VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI



Relevanta dokument
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Risken att bli magsjuk av dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Per Ericsson Görvälnverket

Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Ökad risk för magsjuka

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Vad hände i Östersund?

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Ny faecesdiagnostik med PCR

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

EHEC - sjuka människor

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Provtagning av dricksvatten 2011

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Nationell Dricksvattenkonferens

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Symtomprofiler - ett verktyg för smittspårning vid magsjukeutbrott

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens förväntningar om arbetsmarknaden 6 april kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Utredning av utlandsresenär

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Cryptosporidium och Giardia

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Vad är vatten egentligen?

Is i livsmedelsanläggningar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Sommarens torka och medias rapportering om böndernas situation har drivit upp oron för stigande

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Personalkostnadsanalys VGR:s sjukhus

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars vattenprover? Fredrik Nyström

Transkript:

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander, AP6 Skaldjursundersökning Anna Charlotte Schultz, Mette Myrmel, AH Sørensen, Ronnie Eriksson, Jakob Ottoson, Malin Persson Sjukvårdsupplysningens samtal Tom Andersson, Jonas Toljander, Nina Karnehed Tidigt Varningssystem Tom Andersson, Jonas Toljander, Nina Karnehed AP3 Metodutveckling Tvåskaliga blötdjur Stora volymer vatten Bakgrund till riskvärdering och riskkommunikation NATIONAL FOOD AGENCY Anna Charlotte Schultz, Ronnie Eriksson Ronnie Eriksson Rikard Dryselius Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

RISKVÄRDERING Epidemiologisk studie Befolkning Tidigt varningssystem Avlopp Kvantifiering, kvot patogena virus/fager Recipient Skagerak, Kattegatt Dricksvatten Vattenverk Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Råvatten Kvantifiering fager Om möjligt patogena virus Kvantifiering, kvot patogena virus/fager Hydrodynamisk modell Överlevnad musnorovirus kontra fager NATIONAL FOOD AGENCY Ultrafiltrering stora volymer Överlevnad musnorovirus Vattenflöden Reningsverk Musslor som långsiktig indikator för patogena virus Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

SJUKVÅRDSUPPLYSNINGEN 1177 OCH EWS NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

BAKGRUNDSMATERIAL FÖR FLERA ARBETSPAKET 70 60 50 40 30 20 10 0 Esherichia coli (E. coli) Antal långsamväxande bakterier Enterokocker E. coli O157:H7 Shigella Rotavirus 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Campylobacter Norovirus Giardia Salmonella Adenovirus Cryptosporidium Antal vattenverk Antal vattenverk Koliforma bakterier Antal mikroorganismer 22 C Clostridium perfringens Kolifager vecka <vecka månad <månad 2ggr/år <2ggr/år år Mer sällan Aldrig Vet ej Provtagningsfrekvens vecka <vecka månad <månad 2ggr/år <2ggr/år år Mer sällan Provtagningsfrekvens uppmätt variation Råvattenkvalitet verklig variation Tid NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen mätpunkter Aldrig Vet ej

uppmätt variation Råvattenkvalitet verklig variation Tid NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen mätpunkter

PROSPEKTIV KOHORT BLEV ALE H2O Registrerade dricksvattenutbrotten är bara en del av sanningen om dricksvattnets bidrag till sjukdomsfrekvensen och då specifikt magsjukor. Hur många blir egentligen magsjuka av dricksvattnet och varför? Frågor på vägen Hur mycket kranvatten dricker vi och hur varierar det mellan individer? Hur många blir egentligen magsjuka i populationen? Blir man mer eller mindre magsjuk beroende på varifrån kranvattnet kommer? Finns det särskilda händelser i kopplade till dricksvattenproduktionen som ger mer magsjuka Varför Ale kommun? Tre olika dricksvatten: Ytvattenverk, Konstgjort grundvatten och privata brunnar Medelstor kommun i Sverige Enligt 1177 normal frekvens magsjukor NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Lite skit rensar magen Jonas Toljander & Magnus Simonsson

Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten Kungälv vatten Greg Morrison Chalmers Mia Bondelind Chalmers Olof Bergstedt Chalmers/Göteborg vatten Annika Malm Chalmers/Göteborg vatten Melle Andersson Livsmedelsverket Tom Andersson tidigare vid Livsmedelsverket Rikard Dryselius Livsmedelsverket Jannes Engqvist Livsmedelsverket Anna Carlbom Härd Livsmedelsverket Nina Karnehed tidigare vid Livsmedelsverket Ipsos Sweden Konsult Statisticon Konsult Med flera

