Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR



Relevanta dokument
Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark

PAROC Värmeberäkningsprogram

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Boverkets Byggregler, BBR

Litteraturförteckning för CEX

Beräkning av U-värde för hus

SFS 1985:997 B B ändringar tom SFS 2008: som bryter ned ozonskiktet. fluorerade gaser SFS 2007:846 B B ändringar tom SFS 2015:19 11

Isolerguiden Bygg 06

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, Jönköping

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

I avsnittet om grund och källare finns lösningar som används till många typer av byggnader.

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009

Litteraturförteckning - Energiexpert

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler.

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Boverkets Byggregler, BBR 2012

Bilaga J. Beräkning av optimal isoleringstjocklek

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Resultat från Um-beräkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Bygg säkert med cellplast

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Termisk beräkning mellan fönsterkarm och yttervägg enligt detalj: Detalj 1 Fönster - stdmassivvägg med iso (sidoanslutning)

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Glassäkra miljöer Bostäder

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient Förenklade metoder och schablonvärden (ISO 14683:1999)

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Sveby PM Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Att ställa energikrav och följa upp

Konstruktionsdetaljer

Renovering av miljonprogrammet till Umeå kommuns nybyggnadskrav för energianvändning

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

Miljöministeriets förordning om byggnadens värmeisolering

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Byggnadstypologier Sverige

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

MW SS-EN T5 DS(TH) CS(10)70 TR15 PL(5)100 WL(P)- MU1

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

Boverkets Byggregler, BBR 22 (2015) Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring

Glassäkra miljöer Publika miljöer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Administrativa uppgifter

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Glas- och fönsterexpert Energieffektivisering Inomhusklimat LCC kalkyler

A161TG Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg

Bygg säkert med cellplast

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Glassäkra miljöer Bostäder

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

IsoverBoken. Guide för arkitekter, konstruktörer och entreprenörer

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Certifikat Produkt Beteckning Beskrivning senast daterad Dörrar, branddörrar och SFB 2050/3050 och 2060/

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner

Resultat från energiberäkning

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Glassäkra miljöer Förskolor

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Tekniska anvisningar Energi

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

indata och resultat

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Transkript:

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1

Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader. Det är samhällets minimikrav sämre än så får man inte bygga i Sverige. Boverket har även publicerat en handbok med titeln Energihushållning enligt Boverkets Byggregler. Handboken innehåller inga nya krav utan ger råd och tips om tolkningen av BBR. BBR och Boverkets handbok är en utmärkt kombination för den som vill sätta sig in i de svenska kraven avseende energihushållning. Det är en mängd faktorer som påverkar en byggnads energianvändning, exempelvis: Isoleringen i väggar, golv och tak. Isoleregenskaperna hos fönster och dörrar. Köldbryggor. Ventilation. Värmeåtervinning. Luftläckage. Byggnadens form. Takhöjd. Inomhustemperatur. Utomhusklimat. 2

Swedisols roll Inom Swedisol finns kunskap om isoleringsmaterial, framför allt om glasull och stenull. Vi har också goda kunskaper om välisolerade konstruktioner och energieffektiva byggnader. I denna skrift informerar vi om de beräkningar som krävs för att verifiera kraven på värmegenomgångskoefficienter U-värden och U-medelvärden som finns i BBRs avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4. Dessa krav utgör bara en liten del av alla krav som finns i BBRs avsnitt om energihushållning och vi hänvisar därför till BBR och handboken för fullständig information. Myndigheternas krav I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient U m (U-medelvärde). Nedan visas definitionen av U m. I denna skrift berättar vi mer om de beräkningar som ligger bakom formeln, men vi redovisar inte de olika kraven. Dessa liksom övriga krav avseende energihushållning finns i BBR med vägledning i handboken. 3

Standarder BBR och handboken hänvisar till olika standarder för beräkning av bland annat U-värden. Nedan listas några exempel: SS-EN ISO 6946 Byggkomponenter och byggnadsdelar Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient Beräkningsmetod SS 24230 Värmeisolering Plåtkonstruktioner med Köldbryggor Beräkning av värmemotstånd SS-EN ISO 13370 Byggnaders termiska egenskaper Värmeöverföring via marken - Beräkningsmetoder SS-EN ISO 13789 Byggnaders termiska egenskaper - Värmegenomgångskoefficienter Beräkningsmetod SS-EN ISO 10211 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Värmeflöden och yttemperaturer Detaljerade beräkningar SS-EN ISO 14683 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient Förenklade metoder och schablonvärden SS-EN ISO 10456 Byggmaterial och produkter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden och metoder för bestämning av termiska egenskaper för deklarering respektive beräkning Beräkning av U-värden Enklare konstruktionslösningar, exempelvis väggar med ett antal homogena skikt utan reglar, kan möjligen räknas för hand, men moderna högisolerade konstruktioner och anslutningsdetaljer är mer avancerade och kräver därför användning av beräkningsprogram. På marknaden finns idag några program för beräkning av U-värden och U-medelvärden enligt Boverkets krav, exempelvis hos Swedisols medlemsföretag. På marknaden finns även program för beräkning av Boverkets övergripande krav på byggnadens specifika energianvändning [kwh/m² år]. Vissa av dessa program beräknar även U-värden medan andra förutsätter att dessa data inhämtats på annat sätt. 4

Beräkningsgång De olika beräkningsprogrammen har naturligtvis olika upplägg på inmatningen av data, men i princip fordras nedanstående uppgifter: Ange λ för alla ingående material: - värmeisoleringsmaterial - övriga byggnadsmaterial - mark Ange andelen av de olika materialen i respektive byggnadsdel. Ange värmemotstånd - för luftspalter - för ventilerat vindsutrymme - värmeövergångsmotstånden R si och R se Ange korrektioner ΔU - för fästanordningar ΔU f - för springor och spalter ΔU g - vid omvända tak ΔU r Beräkna U för hela byggnadsdelen - byggnadsdel med enbart homogena skikt - byggnadsdel med ett eller flera inhomogena skikt Beräkna U-värden för konstruktioner mot mark Beräkna U-värden för fönster och dörrar. Se information från berörda leverantörer. Beräkna köldbryggor vid anslutning mellan olika byggnadsdelar. Beräkna U-medelvärdet (U m ) med formeln i BBR. Kontrollera om byggnaden klarar BBR:s krav avseende U m. 5