Boverkets Byggregler, BBR 2012

Transkript

1 Boverkets Byggregler, BBR 2012 Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring T Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T B Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer B

2 Energihushållning Att spara energi är viktigt för hela samhället av såväl miljömässiga som ekonomiska skäl. Därför ställer Boverkets Byggregler, BBR, krav som ska begränsa energianvändning i byggnader. I den här broschyren redovisar vi de viktigaste kraven på värmeisolering i BBR avsnitt 9 Energihushållning. För fullständig information hänvisas till BBR. Samma krav för nya och befintliga byggnader Boverkets Byggregler, BBR, gäller för nya byggnader samt vid ändring, ombyggnad och tillbyggnad. Kraven trädde i kraft den 1 januari I princip gäller samma krav vid uppförande av ny byggnad som vid ändring av befintlig byggnad. Vid ändring av befintlig byggnad ska man dock ta hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Den befintliga byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas till vara. Byggnaden som energisystem BBR ställer krav på byggnadens energianvändning, vilket innebär att arkitekter, konstruktörer och entreprenörer som kan påverka byggnadens energianvändning, måste se byggnaden som en helhet som ett energisystem. Det handlar bland annat om att finna den rätta avvägningen mellan långlivade passiva isolerlösningar och kortlivade energisparanordningar som kräver såväl underhåll som energi för drift. Alla inblandade måste ha en helhetssyn på byggnaden som energisystem och ha kunskaper om: Energianvändning Effektbehov U-värden Köldbryggor Lufttäthet Värme-, kyl- och luftbehandling Varmvattenberedning Mätsystem för energi Fjärrvärme, pellets, värmepump, el Välj värmeoch kylsystem Energimätning, effektiv reglering Visa och reglera Utnyttja solenergin Minimera elbehovet Minimera värme- och kylbehovet Principen vid konstruktion av lågenergihus är att man börjar med att minimera byggnadens värme- och kylbehov och slutar med att välja energikälla. Solfångare Lågenergiapparater, lampor Planlösning, orientering, klimatskärm, installationer 2

3 Undantag Kraven gäller inte för växthus eller liknande byggnader som inte skulle kunna användas om kraven uppfylldes. De gäller heller inte för byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året. Kraven gäller inte för byggnader där värmetillskottet från processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Energimätning BBR betonar att kraven ska kunna verifieras. Man framhåller att kraven på energianvändning bör verifieras dels genom beräkningar och dels genom mätningar i den färdiga byggnaden. Forskningsrapporter har nämligen visat att många byggnader, som i teoretiska beräkningar verkar klara gällande krav, i verkligheten haft energianvändning långt över det tillåtna. Det kan finnas många förklaringar till detta, t.ex. att man använt beräkningsmetoder på felaktigt sätt, underskattat köldbryggornas inverkan, haft otillräcklig lufttäthet, räknat med för låg inomhustemperatur under uppvärmningssäsongen eller på annat sätt missbedömt brukarnas vanor. Krav på mätsystem BBR kräver att byggnadens energianvändning kontinuerligt ska kunna följas upp genom ett mätsystem som ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Data från mätsystemet kan också användas då byggnaden ska energideklareras. Boverket hänvisar till standard BBR hänvisar till olika standarder och andra dokument som innehåller beräkningsmetoder eller tabellvärden. Det medför att den som vill göra beräkningar avseende exempelvis energianvändning eller klimatskärmens värmeisolering måste ha tillgång till ett flertal handlingar. Termisk komfort BBRs avsnitt 9 handlar om energihushållning. Många av de åtgärder man vidtar för att minska byggnadens energianvändning har ofta en positiv inverkan på det som beskrivs i BBR avsnitt 6:42 Termisk komfort. Behaglig inomhustemperatur nås lättast om byggnaden har en välisolerad och lufttät klimatskärm som kombineras med energieffektiv ventilation och uppvärmning. Stora fönsterytor, bristande solskydd eller dåligt isolerade byggnadsdelar kan lätt leda till brister i den termiska komforten, t.ex. kallras eller ojämna temperaturer på invändiga ytor. 3

