Öppna jämförelser 2015 Stöd till brottsoffer. Guide för att tolka resultaten

Transkript

1 Öppna jämförelser 2015 Stöd till brottsoffer Guide för att tolka resultaten

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Publicerad juni 2015

3 Innehåll Inledning... 4 Stöd till brottsoffer... 4 Övergripande resultat... 5 Årets jämförelser... 7 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 8 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 8 Hur indikatorerna tagits fram... 9 Så här kan resultaten analyseras lokalt Analysguide i fyra steg...10 Referenser Bilaga 1. Metodbeskrivning Datakällor...13 Datainsamling och redovisning...14 Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser Stöd för tolkning av Excel-filerna...18 Jämförelseverktyget...21 Bilaga 3. Indikatorer Kvalitetsområden och dimensioner...22 Beskrivning av indikatorer...23 Bilaga 4. Enkäten öppna jämförelser stöd till brottsoffer... 49

4 Inledning Socialstyrelsens öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer publiceras nu för fjärde gången. Tyngdpunkten i öppna jämförelser är socialtjänstens förutsättningar för god kvalitet. På Socialstyrelsens webbplats under rubriken Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer publiceras i år följande: Alla kommuners resultat redovisas i två Excel-filer som kan laddas ner för vidare bearbetning: års jämförelser avseende stöd till brottsoffer (Excel-filen Resultat för samtliga kommuner 2015 ). 2. Indikatorer som är jämförbara över tid, under åren (Excel-filen Resultat för jämförbara indikatorer ). En redovisning av kommunernas resultat i ett jämförelseverktyg. Denna guide är avsedd som ett stöd för att tolka resultaten i Excel-filerna. Den innehåller en sammanfattning av övergripande resultat på riksnivå, en beskrivning av öppna jämförelser och datainsamlingen, ett analysstöd till kommunerna, en metodbilaga samt en indikatorförteckning. Stöd till brottsoffer Socialstyrelsen har avgränsat uppdraget att ta fram öppna jämförelser av kommunens stöd till brottsoffer till följande grupper: vuxna utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta vuxna) barn utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta barn). barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående (barn som bevittnat våld). Det betyder att stödet till andra brottsoffer inte ingår i jämförelserna, t.ex. stödet till personer utsatta för våld av en okänd person. Motivet till avgränsningen är främst att socialnämnden enligt 5 kap. 11 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, har ett särskilt ansvar att beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden ansvarar också för att ett barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som barnet behöver (5 kap. 11 andra och fjärde stycket SoL). Enligt 5 kap. 11 tredje stycket SoL framgår också att socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. 4 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

5 Övergripande resultat Årets öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer omfattar 60 indikatorer. För 39 av dem går det att göra jämförelser mellan åren. På riksnivå visar resultaten generellt sett på små förändringar. På länsnivå finns det stora skillnader, andelen kommuner som uppfyller målvärdet för indikatorerna varierar kraftigt mellan länen. Användning av standardiserade bedömningsmetoder i socialtjänsten vid utredning av våldsutsattas behov av stöd och hjälp är viktigt för att det skapar bättre förutsättningar för likvärdiga bedömningar som inte är beroende av vem som gör bedömningen eller vart i landet den våldsutsatta bor [1]. En jämförelse med föregående år visar att fler kommuner uppger att de använder standardiserade bedömningsmetoder. Det är viktigt att barn som bor med en förälder i skyddat boende får gå i skolan oavsett hur levnadssituationen ser ut. Det är fortfarande få kommuner som har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att säkra skolgången för barn som bor med en förälder i skyddat boende. Skolan fyller en viktig roll med struktur, stimulans och kamrater, och är en viktig skyddsfaktor för barns hälsa [2, 3]. Det är barnets hemkommun som har ansvaret för att se till att barnet får den skolgång barnet har rätt till. När ett barn bor med en förälder i ett skyddat boende i en annan kommun känner skolan ibland inte till att barnet har flyttat. För att skolgången ska tillgodoses måste detta därför uppmärksammas av socialtjänsten [4]. Information om vilket stöd och hjälp socialtjänsten kan erbjuda olika målgrupper bör vara lättillgänglig för att fler ska kunna nås och insatserna ges tidigare [4]. Fortfarande är det få kommuner som har aktuell information om insatser på sin webbplats översatt till de i kommunen vanligaste språken. Genom systematiskt uppföljningsarbete kan verksamheter själva undersöka om de insatser och metoder de använder tillgodoser brukarnas behov och ger avsedd effekt [5, 6]. Årets resultat visar att det fortfarande är få kommuner som gör systematiska uppföljningar och att uppföljningsarbetet kan förbättras. Brukarnas synpunkter och erfarenheter är en viktig del i ett system för kvalitetsutveckling [7]. Genom att lyssna på brukarnas behov och erfarenheter kan kommunen få viktig kunskap om hur verksamheten uppfyller målgruppens behov. Kunskapen kan användas i verksamhetsutveckling för att säkra att insatserna är av god kvalitet. Viktiga resultat för öppna jämförelser 2015 Betydligt fler kommuner uppger att de använder standardiserade bedömningsmetoder för att kartlägga våldsutsattheten och bedöma risker vid utredning av våldsutsatta vuxna (69 procent 2015 jämfört med 49 procent 2014). ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 5

