Projektplan Patientnärmrevård Avd 3 Lasarettet i Landskrona Charlotta Göransson, leg.sjuksköterska
Innehållsförteckning Introduktion... sid 3 Syfte sid 6 Tidsplan.. sid 7 Referenser.. sid 8 Bilagor sid 9-2
Introduktion Avdelning 3, med 22 vårdplatser, är en internmedicinsk avdelning där närsjukvård bedrivs med inriktning mot hjärt- och kärlsjukdomar. På avdelningen finns möjlighet till telemetriövervakning av åtta patienter. Upptagningsområdet är Landskrona och Svalövs kommun. Intagning av patienter sker främst från den medicinska akutmottagningen som har öppet måndag-fredag kl 08.00-17.00. Den kommunala hemsjukvården har möjlighet att under kvällar, nätter och helger konsultera den medicinska husjouren och efter telefonkontakt skicka in patienter för bedömning och eventuell inläggning. Detta för att de äldre och ofta multisjuka patienterna ska slippa långa transporter och väntetider på akutmottagningarna. Övertagning av patienter från Lund sker i mån av plats. Även patienter från väntelistan tas emot för t.ex. medicininställningar. Avdelningen bemannas av 13 sjuksköterskor och 12 undersköterskor med varierande tjänstgöringsgrad, dagtid, samt en frukostvärdinna, 50 %. På natten finns 3 sjuksköterskor samt 5 undersköterskor, även de med varierande tjänstgöringsgrad. 2 läkarsekreterare på vardera 50 % samt 1 arbetsterapeut, 50 %, och en sjukgymnast, 50 %, är också anställda på avdelningen. Avdelningen leds av avdelningschef och biträdande avdelningschef. Utöver detta finns en sjuksköterska med speciella arbetsuppgifter, 40 %, för utvecklingsarbete. Avdelningen använder Time Care för schemahantering. Dagpersonalen arbetar 2 utav 5 helger och nattpersonalen 2 utav 6. Morgonpassets minimibemanning mån-fre är 8 personal, 4 sjuksköterskor och 4 undersköterskor och för helger 5 personal, varav minst 2 sjuksköterskor. För kvällspasset gäller minibemanning 5 personal, varav minst 2 sjuksköterskor, under hela veckan. Nattens minibemanning är 2 personal, 1 sjuksköterska och 1 undersköterska. Avdelningens lokaler är fördelade på 3 st enkelrum, 2 st 2-patient salar, 3 st 4-patient salar samt 1st 3-pat sal. Det finns 1st behandlingsrum samt 1st läkemedels- och beredningsrum. Sekreterarna har ett rum, där det även finns en extra skrivplats för tyst arbete. På avdelningen finns också två mindre sjuksköterske expeditioner samt en läkarexpedition. Sjuksköterske expeditionerna fungerar inte bara som sjuksköterskans arbetsplats utan också som sambandscentral och en mötesplats för olika personalkategorier, samt under 3
förmiddagarna, till rondarbete. Detta ger en stressad arbetsmiljö, med hög ljudnivå, som gör det svårt att fokusera på det allt mer ökade administriva arbetet. Då mycket av sjuksköterskans arbetstid går åt till administration som telefon, socialplanering och dokumentation blir det allt svårare för dem, att vara lyhörd för sina patienters omvårdnad. Sjuksköterskan känner sig ofta splittrad mellan det administrativa arbetet och det patientnära omvårdnadsarbetet som är hennes specialområde. Undersköterskan upplever sig ofta som ensam ute hos patienterna medan sjuksköterskan arbetar inne på expeditionen. Detta skapar en känsla av vi och ni. Mycket av avdelningen aktiviteter sker under förmiddagen t.ex. basalomvårdnad, provtagning, medicindelning, rond och administrativa uppgifter som dokumentation och social planering. Sjuksköterskorna har svårt att hinna med att delta i den basala omvårdnaden och hinner inte alltid att sätta sig in i patientens situation innan ronden. Ronden är ofta utdragen och splittrad och sker i flera omgångar där man först diskuterar patientens situation i teamet; sjuksköterska, undersköterska, läkare och vid behov paramedicinare. Ibland