Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 2014-09-01 Henrik Ahlgren...1 1 Inledning...2 2 Datainsamling...4 2.1 Datainsamling enkäter... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1 Tillgänglighet...6 3.1.2 Trygghet och säkerhet...9 3.1.3 Självbestämmande och integritet...14 3.1.4. Helhetsyn och samordning...16 3.1.5 Bakgrundsuppgifter...22 Referenser...25 1

1 Inledning SKL 1 och Socialstyrelsen har i år genomfört en andra Öppna jämförelser gällande Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden med fokus på att få överblick av kommunernas övergripande arbete mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. t med denna rapport är att göra en enkel och lättillgänglig sammanställning över länets kommuners olika resultat. Denna jämförelse publiceras ut vartannat år. Resultatet för samtliga kommuner kan hämtas på www.kolada.se. Kommentarer från SKL och Socialstyrelsens finns på nedanstående webbplatser: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/hemloshet http://www.skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistiknyckeltaljamforelser/oppnajamforelser/heml oshet Resultatet kan delas in i fyra områden 2 (som i sin tur har ett antal olika indikatorer): helhetssyn och samordning självbestämmande och integritet tillgänglighet trygghet och säkerhet Kortfattat kan nämnas att Socialstyrelsen har givit följande kommentarer kring det nationella resultatet. Det finns stora skillnader i resultaten mellan kommunerna. Arbetet för att motverka hemlöshet är mer utvecklat i kommuner som har högt invånarantal, bostadsbrist och där det förekommer hemlöshet. I Stockholm, Göteborg och Malmö har nästan alla stadsdelar rutiner och överenskommelser för att förebygga och arbeta mot hemlöshet. I 90 procent av storstädernas stadsdelar finns en övergripande kommunal plan för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I kommuner med färre än 15 000 invånare är motsvarande andel 8 procent. Flera invånarmässigt små kommuner påtalar att de inte har problem med hemlöshet och att de löser enskilda situationer när de uppkommer. Att ha en övergripande kommunal plan för att motverka hemlöshet eller skriftliga rutiner och överenskommelser för arbetet upplevs därför som överflödigt. Nästan hälften av landets kommuner har en formaliserad samverkan med bostadsföretag och hyresvärdar för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. 3 1 Sveriges kommuner och landsting 2 Förutom att ett antal bakgrundsuppgifter 3 http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/hemloshet 2014-09-01 2

SKL har också kommenterat resultat med följande uttalande: I årets rapport mäts 18 indikatorer. Samtliga är så kallade process- och strukturmått, exempelvis om kommuner har planer och rutiner för arbetet med hemlöshet. Variationerna är stora mellan landets kommuner. Storstadskommuner, där problemen är större, har ett mer utvecklat arbete för att motverka hemlöshet. Mindre kommuner har mindre problem och upplever därför arbetet med att ta fram planer, rutiner och överenskommelser som överflödigt. Enskilda situationer löses när de uppkommer. 4 4 http://www.skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistiknyckeltaljamforelser/oppnajamforelser/hemloshet.1404.html 2014-09-02 3

2 Datainsamling Innan resultatet presenteras är det av vikt att datainsamlingen redovisas så att det blir tydligt varifrån data hämtas. Kommuner lämnade in enkätuppgifterna under december 2013. För ytterligare information kring datainsamling samt enkäten i sin helhet rekommenderas Öppna jämförelser 2014 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Resultat, metod och indikatorer, Socialstyrelsen (se länk i slutet av rapporten). För att öka möjligheter till jämförelser kan enskild kommun via den Excel fil som finns på ovanstående länkar (se kapitel 1) dels jämföra sig med kommuner i SKLs kommungruppsindelning alternativt utifrån storlek på kommunen. 2.1 Datainsamling enkäter De öppna jämförelserna 2014 baseras på uppgifter från en enkät till kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Svarsfrekvensen på enkäten var 97 procent (jämfört med 82 procent 2013). Frågorna i enkäten rör i huvudsak strukturer och processer. Med strukturer avses de förutsättningar som finns för kommunernas och stadsdelarnas arbete med personer som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden. Processer handlar om vad, hur och när tjänsterna produceras i verksamheten. 5 Bakgrundsuppgifterna ska ses som ett komplement till indikatorerna. Enkätfrågorna fokus var framförallt förhållanden i kommunerna och stadsdelarna under perioden 1 december 2012-1 december 2013. 2.2 Tillförlitlighet Mätning För att reducera mätfelen har ämneskunniga, enkätkonstruktör och statistiker varit med och konstruerat enkäten och missivet. Med hjälp av logiska kontroller har de uppgifter som verkat orimliga kontrollerats. De uppgiftslämnare som lämnat ologiska eller ofullständiga svar kontaktades via e-post och ombads rätta uppgifterna, vilket de flesta kunde göra. Till varje fråga i enkäten har det varit möjligt att skriva kommentarer. Uppgiftslämnarnas kommentarer är ett viktigt underlag för bedömningen om mätfel, exempelvis om frågorna har tolkats på olika sätt. En genomgång av samt-liga kommentarer i enkäterna har gjorts och de har granskats för varje fråga. Bortfall 5 Metodbilaga Öppna jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Socialstyrelsen 2012, s5 4