4 BBRs definitioner För att förstå BBRs krav måste man förstå BBRs definitioner. Byggnadens specifika energianvändning Specifik energianvändning definieras som: Byggnadens energianvändning under ett normalår [kwh/år] Golvarean A temp [m 2 ] Byggnadens energianvändning [kwh/m 2 år] är den energi som, vid normalt brukande under ett normalår, behöver levereras till byggnaden (ofta benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras inräknas även denna energianvändning. I energianvändningen ingår inte energi från solfångare eller solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. I byggnadens energianvändning ingår inte bostäders hushållsenergi och inte heller lokalers verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. Klimatskärmens betydelse Klimatskärmen har en mycket stor betydelse för energianvändningen. Låg specifik energianvändning uppnås lättare om byggnaden har: Kompakt form med få utstickande delar Flera våningar A temp [m 2 ] är golvarean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C, begränsad av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och liknande ska inräknas. Golvarea i garage ska inte medräknas i A temp. Med fastighetsenergi avses den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. Som exempel på sådan utrustning kan nämnas fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och liknande. Även externt lokalt placerad apparat inräknas om den försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla. Normalårskorrigering Byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning ska normalårskorrigeras vilket innebär att den korrigeras med hänsyn till skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning mättes. Låg rumshöjd Låga U-värden hos väggar, golv, tak, fönster och ytterdörrar. Obetydliga köldbryggor Låg fönsterandel Hög lufttäthet 4

5 Beräkning av specifik energianvändning BBR anger inte någon speciell beräkningsmetod för byggnadens specifika energianvändning. Konstruktören får därmed stor frihet att själv välja den beräkningsmetod som bäst passar den aktuella byggnaden. Energideklarationen kommer ju senare att visa om byggnaden klarar kraven. Om innetemperaturen är okänd vid projektering av bostäder rekommenderar BBR att man använder 22 C som genomsnittlig inomhustemperatur vid energi- och effektberäkningar. Utetemperaturer ska vara representativa för orten där byggnaden ska uppföras. Om en byggnad har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergin till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Elvärmd byggnad En byggnad räknas som elvärmd om A temp är större än 50 m 2 och installerad eleffekt för uppvärmning överstiger 10 W/m 2 A temp. Lägg märke till att definitionen avser installerad, inte använd, eleffekt. Med installerad eleffekt för uppvärmning menas den sammanlagda eleffekt som kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Som elektriska apparater för uppvärmning räknas inte bara direktverkande el utan även värmepumpar, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och liknande. U-medelvärde Klimatskärmens U-medelvärde, U m ska beräknas enligt SS-EN ISO Byggnaders termiska egenskaper Värmegenomgångskoefficienter Beräkningsmetod. Om det handlar om stålregelstommar används SS Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd. Köldbryggor i klimatskärmen kan orsaka så mycket som % av transmissionsförlusterna för en byggnad. Därför kräver BBR att man vid beräkning av U m även ska ta med köldbryggornas inverkan i enlighet med nedanstående formel. U = m n m p U A + l ψ + Σ Σ Σ χ i i k k j i=l k=l j=l I formeln summeras alla transmissionsförluster genom klimatskärmen förluster genom byggnadsdelarnas ytor (U i A i ), förluster genom linjära köldbryggor (l k ψ k ) samt förluster genom punktformiga köldbryggor (χ j ). Summan av alla transmissionsförlusterna divideras sedan med klimatskärmens sammanlagda area mot uppvärmd inneluft (A om ). A om 5

6 Krav på specifik energianvändning och installerad eleffekt Krav finns på byggnadens specifika energianvändning och installerade eleffekt enligt tabellerna på nästa sida. Kraven är olika för bostäder och lokaler och dessutom uppdelade mellan elvärmda och icke elvärmda byggnader. Tre klimatzoner Klimatzon I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. I Klimatzon III Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. II Säkerhetsmarginaler vid projektering BBR rekommenderar att man använder lämpliga säkerhetsmarginaler vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning, så att kraven verkligen uppfylls när byggnaden tagits i bruk. BBR anger inte hur säkerhetsmarginaler ska användas, men ett sätt är att man vid beräkning av den specifika energianvändningen siktar mot värden som är 20 % lägre än dem som gäller vid mätning. Om kravet vid mätning är 90 kwh/ m 2 år blir målsättningen vid beräkning att nå max 72 kwh/m 2 år. Verifiering av färdig byggnad BBR rekommenderar att energideklarationen används för att verifiera byggnadens specifika energianvändning. III För elvärmda byggnader ska man dessutom verifiera installerad eleffekt genom att summera de aktuella märkeffekterna för de apparater som används, inklusive tappvarmvattenproduktion och ventilation. 6