kallas patienten in till teamet för att undersökas och informeras eller så går läkarna runt till patienterna efter sittronden. Då det är ont om tid på förmiddagen hinner inte alltid omvårdnadspersonalen att följa med runt och tar inte del av de beslut som ibland tillkommer. Ett annat orosmoment är att det inte alltid finns en överläkare på avdelningen som kan ta direkta beslut utan beslutsprocessen dras ut under dagen, vilket resulterar i att det som är tänkt som en snabb avstämning på eftermiddagen, blir en andra rond. Boken Framtidens vårdmodell, Patientnärmre vård, Hur gör man? (Inde, 2006) beskriver en vårdmodell som grundar sig på ett utvecklingsarbete gjort på Henry Ford Hospital i Detroit, USA. Arbetet har omsatts till svenska förhållanden av Marianne Inde, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare vid Landstinget i Värmland. Genom att ta bort den traditionella sjuksköterskeexpeditionen och istället använda små arbetsplatser i nära anslutning till patienten samt överföra mycket vårdadministration till en samordnare eller receptionist kunde sjuksköterskans närvaro hos patienten öka till 70 procent. Medarbetarna upplevde större tillfredställelse i arbetet och ökad gemenskap i arbetsteamet då sjuksköterskor och undersköterskor arbetade närmare varandra. Känslan av jämlikhet, delaktighet och ett delat ansvar blev ett uttryck för detta. En annan modell är Lean-production, även kallad Toyotamodellen. Här fokuserar man på hörnstenarna; respekten för människan, att identifiera kundens/patientens behov, lära känna sin process, stoppa slöseri med rätt man på rätt plats, 4
skapa självständiga celler, jämna ut flödet och kapa topparna genom ständiga förändringar. Lean-production har använts internationellt i sjukvården under de senaste 6-7 åren med mycket goda resultat. National Health Service [NHS] i England uppmanar alla sjukhus att införa Lean-production (Lord, 2007). De båda modellerna har i många avseenden samma tankegångar på hur verksamheten kan organiseras för att optimera servicen för patienten och öka personalens arbetstillfredställelse (Carlstedt, 2007). I arbetsmiljölagen (1977:1160) kap 2, 1, står att det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbetet som rör hans eget arbete. Detta kan uppnås genom mindre arbetsgrupper/team bestående av sjuksköterska och undersköterska som har ansvar att planera och utföra den vård som gruppens patienter har. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna får möjlighet att vara mer närvarande i det direkta omvårdnadsarbetet kring patienten för att kunna bilda sig en helhetsbild av patientens situation då de är omvårdnadsexperter. Detta kan inte uppnås genom den stora del av administrativa uppgifter som för närvarande ålagts dem. För att kunna ge patienten bästa tänkbara vård måste hela arbetsteamet kring patienten ha möjlighet att utföra det dem är bäst på i nära samarbete med patienten och de andra personalkategorierna. Detta gäller både sjuksköterskor, undersköterskor, läkare samt paramedicinare. Närheten till patienten kan aldrig ersättas av administration, även om det är en nödvändig del i vården. Det är endast i det direkta mötet med patienten som vi får möjligheten att ge den vård, som vi är ålagda att ge enligt Närsjukvårdsuppdraget för Lasarettet i Landskrona, 2007. I uppdragets övergripande mål anges att närsjukvården skall kännetecknas av god tillgänglighet, kontinuitet, helhetssyn och trygghet och vara det naturliga förstahandsvalet, där kvalitets- och utvecklingsarbete ska prioriteras. Dessa mål överensstämmer med de krav som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2a om vad god vård innebär. 5