6 Det är fortfarande få kommuner som har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att säkra skolgången för barn som bor med en förälder i skyddat boende (17 procent 2015 jämfört med 14 procent 2014). Det är fortfarande få kommuner som har aktuell information på sin webbplats översatt till de vanligaste språken i kommunen/stadsdelen om vilka insatser de kan erbjuda våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare (28 procent 2015 jämfört med 25 procent 2014). Det är något fler kommuner som gör uppföljningar av resultaten på individnivå av de biståndsbeslutade insatserna till våldsutsatta vuxna (36 procent 2015 jämfört med 31 procent 2014) samt till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld (55 procent 2015 jämfört med 51 procent 2014). Däremot är det fortfarande ett fåtal kommuner som gör systematiska uppföljningar av resultaten på gruppnivå av de biståndsbeslutade insatserna till våldsutsatta vuxna (6 procent både 2015 och 2014) samt till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld (6 procent både 2015 och 2014). Få kommuner genomför en brukarundersökning och använder våldsutsatta vuxnas synpunkter för att utveckla sin verksamhet (19 procent 2015). 6 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

7 Årets jämförelser Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2015 (S 2014/8929/SAM (delvis) fått regeringens uppdrag att samla in och publicera öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och hemsjukvården. Detta är fjärde gången Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterar öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till brottsoffer. På Socialstyrelsens webbplats presenteras resultaten på riksnivå av 2015 års jämförelser. Jämförelserna omfattar kommunernas och stadsdelarnas myndighetsutövning och stöd till brottsoffer enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. I år publiceras resultat för totalt 60 indikatorer, varav 13 är hämtade från Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård. Socialstyrelsen presenterar också resultaten på webbplatsen för de 39 indikatorer som är jämförbara över flera år. (I bilaga 3 till denna guide redovisas de indikatorer som årets publicering omfattar.) Resultaten baseras på svaren från en elektronisk enkät som skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö (se bilaga 4), riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området stöd till brottsoffer utifrån SoL. Insamlingen genomfördes februari mars 2015 med mätdatum den 2 februari av de 316 kommuner och stadsdelar som fick enkäten har lämnat in uppgifter till årets öppna jämförelser. Svarsfrekvensen för enkätundersökningen var 91 procent. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 7

8 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. I nästa kapitel presenteras en analysguide i fyra steg över hur resultaten från öppna jämförelser kan analyseras lokalt. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid [8]. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Det finns behov av indikatorer som mäter såväl strukturer som processer och resultat för att stimulera till ett systematiskt förbättringsarbete. Det är också viktigt att indikatorerna upplevs som meningsfulla för berörda huvudmän och utförare och bidrar till kunskap om samband mellan insatser och resultat [9]. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Process 8 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

9 indikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag [8, 10]. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innefattar följande aspekter: kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet tillgänglighet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 9

10 Så här kan resultaten analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar. En analys av resultaten kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. Analysguide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Gå igenom kommunens resultat i öppna jämförelser. Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera kommunerna med de sorteringsnycklar som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Tillgängliga sorteringsnycklar är: - Kommungruppering utifrån antalet invånare (5 grupper) - Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (10 grupper) - Län Titta på indikatorområden. Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? T.ex. indikatorer inom indikatorområdet systematisk uppföljning. Titta på resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten. Finns det t.ex. indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Exempelvis systematisk uppföljning. Välj område ni vill arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Komplettera med uppgifter från exempelvis: Andra öppna jämförelser inom individ och familjeomsorgen (IFO). Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som SCB. Statistik från skolan, hälso- och sjukvården och kvinno- och brottsofferjourer. 10 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