7 Klimatzon I Norra Sverige Energi [kwh/m 2 år] Bostäder Lokaler Ej elvärmda Elvärmda Ej elvärmda Elvärmda Specifik energianvändning tillägg för ökat uteluftsflöde* 110 (q medel -0,35) 65 (q medel -0,35) Effekt [kw] Installerad eleffekt för uppvärmning 5,5 5,5 + tillägg då A temp är större än 130 m 2 0,035 (A temp -130) 0,035 (A temp -130) + tillägg för ökat uteluftsflöde* 0,030 (q-0,35) A temp Klimatzon II Mellansverige Energi [kwh/m 2 år] Bostäder Lokaler Ej elvärmda Elvärmda Ej elvärmda Elvärmda Specifik energianvändning tillägg för ökat uteluftsflöde* 90 (q medel -0,35) 55 (q medel -0,35) Effekt [kw] Installerad eleffekt för uppvärmning 5,0 5,0 + tillägg då A temp är större än 130 m 2 0,030 (A temp -130) 0,030 (A temp -130) + tillägg för ökat uteluftsflöde* 0,026 (q-0,35) A temp Klimatzon III Södra Sverige Energi [kwh/m 2 år] Bostäder Lokaler Ej elvärmda Elvärmda Ej elvärmda Elvärmda Specifik energianvändning tillägg för ökat uteluftsflöde* 70 (q medel -0,35) 45 (q medel -0,35) Effekt [kw] Installerad eleffekt för uppvärmning 4,5 4,5 + tillägg då A temp är större än 130 m 2 0,025 (A temp -130) 0,025 (A temp -130) + tillägg för ökat uteluftsflöde* 0,022 (q-0,35) A temp * Tillägg för lokaler som av utökade hygieniska skäl har uteluftsflöden större än 0,35 l/s m 2 i temperaturreglerade utrymmen. q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas med 1,00 l/s m 2. q är det maximala specifika uteluftsflödet vid dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT. 7

8 OBS! Byggnadens effektförluster I en svensk standard beskrivs översiktligt en metod att beräkna byggnadens effektförluster via väggar, golv, tak, fönster, dörrar, portar och köldbryggor samt via otätheter och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. BBRs krav på installerad eleffekt för uppvärmning påverkas inte bara av byggnadens klimatberoende effektförluster. I kravet ingår även installerad eleffekt för tappvarmvattenproduktion och drift av ventilationssystemet. System för värmetröga byggnader Vid köldknäppar, då utomhustemperaturen tillfälligt faller kraftigt, behöver byggnader med hög värmetröghet inte använda lika mycket effekt för uppvärmning som byggnader med låg värmetröghet. Byggnadens system för värmetröghet påverkas av: Klimatskärmens värmeisolering och lufttäthet. Energieffektiviteten hos ventilationen. Värmekapaciteten hos de materialskikt som har kontakt med inomhusluften. Det finns olika vägar att gå om man vill skapa en byggnad med hög värmetröghet. Även lätta byggnader kan nå hög värmetröghet om man satsar på god värmeisolering, hög lufttäthet och energieffektiv ventilation. Vid projektering och byggande av passivhus lägger man stor vikt vid byggnadsdetaljer för att minimera köldbryggor och luftläckage. För tunga byggnader räcker det inte att man lagrar värme i material med hög värmekapacitet. Man måste även minimera byggnadens värmeförluster. Den lagrade värmen ska inte försvinna ut genom klimatskärmen eller ventileras bort utan finnas kvar och återgå till inomhusluften när temperaturen börjar sjunka. Aktiva materialskikt Det är bara materialskikten mellan inomhusluften och konstruktionens värmeisolering som aktivt deltar i värmeutbytet och därför måste dessa skikt ha direktkontakt med inomhusluften. De får inte täckas med något som värmeisolerar eftersom detta bryter kontakten med inomhusluften. En ljudabsorbent eller en heltäckningsmatta kan drastiskt försämra värmetrögheten. Materialskikt som ligger djupare än 10 till 15 centimeter deltar inte i det värmeutbyte som sker genom inomhustemperaturens dygnssvängningar. Beräkning av byggnadens värmetröghet Då man jämför olika byggnaders värmetröghet används ofta tidskonstanten som betecknas med den grekiska bokstaven τ (tau). Ju högre byggnadens tidskonstant är desto större är värmetrögheten. Såväl lätta som tunga konstruktioner måste värmeisoleras om byggnaden ska få hög värmetröghet. Formeln ger byggnadens tidskonstant uttryckt i sekunder, men ofta räknas värdet om till timmar eller dygn. Tidskonstanten har vanligtvis ett värde mellan 1 och 12 dygn beroende på valt system för värmetröghet, arbetsutförande samt aktuella driftsförhållanden. Energieffektiva byggnader kan dock ha tidskonstanter som är väsentligt högre än 12 dygn. 8