Syfte Projektet syftar till att omfördela vårdpersonalens arbetsuppgifter, ifrågasätta befintliga rutiner, öka samverkan mellan de olika yrkeskategorierna samt skapa möjligheter för patient och anhöriga att vara delaktiga i en professionell vård utifrån ett helhetsperspektiv där vi fokuserar på de fyra värdeorden tillgänglighet, kontinuitet, helhet och trygghet. 6
Tidsplan 070109 Presentation av PNV på avd möte 070115 Inköp av litteratur 070123 Åhörare vid informationstillfälle på UMAS angående PNV av Marianne Inde 070329 Studiebesök på närsjukvårdsavdelningen NAVET, Kristianstad 070614-070820 Tidsstudie sjuksköterskor 070614-070820 Enkätundersökning rond, för personal och patienter 070821 070920 Sammanställning av tidsstudie och rond enkäter 070821 Information om planeringseftermiddagar och vad som händer under hösten 070926 Planeringseftermiddag, nr 1 071009 Planeringseftermiddag, nr 2 071010 071019 Sammanställning av material från planeringseftermiddagarna 071101 Tjänst ute för receptionist 080107 Uppstart Receptionisttjänst Ny teamdelning Neddragning till 20 vårdplatser Annat rondsystem 080114 Uppstart nya teamexpeditioner 0803?? V 10. Föreläsning av Marianne Inde för Lasarettet i Landskrona 080526 Utvärdering av genomförda förändringar 7
Referenser Carlstedt, E. (2007). Lean-production jämfört med patientnärmre vård. Landstinget i Värmland, webbadress; http://www.liv.se/liv_templates/page_5739.aspx Författningshandbok. Arbetsmiljölagen, 1977:1160. Stockholm: Liber Författningshandbok. Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763. Stockholm: Liber Inde, M. (20??). Framtidensvårdmodell, Patientnärmrevård, Hur gör man. Stad: Förlag Lord, M. (2007). Lean Production. Universitetssjukhuset i Lund, webbadress; http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=179758 Region Skåne. Närsjukvårdsuppdraget, 2007, för Lasarettet i Landskrona. 8
PATIENTNÄRMRE VÅRD Vad är det? Bilaga 1 Patientnärmre vård är en vårdmodell som grundar sig på ett utvecklingsarbete som gjorts på Henry Ford Hospital i Detroit, USA. Detta arbete har sedan omsatts till svenska förhållanden av Marianne Inde, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare vid Landstinget i Värmland. Genom att ta bort den traditionella sjuksköterskeexpeditionen och istället använda små arbetsplatser i nära anslutning till patienten och överföra mycket vårdadministration till en samordnare eller receptionist kunde sjuksköterskans närvaro hos patienten öka till 70 procent. I arbetet med patientnärmre vård säger sig medarbetarna uppleva större tillfredställelse i arbetet och ökad gemenskap i arbetsteamet. En ökad känsla av jämlikhet, delaktighet och ett delat ansvar för arbetet i teamet är uttryck för detta. Övergången till patientnärmre vård innebar inte ökad kostnad för vårdavdelningen. Resultatet efter första året visade tvärtom på pengar över. Marianne Inde har skrivit boken Framtidens vårdmodell, Patientnärmre vård, Hur gör man? I boken kan man läsa om tankarna bakom denna vårdmodell, hur man gör för att starta dessa tankegångar och berättelser om hur andra avdelningar har gått till väga. Mer information om ämnet finns på nätet: www.liv.se/pnv FRÅGOR ATT STÄLLA UNDER STUDIEBESÖK För att vi ska få ut så mycket som möjligt av studiebesöken är det viktigt att ha några frågeställningar som sedan skall redovisas skriftligt. Frågorna är öppna och anger enbart ämne. Fråga så mycket och ingående som möjligt för vart ämne. Receptionist/telefoni Ronder VPL Expeditionernas utseende och placering på avdelningen Grupp/team indelning, antal ssk/usk per grupp, antal pat/team 9
