Boverkets Byggregler, BBR 22 (2015) Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring

Transkript

1 Boverkets Byggregler, BBR 22 (2015) Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring

2 Energihushållning Att hushålla med energi är viktigt för hela samhället av såväl miljömässiga som ekonomiska skäl. Därför ställer Boverkets Byggregler, BBR krav som ska begränsa energianvändning i byggnader. Den här broschyren redovisar de viktigaste kraven på värmeisolering i BBRs avsnitt 9 Energihushållning. För fullständig information hänvisas till BBR. Krav på såväl nya som befintliga byggnader Boverkets Byggregler gäller för nya byggnader samt vid ombyggnad och tillbyggnad av befintliga byggnader. Kraven trädde i kraft den 1 mars I princip gäller samma krav vid ombyggnad och tillbyggnad som vid uppförande av helt ny byggnad. Vid ombyggnad och tillbyggnad ska hänsyn tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Den befintliga byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas tillvara. Fjärrvärme, pellets, värmepump, el Byggnaden som energisystem BBR ställer krav på byggnadens energianvändning, vilket innebär att arkitekter, konstruktörer och entreprenörer som kan påverka byggnadens energianvändning måste se byggnaden som en helhet som ett energisystem. Det gäller att hitta den optimala avvägningen mellan långlivade passiva isolerlösningar och kortlivade energisparanordningar som kräver såväl underhåll som energi för drift. Undantag Kraven gäller inte för växthus eller liknande byggnader som inte skulle kunna användas om kraven uppfylldes. De gäller heller inte för byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året. Kraven gäller inte för byggnader där värmetillskottet från processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Krav på energimätning BBR kräver att byggnadens energianvändning kontinuerligt ska kunna följas upp genom ett mätsystem som ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Välj värmeoch kylsystem Energimätning, effektiv reglering Visa och reglera Utnyttja solenergin Minimera elbehovet Minimera värme- och kylbehovet Principen vid konstruktion av lågenergihus är att man börjar med att minimera byggnadens värme- och kylbehov och slutar med att välja energikälla. Solfångare Lågenergiapparater, lampor Planlösning, orientering, klimatskärm, installationer 2

3 Byggnadens energideklaration Kraven avseende energideklarering av byggnad finns inte i BBR, men Boverket rekommenderar att energideklarationen används för att kontrollera om byggnaden uppfyller BBRs energikrav. Dessutom ger energideklarationen råd om lämpliga åtgärder för att förbättra byggnadens energieffektivitet. Energideklarationen har en sammanfattning som visar den aktuella byggnadens energianvändning på en sjugradig skala från A till G. Energiklass A står för en energieffektiv byggnad med låg energianvändning och G för en byggnad med hög energianvändning. En byggnad som har en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nybyggt hus idag får klass C. Detta gör att det framförallt är nya hus som har konstruerats för att vara särskilt energieffektiva som hamnar i energiklasserna A och B, alltså olika typer av lågenergibyggnader. De flesta äldre byggnader hamnar i energiklasserna D, E, F eller G. Uppgift om byggnadens energiprestanda ska finnas med i annonser exempelvis vid försäljning och då är det energiklassen som ska anges. Energideklarationens sammanfattning visar bland annat vilken energiklass byggnaden har. 3