9 Värmekapacitet [J/ C] hos materialskikt i kontakt med inomhusluften! c"m! c"m! =! =!! = c"m U " A + U " A " "l # + $ c " q vent " 1#%!! c"m" "l +! c"m # +! $ " c " q vent " d " 1#%! = U " A +!" "l +!# + $ " c " q vent " d " 1#%! U!" A +! " "l U + "! A + #! + ( $ " "l c )" + q! vent! "" # c d + "" q( läck $ 1#% " c " q) vent +!" " d c ""( q1#% läck ) +! " c " q läck! = U " A + " "l + # + $ " c " q vent " d " 1#%! ( ) +! " c " q läck ( ) +! " c " q läck ( ) +! " c " q läck Effektförluster [W/ C] via väggar, golv, tak, fönster, dörrar och köldbryggor Effektförluster [W/ C] via ventilation Effektförluster [W/ C] via luftläckage Formeln visar vad som påverkar tidskonstanten. Högt värde och därmed även hög värmetröghet hos byggnaden får man om det som står över bråkstrecket görs så stort som möjligt och det som står under så litet som möjligt. Formeln förklaras i den svenska standarden SS Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT Med hjälp av den beräknade tidskonstanten kan man sedan i tabellverk hitta den dimensionerande vinterutetemperaturen, DVUT som ska användas vid beräkning av byggnadens effektförluster. En sådan tabell finns bland annat i den svenska standarden SS Byggnaders energiprestanda Del 1: Effektklassning av värmebehov. Beräkning av byggnadens effektförluster När den dimensionerande vinterutetemperaturen är känd kan man beräkna den temperaturskillnad mellan inne och ute som ska användas vid beräkning av byggnadens efffektförluster, Φ DVUT [W]. För exempelvis en byggnad i Stockholm med inomhustemperatur 22 C blir denna temperaturskillnad 38,0 C om byggnaden har tidskonstanten 3 dygn och 34,7 C om den är 12 dygn. Ort Byggnadens tidskonstant, τ [dygn] Kiruna flygplats -28,6-26,1-24,3 Luleå -26,1-24,4-22,4 Umeå flygplats -22,6-21,3-19,5 Falun -21,3-20,0-18,6 Stockholm-Bromma -16,0-14,3-12,7 Säve (Göteborg) -13,1-12,5-10,6 Växjö -12,9-12,0-10,6 Lund -10,1-9,4-7,9 Exempel på dimensionerande vinterutetemperatur för några orter och tidskonstanter. Utförligare tabell finns i den svenska standarden SS Temperaturskillnad [ C] mellan inne och ute! =! Φ DVUT = (! Uc"m A +! c"m ψ l +! c"m χ + ρ c q vent d ( 1 η) + ρ c q läck ) θ i θ DVUT! = Formeln! visar = hur byggnadens effektförluster påverkas av olika parametrar. U " A + " U "l + " A + # + " U $ "l "" c + A " q+ vent #" + d " "l $ " 1#% + c " q vent # + " d $ "" c 1#% " q vent " d " 1#%!!!!!!! ( ) +! " c (" q läck ) +! "( c " q läck ) +! " c " q läck ( ) 9

