Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen



Relevanta dokument
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Sveriges miljömål.

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Medborgardialog med unga

MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Vad betyder hållbar utveckling?

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Workshop om kursplaner åk 7 9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Sveriges miljömål.

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Koppling till kursplaner

Vad betyder hållbar utveckling?

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Upptäck Jordens resurser

för samtalen och diskussionerna framåt

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

Ekologi Så fungerar naturen

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Samhällskunskap/Identitet

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Vad gör Länsstyrelsen?

Förslag den 25 september Biologi

Transkript:

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna miljö och om hur olika intressen och verksamheter kan vara både livsviktiga och förödande för fjällens ekosystem och ekosystemtjänster. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för årskurs 7 9 och kan kopplas till det centrala innehållet i biologi, geografi, samhällskunskap och svenska. Den kan med fördel användas som en ämnesövergripande uppgift. Rollspelet går ut på att Vilhelmina kommun har bjudit in flera aktörer för att diskutera framtiden för ett naturområde i nära anslutning till Marsfjällets naturreservat. Aktörer i rollspelet 1. Vilhelmina kommun 2. Ett gruvbolag som vill bryta zink 3. Ett företag som vill anlägga vindkraftverk 4. Representanter för de renskötande samerna 5. Ett företag som vill anlägga en turistanläggning 6. Representanter från en lokal miljöorganisation Klassen delas in i sex grupper och varje grupp tilldelas en roll. Genomför gärna rollspelet i halvklass för att öka delaktigheten. De elever som representerar kommunen har som uppgift att sätta sig in i de olika verksamheterna (gruvdrift, vindkraft, rennäring, turism) för att sedan förbereda relevanta frågor till alla aktörer. De andra gruppernas uppgift är att lyfta fram argument för sina egna intressen i naturområdet. Dessa grupper får även inleda rollspelet med en kort presentation (ca 3 min) innan frågestunden börjar. Efter frågestunden släpps ordet fritt och då gäller för eleverna att övertyga kommunen att satsa på just deras intressen. Läraren väljer själv hur länge rollspelet ska fortgå. Avslutningsvis får kommunrepresentanterna presentera ett beslut där det framgår vad kommunen kommer att göra i naturområdet samt en kort motivering till varför kommunen tar detta beslut. Fjällens storslagna natur Fjällen brukar ibland beskrivas som Europas sista vildmark. Det är ett storslaget landskap med dalgångar, högfjäll och myrmarker. Här lever arter som inte finns någon annanstans och naturen är känslig för påverkan. Samtidigt vill många använda fjällen på olika sätt. I Sverige har vi ett miljömål,, som handlar om att fjällmiljön ska skyddas och verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden så att en hållbar utveckling främjas.

Reflektion och avslut Avsluta gärna momentet med en muntlig och/eller skriftlig reflektion där eleverna får svara på frågan: Vad skulle jag ha valt att satsa på om jag varit ansvarig för detta naturområde och varför? Här får eleven chans att resonera på ett mer nyanserat sätt utan att vara låst i en roll. Detta kan även användas som bedömningsunderlag (enbart eller tillsammans med rollspelet). Centralt innehåll i läroplanen som anknyter till uppgiften Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. (Bi, åk 7 9) Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. (Bi, åk 7 9) Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald / / (Bi, åk 7 9) Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. (Ge, åk 7 9) De nationella minoriteternas och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. (Sh, åk 7 9) Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. (Sv, åk 7 9) Citaten är hämtade från kursplanerna i Lgr 11. Förmågor som utvecklas Att formulera sig och kommunicera i tal och skrift. (Sv) Att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. (Bi) Att värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. (Ge) Att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv (Sh). Citaten är hämtade från kursplanerna i Lgr 11. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 26300 Webbplats: www.hsr.se

ELEVBLAD Vad ska vi ha fjällen till? Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om ni får bestämma? Genom ett rollspel kommer ni att få kunskap om fjällens storslagna miljö och om hur olika intressen eller verksamheter kan vara både livsviktiga och förödande för fjällens ekosystem och ekosystemtjänster. Er lärare kommer att dela in er i följande grupper 1. Vilhelmina kommun 2. Ett gruvbolag som vill bryta zink 3. Ett företag som vill anlägga vindkraftverk 4. Representanter för de renskötande samerna 5. Ett företag som vill anlägga en turistanläggning 6. Representanter från en lokal miljöorganisation Scenario: Vilhelmina kommun har bjudit in flera aktörer för att diskutera framtiden för ett naturområde i nära anslutning till Marsfjällets naturreservat. Dagordning för mötet 1. Grupp 2 6 får i tur och ordning presentera för kommunen vad de har för tankar och planer för naturområdet och varför kommunen ska satsa på just detta. Presentationen ska vara ca 3 min. 2. Kommunrepresentanterna (grupp1) får sedan ställa väl förberedda frågor till alla grupper som närvarar vid mötet. 3. Efter frågestunden släpps ordet fritt och då gäller det att övertyga kommunen att satsa på just era intressen. 4. Till sist får kommunrepresentanterna presentera ett beslut där det framgår vad de kommer att satsa på och varför.