11 Officiell kriminalstatistik från polisen och BRÅ över polisanmälda brott i kommunen. Kommunens egen statistik och uppföljningar som lokala brukarundersökningar. Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Resultat från återkommande nationella undersökningar som kan redovisas på länsnivå från SCB (om levnadsförhållanden, ULF), BRÅ (nationella trygghetsundersökningen, NTU) och Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) omfångsundersökningar. 3. Vad kan vi lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser För de indikatorer som är direkt jämförbara (se Excel-filer med jämförbara indikatorer). Jämför utvecklingen över tid med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen Som ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort (lagändringar, policy, m.m.). Vad, när och hur? 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 11

12 Referenser 1. Om standardiserade bedömningsmetoder. Stockholm: Socialstyrelsen; Fristad från våld en vägledning om skyddat boende. Stockholm: Socialstyrelsen; Social rapport Stockholm: Socialstyrelsen; Våld - handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen; Med målet i sikte målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer (MOS). Stockholm: Socialstyrelsen; Systematisk uppföljning Beskrivning och exempel. Stockholm. Socialstyrelsen; Att ge ordet och lämna plats vägledning om brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Stockholm: Socialstyrelsen; Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; Anell, A. Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Lund: Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet; Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, SKL; ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

13 Bilaga 1. Metodbeskrivning I detta avsnitt redovisas vilka datakällor som använts, hur insamlingen gått till samt hur redovisningen genomförts. Datakällor Resultaten i jämförelserna har främst hämtats från enkätundersökningen om kommunernas stöd till brottsoffer. För att minska uppgiftslämnarbördan för kommunerna har underlaget till 13 av indikatorerna hämtats från enkäten för öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård. Dessa indikatorer rör områdena intern samordning barn, extern samordning barn och tillgänglighet utanför kontorstid (se listan nedan). Namnen på de inhämtade indikatorerna har justerats lite i öppna jämförelser stöd till brottsoffer för att förtydliga. Intern samordning i enskilda ärenden som rör barn (sex indikatorer): Aktuell rutin för intern samordning mellan sociala barn- och ungdomsvården och ekonomiskt bistånd familjerätten missbruks- och beroendeverksamheten socialpsykiatrin LSS/barn LSS/vuxna. Extern samverkan i enskilda ärenden som rör barn (sex indikatorer) Aktuell överenskommelse om extern samverkan mellan sociala barn- och ungdomsvården och polisen barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) skolan förskolan Kriminalvården Migrationsverket. Tillgänglighet utanför kontorstid Social jourverksamhet För metodbeskrivning av datainsamlingen i den sociala barn- och ungdomsvården: se bilaga 1 till guiden Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård - Guide för att tolka resultaten. Guiden finns på Socialstyrelsens webbplats: ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 13

14 Datainsamling och redovisning Enkäten Datainsamlingen om kommunernas stöd till brottsoffer har genomförts via en elektronisk enkät under februari och mars Ett informationsbrev med en länk till enkäten skickades ut via e-post till registratorn i samtliga landets kommuner och stadsdelarna Stockholm, Göteborg och Malmö. Registratorn skickade vidare brevet till socialchefen eller motsvarade. En vecka innan sista svarsdatum skickades en första påminnelse ut via e-post om att besvara enkäten. Ytterligare två påminnelser skickades senare ut via e-post samt en påminnelse via telefon till de kommuner och stadsdelar som inte svarat. Totalt fick kommunerna och stadsdelarna sex veckor på sig att svara på enkäten. (I bilaga 4 redovisas enkäten som skickades ut till kommunerna.) Enkäten öppna jämförelser stöd till brottsoffer bestod av 18 frågor. Av dessa hade tio frågor en följdfråga, en fråga hade två följdfrågor och resterande sju frågor saknade följdfrågor. Samtliga frågor var obligatoriska att besvara för att komma vidare i enkäten. Socialstyrelsen granskade de inrapporterade svaren och kommentarerna med syftet att upptäcka om uppgiftslämnarna missuppfattat frågorna eller om det varit andra problem med frågorna. De uppgiftslämnare som lämnat ologiska eller ofullständiga svar kontaktades via e-post eller telefon och ombads kontrollera uppgifterna. Socialstyrelsen har därefter, i samförstånd med flertalet kommuner, redigerat felaktiga svar. För de kommuner som ombetts kontrollera sina uppgifter och återkomma med ett nytt svar som inte hört av sig, har inte några svar redigerats. Statistikens innehåll Population Undersökningen omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under år Totalt utgörs populationen av 316 objekt. Statistiska mått och redovisningsgrupper Indikatorerna kan delas upp i tre grupper med avseende på värden de kan anta: - Ja, Nej - Ja, Nej, Ej Aktuellt (EA) - Ja, Delvis, Nej, Ej Aktuellt (EA) Hur indikatorerna är beräknade framgår i bilaga 3, under rubriken Beskrivning av indikatorer. Andelen kommuner/stadsdelar med resultatet Ja på en indikator redovisas på riksnivå och länsnivå. För Göteborg, Stockholm och Malmö redovisas även uppgifter på kommunnivå. 14 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