10 Krav på klimatskärmen Utöver kravet på byggnadens specifika energianvändning och installerade eleffekt finns även krav på klimatskärmens isolering och lufttäthet. OBS! Klimatskärmen utgörs av alla byggnadens omslutande byggnadsdelar mot uppvärmd inneluft. Med detta menas de väggar, golv, tak, fönster, dörrar etc som begränsar uppvärmda delar av bostäder och lokaler mot mark, uteluft eller ouppvärmt utrymme. Klimatskärmens värmeisolering För att undvika att klimatskärmen blir alltför dålig finns en övre gräns för dess genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, U m. Sämre än så får klimatskärmen inte vara. Klimatzon I, II, III Bostäder Lokaler Högsta tillåtna U m [W/m 2 C] 0,40 0,60 Byggnaden ska i första hand klara kravet på specifik energianvändning och för elvärmda byggnader även eleffekt. De allra flesta byggnader måste då ha en genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m som är bättre än tabellens krav. Klimatskärmens lufttäthet Klimatskärmen ska vara så tät att kraven avseende byggnadens specifika energianvändning och eleffekt uppfylls. Det är inte bara i BBR avsnitt 9 som det finns krav på lufttäthet. Sådana krav finns även i avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Alternativa krav för små byggnader Beräkning och mätning av specifik energianvändning kan vara komplicerat och därför erbjuder BBR alternativa krav för mindre byggnader. Det generella sättet som beskrivits på föregående sidor kan naturligtvis också användas. De alternativa kraven får användas om: Golvarean A är mindre än 100 temp m2. Den sammanlagda arean [m 2 ] för fönster, dörrar, portar och liknande är mindre än 0,20 A temp Inget kylbehov finns. Kravet på specifik energianvändning byts mot fyra separata krav som måste uppfyllas: Högsta tillåtna U-värde [W/m 2 C] för klimatskärmens byggnadsdelar Klimatzon Byggnadens uppvärmning I, II, III Ej elvärmda Elvärmda Tak 0,13 0,08 Vägg 0,18 0,10 Golv 0,15 0,10 Fönster 1,30 1,10 Ytterdörr 1,30 1,10 Luftläckaget genom klimatskärmen ska vara mindre än 0,6 l/s m 2 vid 50 Pa tryckskillnad. Vid beräkningen ska arean A om användas. Elvärmd byggnad får högst ha 5,5 kw installerad eleffekt för uppvärmning, inklusive tappvarmvattenproduktion och ventilation. Om A temp är större än 60 m 2 ska byggnaden förses med värmeåtervinning av ventilationsluften eller med värmepump. 10

11 Krav på energieffektiv klimatisering BBR kräver att installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift. Installationerna måste kunna regleras för att man ska kunna upprätthålla god energieffektivitet och termisk komfort i byggnaden. Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer ska förses med automatiskt verkande reglerutrustning så att tillförsel av värme och kyla regleras efter effektbehov i förhållande till ute- och inneklimatet samt byggnadens avsedda användning. Dåligt isolerade installationer kan t.ex. ge upphov till oönskade höga temperaturer i utrymmen ovan undertak eller i rum där man egentligen vill hålla en lägre temperatur. Om man har långa oisolerade ledningar i ett rum kan man inte uppfylla kravet på styrning av energitillförseln. Ventilationskanaler Kanaler för tilluft, återluft eller frånluft som är anslutna till värmeåtervinning får inte förlora sitt energiinnehåll på vägen till inblåsningsställe eller återvinningsaggregat. Särskilt stor risk för detta finns om kanalerna är förlagda i ouppvärmda utrymmen t.ex. vindar. En effektiv isolering begränsar temperaturfallet, minskar energiförlusterna och ökar verkningsgraden på återvinningsaggregat. På tilluftskanaler förhindrar isoleringen att luften i kanalen kyls ner på vägen till inblåsningsstället och orsakar dragproblem i rummet. Motsvarande resonemang gäller kanaler som transporterar kyld luft. Kanalluften kan värmas upp för mycket på väg till inblåsningsstället. Ventilationskanaler ska vara välisolerade och lufttäta. Varmvattenledningar Tappvarmvattnet ska i normalfallet hålla en temperatur av lägst 50 C efter tappstället för att man ska kunna sköta personlig hygien och hushållssysslor. För att förhindra skållning får temperaturen på tappvarmvattnet dock vara högst 60 C efter tappstället. Finns det särskild risk för olycksfall ska temperaturen på tappvarmvattnet vara högst 38 C. Väntetid på varmvatten bör vara högst 10 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. Undantag är enbostadshus. Genom att isolera tappvarmvatten- och varmvattencirkulationsrör förhindras att vattnet kyls av så att det håller för låg temperatur efter tappstället. Det kan vara lämpligt att använda rörisolering med tjocklekar enligt serie 2A eller tjockare för uppvärmda utrymmen och serie 3A eller tjockare för ouppvärmda. Kallvattenledningar Tappkallvatten får inte värmas upp oavsiktligt. Då ökar risken för tillväxt av legionellabakterier. Särskilt stor blir risken om rören ligger i schakt tillsammans med varma rörledningar. Genom att montera isolering på både varma och kalla rör isoleras de från varandra och risken för oavsiktlig uppvärmning av tappkallvattnet minskas. Det kan vara lämpligt att använda rörisolering med tjocklekar enligt serie 1A eller tjockare. Beräkningsprogrammet IsoDim Programmet är utvecklat för ISOVERs produkter men kan även användas för andra material. Det består av åtta separata beräkningsmoduler: Värmeförlust, temperaturfall i strömmande medier, temperaturer i tank, isolering mot utvändig kondens, isolering mot invändig kondens, frysskydd, ljuddämpning samt ekonomisk isolertjocklek. 11