4 BBRs definitioner För att förstå BBRs krav måste man förstå BBRs definitioner. Byggnadens specifika energianvändning E bea = E uppv + E kyl + E tvv + E f E bea är byggnadens energianvändning under ett normalår [kwh/år] och definieras som den energi som, vid normalt brukande, behöver levereras till en byggnad oftast benämnd köpt energi. I E bea ingår energi för uppvärmning (E uppv ), komfortkyla (E kyl ), tappvarmvatten (E tvv ) samt byggnadens fastighetsenergi (E f ). I E uppv ingår även energi till golvvärme, handdukstork och andra apparater för uppvärmning. E f är den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. Som exempel på sådan utrustning kan nämnas fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styroch övervakningsutrustning och liknande. Även externt lokalt placerad apparat inräknas om den försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla. Klimatskärmens betydelse Klimatskärmen har en mycket stor betydelse för energianvändningen. Låg specifik energianvändning uppnås lättare om byggnaden har: Kompakt form med få utstickande delar Flera våningar I byggnadens energianvändning ingår inte energi från solfångare eller solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller på byggnadens tomt, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. I byggnadens energianvändning ingår inte bostäders hushållsenergi och inte heller lokalers verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. E beaspec = E bea / A temp E beaspec är byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 år] och A temp [m 2 ] är golvarean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C, begränsad av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och liknande ska inräknas. Golvarea i garage ska inte medräknas i A temp. Normalårskorrigering Byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning ska normalårskorrigeras vilket innebär att den korrigeras med hänsyn till skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning mättes. Låg rumshöjd Låga U-värden hos väggar, golv, tak, fönster och ytterdörrar. Obetydliga köldbryggor Låg fönsterandel Hög lufttäthet 4

5 Beräkning av specifik energianvändning BBR anger inte någon speciell beräkningsmetod för byggnadens specifika energianvändning. Konstruktören får därmed stor frihet att själv välja den beräkningsmetod som bäst passar den aktuella byggnaden. Energideklarationen kommer ju senare att visa om byggnaden klarar kraven. Om innetemperaturen är okänd vid projektering av bostäder rekommenderar BBR att man använder 22 C som genomsnittlig inomhustemperatur vid energi- och effektberäkningar. Utetemperaturer ska vara representativa för orten där byggnaden ska uppföras. Om en byggnad har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergin till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Elvärmd byggnad En byggnad räknas som elvärmd om A temp är större än 50 m 2 och installerad eleffekt för uppvärmning överstiger 10 W/m 2 A temp. Lägg märke till att definitionen avser installerad, inte använd, eleffekt. Med installerad eleffekt för uppvärmning menas den sammanlagda eleffekt som kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Som elektriska apparater för uppvärmning räknas inte bara direktverkande el utan även värmepumpar, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och liknande. U-medelvärde Klimatskärmens U-medelvärde, U m ska beräknas enligt SS-EN ISO Byggnaders termiska egenskaper Värmegenomgångskoefficienter Beräkningsmetod. Om det handlar om stålregelstommar används SS Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd. Köldbryggor i klimatskärmen kan orsaka så mycket som % av transmissionsförlusterna för en byggnad. Därför kräver BBR att man vid beräkning av U m även ska ta med köldbryggornas inverkan i enlighet med nedanstående formel. U = m n m p U A + l ψ + Σ Σ Σ χ i i k k j i=l k=l j=l I formeln summeras alla transmissionsförluster genom klimatskärmen förluster genom byggnadsdelarnas ytor (U i A i ), förluster genom linjära köldbryggor (l k ψ k ) samt förluster genom punktformiga köldbryggor (χ j ). Summan av alla transmissionsförlusterna divideras sedan med klimatskärmens sammanlagda area mot uppvärmd inneluft (A om ). A om 5