15 Tillförlitlighet Urval Detta är en totalundersökning. Inget urval har gjorts. Ramtäckning Ramtäckning vad gäller kommuner och stadsdelar är komplett. Stockholm, Göteborg och Malmö har lämnat uppgifter på stadsdelsnivå. Övriga kommuner har lämnat uppgifter på kommunnivå. Bortfall Svarsfrekvensen på enkäten var 91 procent. Av totalt 316 kommuner och stadsdelar har 289 svarat på enkäten. 27 kommuner har inte besvarat enkäten, samtliga stadsdelar har besvarat den. I nio av totalt 21 län har samtliga kommuner svarat på enkäten, medan i övriga län har 1 4 kommuner inte svarat. Av de som inte svarat har 13 kommuner färre än invånare, tolv kommuner invånare, en kommun invånare och en kommun invånare. Om kommuner och stadsdelar har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkning av andel på storstadskommun-, läns- och riksnivå utförs med antagandet att kommuner/stadsdelar med bortfall skulle svara likadant som svarande kommuner/stadsdelar i den redovisningsgruppen. Om kommuner/stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Mätning För att reducera mätfel har frågeblanketten och missivet till öppna jämförelser stöd till brottsoffer konstruerats av ämneskunnig, enkätfrågekonstruktör och statistiker. En referensgrupp med personer från ett antal kommuner/stadsdelar har deltagit vid utvecklingen av enkätfrågorna. Till varje fråga i enkäten har det varit möjligt att skriva kommentarer. Dessa har varit ett viktigt underlag för bedömningen om mätfel. En av följdfrågorna bedömdes ha så stora mätfel att den inte användes i publiceringen (fråga 7a: Erbjuder ni skyddat boende som är särskilt anpassat till män med missbruks- och beroendeproblem som utsatts för våld av närstående?). För några av frågorna har mindre förändringar gjorts i formuleringen som gör att de inte är identiska med tidigare år: Brukarmedverkan: Fråga 18 och 18a (har ni genomfört minst en undersökning av hur vuxna som utsatts för våld av närstående uppfattar socialtjänstens insatser och använt resultaten för att utveckla verksamheten?). Den efterfrågade tidsperioden i följdfrågan skiljer sig åt mellan 2014 och 2015 och därför är inte denna indikator jämförbar över åren. Kompetensutveckling: För fråga 13 som handlar om kompetensutveckling har frågan omformulerats lite i årets enkät för att förtydliga vad som menas med kompetensutveckling (har ni genomfört någon form av utbild- ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 15