Ale kommun Population 27.500 Enligt 1177, genomsnittlig incidens av magsjuka Två områden med olika typer av kommunalt dricksvatten

Ale H 2 O en kohortstudie i 7 delar Jan 2012 Feb 2012 Mar 2012 Apr 2012 Maj 2012 Jun 2012 Jul 2012 Aug 2012 Sep 2012 Okt 2012 Nov 2012 Dec 2012 Jan 2012 Feb 2012 Mar 2013 Del 1 Intervention! Nyheter: Alekuriren Göteborgsposten Ale.se Annonser: Alekuriren Facebook

Ale H 2 O en kohortstudie i 7 delar Jan 2012 Feb 2012 Mar 2012 Apr 2012 Maj 2012 Jun 2012 Jul 2012 Aug 2012 Sep 2012 Okt 2012 Nov 2012 Dec 2012 Jan 2012 Feb 2012 Mar 2013 Del 1 Intervention! Del 2 Rekrytering 4.000 intervjuer i Ale 2.660 rekryteras i Ale 10% av pop. 1.000 intervjuer i riket

Ale H 2 O en kohortstudie i 7 delar Jan 2012 Feb 2012 Mar 2012 Apr 2012 Maj 2012 Jun 2012 Jul 2012 Aug 2012 Sep 2012 Okt 2012 Nov 2012 Dec 2012 Jan 2012 Feb 2012 Mar 2013 Del 1 Intervention! Del 2 Rekrytering Del 3 SMS-studie 1. Hur många glas kallt KRANVATTEN har du druckit senaste 24 timmarna? 2. Hur många gånger har du varit magsjuk senaste 28 dagarna? Frågor om vattenkonsumtion och magsjuka under 12 månader 3. Hur många gånger har du varit magsjuk senaste 14 dagarna? 4. Vilket eller vilka av följande symptom hade du SENAST du var magsjuk? Diarré, kräkningar, illamående, magont och/eller feber 5. Hur många gånger hade du diarré som mest under ett dygn SENAST du var magsjuk? 6. Hur många hela dygn var du magsjuk senast?

Ale H 2 O en kohortstudie i 7 delar Jan 2012 Feb 2012 Mar 2012 Apr 2012 Maj 2012 Jun 2012 Jul 2012 Aug 2012 Sep 2012 Okt 2012 Nov 2012 Dec 2012 Jan 2012 Feb 2012 Mar 2013 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Intervention! Rekrytering SMS-studie Rekrytering 960 rekryteras i Göteborg

Ale H 2 O en kohortstudie i 7 delar Jan 2012 Feb 2012 Mar 2012 Apr 2012 Maj 2012 Jun 2012 Jul 2012 Aug 2012 Sep 2012 Okt 2012 Nov 2012 Dec 2012 Jan 2012 Feb 2012 Mar 2013 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Intervention! Rekrytering SMS-studie Rekrytering Intervjuer Validerande undersökning och bortfallsanalys 1.000 intervjuer i Ale Rekrytering till 7dagar 1.000 intervjuer i riket

Ale H 2 O en kohortstudie i 7 delar Jan 2012 Feb 2012 Mar 2012 Apr 2012 Maj 2012 Jun 2012 Jul 2012 Aug 2012 Sep 2012 Okt 2012 Nov 2012 Dec 2012 Jan 2012 Feb 2012 Mar 2013 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Intervention! Rekrytering SMS-studie Rekrytering Intervjuer 7dagar Validerande 7-dagars undersökning om vattenkonsumtion 227 deltagare Stora SMS-studien avslutas

Ale H 2 O en kohortstudie i 7 delar Jan 2012 Feb 2012 Mar 2012 Apr 2012 Maj 2012 Jun 2012 Jul 2012 Aug 2012 Sep 2012 Okt 2012 Nov 2012 Dec 2012 Jan 2012 Feb 2012 Mar 2013 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Intervention! Rekrytering SMS-studie Rekrytering Intervjuer 7dagar Webbenkät Pågår! Kompletterande frågor om konsumtion, hälsa och livsstil Alla deltagare i Ale och Göteborg Ale H 2 O avslutas

Deltagande Stort lokalt intresse och engagemang 8% bortfall (svarade aldrig på något SMS) 90 % svarsfrekvens bland återstående deltagare 3.284 deltagare var aktiva under studien (deltog minst 2 waves)

