Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden



Relevanta dokument
Statistik över. Primär hörselrehabilitering i Stockholms län

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

8. Skaderisker och komplikationer

Betänkandet SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron

Hörseltjänst Göteborg

Revision av landstingets godkända vårdgivare av primär hörselrehabilitering

Mätningar med Talsignal. Tomas Tengstrand

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om att ta bort systemet med hörselcheckar/fritt val Hjälpmedel

Information till föräldrar

3. Metoder för mätning av hörförmåga

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Normal och nedsatt hörsel

Bilateral anpassning med BAHS

Normal och nedsatt hörsel

HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se

Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2

Primär hörselrehabilitering i Stockholms län. En kartläggning av organisation och styrning, verksamhetens utförande samt uppföljning

Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting

Distriktets analys av Fritt val av hjälpmedel

Resultatet av ditt hörseltest

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Ett decennium med vårdval och Fritt val inom hörselvården utvärdering och framtidsperspektiv

Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi

SÅ SKÖTER DU DIN HÖRAPPARAT

NATUREN har GETT OSS TVÅ ÖRON - SAMARBETE

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

Till dig som använder hörapparat

Läkemedelsgenomgång (enkel och fördjupad) och läkemedelsberättelse i Landstinget i Östergötland. Rätt läkemedel

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi

Nationellt Kvalitetsregister Hörselrehabilitering

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?

Världens första digitala minimottagare

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Teknisk / Audiologisk Information. FREE VC och FREE VC Open FREE Exclusive och FREE Exclusive Open

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

FÖRSLAG 2016:69 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi

CROS/BiCROS. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

UPPLADDAD FULL KONTROLL

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2017.

DELKURS 1: Audiologisk diagnostik

COMFORT DIGISYSTEM Bäst på jobbet

Nationellt kvalitetsregister hörselrehabilitering. Årsrapport 2017

Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

WIDEX DREAM familjen blev precis ännu bättre.

Kvalitetsregister hörselrehabilitering för vuxna. Årsrapport 2012

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Osynlighet som ger dig tryggheten att utforska fler av livets rika ljudlandskap

4. Mått på nytta av hörapparat

Vad är hörselnedsättning?

Höstmöte 2017 och extra årsmöte

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Jämställd hörselvård teknisk hörselrehabilitering ur ett könsperspektiv

Mångfald och valfrihet för alla

Bruksanvisning Digital hörapparat av modellen bakom-örat

Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter. Tekniksprånget i Hemtjänsten Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)

Hej deltagare vid Audiologisk dag i Västerås!

MYTERNAS MARKNAD. Svensk hörselvård från behov till business. Jag vill kunna lita på vårdgivaren. Det kan jag inte nu.

Kvalitetsregister hörselrehabilitering för vuxna. Årsrapport 2013

resoundpro.com ANPASSNINGSGUIDE Aventa 3 Guide FÖR AUDIONOMER

Uppföljningsplan. Sid 1(8) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

Framtagande av regelbok för primär hörselrehabilitering

ReSound på jobbet. Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel

Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tre steg mot rätt val. - en guide vid val av hörapparat

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval juni 2015

Vertikal prioritering av hörselnedsättning

Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Hör livet från två sidor

COMFORT DIGISYSTEM Bäst i klassen

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?

Skötsel och underhåll -

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Skriva uppsats på registermaterial

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Granskning av hörselverksamheten

Produktfamiljen mind TM GLÄDJEN

NATUREN HAR GETT OSS TVÅ ÖRON

Primär Hörselrehabilitering

Phonak Audéo Q. Liten förpackning. Stor funktion.

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Transkript:

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Kan det bli bättre eller kanske sämre? KTH Ljud- och Bildbehandling; Svensk Teknisk Audiologisk Förening

Översikt Har hörapparaterna blivit bättre? 1 Har hörapparaterna blivit bättre? 1970-2010 -... 2 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater 3 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar

Samma gamla visa... 1970-2010 -... 1977: Höra i buller är det viktigaste forskningsproblemet (Konf., Styrelsen för Teknisk Utveckling STU) 2003: På vilket sätt kan hörapparater underlätta hörande i buller (Rapport, Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering SBU) 2010: Fyra miljoner svenskar har problem med samtalsstörande ljud Befria samtalet! (Hörselskadades Riksförbund, HRF: Kakofonien) 2020:???