16 ning inom området våld i nära relationer som riktar sig till handläggare?). En definition har även lagts till som beskriver vad som menas med utbildning. Fastän frågan har omformulerats lite för att förtydliga är indikatorn jämförbar med föregående år. Ärendehandledning: För fråga 12 som handlar om ärendehandledning har information som i förra årets enkät framkom i definitionen (att handledningen ska vara regelbundet återkommande) flyttats in i själva frågan i årets enkät för att förtydliga. Fastän frågan har omformulerats en aning är indikatorn jämförbar med föregående år. Skyddat boende till våldsutsatta (tre indikatorer): Fråga 7 och 7a (erbjuder ni efter biståndsbeslut skyddat boende till våldsutsatta kvinnor/män/kvinnor med missbruks- och beroendeproblem som utsatts för våld av närstående?). I definitionen till frågan har texten Det skyddade boendet kan finnas i den egna kommunen eller annan kommun lagts till i 2015 års enkät. Dessutom har man ändrat begreppet i frågan, från aktivt missbruk/beroende i enkäten 2014 till missbruks- och beroendeproblem i enkäten Dessa ändringar gör att indikatorerna inte är jämförbara över åren. Intern samordning vuxna (7 indikatorer): Fråga 10 och 10a (aktuell rutin för intern samordning mellan utredning våldsutsatta vuxna och olika delverksamheter inom socialtjänsten). Den efterfrågade tidsperioden i följdfrågan skiljer sig åt mellan 2014 och 2015 och därför är inte dessa indikatorer jämförbara över åren. Extern samverkan vuxna (6 indikatorer): Fråga 9 och 9a (aktuell överenskommelse för extern samverkan mellan utredning våldsutsatta vuxna och olika aktörer). Den efterfrågade tidsperioden i följdfrågan skiljer sig åt mellan 2014 och 2015 och därför är inte dessa indikatorer jämförbara över åren. I enkätfråga 3 tillfrågades kommunerna om de använde någon standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behov av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna. Följdfrågan 3a hade fyra förkryssningsbara alternativ samt alternativet annat där kommunen fått beskriva vilken metod de använder. De öppna svaren har granskats och följande metoder utöver de förkryssningsbara gav ett Ja på indikatorn: ASI, SAM, Krutons manual för hedersrelaterat våld, Våga fråga Ekbrand riskbedömning och Campbells farlighetsbedömning. Indikatorer kan ha kvalitetsbrister som inte upptäckts i granskningen. Flera av frågorna är sådana att uppgiftslämnare ska bedöma om den egna kommunens/stadsdelens verksamhet uppfyller den nivå som beskrivs i frågan. Svaren bygger på de svarandes tolkning av frågan. Fel vid bearbetning Fel kan uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten har kontrollerats med avseende på rimlighet. 16 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

17 Jämförbarhet över flera år Detta är den fjärde öppna jämförelsen avseende kommunernas stöd till brottsoffer från Socialstyrelsen. Enkätfrågorna, definitionerna och anvisningarna har förtydligats sedan de föregående mätningarna, vilket försvårar jämförbarhet med tidigare publicerade indikatorer. Av de 60 indikatorer som publiceras i 2015 års resultat, är totalt 39 indikatorer jämförbara med 2014 eller fler år: 30 av dessa jämförbara indikatorer presenteras inom ramen för Öppna jämförelser 2015 stöd till brottsoffer (se Excel-filen Resultat för jämförbara indikatorer ) på Socialstyrelsen webbplats. Endast en av dem är jämförbar över fyra år, (aktuell information på kommunens webbplats om kommunens insatser till våldsutsatta kvinnor). 9 av dessa jämförbara indikatorer är från sociala barn- och ungdomsvården och rör de tre indikatorområdena intern samordning - barn, extern samverkan - barn och tillgänglighet utanför kontorstid. Indikatorerna presenteras inom ramen för Öppna jämförelser 2015 social barn och ungdomsvård (se Excel-filen Resultat för jämförbara indikatorer ) på Socialstyrelsens webbplats. Det bör nämnas att under den period som öppna jämförseler redovisats har det skett förändringar i Göteborgs och Malmös stadsdelsindelningar. År 2011 slog Göteborg samman sina 21 stadsdelar till 10, medan Malmö år 2013 ändrade sina 10 stadsdelar till 5 stadsområden. Det betyder att jämförelse mellan stadsdelarna i Göteborg och Malmö inte redovisas längre tillbaka än året efter förändringarna genomfördes. Skillnader som framgår i resultaten i tabellerna behöver inte alltid spegla de faktiska förhållandena. Vilka kommuner samt antalet kommuner som besvarat enkäten har varierat under åren. En variation i resultatet över år för samma indikator i en kommun kan bero på enskilda omständigheter, exempelvis att frågorna och anvisningarna tolkats på olika sätt. Jämförelserna är i första hand ett underlag för hjälp i verksamhetsutvecklingen i arbetet med kommunernas stöd till brottsoffer. Resultaten av de öppna jämförelserna bör därför sättas i ett lokalt sammanhang och granskas och analyseras av de berörda verksamheterna. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 17