12 Krav vid ändring av befintlig byggnad BBRs krav avseende energihushållning för nya byggnader gäller även vid ändring av befintlig byggnad. Hänsyn måste dock tas till byggnadens karaktärsdrag. Byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas till vara. Samma krav Om det inte finns några giltiga skäl ska en byggnad som ändras uppfylla samma krav som en ny byggnad avseende exempelvis specifik energianvändning, installerad eleffekt och U-medelvärde. Med ändring avses en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Boverket använder begreppet ändring vilket även täcker in renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Kraven gäller den del av byggnaden som ändras och rent fysiskt berörs av åtgärden. Vid större ombyggnad där byggnaden genomgår en omfattande förändring och påtagligt förnyas ska kraven tillämpas på hela byggnaden om det inte är orimligt. Anpassade kravnivåer Befintliga byggnader kan ha väldigt olika förutsättningar att nå kraven för energihushållning. Under förutsättning att byggnaden ändå kan få godtagbara egenskaper får kravnivåerna anpassas om det med hänsyn till tekniska eller ekonomiska skäl eller ändringens omfattning är oförsvarligt att genomföra en viss åtgärd eller om man därigenom kan bibehålla byggnadens kulturvärden eller andra väsentliga boende- eller brukarkvaliteter. Ekonomiska faktorer som kan beaktas är sådana som följer av byggnadens placering, utformning eller tekniska förutsättningar i övrigt. En låg likviditet är däremot inget skäl. Krav på klimatskärmen Om klimatskärmen ska ändras, men att byggnaden inte bedöms kunna klara nybyggnadskraven avseende specifik energianvändning, ska nedanstående U-värden eftersträvas för de ändrade byggnadsdelarna. Byggnadsdel U-värde [W/m 2 C] Tak 0,13 Vägg 0,18 Golv 0,15 Fönster 1,20 Ytterdörr 1,20 Krav på ventilationssystem Luftbehandlingsinstallationer ska utformas, isoleras och vara så täta att energiförluster begränsas. Krav på värme- och kylinstallationer Värmeinstallationer ska väljas, utformas, isoleras, justeras och trimmas in så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses på ett energieffektivt sätt. Samordning av åtgärder Efter en renovering, exempelvis då byggnadens klimatskärm förbättrats, måste hela energisystemet injusteras. Förbättringen medför troligtvis att byggnaden inte behöver tillföras lika mycket värme. Om byggherren anser att byggnaden inte ska behöva uppnå samma krav på exempelvis specifik energianvändning som gäller för nya byggnader bör han senast vid det tekniska samrådet redovisa skälen för detta. 12

