Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter



Relevanta dokument
Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden

Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Författningsprövning i skatterätten

4. Lagförslag i lagrådsremissen

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Kostnader i inkomstslaget näringsverksamhet DEL I

1 Principer för inkomstbeskattningen

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

1 Allmänt om skattelagstiftningen

1 Allmänt om skattelagstiftningen

Statliga stöd, Avsnitt RR 28 Statliga stöd

Inkomstslaget näringsverksamhet

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Svensk författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Innehållsregister 2001

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Undvikande av internationell dubbelbeskattning

Förord. Om författarna

SVERIGE SKATTEKONSEKVENSER AVSEENDE KORTTIDSUTHYRNING AV BOSTAD

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Regeringens proposition 2008/09:182

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Remiss av kommissionsförslag om mervärdesskattesatser, COM (2018) 20 final

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Finansdepartementet. Vissa inkomstskatteändringar

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Momsföreläsning 1. Grundläggande om moms. Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby

Förmån av tandvård en promemoria

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

8 Utgifter som inte får dras av

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Skatteverket. Hästföretagarforum. 27 februari 2014

Skattefridagen juli

Det svenska skattesystemet

Det behövs en ny skattereform!

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt

Kommittédirektiv. Utredning om sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster. Dir. 2010:132. Beslut vid regeringssammanträde den 16 december 2010

REGERINGSRÄTTENS DOM

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag

1 Principer för inkomstbeskattningen

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter?

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m.

Svensk författningssamling

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), Stockholm

a) Hur definieras verksamhetsgren i IL? Ange lagrum till svaret.

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

Svensk författningssamling

Förmånsbeskattning av lånedatorer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande

Regeringens skrivelse 2002/03:145

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se

17 Verksamhetsavyttringar

Detaljerad innehållsförteckning

18 Periodiseringsfonder

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Svensk författningssamling

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181

Remissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746

Intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet

Förslaget från Företagsskattekommittén och dess effekter på neutraliteten Anna Edlund

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29

Kommittédirektiv. Skatteincitament för investeringar i mindre företag. Dir. 2008:80. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2008.

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

9 Byte av redovisningsprincip

Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens redovisning av skatteuppskov

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Bokslutsdispositioner PETER NILSSON

Transkript:

Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten är att inledningsvis på seminariet ge en överblick/disposition av de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter. Det är således inte en sammanfattning av nationalrapporter och temarapporter som behandlas senare på seminariet. En sådan sammanfattning kommer istället att göras senare. 1 Allmänt 1. Seminarieämnet är i huvudsak rättspolitiskt. Jurister kan bidra till ämnet genom att ange innebörden av relevanta lagregler och ange hur dessa regler fungerar i avseenden som är av rättslig karaktär. Vidare kan anges hur nya regler skall utformas. Synpunkterna på regelutformningen gäller aspekter som att de har en utformning/struktur som gör att de fungerar konsekvent, att innebörden tydligt framgår (förutsebarhet) och att de även i övrigt är rättsäkra (däri inbegripet överensstämmelse med konstitutionen). Skatter med ickefiskala syften har inte till syfte att vara neutrala. Neutralitets- och likformighetssynpunkter kan ändå vara relevanta inom ramen för den åsyftade effekten. Exempelvis kan en energiskatt ha till syfte att påverka förbrukningen och/eller formen för energianvändning. I det avseendet är den inte neutral, men däremot bör företag i samma situation behandlas på samma sätt, dvs. likformighet och neutralitet bör föreligga i den dimensionen. 2. Nedan ges i punktform en kort översikt över rättsliga former för att uppnå icke-fiskala syften samt olika rättsliga aspekter som kan anläggas på utformningen av dessa skatter.