6 Krav på energi och effekt I detta avsnitt redovisas BBR-kraven avseende byggnadens specifika energianvändning och installerade eleffekt för uppvärmning III IV II I Olika byggnadstyper Kraven är uppdelade på bostäder respektive lokaler och dessutom uppdelade mellan elvärmda och ej elvärmda byggnader. Bostäder är i sin tur uppdelade i småhus, flerbostadshus samt flerbostadshus med små lägenheter. För byggnader med A temp mindre än 50 m 2 finns inga krav på specifik energianvändning eller installerad eleffekt för uppvärmning. För dessa byggnader finns istället konkreta krav på klimatskärmens U-medelvärde och lufttäthet. Fyra klimatzoner Sverige indelas i fyra klimatzoner med olika kravvärden avseende specifik energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning. Klimatzon I Norrbotten, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala och Gotlands län samt Västra Götalands län utom kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Klimatzon IV Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt i Västra Götalands län kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Säkerhetsmarginaler vid projektering BBR rekommenderar att man vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning använder lämpliga säkerhetsmarginaler så att kravet uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Verifiering av färdig byggnad BBR rekommenderar att byggnadens energideklaration används för verifiering av den specifika energianvändningen. Klimatzon I Ej elvärmda byggnader Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Småhus med A temp > 50 m 2 j Flerbostadshus Flerbostadshus med små lägenheter k Elvärmda byggnader Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Lokaler med A temp > 50 m 2 j 105 l 85 m 5,5 n o j För småhus och lokaler med A temp < 50 m 2 finns inga krav på specifik energianvädning och intallerad effekt. k Avser flerbostadshus där A temp > 50 m 2 och som till övervägande delen - mer än 50 % av A temp - innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vadera. l Tillägg får göras med 110 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. m Tillägg får göras med 65 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. n Tillägg får göras med 0,035 (A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. o Tillägg får göras med 0,030 (q - 0,35) A temp då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid dimentionerande vintertemperatur, DVUT. 5,5 n 6

7 Klimatzon II Ej elvärmda byggnader Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Småhus med A temp > 50 m 2 j Flerbostadshus Flerbostadshus med små lägenheter k Elvärmda byggnader Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Lokaler med A temp > 50 m 2 j 90 l 65 m 5,0 n o j För småhus och lokaler med A temp < 50 m 2 finns inga krav på specifik energianvädning och intallerad effekt. k Avser flerbostadshus där A temp > 50 m 2 och som till övervägande delen - mer än 50 % av A temp - innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vadera. l Tillägg får göras med 90 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. m Tillägg får göras med 55 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. n Tillägg får göras med 0,030 (A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. o Tillägg får göras med 0,026 (q - 0,35) A temp då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid dimentionerande vintertemperatur, DVUT. 5,0 n Klimatzon III Ej elvärmda byggnader Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Småhus med A temp > 50 m 2 j Flerbostadshus Flerbostadshus med små lägenheter k Elvärmda byggnader Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Lokaler med A temp > 50 m 2 j 70 l 50 m 4,5 n o j För småhus och lokaler med A temp < 50 m 2 finns inga krav på specifik energianvädning och intallerad effekt. k Avser flerbostadshus där A temp > 50 m 2 och som till övervägande delen - mer än 50 % av A temp - innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vadera. l Tillägg får göras med 70 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. m Tillägg får göras med 45 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. n Tillägg får göras med 0,025 (A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. o Tillägg får göras med 0,022 (q - 0,35) A temp då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid dimentionerande vintertemperatur, DVUT. 4,5 n Klimatzon IV Ej elvärmda byggnader Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Småhus med A temp > 50 m 2 j Flerbostadshus Flerbostadshus med små lägenheter k Elvärmda byggnader Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Lokaler med A temp > 50 m 2 j 65 l 45 m 4,5 n o j För småhus och lokaler med A temp < 50 m 2 finns inga krav på specifik energianvädning och intallerad effekt. k Avser flerbostadshus där A temp > 50 m 2 och som till övervägande delen - mer än 50 % av A temp - innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vadera. l Tillägg får göras med 70 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. m Tillägg får göras med 45 (q medel - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturregulerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och som högst får tillgodoräknas upp till 1,00 l/s m 2. n Tillägg får göras med 0,025 (A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. o Tillägg får göras med 0,022 (q - 0,35) A temp då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s m 2, där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid dimentionerande vintertemperatur, DVUT. 4,5 n 7