Av 316 kommuner och stadsdelar/stadsområden är det tio som inte har besvarat enkäten. Det motsvarar tre procent av populationen. För vissa frågor saknas svar, detta interna bortfall gäller främst följdfrågor. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte uppgifter för respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, kommungrupps-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna/stadsområdena med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från de övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort publiceras inte andelen i de redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Bearbetning Det kan uppstå fel vid bearbetningen av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och även rimligheten i resultaten har kontrollerats. Jämförbarhet med 2012 års publicering Detta är Socialstyrelsens andra öppna jämförelse för att belysa socialtjänstens arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. För de sex indikatorer som fanns med 2012 har enkätfrågorna och svarsalter-nativ förtydligats, vilket försvårar jämförelser med de tidigare resultaten. Följande förändringar kan påverka indikatorernas jämförbarhet mellan åren: Definitioner och anvisningar har förtydligats i enkäterna. Vilka och hur många som besvarat enkäterna har varierat. Under den period som öppna jämförelser redovisats har det skett förändringar i Malmös stadsdelsindelning. År 2013 ändrade Malmö in-delning från tio stadsdelar till fem stadsområden. Det betyder att indikatorer för Malmö stadsdelar inte kan jämföras med förra publiceringen 2012. Skillnader som framgår i resultaten behöver inte fullt ut spegla faktiska förhållandena. Det kan förekomma olikheter mellan kommunerna som beror på mätfel exempelvis att frågorna och anvisningarna tolkas på olika sätt. 6 6 Öppna jämförelser 2014 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Resultat, metod och indikatorer, s15-16 5

3 Resultat 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat Indikatorerna presenteras utifrån kvalitetsområde, avslutningsvis kommer bakgrundsuppgifterna. Samtliga tabeller innehåller Jönköpings läns kommuner, ett (om möjligt) länssnitt och ett rikssnitt. Procentsatsen längst ned i tabellerna redovisar antal kommuner av samtliga som svarat ja (dels inom länet och dels inom riket). Hur frågan är ställd förklaras före varje indikator, förklaringen är hämtade från Socialstyrelsens metodbilaga för aktuellt område. t med detta är att kommunerna ska få en tydlighet i vad som efterfrågats. Man bör notera att risken för felkällor eller rättare sagt mätfel, som regel kan uppstå när det gäller indikatorerna. Främst kan det handla om tolkningsfel. Länet har inte genomfört en kvalitetssäkring av enkäten gemensamt såsom görs i andra områden. 3.1.1 Tillgänglighet Nr. 1. Uppsökande verksamhet Indikatornamn Mått Kvalitetsområde Indikatorsområde 1. Uppsökande verksamhet riktad till akut hemlösa Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har bedrivit uppsökande verksamhet som riktar sig till personer som är akut hemlösa under perioden 1 december 2012-1 december 2013. Tillgänglig Tillgänglighet Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamheten syftar till att säkerställa att personer utan bostad upptäcks och att de erbjuds för dem adekvat stöd från socialtjänsten. Uppsökande verksamhet är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om sina rättigheter och det stöd de kan få. Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning I socialtjänstlagen anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, 1 kap. 1 SoL. Kommuner/stadsdelar/stadsområden bedriver uppsökande verksamhet riktad till personer i akut hemlöshet. Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Har kommunen bedrivit uppsökande verksamhet riktad till personer som är akut hemlösa, under perioden 1 december 2012-1 december 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att söka upp personer utan bostad i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Med akut hemlöshet avses här att den enskilde inte har någonstans att bo och sova, personen vistas t.ex. på härbärgen, akutboende, offentliga platser och liknande. Beräkning: Ja på fråga 1. kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. 6

Datakällor Felkällor Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Nr. 2. Uppsökande verksamhet Indikatornamn 2. Uppsökande förebyggande verksamhet Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har bedrivit uppsökande verksamhet riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende, under perioden 1 december 2012-1 december 2013. Kvalitetsområde Indikatorsområde Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Tillgänglig Tillgänglighet Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamheten syftar till att säkerställa att de enskildas behov tillgodoses samt att de får rätt stöd och insatser som förebygger att de förlorar sitt boende. Kommuner/stadsdelar/stadsområden bedriver uppsökande verksamhet riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende. Struktur, process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 2. Har kommunen bedrivit uppsökande verksamhet riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende, under perioden 1 december 2012-1 december 2013? Definitioner: Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att söka upp och stödja personer som av olika skäl riskerar att förlora sitt nuvarande boende ( oavsett boendeform). Här ingår olika typer av vräkningsförebyggande insatser. Datakällor Felkällor Beräkning: För Ja på läns- och riksnivå krävs: ja på fråga 2. kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 96 procent. Beräkning: Ja, på fråga 2. kommun, län och riket Mätdatum: 1 december 2013. Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. 7