1970-2010 -... A B C D E 1970: 1 Condition Försämrad taluppfattning NSR (db) med hörapparat, i buller efter Killion 2 Normal (1984), Hearing Tillman et al. (1970) 5 3 HI without HA -9 4 HI with HA -27 5 6 7 8 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0 2 1 2 2 2 3 10 Tillman, Carhart, Olsen (1970), as quoted by Killion(1993) N o i s e d B 0-10 -20-30 Acceptable Noise Level (50%) Normal Hearing HI without HA HI with HA

1970-2010 -... 2004: Hörapparater gör nytta även i buller Dahlquist (STAF, 2004) Taluppfattning 59% med HA, 32% utan HA. N=450

Har ho rapparaterna blivit ba ttre? Vad ma ste fo rba ttras? Ny organisation av ho rselva rden 1970-2010 -... Elektroakustiska omvandlare Elmer Carlson, 1920-2003. Knowles komponenter (Killion, 1992) Ho rselva rden och ho rhja lpmedlen idag och i framtiden

Återkopplingsundertryckning Viktigaste fördel med digital hörapparatteknik 1970-2010 -... Intern elektrisk återkoppling neutraliserar yttre återkoppling

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Bullerundertryckning med Flera Mikrofoner + : M mikrofoner kan undertrycka M 1 punktformade bullerkällor. + : Kan följa bullerkällor i rörelse. : Förutbestämd önskad riktning till talaren. : Mikrofonbrus, vindbrus. : Mindre nytta i diffust ljudfält

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Bullerundertryckning med En Mikrofon + : Kräver inte olika riktningar till tal och buller. + : Fungerar även i diffust ljudfält. + : Förbättrar signal/brus-förhållandet. : Förvränger talsignalen något. : Hittills ej förbättrad taluppfattning. Fortfarande aktivt forskningsområde

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Introduction Sample System Conference Equip Konferenssystem fungerar utmärkt varför? Photograph: Simon Camper, UK

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Framtiden: Hörapparat eller telefon? Trådllöst lokalt nät med automatisk uppkoppling? Mikrofon nära talaren: Vinst 15 20 db.

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Besvärande starka ( Aversive ) ljud med HA? APHAB Aversiveness: Plötsligt ljud från alarmklocka är obehagligt Trafikbuller är alltför starkt Ljudet av rinnande vatten, såsom toalett eller dusch, är obehagligt starkt Ljud från byggarbete är obehagligt starkt Johnson et al. (2010). Ear Hear 31(1), 47-55. Fig. 4. Brandbilens siren låter alltför starkt Ljud av tjutande bildäck är obehagligt starkt

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Innerörats frekvenssvar Normal hörsel Frekvenssvar på fix plats: G(f ) = Vibrationshastighet Ljudtryck Ulfendahl (1997), Fig. 11.

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Hörapparaten måste vara rätt inställd Förstärkningsautomatik: Starka ljud: Ingen förstärkning Svaga ljud: Hög förstärkning

Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Samma hörapparat olika resultat i olika öron Azah & Moore, JAAA 2007 42 öron (24 personer) Digitala hörapparater, inställda för att ge viss förstärkning Mätning av ljudnivån i hörselgången vid 250, 500, 750, 1000, 1500, 2000, 4000 Hz 64% av öronen hade mer än 10 db fel förstärkning Slutsats: Man MÅSTE mäta ljudet i hörselgången

Vad måste Har hörapparaterna blivit bättre? Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater MÄTAS vid anpassning av hörapparater? Enligt vetenskap och beprövad erfarenhet : Förstärkningskurvan för svaga ljud (Hörselgångsmätning) Besvärande starka ljud? (Hörstyrkekontroll med kalibrerade starka ljud) Taluppfattning i brus, utan och med hörapparater Ofta görs inte detta!