13 Utvändig eller invändig tilläggsisolering? Ur byggnadsfysikalisk synvinkel är utvändig tilläggsisolering alltid bättre än invändig. Om en byggnad av arkitektoniska eller historiska skäl inte får isoleras utvändigt kan invändig isolering bli alternativet, men man bör då vara medveten om de påfrestningar på konstruktionen detta kan medföra. Invändig tilläggsisolering medför att den gamla byggnadsdelen hamnar i ett kallare och fuktigare klimat samt att köldbryggor vid mellanväggar och bjälklagskanter inte blir åtgärdade. Vid utvändig tilläggsisolering hamnar den gamla väggen i ett varmare och torrare klimat. Köldbryggorna blockeras. Risken för fuktskador minskar. Vid invändig tilläggsisolering hamnar den gamla väggen i ett kallare och fuktigare klimat. Köldbryggorna finns kvar. Risken för fuktskador kan öka. 13

14 Metod för energieffektiv tilläggsisolering Energieffektiva byggnader kännetecknas av en välisolerad och lufttät klimatskärm som kombineras med energieffektiv ventilation och uppvärmning. Detta gäller även vid renovering. Hattmetoden Namnet hattmetoden syftar på liknelsen att tilläggsisoleringen läggs över den gamla byggnaden som en hatt med breda brätten. Den gamla byggnaden hamnar innanför isolerskiktet där det är varmt och torrt och isolering i marken runt huset minskar värmeförlusterna från grund och källare. På så sätt kan man skapa en ny och kontinuerlig klimatskärm utan onödiga köldbryggor. på insidan. Om den befintliga byggnaden är dåligt isolerad kan folien ofta läggas direkt mot utsidan av den befintliga konstruktionen eftersom tillräckligt mycket isolering sedan kommer att placeras på utsidan. På utsidan av tilläggsisoleringen placeras vid behov ett vindskydd eller en diffusionsöppen underlagsduk. Därefter byggs en ny fasad eller ett nytt tak. I marken utmed fasaden placeras isolerskivor på samma sätt som vid tjälisolering, men här är syftet dessutom att minska värmeförlusterna från grund och källare. Platta på mark Krypgrund Fördelar med hattmetoden Hattmetoden har en helhetssyn på klimatskärmens tilläggsisolering. Syftet är att skapa en kontinuerlig klimatskärm utan onödiga köldbryggor. Byggnadens energieffektivitet förbättras och möjligheterna till god inomhuskomfort ökar. Källare Isoleringen läggs som en hatt över det gamla huset. Markisoleringen anpassas till grundens utformning. Ny lufttätning och isolering Vid renoveringen bör vissa yttre delar av den gamla klimatskärmen avlägsnas, exempelvis yttertak och fasadbeklädnad. Tilläggsisoleringen monteras sedan mot befintlig råspont i tak eller stomme i väggar. Beroende på hur den gamla konstruktionen ser ut kan man behöva montera en ny plastfolie eller ångbroms för att förbättra byggnadens lufttäthet och minska riskerna för skadlig kondens. Det finns en tumregel för bostadshus som säger att det ska finnas minst dubbelt så mycket isolering på utsidan om folien som Eftersom det mesta arbetet görs utvändigt finns det möjligheter för de boende att bo kvar under renoveringstiden eller att evakueringstiden minskas. Boytan blir inte mindre efter tilläggsisoleringen och byggnadens installationer behöver inte flyttas. Eftersom taket isoleras på utsidan kommer tidigare kallvindar nu att bli varmare. Detta är en fördel om man exempelvis vill förlägga nya ventilationsinstallationer till utrymmet eller använda det som förvaringsutrymme. Exempel på lösning Alla byggnader är unika och detta exempel visar bara hur principerna för hattmetoden skulle kunna användas. En verklig renovering måste föregås av noggranna bedömningar av den aktuella byggnadens möjligheter. 14

15 Exempel på renovering enligt hattmetoden där den nya isolerade fasaden monterats mellan nya takstolar och konsoler som fästs i den befintliga grunden. Vindtätning med VEMPRO TM Vindskydd Lufttätning med ISOVER Vario KM Duplex UV Sammanhängande isoleringsskikt från mark till tak Konsol 15

16 Saint-Gobain ISOVER AB Billesholm Tel Saint-Gobain ISOVER AB (KHO). Tryck: Ljungbergs Tryckeri.