Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.



Relevanta dokument
Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Lokal studieplan matematik åk 1-3

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Södervångskolans mål i matematik

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

ARBETSPLAN MATEMATIK

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5


Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Broskolans röda tråd i Matematik

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Innehåll och förslag till användning

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Ålder. KUB A x h=64 cm x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0, % 40 mm Kvadrat 4 cm (3,11)

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Pedagogisk planering i matematik

Lokal pedagogisk planering

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Matematik Uppnående mål för år 6

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Kursplan för Matematik

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Extramaterial till Start Matematik

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.

Sammanfattningar Matematikboken X

Minska och öka ARBETSBLAD

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Catherine Bergman Maria Österlund

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Matematik F-3. Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet. Anneli Weiland

MATEMATIK I FAMILJEN

Matematik. Namn: Datum:

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Transkript:

MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna kombinera siffra och tal, 0-10 Du kan kombinera de skrivna talen med rätt antal föremål. Kunna jämförelse- och storleksorden: - stor, större, störst, lika stor - liten, mindre, minst, lika liten - lång, längre, längst, lika lång - tung, tyngre, tyngst, lika tung - kort, kortare, kortast, lika kort - lätt, lättare, lättast, lika lätt - låg, lägre, lägst, lika låg/lågt - hög, högre, högst, lika hög/högt Du kan visa att du förstår ordens förhållande till varandra, t.ex. med hjälp av olika saker eller genom att rita. Kunna talbildsuppfattning, 0-20 Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta och rita rätt antal föremål till ett givet tal. Kunna begreppen: hälften, dubbelt Du förstår och kan förklara vad begreppen innebär. Kunna kombinera siffror och tal, 0-20 Du förstår hur siffrorna kan sättas ihop till tal och kan kombinera talen med rätt antal. Kunna begreppen: fler än, färre än, få, färre, flest, lika många Du kan förklara eller med hjälp av föremål visa att du förstår de olika begreppen. Kunna begreppen höger/vänster Kunna begreppen: i går, i morgon i förrgår, i övermorgon Du kan förklara vad de olika begreppen i betyder. Kunna veckodagarnas namn Du kan veckodagarnas namn i rätt ordningsföljd. Du vet vilken veckodag som kommer före och efter en given veckodag.

Kunna dygnets indelning: morgon, förmiddag, middag, eftermiddag, kväll, natt Kunna använda matematiska tecken Räknesätt Kunna räkna till 10, fram- och baklänges Du kan förklara vad de olika tecknen betyder, t.ex. +, - och =. Du kan utan hjälp ramsräkna både framoch baklänges. Kunna räkna till 20 fram- och baklänges Du kan utan hjälp ramsräkna fram och baklänges. Kunna additionstabellerna upp till 10 Kunna subtraktionstabellerna upp till 10 Du kan med huvudräkning lösa additionsoch subtraktionsuppgifter upp till 10 både muntligt och skriftligt, med begränsad tid på dig. Ramsräkna till 100 Form och enheter Kunna frihandsrita (plana) och namnge: cirkel, rektangel och kvadrat Du kan ramsräkna från 0 till 100. Kunna se, lägga och kopiera mönster Du kan göra färdigt ett påbörjat mönster samt göra egna mönster. Kunna forma och skriva siffrorna 0-9 Tillämpning Kunna spela spel med tärning Du kan hantera och förstå både sifferoch pricktärning. Kunna muntliga räkneuppgifter inom talområdet 0-10 (addition och subtraktion) Kunna rita och skriva enkla räkneuppgifter inom talområdet 0-10 (addition och subtraktion) Du kan rita/konstruera och berätta räkneuppgifter som innehåller addition och/eller subtraktion.

MATEMATIK ÅR 2 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna taluppfattning upp till 100 EXEMPEL Du kan namnge talen upp till 100 och du förstår hur de förhåller sig till varandra. (Ex. 89 är mindre än 98) Kunna räkna jämna och udda tal upp till 20 Du kan jämna och udda tal både muntligt och skriftligt. Kunna ordningstalen upp till 10 Du kan ordningstalen i rätt följd och vad som kommer före och efter ett tal. Första, andra, tredje..1:a, 2:a, 3:e.. Kunna månadernas namn Räknesätt Kunna förstå siffrornas position upp till 100 Du kan månadernas namn i rätt ordningsföljd. Du vet vilken månad som kommer efter en given månad. Du kan skriva talen 0-100. Kunna positionssystemet; ental, tiotal Du kan värdet på siffrorna i tal upp till 100. Kunna additionstabellerna upp till 20 Kunna subtraktionstabellerna upp till 20 Du kan med huvudräkning lösa additionsoch subtraktionsuppgifter upp till 20 både muntligt och skriftligt, med begränsad tid på dig. Kunna förklara sambandet mellan addition och subtraktion Du kan förklara sambandet med hjälp av t.ex. med konkret material eller bilder. Kunna räkna till 200 Du kan ramsräkna från 0 till 200 och du kan skriva talen 0-200. Kunna tallinjen; talens grannar upp till 200 Du vet vad som kommer före och efter ett givet tal. Kunna additionsräkning upp till 100 utan tiotalsövergång Du kan lösa additionsuppgifter skriftligt med valfri metod.

