB Krambo är beroende av är olika entreprenörer inom förvaltningssektorn, främst VVS, el och vitvaror(kök), även leverans av material kan vara ett beroende. Drivmedel behövs för städ och förvaltningspersonal (bovärdar). Räddningstjänsten Beroende av drivmedel till främst utryckningsfordon. Landstinget Landstinget är beroende av läkemedel, textiler och förbrukningsmaterial samt kost. Ambulanserna är beroende av drivmedel. 4.4 Sårbarheter Nedan listas ett antal av de generella sårbarheter som hittills har identifierats.