2 Olika skatteformer för att uppnå icke-fiskala syften Icke-fiskala syften kan uppnås - a) inom ramen för skatter vars huvudsyfte är rent fiskalt, - b) eller genom särskilda skatter. Ett tydligt exempel på det förstnämnda är progressiva skattesatser för beräkning av inkomstskatten. Inkomstskattelagarna innehåller även många mindre tydliga icke-fiskala regler. Energi- och miljösyften uppnås i huvudsak genom särskilda skatter. Det utesluter inte att dessa är hybrider i den meningen att rent fiskala syften kan föreligga parallellt med de icke-fiskala syftena. Rent lagtekniskt finns särskilda lagar med icke-fiskala syften men som effektueras inom ramen för någon huvudform av skatt, främst inkomstskatt. Exempel på det fanns tidigare i Sverige innan inkomstskattereglerna konsoliderades i inkomstskattelagen, då exempelvis vissa fondavsättningsmöjligheter reglerades i separata lagar. Ett existerande svenskt exempel är och skattereduktionen för hushållsnära tjänster. 3 Vad skall påverkas? Icke-fiskala syften avser antingen att - att påverka ett bestämt beteende, eller - att generellt påverka de ekonomiska förhållandena för en viss grupp av skattebetalare. Inom den första kategorin finns skatteeffekter som skall öka eller minska kostnaden för löpande förbrukning (energi, avdrag för hushållsnäratjänster etc.), investeringar (framtunga värdeminskningsavdrag för inventarier etc.). Dessa regler bör ha en så precis avgränsning som möjligt, men medför i princip avgränsningsproblem.

Till den andra kategorin hör främst skatteregler med breda fördelningspolitiska syften (progressiva skattesatser, differentierade skattesatser för mervärdesskatt, det svenska jobbskatteavdraget). En mellankategori kan anses vara regler som utan anknytning till bestämda transaktioner och beslut medför en lägre/högre beskattning av skattskyldiga med vissa verksamheter. Det gäller främst regler som vill uppmuntra till att bedriva näringsverksamhet (företag). Som ett svenskt exempel kan nämnas de s.k. 3:12-reglerna. Syftet var och är i princip alltjämt att uppnå neutralitet mellan verksamhet som bedrivs i aktiebolag å ena sidan och å andra sidan egenföretagare och anställda. Reglerna har senare mildrats så att den för många företagare medför en lägre beskattning än för anställda i motsvarande inkomstposition. Ett mer explicit exempel är att den svenska regeringen nyligen tillsatt en särskild utredning om Skatteincitament för investeringar i mindre företag (Dir. 2008:80). 4 Medlen för påverkan Slutprodukten för en skattelag är skattebetalning. Beskattningens medel för påverkan av beteende är därför storleken på skatten. Som en egen dimension kan även anges tidpunkten för betalningen av skatten. Skattens storlek kan påverkas genom olika regler: Ett skattesubjekt kan undantas från beskattning av hela eller delar av sin verksamhet. De undantag som finns gäller främst inkomstskatt för allmännyttiga organisationer, kommuner etc. Det kan anses föreligga icke-fiskala syften, såsom att skatteprivilegier för stöd till undervisning, forskning, sjukvård etc. kan stimulera privata bidrag till vad som primärt är en offentlig uppgift. Ett objekt (intäkt, omsättning, förvärv etc.) kan undantas från beskattning alternativt omfattas av högre beskattning är normalt. Undantagen och lägre skattesatser i mervärdesskattelagen för vissa typer av tjänster och varor är exempel på lägre beskattning. Punktskatter torde oftast motiveras endast av icke-fiskala syften och utgår utöver de generella skatterna. Exempelvis beräknas mervärdesskatt på priser inklusive punktskatter och försäljningsverksamhet beskattas med inkomstskatt.