8 Krav på klimatskärmen Utöver kravet på byggnadens specifika energianvändning och installerade eleffekt för uppvärmning finns även krav på klimatskärmens U-medelvärde och lufttäthet. Klimatskärmen utgörs av alla byggnadens omslutande byggnadsdelar mot uppvärmd inneluft. Med detta menas de väggar, golv, tak, fönster dörrar etc som begränsar uppvärmda delar av bostäder och lokaler mot mark, uteluft eller ouppvärmda utrymmen. Krav på klimatskärmens U-medelvärde, U m För att undvika att klimatskärmen blir alltför dålig finns en övre gräns för dess U-medelvärde, U m. Sämre än så får klimatskärmen inte vara. Tabellens värden gäller för alla klimatzoner. U-medelvärde U m [W/m 2 C] Småhus med A temp > 50 m 2 0,40 Krav på klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så lufttät att byggnaden uppfyller kravet på specifik energianvändning och för elvärmda byggnader även kravet på installerad eleffekt för uppvärmning. För byggnader där man inte ställer krav på specifik energianvändning eller på installerad eleffekt för uppvärmning finns konkreta krav på byggnadens högsta tillåtna luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad. Värdena gäller för alla klimatzoner. Luftläckage [l/s m 2 ] Småhus och lokaler med A temp < 50 m 2 0,6 Småhus med Atemp < 50 m 2 0,33 Flerbostadshus 0,40 Flerbostadshus med små lägenheter 0,40 Lokaler med A temp > 50 m 2 0,60 Lokaler med A temp < 50 m 2 0,33 OBS! Byggnaden ska i första hand klara kravet på specifik energianvändning och för elvärmda byggnader även installerad eleffekt för uppvärmning. De allra flesta byggnader måste då ha ett U-medelvärde som är bättre än tabellens krav. 8

9 Alternativa krav för mindre byggnader Beräkning och mätning av specifik energianvändning kan vara komplicerat och därför erbjuder BBR alternativa krav för mindre byggnader. Det generella sättet som beskrivits på föregående sidor kan naturligtvis också användas. De alternativa kraven får användas om Ej elvärmda byggnader. Elvärmda byggnader med Atemp < 50 m2 Elvärmda byggnader med Atemp 51 till 100 m2 0,13 0,08 Vägg 0,18 0,10 Golv 0,15 0,10 Fönster 1,30 1,10 Ytterdörr 1,30 1,10 Tak Golvarean Atemp är mindre än 100 m2 Den sammanlagda arean [m2] för fönster, dörrar, portar och liknande är mindre än 0,20 Atemp Inget kylbehov finns Det andra kravet är att elvärmda byggnader med Atemp mellan 51 och 100 m2 högst får ha 5,5 kw installerad eleffekt för uppvärmning. Kravet på specifik energianvändning byts mot fyra separata krav som måste uppfyllas. Samma krav gäller i alla klimatzoner. Det tredje kravet är att luftläckaget genom byggnadens klimatskärm högst får vara 0,6 l/s m2 vid 50 Pa tryckskillnad. Det första kravet avser högsta tillåtna U-värden [W/m2 C] för klimatskärmens olika byggnadsdelar. Här är det alltså inte fråga om medelvärden. Det fjärde kravet är att byggnader med Atemp större än 60 m2 måste förses med värmeåtervinning av ventilationsluften eller med värmepump. 9