Förklaringar: Tom cell (vit) = Information saknas (bortfall) Grå cell = Ej aktuellt med svar på denna fråga. Sortering: Tillgänglighet Uppsökande verksamhet Placering i riket utifrån invånarantal i kommunen 7 Kommunstorlek (1-5) Färre än 10.000 invånare Uppsökande verksamhet riktad till akut hemlösa Uppsökande förebyggande verksamhet Aneby 287 1 Ja Nej Ja Eksjö 162 2 Nej Nej Ja Gislaved 111 2 Nej Ja Ja Gnosjö 252 1 Ja 999 999 Habo 223 1 Nej Ja Ja Jönköping 36 4 Nej Nej Ja Mullsjö 275 1 Ja Nej Ja Nässjö 110 2 Nej Nej Nej Sävsjö 224 1 Nej 999 999 Tranås 157 2 Nej Ja Ja Vaggeryd 193 1 Nej Nej Ja Vetlanda 118 2 Nej Nej Nej Värnamo 101 3 Nej Nej Ja Riket 26 71 Jönköpings län 27 82 Tabell: Område: Tillgänglighet 7 Notera att gällande Stockholm, Göteborg och Malmö så räknas samtliga stadsdelar separat, det vill säga, Stockholm innehar plats 1-14 med sina 14 stadsdelar, Göteborg plats 15-23, etc. Därav blir placeringarna lägre, exempelvis Jönköping är i denna sortering på plats 36 men om man räknar Stockholm som en kommun hade Jönköping varit på plats 10. 8

3.1.2 Trygghet och säkerhet Nr. 3. Plan mot hemlöshet Indikatornamn 3. Övergripande plan mot hemlöshet Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Planen ska finnas den 1 december 2013. Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Plan mot hemlöshet En plan stärker förutsättningarna för att säkerställa att kommunen tar ett övergripande ansvar för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Kommuner/stadsdelar/stadsområden har en plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 4. Har kommunen en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Planen ska finnas den 1 december 2013. Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Planen kan beskriva konkreta insatser utifrån övergripande mål. I planen bör framgå vilken roll och vilket ansvar olika aktörer i kommunen har. Det kan t.ex. handla om att stärka det förebyggande arbetet genom budget- och skuldrådgivning, eller att utveckla boendestödet. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas även denna. Beräkning: Ja på fråga 4. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej. kommun, kommungrupper, län och riket. Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Nr.4. Plan mot hemlöshet Indikatornamn 4. Uppföljd övergripande plan mot hemlöshet Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har under de senaste 24 månaderna [perioden 1 december 2011-1 december 2013] följt upp beslutad plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Plan mot hemlöshet t är att säkerställa att planen för det övergripande arbetet för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är aktuell, använd och fungerar på avsett sätt. 9

Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Kommuner/stadsdelar/stadsområden har en aktuell övergripande plan för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 4 a. Har kommunen följt upp den övergripande planen under perioden 1 december 2011-1 december 2013? Avser fråga 4. Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom planen beslutades och upprättades efter 1 december 2011 Definitioner: Med uppföljning avses här att berörda parter har kontrollerat att planen används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen är dokumenterad och vid behov har planen reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på fråga 4 och 4a alternativt Ja på fråga 4 och Ej aktuellt eftersom planen beslutades och upprättades efter 1 december 2011 på fråga 4a. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej/Ny rutin/. kommun, kommungrupper, län och riket. Mätperiod: 1 december 2011-1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Nr. 5 Rutiner på verksamhetsnivå Indikatornamn 5. Rutiner på verksamhetsnivå för arbetet mot hemlöshet Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden, för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Rutinerna ska gälla den 1 december 2013. Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Rutiner på verksamhetsnivå t är att säkerställa att enskilda som är, eller riskerar att bli, utan bostad får de stöd och hjälp de behöver. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Målvärde Kommuner/stadsdelar/stadsområden har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden, för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Typ av indikator Struktur Teknisk beskrivning Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 5. Har kommunen skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden, för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Rutinerna ska gälla den 1 december 2013. Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om plan på verksamhetsnivå. Rutinerna kan ingå som del av rutiner för andra verksamhetsområden eller 10

