Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Relevanta dokument
Klimatkurs SMHi IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

CSPR Briefing. CSPR Briefing No 2, Sammanfattning för beslutsfattare av Syntesrapporten av IPCC:s fjärde bedömningsrapport.

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Simulering av möjliga klimatförändringar

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimat och ekosystem i förändring

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Fuktcentrums informationsdag

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatet förändras vi formar vår framtid

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Anpassning till ett förändrat klimat

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

VA-frågor och klimatförändringar

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Växthuseffekten och klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Var går gränsen? REMISSVAR

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatanpassning i Örebro län

Miljöministern kommenterar minskade utsläpp

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

SIFOs Telefonbuss 2013

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Frågor och svar om Europeiska kommissionens meddelande: Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk


Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Internationellt ledarskap för klimatet

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Trafikverkets strategi för klimatanpassning. TDOK 2014:0882 Version 2.0

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Klimatpolicy Laxå kommun

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Lektionsmaterial till Operation Dagsverke 2019

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Transkript:

Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla kontakterna gentemot IPCCs sekretariat i Genève Nominera svenska experter till IPCC-arbetet som huvudförfattare, granskare eller experter/deltagare i workshops och andra möten Samordna de svenska bidragen vid olika granskningstillfällen under processens gång Föra ut kunskapen om IPCCs rapport till en bredare allmänhet

http://www.smhi.se/tema/ipcc

Hur går arbetet till 2009 2013-2014 Forskare/författare arbetar självständigt IPCC-ländernas representanter samverkar Publicering

IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 Ca 1500 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX SRREN Yokohama mars 2014 Ca 3000 sidor, ~12 000 referenser (2 volymer) Kampala 2011 Abu Dhabi 2011 >550 sidor >1000 sidor Berlin april 2014 Ca 1400 sidor, ~10 000 referenser Syntesrapporten Köpenhamn november 2014 ~110 sidor ( 5 referenser )

http://www.smhi.se/tema/ipcc

http://www.smhi.se/tema/ipcc

https://ipcc.ch/report/ar5/syr/

https://ipcc.ch/report/graphics/index.php?t=assessment Reports&r=AR5 - Synthesis Report&f=SPM Syntesrapporten Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de observerade förändringarna sedan 1950-talet har inte förekommit under de senaste tiotals till tusentals åren. Atmosfär och hav har värmts upp, mängden snö och is minskat och havsnivån har höjts

https://ipcc.ch/report/graphics/index.php?t=assessment Reports&r=AR5 - Synthesis Report&f=SPM

Effekter Redan nu kan klimatförändringens effekter på ekosystem påvisas på alla kontinenter och i världshaven Många arter som lever på land, i sötvatten och i havet har förskjutit sina geografiska utbredningsområden, säsongsbundna aktiviteter, migrationsmönster, antal och samspel med andra arter som en respons på klimatförändringar.

https://ipcc.ch/report/graphics/index.php?t=assessment Reports&r=AR5 - Synthesis Report&f=SPM

Risker Natur och samhälle påverkas inte bara av klimatförändringarna, men också av en mängd andra stressfaktorer som påverkar sårbarheten, t.ex. ekonomisk ojämlikhet och föroreningar Utsläppen ökar bland annat p.g.a. att den ekonomiska tillväxten ökar kraftigt, befolkningstillväxten är samma år 2000 som år 2010 Fem övergripande riskområden pekas ut: Hot mot ekosystem Extrema väderhändelser Fördelning av klimateffekter Globala kumulativa effekter Storskaliga enskilda händelser

Temperaturökning och olika nyckelrisker

https://ipcc.ch/report/graphics/index.php?t=assessment Reports&r=AR5 - Synthesis Report&f=SPM Många studier som omfattat ett stort antal regioner och grödor visar att klimatförändringar medfört fler negativa än positiva effekter på skördarna

https://ipcc.ch/report/graphics/index.php?t=assessment Reports&r=AR5 - Synthesis Report&f=SPM

Om vi agerar nu finns fortfarande tid att undvika allvarliga klimatförändringar. Lyckas vi vända utsläppsutvecklingen till år 2020 och minska de globala utsläppen med 40-70 procent till år 2050 så finns möjlighet att begränsa den globala temperaturhöjningen till under 2 o C. Fortsätter dagens trend kan temperaturen öka 3.7 till 4.8 C till slutet av detta århundrade

Vi formar vår framtid Både utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder krävs Det finns gränser för hur mycket klimatförändringar som vi kan anpassa oss till. När dessa gränser har uppnåtts, kan vi inte längre förhindra skador och förlust av värden.

Klimatrisker är bara en komponent bland många, men den samverkar ofta negativt med andra komponenter, särskilt för redan exponerade och sårbara grupper, vilket förstärker existerande ojämlikheter. Hanteringen av klimatrelaterade risker innebär att beslut fattas i en föränderlig värld där det råder ständig osäkerhet kring klimateffekternas allvarlighetsgrad och tidpunkt, och där det finns gränser för anpassningsåtgärdernas effektivitet. De val som görs i en nära framtid avseende anpassning och utsläppsbegränsningar kommer att påverka klimatriskerna under hela 2000-talet.

Möjliga åtgärder Minska koldioxidintensiteten Mer förnybart Ersätta koleldade kraftverk med naturgas Tillämpa bästa möjliga teknik Sektorsövergripande åtgärder Minska avskogning och förbättra skötselmetoder i jord- och skogsbruk Återställande av våtmarker Långsiktigt klimatsmart tänk vid ny-/ombyggnation av infrastruktur och urban miljö

Vad händer nu? COP 20, Lima, 2014 2015 val till IPCC Bureau and Task Force Bureau IPCC går in i ny cykel COP 21, Paris 2015 Central förhandlingsfråga inför Paris att möjliggöra en överenskommelse som leder till att hålla den globala temperaturökningen till under två grader.

http://www.globalweirding.is/here

http://www.smhi.se/tema/ipcc

Tack för mig!