ELEVBLAD Vad ska vi ha fjällen till? Tips på förberedelser inför rollspelet Alla: Börja med att ta reda på varför fjällvärden är viktig att skydda. Grupp 2 5: Ta sedan reda på vad som är positivt och negativt med er verksamhet. Även om ni framförallt kommer att lyfta fram det positiva under rollspelet är det viktigt att känna till nackdelar och hur ni skulle kunna lösa problem som uppkommer. På så sätt blir ni mer förberedda inför frågestunden. Ta även reda på hur er verksamhet skulle kunna påverka eller påverkas av de andra grupperna som representeras i rollspelet. Grupp 1: Ta reda på fakta om de olika verksamheterna (gruvdrift, vindkraft, rennäring, turism) för att sedan förbereda relevanta frågor till alla grupper i rollspelet. Ni ser till kommunens bästa och är självklart intresserade av en lösning som är bra både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Grupp 6: Läs mer om miljömålet och sök information om hur olika typer av verksamhet kan påverka området negativt. Ni värnar om naturen och förespråkar fler naturreservat i fjällen. Försök att hitta verkliga exempel på miljöpåverkan i fjällen som ni kan ta upp i presentationen/ diskussionen. Stiftelsen StiftelsenHåll HållSverige SverigeRent Rent E-post: E-post:skola.forskola@hsr.se skola.forskola@hsr.se Telefon: Telefon:08-505 08-505263 26300 00 Webbplats: Webbplats:www.hsr.se www.hsr.se

Miljömålen i klassrummet: läs, lär, prata, agera! Barn och unga behöver känna till dagens utmaningar och ha kunskap om miljöarbetet som pågår idag. Men en lika viktig del är att känna framtidstro och få möjlighet att vara en del av ett positivt förändringsarbete. Här har du som lärare en viktig uppgift! Barn och unga i en hållbar framtid Inom en generation ska de stora miljöproblemen vara lösta och för att nå miljömålen måste alla samhällsgrupper och åldrar få kunskaper om hur våra egna livsmönster påverkar världen för det gör de! Miljömålen berör alla aktörer i samhället, från regering och statliga verk till näringsliv, kommuner, organisationer, men även enskilda som du och jag och inte minst eleverna. Relevant för många skolämnen Miljömålen är de målsättningar som allt arbete med miljö och en ekologiskt hållbar utveckling ska utgå ifrån i Sverige och det är lätt att hitta kopplingar mellan målen och grundskolans läroplan. Därtill har miljömålen tvärvetenskapliga ingångar som ger utrymme för samarbete över ämnesgränserna. De kan täcka in olika delar av undervisningen inom de naturorienterade ämnena, samhällskunskap och geografi, gärna i samarbete med svenska eller engelska. Miljömålen berör alltså många ämnen och lämpar sig väl för praktiska övningar, exkursioner, lärarledda diskussioner, argumenterande texter, sagor, rollspel, debatter m.m.

. Målet i korthet Texten är hämtad från broschyren De svenska miljömålen en introduktion som kan hittas på www.miljömål.se Illustration: Tobias Flygar Riksdagens definition Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Fjällen med sin särpräglade natur är känslig. Samtidigt vill många intressen använda miljöerna för olika ändamål. Mark och vegetation i främst de södra fjällen kan till exempel skadas av besökare och barmarkskörning med terrängfordon, men också när de exploateras för bland annat vindkraft, vattenkraft och gruvindustri. Stora delar av fjällen är skyddade för att natur- och kulturvärden ska bevaras, men fortfarande finns det viktiga områden som saknar skydd mot framtida exploateringar. Värdefulla miljöer och möjligheten till ett rikt friluftsliv riskerar att försämras av fler vindkraftsanläggningar och ökad prospektering och brytning av värdefulla mineraler. Dessutom används allt fler snöskotrar i fjällänen och de påverkar miljökvaliteten främst genom oönskat buller. Vilka är utmaningarna? Fortsatt renskötsel liksom annan djurhållning behövs för att bevara ett vidsträckt och betespräglat fjällandskap som erbjuder livsmiljöer för många arter. Samtidigt måste rennäringens behov av stora sammanhängande betesområden balanseras mot behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv, naturturism, vindkraft och mineralbrytning. Ökande turism, fler terrängfordon och ökande intresse för exploatering av fjällen riskerar att försvåra för renskötseln, och därmed även den positiva påverkan betet har för den biologiska mångfalden. En annan konflikt gäller storleken på rovdjursstammarna som påverkar renskötseln på flera sätt. Olika intressen som vill använda fjällen måste samverka för att de känsliga miljöerna ska kunna utvecklas och nyttjas på ett hållbart sätt. Ny forskning behövs dessutom för att motverka bristen på kunskap om vad fjällen och dess ekosystem tål. Hit hör hur fjällens naturvärden kommer att påverkas av den pågående klimatförändringen. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och det samiska kulturarvet behöver också öka.