Datakälla Felkällor målgrupper (t.ex. personer utsatta för våld av närstående och personer som avslutar HVB- eller anstaltsvistelse). Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med verksamhetsnivå avses verksamheter och det konkreta arbetet inom socialtjänstens ansvarsområde. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas även denna. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs ja på fråga 5. För kommungrupper, län och riket redovisas andelen kommuner som har målvärdet. Redovisas som Ja/Nej kommun, kommungrupper, län och riket. Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Nr. 6. Rutiner på verksamhetsnivå Indikatornamn 6. Uppföljd rutin för arbetet på verksamhetsnivå Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har under de senaste 12 månaderna [perioden 1 december 2012-1 december 2013] följt upp rutinerna för hur arbetet på verksamhetsnivå ska bedrivas för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Alternativt har rutinerna upprättats och beslutats efter 1 december 2012. Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Rutiner på verksamhetsnivå t är att säkerställa att rutinerna för arbetet för socialtjänstens verksamheter är aktuella, används och fungerar på avsett sätt. Målvärde Kommuner/stadsdelar/stadsområden har aktuella rutinerna för hur arbetet på verksamhetsnivå ska bedrivas för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Typ av indikator Struktur, Process Teknisk beskrivning Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 5 a. Har kommunen följt upp rutinerna för arbetet på verksamhetsnivå under perioden 1 december 2012-1 december 2013? Avser fråga 5. Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom planen beslutades och upprättades efter 1 december 2012 Definition: Med uppföljning avses att berörda parter har kontrollerat att rutinerna används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen är dokumenterad och har vid behov reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på fråga 5 och 5a alternativt Ja på fråga 5 och Ej aktuellt eftersom planen beslutades och upprättades efter 1 december 2012 på fråga 5a (Ny rutin). För kommungrupp, länen, riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Ny rutin/nej. kommun, kommungrupper, län och riket. Mätperiod: 1 december 2012-1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 96 procent. Datakällor Enkät inom öppna jämförelser stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning - 11

Felkällor till landets kommuner, stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nr. 7. Trygg och säker ärendehantering Indikatornamn 7. Rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer Mått Handläggare för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten har en rutin som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och även följas upp när de får kännedom om att det uppstått en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte. Rutiner gäller den 1 april 2013. Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Trygg och säker ärendehantering Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Kommunernas socialtjänst har ett tydligt ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket innebär att utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser på kort och lång sikt. Grundläggande är att ett barn alltid behöver en bostad. När det gäller tillgång till bostad innebär barnets bästa bland annat att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. När socialtjänsten får kännedom om att det uppstått en hyresskuld i en barnfamilj hamnar informationen oftast inom verksamheten för ekonomiskt bistånd. Utifrån barnets bästa, (1 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453)) är det viktigt att socialtjänsten agerar genom att aktivt söka upp familjen oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte. Ett ärende bör inte avslutas utan att verksamheten följer upp om hyresskulden har reglerats eller ej, och barnens situation i övrigt har uppmärksammats. Tydliga och kända arbetsrutiner som anger ett aktivt arbetssätt från socialtjänstens sida kan medverka till att förebygga avhysningar av barnfamiljer. I kommuner/ stadsdelar/stadsområden har verksamheten för ekonomiskt bistånd rutiner som anger att socialtjänsten aktivt ska söka upp samt följa upp barnfamiljer när det uppstått en hyresskuld. Rutinen gäller oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Hade ni den <mätdatum> en skriftlig rutin som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och även följas upp när ni får kännedom om att det uppstått en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur hanteringen ska utföras. Rutinen ska vara beslutad på den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Rutinen ska vara känd och användas av alla handläggare. Datakällor Med att aktivt söka upp avses här att verksamheten inte nöjer sig med att exempelvis skicka ett brev med information eller erbjudande om en tid till föräldrarna. Ärendet avslutas inte utan att verksamheten följer upp om hyresskulden har reglerats eller ej och även uppmärksammar barnens situation i övrigt. Beräkning: För kommungrupper, län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej kommun, kommungrupper, län och riket. Mätperiod: 1 april 2014 Datatäckning: Svarsfrekvens 94 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Datainsamlingen genomfördes i april-maj 2014. 12

Felkällor Nr. 8. Trygg och säker ärendehantering Indikatornamn 10. Uppföljd rutin för att förebygga avhysning av barnfamilj Mått Rutinen för att förebygga avhysning av barnfamiljer inom ekonomiskt bistånd har upprättats eller följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 månaderna [efter den 1 april 2012]. Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Trygg och säker ärendehandtering För att säkerställa att socialtjänstens arbete är av god kvalité bör rutinerna för att förebygga avhysning av barnfamiljer vara aktuella, använda och fungera på avsett sätt. Målvärde Att kommuners/stadsdelars/stadsområdens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en aktuell skriftlig rutin som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp samt följas upp i samband med en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte. Typ av indikator Struktur, Process Teknisk beskrivning Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 2. Har ni under perioden <de senaste 12 månaderna före mätdatum> följt upp rutinen? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med uppföljning avses att ni har gått igenom att rutinen används och fungerar på avsett sätt samt vid behov omarbetat denna. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på fråga om rutiner finns och Ja alternativt ny rutin på denna fråga. För kommungrupper, län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Ny rutin/nej. kommun, kommungrupper, län och riket. Mätperiod: 1 april 2013 1 april 2014 Datatäckning: Svarsfrekvens 94 procent. Datakällor Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Datainsamlingen genomfördes i april-maj 2014. Felkällor 13