18 Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser Stöd för tolkning av Excel-filerna I öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer kan man få en överblick över resultaten för den egna verksamheten och kan jämföra sig med andra. Socialstyrelsen publicerar jämförelserna för landets kommuner och stadsdelar i två Excel-filer på myndighetens webbplats Resultat för samtliga kommuner 2015 Resultat för jämförbara indikatorer Dessa Excel-filer kan laddas ner för egen bearbetning. Kvalitetsområden och indikatorområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna uppdelade i kvalitetsområden och indikatorområden. Dessa är framtagna för att underlätta vid tolkningen av resultatet för indikatorn. De kvalitetsområden och indikatorområden som är aktuella är: Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Indikatorområden: Systematisk bedömning Systematisk uppföljning Kartläggning Verksamhetsstatistik Brukarmedverkan Handläggarnas kompetens Skolgång för barn i skyddat boende Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Indikatorområden: Rutin vid indikation på våld Insatser 18 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

19 Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Indikatorområden: Intern samordning i enskilda ärenden Extern samverkan i enskilda ärenden Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Indikatorområde: Information på kommunens webbplats Tillgänglighet utanför kontorstid Färgläggning indikerar utvecklingsområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med grön, gul och röd bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. (Grått indikerar att indikatorn inte är aktuell att mäta.) Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat gult delvis önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde. Sorteringsnycklar Följande grupperingar finns i Excel-filerna att sortera utifrån: kommungrupper utifrån antal invånare, 5 grupper (se tabell 1 nedan) Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kommungruppsindelning, 10 grupper (se listan nedan) kommunkod länsnummer. Kommungruppering utifrån antal invånare Då förutsättningarna för arbetet avseende stöd till brottsoffer kan variera med storleken på kommunen, har Socialstyrelsen skapat en sorteringsnyckel. Kommunerna delas in i fem grupper utifrån antalet kommuninvånare (se tabell 1). Syftet med sorteringsnyckeln är att den ska underlätta för kommunen att hitta jämförbara kommuner. Indelningen är gjord utifrån en bedömning av kommunernas organisatoriska skillnader med utgångspunkt från invånarantalet. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 19

20 Tabell 1. Indelning utifrån antal invånare i kommuner, grupp 1-5. Kommungrupp: Grupp kommuner Grupp 2 forts. Grupp 2 72 kommuner Grupp 3 52 kommuner Grupp 4 25 kommuner Grupp 5 4 städer Antal invånare: Kommuner: Nykvarn, Vaxholm, Älvkarleby, Heby, Vingåker, Gnesta, Oxelösund, Trosa, Ödeshög, Ydre, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Söderköping, Vadstena, Aneby, Gnosjö, Mullsjö, Habo, Vaggeryd, Sävsjö, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd, Högsby, Torsås, Mörbylånga, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Borgholm, Olofström, Svalöv, Östra Göinge, Örkelljunga, Bjuv, Skurup, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Båstad, Hylte, Öckerö, Tjörn, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Vårgårda, Bollebygd, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Tranemo, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Svenljunga, Herrljunga, Götene, Tibro, Töreboda, Lysekil, Strömstad, Åmål, Hjo, Tidaholm, Kil, Eda, Torsby, Storfors, Munkfors, Forshaga, Grums, Årjäng, Sunne, Filipstad, Hagfors, Lekeberg, Laxå, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Askersund, Nora, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Norberg, Fagersta, Arboga, Vansbro, Malung-Sälen, Gagnef, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken, Säter, Ockelbo, Hofors, Ovanåker, Nordanstig, Ånge, Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre, Berg, Härjedalen, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vännäs, Vilhelmina, Åsele, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå, Pajala, Älvsbyn, Haparanda Ekerö, Salem, Upplands-Bro, Nynäshamn, Håbo, Knivsta, Tierp, Östhammar, Flen, Finspång, Mjölby, Gislaved, Nässjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås, Alvesta, Älmhult, Ljungby, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Ronneby, Sölvesborg, Staffanstorp, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Svedala, Sjöbo, Höör, Klippan, Höganäs, Ystad, Simrishamn, Laholm, Stenungsund, Orust, Ale, Vara, Ulricehamn, Mariestad, Skara, Hammarö, Kristinehamn, Arvika, Säffle, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Lindesberg, Hallstahammar, Sala, Köping, Leksand, Mora, Hedemora, Avesta, Ludvika, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Kalix, Gällivare, Boden, Kiruna Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Tyresö, Täby, Danderyd, Sollentuna, Sundbyberg, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Enköping, Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Motala, Värnamo, Kalmar, Västervik, Gotland, Karlskrona, Karlshamn, Vellinge, Landskrona, Eslöv, Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Falkenberg, Varberg, Härryda, Partille, Lerum, Mark, Mölndal, Kungälv, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Lidköping, Skövde, Falköping, Falun, Borlänge, Sandviken, Hudiksvall, Örnsköldsvik, Östersund, Piteå Huddinge, Botkyrka, Haninge, Södertälje, Nacka, Solna, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Halmstad, Kungsbacka, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Luleå Stockholm, Malmö, Göteborg, inklusive stadsdelar/stadsområden samt Uppsala. SKL:s kommungruppsindelning Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning är reviderad. Den nya indelningen började gälla från den 1 januari Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen 2011 med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning: 1. Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 20 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