En förmånligare eller oförmånligare avdragsrätt för utgifter kan föreligga. Exempelvis kan lägre krav gälla för avdrag för forskning (svenska regler och eventuellt norska regler om SkatteFUNN ). En förskjutning av tidpunkten för skattemässig redovisning av intäkter eller kostnader kan göra beskattningen förmånligare eller oförmånligare. Oftast torde det vara regler för kostnadsföring som används. Tidigarelagda avdrag kan stimulera till tidigarelagda köp. Medlet torde främst ha användning för stabiliseringspolitik, men är nog numera ovanligt. Som redan nämnts är skattereduktionen ett medel som ofta är ett alternativ till avdrag vid inkomstbeskattningen, när man inte önskar att avdragets värde skall vara högre för höginkomsttagare. En ändrad skattesats påverkar enkelt skattebetalningen men har en generell effekt och är därför endast verkningsfullt för generella fördelningspolitiska och stabiliseringspolitiska insatser. Ovan har gjorts vissa kommentarer om medlens precision. Något ytterligare kan sägas om valet mellan olika medel. Ett vanligt exempel är val av medel för fördelningspolitiska insatser. Exempelvis kan en skattesänkning som avses gälla låginkomsttagare ske på en rad olika sätt: - högre grundavdrag (dålig precision då skattesänkning når även andra såvida man inte har krångliga avtrappningsregler som ökar marginaleffekterna) - lägre skattesats (svårt åtminstone i Sverige då låginkomstagare inte betalar statlig inkomstskatt) - lägre mervärdesskattesats på livsmedel o.dyl. (dålig precision då skattesänkningen träffar alla livsmedelskonsumenter) Vad gäller effekterna och lämpligheten som grund för valet är detta primärt en fråga för ekonomerna (som väl säger att man skall använda bidrag istället för skatter).

5 Andra synpunkter på utformningen Inledningsvis angavs att från ett rättsligt perspektiv gäller i princip att icke-fiskala skatteregler skall utformas med samma krav på kvalitet och legalitet som fiskala skatteregler. Mest uppenbart är förstås att reglerna skall vara tydliga och enkla att förstå. Ibland kan det icke-fiskala ingreppet i en skattelag vara så enkla (skattesatsändring, ökad avskrivningsprocentsats etc.) att det i sig inte är ett problem. Ibland kan nya regler i ett existerande regelkomplex däremot både i sig vara svårtolkade och samtidigt öka den totala komplexitet i det regelsystemet. En del icke-fiskala regelkomplex kan vara tekniskt svåra och medföra svåra gränsdragningsfrågor (hushållsnära tjänster). Likformighet och därav även neutralitet är inte utmärkande för ickefiskala skatter avseende det syfte som skall uppnås. Däremot finns ingen anledning att de inte skall ha god precision med avseende på de företag etc. som skall drabbas/gynnas.

6 Fördelar/nackdelar med att använda icke-fiskala skatter Det finns andra medel är skatter att uppnå de syften som gäller för de icke-fiskala skatterna. Bidrag kan ge samma ekonomiska effekt som skatter och ibland med bättre precision. I vissa fall är förbud mot viss aktivitet ett alternativ. Nedan ges några synpunkter på fördelarna/nackdelarna med att använda beskattningen som medel. Tillägg i en befintlig skatteform kan öka komplikationerna med tillämpningen av den lagen. Skattemyndigheter som tillämpar en generell lag såsom inkomstskattelagen kan sakna specialiserad kompetens om särskilda bedömningar krävs, exempelvis för sjukvårdskostnader. Det torde å anda sidan oftast vara en kostnadsfördel att använda ett befintligt system och en befintlig administration. Skatteformen kan minska möjligheten att genomlysa (transparensen) av åtgärden. Det är i princip en nackdel, men kan ses som en fördel för den som vill genomdriva en förändring utan för stor publik uppmärksamhet. Konstitutionella normer torde sällan hindra icke-fiskala skatteåtgärder. Det kan dock föreligga högre krav på utformningen av regler i en skattelagen än för bidragsformen. Statsstödsregler måste beaktas såväl vid skatte- som bidragsformen.