Kunna åskådliggöra uppbyggnaden av multiplikationstabellerna 1, 2, 5 och 10 Form och enheter Kunna begreppen: timme, minut, sekund Kunna att; 1 vecka = 7 dagar Du kan förklara multiplikationstabellen utifrån en bild/konkret material, t.ex. xx xx xx xx xx xx Du kan förklara vad begreppen innebär. Kunna klockan analogt; kan hel- och halvtimme Du kan läsa av och ställa in klockan vad gäller hel- och halvtimme. Kunna koppla enkelt bråktänkande till aktuell enhet (klockan) Du förstår att bråktalet ½ betyder en halv. Kunna begreppen; 1 år = 12 månader Kunna klockan analogt; kvart Kunna tidsberäkna dygn, hela timmar Du kan göra tidsberäkningar framåt och bakåt i tiden, i dygn och hela timmar. Kunna koppla enkelt bråktänkande till aktuell enhet Du förstår att bråktalet ¼ betyder en kvart. Kunna mäta och uppskatta m., cm. Tillämpning Kunna rita och skriva enkla räkneuppgifter inom talområdet 11-20 (addition och subtraktion) Du kan rita/konstruera eller skriva räkneuppgifter som innehåller addition och subtraktion inom talområdet 11-20. Kunna lösa andras räkneuppgifter (addition och subtraktion) Du kan, inom talområdet upp till 100 och utan tiotalsövergång, rita och skriva räkneuppgifter.

Kunna avläsa ett enkelt stapeldiagram Du kan avläsa resultat ur ett stapeldiagram, t.ex. hur många som har kanin i klassen. Klassundersökning 6 5 4 Antal 3 2 1 0 Kanin Katt Hund Fågel Hamster Övrigt Inget

MATEMATIK ÅR 3 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna ordningstalen upp till 20 EXEMPEL Du kan ordningstalen i rätt följd och vad som kommer före och efter ett tal. Du vet att det heter elfte, tolfte, trettonde.. (11:e, 12:e, 13:e.) Kunna begreppen sammanlagt och skillnad Du vet vilket räknesätt du ska använda i en räkneuppgift, t.ex. hur många års skillnad är det mellan Tryggve 7 år och Lena 13 år? hur många år är de sammanlagt? Kunna taluppfattning upp till 1000 Räknesätt Kunna additions- och subtraktionsräkning upp till 100 med tiotalsövergång Du kan namnge talen upp till 1000 och du förstår hur de förhåller sig till varandra. (Ex. 789 är mindre än 987) Du löser additions- och subtraktionsuppgifter upp till 100 med tiotalsövergång, genom valfri metod, ej miniräknare. (Ex: huvudräkning, mellanled, algoritmer) Kunna multiplikationstabell 1, 2, 5, 10 Du kan förstå och lösa slumpvalda uppgifter från tabellerna 1, 2, 5, och 10. Kunna enkel division Du kan dela t.ex. 20 karameller mellan 4 personer med hjälp av konkret material eller bilder. Kunna förklara sambandet mellan multiplikation och division Kunna förklara sambandet mellan multiplikation och division med hjälp av konkret material eller bilder. Kunna med huvudräkning lösa alla uppgifter med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom talområdet 0-20 Kunna med huvudräkning lösa enkla uppgifter med de fyra räknesätten inom ett utvidgat talområde T.ex. 10x10, 500+500, 2 miljoner 1 miljon.

Kunna räkna till 1000* Kunna positionssystemet; hundratal och tusental* Du kan värdet på siffrorna i tal upp till 1000. Kunna additions- och subtraktionsräkning upp till 200 med tiotalsövergång* Du löser additions- och subtraktionsuppgifter upp till 200 med tiotalsövergång genom valfri metod, ej miniräknare. (Ex. huvudräkning, mellanled, algoritmer). Kunna huvudräkningsstrategier vid addition och subtraktion Form och enheter Kunna klockan analogt Du känner till och kan använda några olika sätt att lösa uppgifter i huvudet. Du kan ange tiden analogt, t.ex. fem i halv elva. Kunna mäta, uppskatta och väga kilo och liter Du kan mäta/väga, uppskatta och räkna med hela kilogram och litrar. Kunna beskriva och utveckla mönster i enkla talföljder Du kan förklara med egna ord hur talföljden är sammansatt. Du kan också konstruera egna talföljder. Kunna koppla enkelt bråktänkande till aktuell enhet Kunna namnge vanliga två- och tredimensionella figurer Exempel på tvådimensionella; kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. Tredimensionella; rätblock, kub, klot och cylinder. Kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer Du kan rita en enkel karta över skolgården. Kunna bygga enkla tredimensionella figurer utifrån enkla instruktioner Du kan bygga enkla figurer av t.ex. klossar, lera eller papper. Kunna mäta, räkna och uppskatta dm, dl* Du kan mäta, uppskatta och räkna med decimeter och deciliter. Kunna jämföra enkla bråktal* Du kan dela upp en helhet en tårta i fyra lika stora delar och dela upp en annan lika stor tårta i tre lika stora delar och

Tillämpning Kunna skriva egna och lösa andras räkneuppgifter (addition, subtraktion och multiplikation) Kunna konstruera enkla geometriska mönster Kunna göra ett enkelt stapeldiagram Kunna avläsa och rita enkla tabeller Kunna avläsa en inom- och utomhustermometer Kunna välja och pröva lämpliga lösningsmetoder för att lösa ett räkneproblem Kunna uppskatta och reflektera över lösningar och dess rimlighet sedan beskriva och jämföra delarnas storlek i förhållande till varandra. Du kan skriva och teckna (skriva med siffror och tecken) räkneuppgifter utifrån givna tal eller uppgifter. Du kan se och fortsätta ett mönster, t.ex.. Utifrån en undersökning sammanställer du ett enkelt stapeldiagram. Resultattabell från eget insamlat material, t.ex. 5 röda, 10 silvriga och 3 gröna bilar. Du kan avläsa temperaturen, plus- och minusgrader, inom- och utomhus, på en analog termometer. Du kan utifrån räkneproblemets innehåll välja rätt räknesätt. Du kan se på svaret om det är rimligt, t.ex. att 15 + 7 blir 22 och inte 173. * Dessa moment måste inhämtas innan NP årskurs 3.