21 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007). 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km. För ytterligare information se Sveriges Kommuner och Landsting ndelning Jämförelseverktyget Därutöver går det att ta del av resultat och jämförelser i ett jämförelseverktyg som finns tillgängligt under rubriken Gör webbaserade jämförelser på Socialstyrelsens webbplats. Instruktion om hur jämförelseverktyget fungerar finns i jämförelseverktyget under hjälpikonen. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 21

22 Bilaga 3. Indikatorer Kvalitetsområden och dimensioner Nedan finns definitioner för de kvalitetsområden som öppna jämförelser av socialtjänsten utgått ifrån vid framtagandet av indikatorer (tabell 2). Socialstyrelsen tog under 2013 fram dimensioner för god vård och omsorg. Definitioner av dessa dimensioner och hur de överensstämmer med kvalitetsområdena finns också i tabellen. Tabell 2. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden. Individanpassad Säker Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Dimension Definition Kvalitetsområde Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Definition Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsäg-barhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 22 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

23 Dimension Definition Kvalitetsområde Definition Effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Jämlik Beskrivning av indikatorer Nedan beskrivs samtliga indikatorer som publiceras i öppna jämförelser 2015 av kommunernas stöd till brottsoffer. Indikatorerna presenteras indelade i dimensioner för god vård och omsorg, kvalitetsområde och indikatorområde. Uppgifterna till tre av indikatorområdena (intern samordning barn, extern samverkan barn och tillgänglighet utanför kontorstid) är hämtade från Öppna jämförelser 2015 social barn- och ungdomsvård. Kunskapsbaserad vård och omsorg Tidigare kvalitetsområde: Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk bedömning Indikatornamn Använder standardiserad bedömningsmetod Mått Kommunen/stadsdelen använder en standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behovet av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna. God omsorg Kunskapsbaserad Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet Indikatorområde Systematisk bedömning Syfte Socialnämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd och hjälp har utformats med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap (allmänna råd i 3 kap. SOSFS 2014:4). Forskning visar att professionella ofta brister som beslutsfattare i komplexa situationer. Vilken information som samlas in beror på den professionellas arbetsbelastning, erfarenhet och värderingar (Kahneman, D. Tänka snabbt och långsamt 2013). I de beslut som rör våldsutsatta kan detta få långtgående konsekvenser. Socialnämnden bör göra en utredning av våldsutsattas situation med anledning av: behovet av stöd och hjälp akut, våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den våldsutsatta, hur den våldsutsatta hanterar sin situation, hur den våldsutsattas nätverk ser ut, om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap samt behovet av stöd och hjälp på kort och lång sikt (allmänna råd i 5 kap. SOSFS 2014:4). Socialnämnden ska bedöma risken för ytterligare våld. När Socialnämnden gör en riskbedömning bör den använda en standardiserad bedömningsmetod (5 kap. 1 samt allmänna råd till bestämmelsen SOSFS 2014:4). En standardiserad bedömningsmetod består av ett instrument med fasställda frågor som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och en manual som beskriver användningen. Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov (Om standardiserade bedömningsmetoder. Socialstyrelsen 2012). Målvärde Kommunen/stadsdelen använder minst en standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behovet av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 23