Självupplevd magsjuka & AGE Number of events per person years 1.5 1.0 0.5 0.0 Självupplevd magsjuka Diarré, kräkningar, illamående, magont och/eller feber Kommunalt vatten område 1 Kommunalt vatten område 2 Privat vatten Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index 0,70 tillfällen/person/år Number of subjects with Gastroenterit per person years 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 Akut gastroenterit(age) 3 diarré/dygn och/eller kräkningar Kommunalt vatten område 1 Kommunalt vatten område 2 Privat vatten Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index 0,37 tillfällen/person/år

Presumtiv viral magsjuka Symptom med kräkningar Akut gastroenterit Number of subjects with Vomiting per person years 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 All Duration <=2 days Duration >=3 days Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index Kräkningar 2 dagar 0,15 tillfällen/person/år 21% av alla magsjukor Number of subjects with Gastroenterit per person years 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 All Duration <=2 days Duration >=3 days Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index AGE 2 dagar 0,28 tillfällen/person/år 76% av alla AGE

Konsumtion av kallt kranvatten Average water consumption 7.0 6.5 6.0 5.5 5.0 4.5 Kommunalt vatten område 1 Kommunalt vatten område 2 Privat vatten 4.0 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index Deltagarna tränas i att uppskatta sin konsumtion Konsumtionen varierar över tid men variationen mellan individer är större

Konsumtion av kallt kranvatten Density 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 Totalt 0 5 10 15 20 Antal glas (0,2 liter) per dygn Medel 25-perc 50-perc 75-perc 4,95 3,17 4,56 6,36

Magsjuka i områden med olika dricksvatten Number of events per person years 1.5 1.0 0.5 0.0 Kommunalt vatten område 1 Kommunalt vatten område 2 Privat vatten Kommunalt vatten område 3 Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index Dubbelt så hög risk i område 3 jämfört med område 1 (signifikant!) Trend till högre risk i område 1 jämfört med område 2 och privat vatten OBS! Det betyder inte nödvändigtvis att risken är dricksvattenrelaterad! Number of subjects with Gastroenterit per person years 1.5 1.0 0.5 0.0 Kommunalt vatten område 1 Kommunalt vatten område 2 Privat vatten Kommunalt vatten område 3 Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index

Magsjuka och vattenkonsumtion Number of events per person years 1.5 1.0 0.5 All Lower quartile Upper quartile Relative risk P-value Område 2 vs område 1 0.9 0.325 Privat vs område 1 0.81 0.064 4-6 glas vs <4 glas 0.92 0.412 >6 glas vs <4 glas 0.76 0.012 Kvinnor vs män 0.94 0.492 Barn vs ej barn 1.25 0.009 Antal i familjen 0.94 0.179 40-55 år vs Under 40 år 0.89 0.327 Över 55 år vs Under 40 år 0.7 0.005 0.0 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Index Upplevd magsjuka Högre risk bland lågkonsumenter. AGE Inget signifikant samband med dricksvattenkonsumtion

Inducerad immunitet? Genetiskt betingad mottaglighet har påvisats i flera studier. T.ex. Hutsonet al 2002, Lindesmith et al 2003 men kan immunitet induceras av dricksvattenkonsumtion? Ja, troligen exempel: Prospektivstudie av hushåll med privata brunnar visade på ökad risk för barn under 10 år och minskad risk för vuxna. Studien visade även på minskad risk med ökad konsumtion av kallt kranvatten. Risebro et al 2012 Kontaminerat kommunalt dricksvatten i en stad resulterade i ett utbrott av cryptosporidios bland besökare från en grannstad. McAnulty et al 2000

Till sist Lite skit rensar magen! Om dricksvatten kan inducera immunitet hos vissa så innebär det att andra, som inte är immuniserade, kan bli magsjuka av dricksvatten. Vid exponering för högre doser, t.ex. smitta person-person, kan även de immuniserade bli sjuka. Inga kända utbrott under studien. Frekvensen magsjuka är representativ för riket. Dricksvattnet håller jämn kvalitet. Även om personer som dricker mer får mindre magsjuka så innebär det inte att personer i studien inte blev magsjuka av sitt dricksvatten Kvarstår: Jämföra incidens direkt före och efter händelser i distribution och produktion Analysera validerande studier och webbenkät (konsumtion, confounders) Magsjuka bland barn under 10 år

Fortsättning följer