10 Värmetröga byggnader BBR ställer krav på byggnadens installerade eleffekt för uppvärmning, tappvarmvatten och drift av ventilationssystemet. Värmetröga byggnader kan bidra till minskning av effektbehovet. System för värmetröga byggnader Vid köldknäppar, då utomhustemperaturen tillfälligt faller kraftigt, behöver byggnader med hög värmetröghet inte använda lika mycket effekt för uppvärmning som byggnader med låg värmetröghet. Hög värmetröghet hjälper till att utjämna inomhustemperaturens svängningar under ett dygn, men inte under längre tidsperioder. Byggnadens system för värmetröghet påverkas av: Klimatskärmens värmeisolering och lufttäthet Ventilationssystemets energieffektivitet Värmekapaciteten hos de materialskikt som har direktkontakt med inomhusluften Den som vill skapa en byggnad med hög värmetröghet måste ta hänsyn till samtliga ovannämnda egenskaper. Såväl lätta som tunga byggnader kan nå hög värmetröghet om de har god värmeisolering, hög lufttäthet och energieffektiv ventilation. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att minimera köldbryggor och luftläckage. Det räcker inte att tunga byggnader lagrar värme i byggmaterial med hög värmekapacitet. Byggnaderna måste även ha minimala värmeförluster. Värmen som lagrats i byggmaterialen ska inte försvinna ut genom klimatskärmen eller ventileras bort den ska finnas kvar och återgå till inomhusluften när temperaturen börjar falla. Aktiva materialskikt Det är bara materialskikten mellan inomhusluften och konstruktionens värmeisolering som aktivt deltar i värmeutbytet och därför måste dessa skikt ha direktkontakt med inomhusluften. De får inte täckas med något som värmeisolerar eftersom detta bryter kontakten med inomhusluften. En ljudabsorbent eller en heltäckningsmatta kan drastiskt försämra värmetrögheten. Materialskikt som ligger djupare än 10 till 15 centimeter deltar inte i värmeutbytet som sker genom inomhustemperaturens dygnssvängningar. Beräkning av byggnadens värmetröghet Vid jämförelse av olika byggnaders värmetröghet används begreppet tidskonstant. Hur tidskonstanten beräknas beskrivs bland annat i den svenska standarden SS Byggnaders energiprestanda Del 1: Effektklassning av värmebehov. Såväl lätta som tunga konstruktioner måste värmeisoleras om byggnaden ska få hög värmetröghet. 10

11 Krav på energieffektiv klimatisering BBR kräver att installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift. Installationerna måste kunna regleras för att man ska kunna upprätthålla god energieffektivitet och termisk komfort i byggnaden. Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer ska förses med automatiskt verkande reglerutrustning så att tillförsel av värme och kyla regleras efter effektbehov i förhållande till ute- och inneklimatet samt byggnadens avsedda användning. Dåligt isolerade installationer kan t.ex. ge upphov till oönskade höga temperaturer i utrymmen ovan undertak eller i rum där man egentligen vill hålla en lägre temperatur. Om man har långa oisolerade ledningar i ett rum kan man inte uppfylla kravet på styrning av energitillförseln. Ventilationskanaler Kanaler för tilluft, återluft eller frånluft som är anslutna till värmeåtervinning får inte förlora sitt energiinnehåll på vägen till inblåsningsställe eller återvinningsaggregat. Särskilt stor risk för detta finns om kanalerna är förlagda i ouppvärmda utrymmen t.ex. vindar. En effektiv isolering begränsar temperaturfallet, minskar energiförlusterna och ökar verkningsgraden på återvinningsaggregat. På tilluftskanaler förhindrar isoleringen att luften i kanalen kyls ner på vägen till inblåsningsstället och orsakar dragproblem i rummet. Motsvarande resonemang gäller kanaler som transporterar kyld luft. Kanalluften kan värmas upp för mycket på väg till inblåsningsstället. Ventilationskanaler ska vara välisolerade och lufttäta. Varmvattenledningar Tappvarmvattnet ska i normalfallet hålla en temperatur av lägst 50 C efter tappstället för att man ska kunna sköta personlig hygien och hushållssysslor. För att förhindra skållning får temperaturen på tappvarmvattnet dock vara högst 60 C efter tappstället. Finns det särskild risk för olycksfall ska temperaturen på tappvarmvattnet vara högst 38 C. Väntetid på varmvatten bör vara högst 10 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. Undantag är enbostadshus. Genom att isolera tappvarmvatten- och varmvattencirkulationsrör förhindras att vattnet kyls av så att det håller för låg temperatur efter tappstället. Det kan vara lämpligt att använda rörisolering med tjocklekar enligt isoleringsnivå A för uppvärmda utrymmen och för ouppvärmda görs en beräkning av värmeförlusten för att erhålla rätt isolertjocklek. Kallvattenledningar Tappkallvatten får inte värmas upp oavsiktligt. Då ökar risken för tillväxt av legionellabakterier. Särskilt stor blir risken om rören ligger i schakt tillsammans med varma rörledningar. Genom att montera isolering på både varma och kalla rör isoleras de från varandra och risken för oavsiktlig uppvärmning av tappkallvattnet minskas. Installationens utformning ska dimensioneras så att tappkallvattnet kan vara stillastående i åtta timmar utan att temperaturen överstige 24 C. I de flesta fall klarar man den gränsen med en rörisolering med isolertjocklek 40 mm. Beräkningsprogrammet IsoDim Programmet är utvecklat för ISOVERs produkter men kan även användas för andra material. Det består av åtta separata beräkningsmoduler: Värmeförlust, temperaturfall i strömmande medier, temperaturer i tank, isolering mot utvändig kondens, isolering mot invändig kondens, frysskydd/temperaturhöjning, ljuddämpning samt ekonomisk isolertjocklek. 11