3.1.3 Självbestämmande och integritet Nr. 9. Brukarinflytande Indikatornamn Mått 9. Bostad först Kommunen/stadsdelen/stadsområden kunde under år 2013 erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först vid hemlöshet. I målgruppen ingår hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning enbart eller med missbruk. Kvalitetsområde Indikatorsområde Individanpassad Självbestämmande och integritet Brukarinflytande på individuell nivå Att erbjuda hemlösa personer boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering enligt bostad först avhjälper hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav. I socialtjänstlagen anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, 1 kap. 1 SoL Att stärka brukares medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Socialtjänsten bör erbjuda en varaktig boendelösning till hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. (Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen; 2011.) Målvärde Kommuner/stadsdelar/stadsområden erbjuder hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först. Typ av indikator Process Teknisk beskrivning Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni kunnat erbjuda hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning Bostad först, under perioden 21 november 2012 21 november 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med bostad först avses här att den hemlöse uppmuntras att själv definiera sina behov och mål. Personen erbjuds sedan, om denne så önskar, omedelbart en varaktig boendelösning. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått psykiatrisk behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet. Boendelösningen är utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på frågan om hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning enbart eller med missbruk erbjuds Bostad först. För kommungrupper, län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej. kommun, kommungrupp, län och riket Mätperiod: 21 november 2012 21 november 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 96 procent. Datakällor Enkät inom öppna jämförelser stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning - till landets kommuner, stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Felkällor 14

Förklaringar: Trygghet och säkerhet Självbestämmande Tom cell (vit) = Plan mot hemlöshet Rutiner på verksamhetsnivå Avhysning av barnfamilj & integritet Information Besvaras av saknas (bortfall) de som har Besvaras av de Besvaras av de Grå cell = Ej plan: som har rutin: som har rutin: aktuellt med svar på denna fråga. Kommunstorlek (1-5) Färre än 10.000 invånare Övergripande plan mot hemlöshet Uppföljning av övergripande plan mot hemlöshet Rutiner på verksamhetsnivå för arbetet mot hemlöshet Uppföljd rutin för arbetet på verksamhetsnivå Rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer Uppföljd rutin för att förebygga avhysning av barnfamilj Kommunen kan erbjuda Bostad först Aneby 1 Ja Nej 888 Nej 888 Nej 888 Nej Eksjö 2 Nej Ja Ny plan Nej 888 Nej 888 Nej Gislaved 2 Nej Ja Ny plan Ja Ny rutin Ja Ny rutin Ja Gnosjö 1 Ja 999 999 999 999 Nej 888 Nej Habo 1 Nej Nej 888 Nej 888 Nej 888 Nej Jönköping 4 Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Mullsjö 1 Ja Nej 888 Nej 888 Nej 888 Ja Nässjö 2 Nej Nej 888 Nej 888 Ja Ny rutin Nej Sävsjö 1 Nej 999 999 999 999 Nej 888 Ja Tranås 2 Nej Ja Nej Nej 888 Nej 888 Nej Vaggeryd 1 Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Vetlanda 2 Nej Nej 888 Ja Ny rutin Nej 888 Nej Värnamo 3 Nej Nej 888 Ja Nej Ja Ja Nej Riket 23 82 49 70 47 63 31 Jönköpings län 45 80 45 80 38 23 Tabell: Område Trygghet och säkerhet samt Självbestämmande och integritet 15

3.1.4. Helhetsyn och samordning Nr. 10-12. Intern samordning i enskilda ärenden Indikatornamn 10-12. Skriftliga rutiner för intern samordning i enskilda ärenden med: Mått Kvalitetsområde Indikatorsområde Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning 10. Äldreomsorg 11. Missbruk- och beroende (vuxna) 12. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning/socialpsykiatri Kommunen/stadsdelen/stadsområden har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske mellan de som arbetar med att förebygga hemlöshet inom socialtjänsten och följande verksamhetsområden inom socialtjänsten: 10. Äldreomsorg 11. Missbruk- och beroende (vuxna) 12. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning/socialpsykiatri Rutinerna gäller den 1 december 2013. Alternativt verksamheterna är integrerade d.v.s. bedrivs av samma personal och ansvarig chef. Individanpassad Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Därutöver bör det uppmärksammas om det finns särskilda behov och typ av insatser anpassade till hemlösa eller personer som riskerar att förlora sin bostad och som missbrukar, har psykisk funktionsnedsättning och är över 65 år. Att kommuner, stadsdelar och stadsområden har fungerande rutiner för samordning mellan delverksamheter inom socialtjänsten. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni den 1 december 2013 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning på handläggarnivå i enskilda ärenden ska ske med följande delverksamheter inom socialtjänsten: a) Hemlöshet (Enkät öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården samt Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning) 2. Finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske mellan de inom socialtjänsten som arbetar med att förebygga hemlöshet och biståndshandläggare inom äldreomsorgen? (Enkät öppna jämförelser Hemlöshet) Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef. Definitioner: Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. 16