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Nya organisationsformer Fritt Vårdval Upphandlad privat hörselvård offentlig finansiering Möjligheter Upphandlingen tvingar fram tydlig kravspecifikation Konkurrens kan stärka konsumentens makt Bättre tillgänglighet mindre väntetider Risker Hörselvård i privat regi med bibehållen(!) kvalitet Hård press på kostnaden audionomer i tidsnöd Stagnation eller fortsatt utveckling?

Skandalen i Stockholm 2007-2010 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Stockholms Läns Landsting (SLL) upphandlar basal hörselvård Vinnande företag (Avesina): knappt 800 kr per utprovning Konkurrenter: ca dubbla priset Tydliga krav på kvalitetskontroll i avtalet... men Avesina gjorde inte dessa kontroller SLL:s inköpsavdelning kollade inte Numera (2010) gör Avesina vissa kontroller men inte alla! Skulle konkurrenterna gjort det bättre?

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar! Stockholms Regelbok, 2011, 62 sidor Google: Regelbok primär hörselrehab Förslag 15 febr Ej antagen Nytt beslut 16 april Start 1 dec 2011 (?) Regelbok för primär hörselrehabilitering 2011!!!!!!!!

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 4 Uppdragsbeskrivning Vårdgivaren skall: följa SS-EN-15927:2010 kunna mäta ner till 10 db HL luft, 20 db HL ben

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Krav enligt SS-EN-15927 Tjänster vid utprovning... Allmänna krav Lokaler, utprovningsrum, audiometrisk utrustning... med ref. till EN-60645-1,2, och andra standarder Verifiering av utprovningen Förbättring av hörselförmågan skall testas Skall säkerställas att inget obehag skapas vid höga ljudnivåer Förbättring i hörselförmåga bör testas på flera sätt, och skall testas med minst en av metoderna: Talaudiometri i ljudfält med/utan brus, med/utan hörapparat Hörselgångsmätning Upplevd nytta STAF:s krav: Vårdgivaren skall testa på flera sätt

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 6 Uppföljning, nyckeltal Kvalitet Andel patienter... Målnivå Bonus där talaudiometri utförts med rehabiliteringsplan 90 % 0.5 % där hörselgångsmätning gjorts med två hörapparater

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 6 Uppföljning, nyckeltal Kvalitet Andel patienter som enligt enkät... Målnivå Bonus känner förtroende för audionomen 85 % blivit bemötta med respekt och hänsyn 90 % känner sig delaktiga i beslut 75 % 0.5 % värderar rehabiliteringen mycket bra / bra 90 % 0.5 % upplever att behovet blivit tillgodosett 75 % skulle rekommendera mottagningen 85 % anser att de fått tillräcklig information 80 % STAF:s krav: Taluppfattning i brus utan/med hörapparat

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 7 Ersättningar, förslag 15 febr Vårdgivaren får (förslag under omprövning): per listad patient: 154 kr/år för utförd behovsbedömning: 419 kr för utförda rehabiliteringsinsatser (inkl. egenavgift): 1222 kr + max 1.5 % Bonus, om Målnivåer uppnåtts, enligt tabell 0.5 % Vite, om miljöcertifikat saknas Hjälpmedlen betalas separat, i upphandlat sortiment Vid Fritt Val av hjälpmedel : max 2700 kr/hörapparat

Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Primär hörselvård i Stockholm, 2011-??? Vissa bra kvalitetskrav, men... Krav på teknisk kompetens, om det behövs Fokus på subjektiv utvärdering, med frågeformulär Inga krav att taltestresultat redovisas Stort utrymme för tolkning av kraven Hinner audionomen göra allt som behövs? Kostnaden viktigare än kvaliteten? Hur skall kvaliteten förbättras, och inte bara bibehållas?