12 Krav vid ändring av byggnad BBRs krav avseende energihushållning för nya byggnader gäller även vid ändring av befintlig byggnad. Hänsyn måste dock tas till byggnadens karaktärsdrag. Byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas till vara. Samma krav Om det inte finns några giltiga skäl ska en byggnad som ändras uppfylla samma krav som en ny byggnad avseende exempelvis specifik energianvändning, installerad eleffekt och U-medelvärde. Med ändring avses en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Boverket använder begreppet ändring vilket även täcker in renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Kraven gäller den del av byggnaden som ändras och rent fysiskt berörs av åtgärden. Vid större ombyggnad där byggnaden genomgår en omfattande förändring och påtagligt förnyas ska kraven tillämpas på hela byggnaden om det inte är orimligt. Anpassade kravnivåer Befintliga byggnader kan ha väldigt olika förutsättningar att nå kraven för energihushållning. Under förutsättning att byggnaden ändå kan få godtagbara egenskaper får kravnivåerna anpassas om det med hänsyn till tekniska eller ekonomiska skäl eller ändringens omfattning är oförsvarligt att genomföra en viss åtgärd eller om man därigenom kan bibehålla byggnadens kulturvärden eller andra väsentliga boende- eller brukarkvaliteter. Ekonomiska faktorer som kan beaktas är sådana som följer av byggnadens placering, utformning eller tekniska förutsättningar i övrigt. En låg likviditet är däremot inget skäl. Krav på klimatskärmen Om klimatskärmen ska ändras, men att byggnaden inte bedöms kunna klara nybyggnadskraven avseende specifik energianvändning, ska nedanstående U-värden eftersträvas för de ändrade byggnadsdelarna. Byggnadsdel U-värde [W/m 2 C] Tak 0,13 Vägg 0,18 Golv 0,15 Fönster 1,20 Ytterdörr 1,20 Krav på ventilationssystem Luftbehandlingsinstallationer ska utformas, isoleras och vara så täta att energiförluster begränsas. Krav på värme- och kylinstallationer Värmeinstallationer ska väljas, utformas, isoleras, justeras och trimmas in så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses på ett energieffektivt sätt. Samordning av åtgärder Efter en renovering, exempelvis då byggnadens klimatskärm förbättrats, måste hela energisystemet injusteras. Förbättringen medför troligtvis att byggnaden inte behöver tillföras lika mycket värme. Om byggherren anser att byggnaden inte ska behöva uppnå samma krav på exempelvis specifik energianvändning som gäller för nya byggnader bör han senast vid det tekniska samrådet redovisa skälen för detta. 12

13 Utvändig eller invändig tilläggsisolering? Ur byggnadsfysikalisk synvinkel är utvändig tilläggsisolering alltid bättre än invändig. Om en byggnad av arkitektoniska eller historiska skäl inte får isoleras utvändigt kan invändig isolering bli alternativet, men man bör då vara medveten om de påfrestningar på konstruktionen detta kan medföra. Invändig tilläggsisolering medför att den gamla byggnadsdelen hamnar i ett kallare och fuktigare klimat samt att köldbryggor vid mellanväggar och bjälklagskanter inte blir åtgärdade. Vid utvändig tilläggsisolering hamnar den gamla väggen i ett varmare och torrare klimat. Köldbryggorna blockeras. Risken för fuktskador minskar. Vid invändig tilläggsisolering hamnar den gamla väggen i ett kallare och fuktigare klimat. Köldbryggorna finns kvar. Risken för fuktskador kan öka. 13