Datakällor Felkällor Med samordning avses här koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs svaren Ja eller Integrerat. För kommungrupper, län och riket redovisas andelen: ja och Integrerat (d.v.s. samma personal och chef) kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens Missbruk- och beroende och Hemlöshet: 97 procent, Stöd till personer med funktionsnedsättning: 96 procent. Enkäter till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Nr. 13-15. Intern samordning i enskilda ärenden Indikatornamn 13-15. Aktuella rutiner för intern samordning i enskilda ärenden med 13. Äldreomsorg 14. Missbruk- och beroende (vuxna) 15. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning/socialpsykiatri Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområden har följt upp rutinerna för samordning mellan följande verksamhetsområden inom socialtjänsten: 13. Äldreomsorg 14. Missbruk- och beroende (vuxna) 15. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning/socialpsykiatri Uppföljningarna är gjorda de senaste 12 månaderna. Alternativt rutinerna beslutades och upprättades inom denna 12-månadersperiod. Individanpassad Kvalitetsområde Helhetssyn och samordning Indikatorsområde Intern samordning i enskilda ärenden Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). För att säkerställa att socialtjänstens arbete är av god kvalité bör rutinerna vara aktuella, använda och fungera på avsett sätt. Målvärde Handläggare inom socialtjänstens myndighetsutövning i kommuner/stadsdelar/stadsområden har haft kontinuerlig ärendehandledning. Typ av indikator Struktur, Process Teknisk Indikatorn bygger på följande enkätfråga: beskrivning 3. (fråga 1 i de andra enkäterna) Har ni följt upp rutinerna för samordning, under perioden 1 december 2012-1 december 2013 med: Äldreomsorg Missbruk- och beroende (vuxna) Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning/socialpsykiatri? Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom rutinerna beslutades och upprättades efter den 1 december 2012 Definitioner: 17

Datakällor Felkällor Med uppföljning avses här att berörda parter har kontrollerat att rutinerna används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen är dokumenterad och vid behov har rutinerna reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på fråga om rutiner finns (1 eller 3) och Ja alternativt Ej aktuellt eftersom rutinerna beslutades och upprättades efter den 1 december 2012 på denna fråga (1a eller 3a). För kommungrupper, län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej/Ny rutin. kommun, kommungrupper, län och riket Mätperiod: 1 december 2012-1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens Missbruk- och beroende och Hemlöshet: 97 procent, Stöd till personer med funktionsnedsättning: 96 procent. Enkäter till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. frågorna samt på databearbetningen. Nr. 16. Extern samverkan Indikatornamn Mått Kvalitetsområde Indikatorsområde 16. Överenskommelse om samverkan med bostadsföretag/hyres-värdar på övergripande nivå Kommunen/stadsdelen/stadsområden har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan på övergripande nivå ska bedrivas med bostadsföretag/hyresvärdar i kommunen. Överenskommelserna ska gälla den 1 december 2013. Individanpassad Helhetssyn och samordning Extern samverkan t är att säkerställa att kommunens alla invånare får tillgång till bostäder genom formaliserad samverkan i form av en överenskommelse med bostadsföretag/hyresvärdar. Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Kommuner/stadsdelar/stadsområden har överenskommelser för hur samverkan på övergripande nivå ska bedrivas med bostadsföretag/hyresvärdar i kommunen. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 6. Har kommunen skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan på övergripande nivå ska bedrivas med bostadsföretag/hyresvärdar i kommunen? Överenskommelserna ska gälla den 1 december 2013. Svarsalternativ: Ja, med samtliga bostadsföretag/hyresvärda/ja, med vissa bostadsföretag/hyresvärdar/nej Definitioner: Överenskommelse, ett så kallat samverkansavtal, ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras, samt ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åtaganden. Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Med övergripande nivå avses t.ex. samverkan om tillgång till bostäder för personer som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Här avses både allmännyttiga bostadsbolag och privata fastighetsägare som hyr ut bostäder/lägenheter. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas även denna. Beräkning: För kommungrupper, län och riket redovisas andelen svarande kommuner 18