Bilaga 2 Personalenkät för utvärdering av ronden, avd 3 Min personalkategori Deltagandet för dem som deltog i ronden var motiverat Ronden anpassades till den enskilda patientens behov All personal som var obekant för patienten presenterade sig Ronden genomfördes så att andra patienter inte kunde avlyssna samtalet mellan patient och vårdpersonal Patienten gavs möjlighet att ställa frågor i samband med ronden Information, t.ex provsvar gavs i samband med ronden för att underlätta patientens aktiva deltagande i sin vård Kroppsundersökningar genomfördes med respekt så att patienten inte kände sig kränkt Ronden genomfördes på en tidpunkt då patienterna hade möjlighet att närvara Vid ronden var alla personalkategorier insatta i patientens anamnes och status utifrån sitt ansvarsområde.. Läkare.. Sjuksköterska.. Undersköterska... Ja, det stämmer.. Inte aktuellt.. Inte aktuellt.. Inte aktuellt Jag kan tänka mig att förlägga ronden på en annan tidpunkt än idag Jag kan tänka mig att bara ronda vissa dagar i veckan, t.ex. måndag, onsdag och fredag För övriga kommentarer, var god använd baksidan 10
Bilaga 3 Patientenkät för utvärdering av ronden, avd 3 Idag på ronden fick jag möjlighet att ställa frågor om sådant jag undrade över Idag på ronden kunde inga andra patienter höra samtalet om mig och mina personliga förhållanden Idag på ronden kläddes jag inte av eller undersöktes på ett sätt som generade mig inför andra på rummet Idag på ronden erbjöds jag att närvara då man diskuterade min situation Idag på ronden fick jag information som gjorde att jag kände mig delaktig i min vård Idag på ronden presenterade sig alla som jag inte träffat förut Jag tycker det är bra att doktorn och den andra vårdpersonalen kommer in och pratar med mig inne på mitt rum. Det stör mig inte att det finns andra patienter närvarande Jag tycker det är bra att gå in till doktorn och den andra vårdpersonalen och få möjlighet att prata och få information utan att andra patienter närvarar För mig är det viktigt att veta när jag får träffa doktorn.. Inte aktuellt.. Inte aktuellt.. Inte aktuellt Egna tankar: 11
Bilaga 4 Tidstudie av sjuksköterskans arbetsuppgifter, Lasarettet i Landskrona, avd 3, klockan 07.00-15.30 Patient omvårdnad: Hygien, mat, information, bäddning, pat till t.ex. rtg som vaktm. hämtar Administration: Dokumentation, telefon, rondarbete, rusch Läkemedelshantering: Medicindelning, injektioner, iordningställande av IVD Paus: Fika, rast Projekt: Ansvarsområden, schema Transporter: Hämtning och lämning av patienter från andra verksamheter SVPL: Socialplanering Provtagning: Venösa prover Rapportering: Överrapportering och inläsning av patienter Gör en uppskattning i minuter, av hur mycket tid du ägnat åt respektive arbetsuppgift den senaste timmen, vid varje angivet klockslag i tabellen nedan. Arbetsuppgift 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 15.30 Pat omvårdnad Administration L-m hantering Paus Projekt Transporter SVPL Provtagning Rapportering 12
Bilaga 5 Tidstudie av sjuksköterskans arbetsuppgifter, Lasarettet i Landskrona, avd 3, klockan 13.30-21.30 Patient omvårdnad: Hygien, mat, information, bäddning, pat till t.ex. rtg som vaktm. hämtar Administration: Dokumentation, telefon, rondarbete, rusch Läkemedelshantering: Medicindelning, injektioner, iordningställande av IVD Paus: Fika, rast Projekt: Ansvarsområden, schema Transporter: Hämtning och lämning av patienter från andra verksamheter SVPL: Socialplanering Provtagning: Venösa prover Rapportering: Överrapportering och inläsning av patienter Gör en uppskattning i minuter, av hur mycket tid du ägnat åt respektive arbetsuppgift den senaste timmen, vid varje angivet klockslag i tabellen nedan. Arbetsuppgift 14.30 15.30 16.30 17.30 18.30 19.30 20.30 21.30 Pat omvårdnad Administration L-m hantering Paus Projekt Transporter SVPL Provtagning Rapportering 13