14 Metod för energieffektiv tilläggsisolering Energieffektiva byggnader kännetecknas av en välisolerad och lufttät klimatskärm som kombineras med energieffektiv ventilation och uppvärmning. Detta gäller även vid renovering. Hattmetoden Namnet hattmetoden syftar på liknelsen att tilläggsisoleringen läggs över den gamla byggnaden som en hatt med breda brätten. Den gamla byggnaden hamnar innanför isolerskiktet där det är varmt och torrt och isolering i marken runt huset minskar värmeförlusterna från grund och källare. På så sätt kan man skapa en ny och kontinuerlig klimatskärm utan onödiga köldbryggor. på insidan. Om den befintliga byggnaden är dåligt isolerad kan folien ofta läggas direkt mot utsidan av den befintliga konstruktionen eftersom tillräckligt mycket isolering sedan kommer att placeras på utsidan. På utsidan av tilläggsisoleringen placeras vid behov ett vindskydd eller en diffusionsöppen underlagsduk. Därefter byggs en ny fasad eller ett nytt tak. I marken utmed fasaden placeras isolerskivor på samma sätt som vid tjälisolering, men här är syftet dessutom att minska värmeförlusterna från grund och källare. Platta på mark Krypgrund Fördelar med hattmetoden Hattmetoden har en helhetssyn på klimatskärmens tilläggsisolering. Syftet är att skapa en kontinuerlig klimatskärm utan onödiga köldbryggor. Byggnadens energieffektivitet förbättras och möjligheterna till god inomhuskomfort ökar. Källare Isoleringen läggs som en hatt över det gamla huset. Markisoleringen anpassas till grundens utformning. Ny lufttätning och isolering Vid renoveringen bör vissa yttre delar av den gamla klimatskärmen avlägsnas, exempelvis yttertak och fasadbeklädnad. Tilläggsisoleringen monteras sedan mot befintlig råspont i tak eller stomme i väggar. Beroende på hur den gamla konstruktionen ser ut kan man behöva montera en ny plastfolie eller ångbroms för att förbättra byggnadens lufttäthet och minska riskerna för skadlig kondens. Det finns en tumregel för bostadshus som säger att det ska finnas minst dubbelt så mycket isolering på utsidan om folien som Eftersom det mesta arbetet görs utvändigt finns det möjligheter för de boende att bo kvar under renoveringstiden eller att evakueringstiden minskas. Boytan blir inte mindre efter tilläggsisoleringen och byggnadens installationer behöver inte flyttas. Eftersom taket isoleras på utsidan kommer tidigare kallvindar nu att bli varmare. Detta är en fördel om man exempelvis vill förlägga nya ventilationsinstallationer till utrymmet eller använda det som förvaringsutrymme. Exempel på lösning Alla byggnader är unika och detta exempel visar bara hur principerna för hattmetoden skulle kunna användas. En verklig renovering måste föregås av noggranna bedömningar av den aktuella byggnadens möjligheter. 14

15 Exempel på renovering enligt hattmetoden där den nya isolerade fasaden monterats mellan nya takstolar och konsoler som fästs i den befintliga grunden. Vindtätning med VEMPRO TM Vindskydd Lufttätning med ISOVER Vario Xtra Sammanhängande isoleringsskikt från mark till tak Konsol 15

16 Vill du hålla dig informerad? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få aktuell information inom hållbart byggande! Anmäl dig på vår hemsida Saint-Gobain Sweden AB, ISOVER (MIA). Saint-Gobain Sweden AB ISOVER Billesholm Tel