24 Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Processmått Enkätfråga nr. 3: Använder ni den 2 februari 2015 någon standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behov av stöd och hjälp hos vuxna som utsatts för våld av närstående? Svarsalternativ Ja; Nej. Följdfråga nr 3a: Om ja, ange vilken eller vilka standardiserade bedömningsmetoder ni använder. Svarsalternativ: FREDA- beskrivning för att kartlägga våldet; FREDA-farlighet vid riskbedömning; SARA: SV; Patriark; Annan (om annan ange vilken). Svarsalternativ: Ja; Nej. Definition: Med standardiserad bedömningsmetod avses ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ i form av numerär eller verbal skala. Frågorna är vetenskapligt utprövade. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på att minst en standardiserad bedömningsmetod används samt att kommunen angett vilken av de förkryssningsbara bedömningsmetoder som använts, alternativt angett annan bedömningsmetod samt angett vilken (den måste uppfylla kriterierna i definitionen). För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner och stadsdelar som uppnått målvärdet (dvs. Ja). Redovisningsnivåer: Riket, län, kommun, stadsdelar. Mätdatum: 2 februari Datatäckning: Svarsfrekvensen på enkäten var 91 procent. Enkäten öppna jämförelser - stöd till brottsoffer till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Systematisk uppföljning (två indikatorer) Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorområde Syfte Individuell uppföljning av insatser till a) våldsutsatta vuxna b)våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Kommunen/stadsdelen har följt upp resultaten av biståndsbeslutade insatser utifrån uppsatta mål för enskilda a) våldsutsatta vuxna; b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk uppföljning Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 första stycket SoL). Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 tredje stycket SoL). Handläggningen av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras (11 kap. 5 SoL). Av dokumentationen ska det framgå hur den enskilde uppfattar sina behov, vilken bedömning som nämnden har gjort av den enskildes behov och vilka faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för nämndens bedömning. Nämnden ska sammanställa ett beslutsunderlag som bl.a. ska innehålla uppgifter om målet eller målen för den insats som föreslås. Åtgärder som vidtas av nämnden för att följa upp att den enskilde får den beviljade insatsen utförd enligt nämndens beslut och gällande författningar ska dokumenteras. Detsamma ska gälla åtgärder som vidtas av nämnden för att följa upp insatsen mot fastställda mål och den planering som har gjorts tillsammans med den enskilde (5 kap. 7, 10 och 23 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [SOSFS 2014:5] om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS). Det är viktigt att insatserna följs upp utifrån de individuella målen. På detta sätt kan kommunen följa upp om insatserna ger det förväntade resultatet, om den enskildes problem minskar eller om klientens 24 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

25 Typ av indikator Målvärde Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor välbefinnande ökar (Med målet i sikte - målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer. Socialstyrelsen 2012). Processmått Kommunen/stadsdelen har följt upp resultaten av biståndsbeslutade insatser utifrån uppsatta mål för enskilda a) våldsutsatta vuxna; b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Enkätfråga nr. 16: Har ni under perioden 2 februari februari 2015 följt upp resultaten av biståndsbeslutade insatser till vuxna som utsatts för våld av närstående utifrån uppsatta mål för den enskilde? Svarsalternativ: Ja, i samtliga ärenden ; Ja, men inte i samtliga ärenden ; Nej, inte i något ärende ; Ej aktuellt, har inte haft några sådana ärenden. Enkätfråga nr. 17: Har ni under perioden 2 februari februari 2015 följt upp resultaten av biståndsbeslutade insatser till: barn som bevittnat våld av eller mot närstående; barn som själva utsatts för våld av närstående? Svarsalternativ: Ja, i samtliga ärenden ; Ja, men inte i samtliga ärenden ; Nej, inte i något ärende ; Ej aktuellt, har inte haft några sådana ärenden. Definition: Med följt upp avses att handläggare tillsammans med den enskilde följt upp om insatsen lett till uppsatta mål. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning av indikatorn som rör våldsutsatta vuxna: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat Ja, i samtliga ärenden på fråga 16. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner och stadsdelar som uppnått målvärdet. Beräkning av indikatorn som rör våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen på fråga 17 svarat Ja, i samtliga ärenden för en av målgrupperna (våldsutsatta barn eller barn som bevittnat våld) samt svarat Ja, i samtliga ärenden eller Ej aktuellt, har inte haft några sådana ärenden för den andra målgruppen. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet (dvs. Ja). Redovisningsnivåer: Riket, län, kommuner, stadsdelar. Mätperiod: 2 februari februari Datatäckning: Svarsfrekvensen på enkäten var 91 procent. Enkäten öppna jämförelser - stöd till brottsoffer till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Systematisk uppföljning (två indikatorer) Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorområde Syfte Systematisk uppföljning av insatser till a) våldsutsatta vuxna b)våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Kommunen/stadsdelen har sammanställt resultaten på gruppnivå av de individuella uppföljningarna av biståndsbeslutade insatser till enskilda: a) våldsutsatta vuxna; b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk uppföljning Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 första stycket SoL). Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från de enskilda uppföljningarna på gruppnivå. På detta sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller olika undergrupper (Med målet i sikte - målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer. Socialstyrelsen 2012). Systematisk uppföljning ökar också förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL BROTTSOFFER GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 25