Datakällor Felkällor som svarat Ja, med samtliga bostadsföretag/hyresvärda eller Ja, med vissa bostadsföretag. Redovisas som: Ja, samtliga/ja, vissa/nej kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Nr. 17. Extern samverkan Indikatornamn Mått Kvalitetsområde Indikatorsområde Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning 17. Rutiner för samverkan med bostadsföretag/hyresvärdar i enskilda ärenden Kommunen/stadsdelen/stadsområden har aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska ske i enskilda ärenden med berörda bostadsföretag/hyresvärdar. Rutinerna ska gälla den 1 december 2013. Individanpassad Helhetssyn och samordning Extern samverkan i enskilda ärenden För att säkerställa att de enskilda som av olika skäl riskerar att bli eller redan är utan bostad får de stöd de behöver genom en formaliserad samverkan med bostadsföretag/hyresvärdar. Kommuner/stadsdelar/stadsområden har rutiner för hur arbetet ska ske i enskilda ärenden med berörda bostadsföretag/hyresvärdar. Struktur, Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 7. Har kommunen aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska ske i enskilda ärenden med berörda bostadsföretag/hyresvärdar? Rutinerna ska gälla den 1 december 2013. Svarsalternativ: Ja, med samtliga bostadsföretag/hyresvärda/ja, med vissa bostadsföretag/hyresvärdar/nej Definitioner: Här åsyftas rutiner för arbete med enskilda personer som av olika skäl riskerar att bli eller redan är utan bostad. Här avses både allmännyttiga bostadsbolag och privata fastighetsägare som hyr ut bostäder/lägenheter. Med aktuella avses här att rutinerna är upprättade eller uppföljda och vid behov reviderade under perioden 1 december 2011 1 december 2013. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Rutinerna kan gälla hur det konkreta förebyggande arbetet genomförs, arbetsfördelning, vad parterna gör vid eventuell hyresskuld och vräkning. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas även denna. Beräkning: För kommungrupper, län och riket redovisas andelen svarande kommuner som svarat Ja, med samtliga bostadsföretag/hyresvärda eller Ja, med vissa bostadsföretag. Redovisas som: Ja, samtliga/ja, vissa/nej kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 19

Datakällor Felkällor Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. Nr. 18. Extern samverkan Indikatornamn Mått Kvalitetsområde Indikatorsområde Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor 18. Överenskommelse om samverkan med frivilligorganisationer Kommunen/stadsdelen/stadsområden har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse med någon frivilligorganisation om samverkan av insatser till personer som är hemlösa eller är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Överenskommelsen ska gälla 1 december 2013. Individanpassad Helhetssyn och samordning Extern samverkan För att säkerställa att de enskildas behov och möjlighet att få stöd och hjälp tillgodoses kan överenskommelse med frivilligorganisation som arbetar med målgruppen upprättas. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelning är också ett stöd för aktörerna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och arbetssätt. I kommuner/stadsdelar/stadsområden där det finns frivilligorganisation/-er som arbetar med målgruppen finns överenskommelse om samverkan av insatser till personer som är hemlösa eller är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 8. Har kommunen en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse med någon frivilligorganisation om samverkan av insatser till personer som är hemlösa eller är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden? Överenskommelsen ska gälla 1 december 2013. Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej relevant eftersom det i kommunen inte finns några frivilligorganisationer som arbetar med målgruppen. Definitioner: Överenskommelsen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras om insatser för den aktuella målgruppen samt ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åtaganden. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med nämnda aktörer. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas även denna. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på fråga 12. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej/Ej relevant. kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. 20

Förklaringa r Tom cell (vit) = Information saknas (bortfall) Grå cell = Ej aktuellt med svar på denna fråga. Placering i riket utifrån invånarant al i kommune n Sortering: Komm unstorlek (1-5) Färre än 10.00 0 inv. Intern samordning i enskilda ärenden Rutiner för samordning mellan: Hemlöshe t Äldreoms. Hemlöshe t - Missbruk och beroende Hemlöshet Socialpsykiatri Helhetssyn och samordning Aktuella rutiner för samordning i enskilda ärenden Besvaras av de som har rutiner för intern samordning: Hemlös het Äldreomsorg Hemlöshet - Missbruk och beroende Hemlöshet Socialpsykiatri Överenskomme lse om samverkan med bostadsföretag/ hyresvärdar på övergripande nivå Extern samverkan Rutiner för samverkan med bostadsföretag/ hyresvärdar i enskilda ärenden Överenskommelse om samverkan med frivilligorganisationer Aneby 287 1 Ja Integrerat Integrerat Integrerat 888 888 888 Nej Nej Nej Eksjö 162 2 Nej Integrerat Integrerat Integrerat 888 888 888 Ja, med vissa Ja, med vissa Nej Ny 111 2 Gislaved Nej Ja Ja Ja rutin Ny rutin Nej Ja, med vissa Ja, med vissa Ja Gnosjö 252 1 Ja 999 Ja Nej 999 Nej 888 999 999 999 Habo 223 1 Nej Nej Integrerat Ja 888 888 Ny rutin Nej Nej Ej relevant Jönköping 36 4 Nej Nej Ja Nej 888 Ja 888 Ja, med vissa Ja, med vissa Ja Mullsjö 275 1 Ja Nej Integrerat Nej 888 888 888 Ja, med vissa Nej Ej relevant Nässjö 110 2 Nej Nej Nej Nej 888 888 888 Nej Nej Nej Sävsjö 224 1 Nej 999 Ja Nej 999 Ja 888 999 999 999 Tranås 157 2 Nej Nej Ja Nej 888 Ja 888 Nej Nej Nej Vaggeryd 193 1 Nej Nej Integrerat Nej 888 888 888 Ja, med vissa Ja, med vissa Ej relevant Vetlanda 118 2 Nej Nej Nej Ja 888 888 Nej Nej Nej Nej Värnamo 101 3 Nej Nej Integrerat Nej 888 888 888 Ja, med vissa Ja, med vissa Ej relevant Riket 32 68 52 73 78 67 49 46 29 Jkpg län 27 85 38 100 80 33 55 45 29 Tabell: Område Helhetssyn och samordning 21

3.1.5 Bakgrundsuppgifter Nedan redogörs för de källor som Socialstyrelsen hämtat uppgifter från till de bakgrundsuppgifter som publiceras. Bostadsmarknadsenkäten Uppgifter om kommunernas bostadsmarknadsläge har hämtats från Boverket och är baserade på Bostadsmarknadsenkäten, BME. Enkäten besvarades under januari 2014 av landets 290 kommuner. Frågan i enkäten lyder: Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge i kommunen som helhet? [11]. Boverket har tre beskrivningar av läget på bostadsmarknaden: Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efter-frågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen. Från Bostadsmarknadsenkäten har även uppgifter hämtats om kommunerna har ett, eller flera, allmännyttiga bostadsföretag under januari 2014 [12]. För mer uppgifter se Boverkets webbplats. www.boverket.se/boende/analys-av-bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten- 2014. Statistik över vräkningar Från Kronofogden har Socialstyrelsen hämtat uppgifter om statistik över avhysningar (vräkningar) under 2013. Följande uppgifter redovisar Social-styrelsen i öppna jämförelser på kommunnivå: antal registrerade avhysningar antalet verkställda avhysningar På Kronofogdens webbplats finns mer information. www.kronofogden.se/download/18.3ad14b751432a2e49d15a35/1391076312531/avhysning_tot. pdf Befolkningsstatistik I registret för befolkningsstatistik hämtas bakgrundsuppgifter om antal invånare per kommun och län. Uppgifterna kommer från registersystemet RTB (Registret över totalbefolkningen), som 22

i sin tur bygger på administrativa register. Skatteverket levererar uppgifter från folkbokföringen och SCB lag-rar uppgifterna efter vissa kontroller och rättningar i RTB. För närmare redovisning se SCB:s webbplats, www.scb.se. Socialstyrelsens nationella hemlöshetskartläggning Uppgifter om andel personer per kommun som var i akut hemlöshet, det vill säga hemlöshetssituation 1, baseras på Socialstyrelsens nationella kartläggning. Uppgifterna baseras på inrapporterad hemlöshet under vecka 11 år 2011. 8 8 Öppna jämförelser 2014 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Resultat, metod och indikatorer, s16-18 23

Förklaringar: Tom cell (vit) = Information saknas (bortfall) Grå cell = Ej aktuellt med svar på denna fråga. Placering i riket utifrån invånarantal i kommunen Sortering: Kommunstorlek (1-5) Färre än 10.000 invånare Antal registrerade ansökningar 2013 Vräkningar/avhysningar Antal verkställda avhysningar 2013 Andel genomförda avhysningar av anmälda avhysningar Andel barn i genomförda avhysningar av anmälda avhysningar Socioekonomi Socioekonomisk nyckel 1 = låg risk, 8 = hög risk Andel i akut hemlöshet år 2011 Andel personer i hemlöshetssituation 1 år 2011 per 1000 invånare Aneby 287 1 Ja X X 3 0,0 Eksjö 162 2 Nej X X 2 0,2 Gislaved 111 2 Nej 48 11 3 0,7 Gnosjö 252 1 Ja X X 3 0,0 Habo 223 1 Nej X X 1 0,0 Jönköping 36 4 Nej 92 21 4 0,2 Mullsjö 275 1 Ja X X 2 0,0 Nässjö 110 2 Nej 25 X 4 0,1 Sävsjö 224 1 Nej X 0 5 0,0 Tranås 157 2 Nej 18 X 6 0,4 Vaggeryd 193 1 Nej X X 3 0,1 Vetlanda 118 2 Nej 21 X 3 0,0 Värnamo 101 3 Nej 35 10 2 0,2 Riket 7781 2394 0,3 0,2 Jönköpings län Tabell: Bakgrundsuppgifter 24

Referenser Öppna jämförelser 2014 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Resultat, metod och indikatorer, Socialstyrelsen. Metodbeskrivningen kan hämtas via nedanstående länk: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/hemloshet 25