SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Vi skärgårdsbor Nr 1 maj 2010 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund I detta nummer: När kommer posten? om den kommer Minister på besök Våra stränder en källa till konflikt? Skärgårds Leader är igång SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 1

Sköna maj välkommen! Tycker ni det känns som våren är på väg? Vissa dagar är det härligt solsken och andra dagar är det snålblåst. Hos mig finns ingen is och det har inte varit så mycket under vintern heller. När jag skriver detta är det den 29 april och bara en dag till valborgsmässoafton. Dagen då vi ska hälsa våren välkommen och sjunga sköna maj välkommen. Men jag är medveten om att det inte ser likadant ut runt Sveriges långa kuster. I norra delen av landet finns fortfarande is kvar och kommer att vara så ett tag till. Jag blev uppringd för några veckor sedan av radio Norrbotten som ville att jag skulle uttala mig om ett ordspråk som säger när isen varken bär eller brister. Det var ett program som lyssnarna kunde komma med frågor till som experter skulle svara på. Jag var alltså plötsligt utnämnd till expert. Det lät kul, så jag sa ja. För att få ett samlat svar från Sveriges skärgårdar mailade jag till flera av mina kamrater på öarna. Jag fick liknande svar från de flesta. Några tyckte att man också kan säga när isen bär och brister. Det är samma sak och betyder att när isen bär invid bryggan vid land så brister den en bit ut på sjön och det finns inga möjligheter att vare sig gå, åka spark eller skoter. Inte heller går det att få en båt i sjön. Det enda som fungerar är svävare, hydrokopter och helikopter. Då kan man verkligen säga att isen varken bär eller brister. Vilka är SRF:s speciella frågor att arbeta med under 2010? I vår verksamhetsplan som antogs på vårt styrelsemöte i helgen den 24 och 25 april på Vinön tar vi upp fem områden som mest angelägna att jobba med. De är inte så sensationella. De är det alltid återkommande frågorna kring boende, arbete, service och miljö. Den största frågan för oss under året blir den om ungdomars möjligheter och vilja att stanna kvar och utveckla både sig själva och skärgården. Vår ungdomsförening för unga skär gårdsbor SURF kommer att ha ett stort möte på Ven under våren då de ska försöka plocka fram vad det är som kan göra att de unga stannar kvar eller kommer tillbaka till sin hembygd efter några år på fastlandet. Lika viktigt är det att skapa miljöer som får unga att flytta ut och tro på en framtid i vår skärgård. Låt oss hoppas att våren snart har kommit till alla skärgårdar. Den tid vi alla drömmer under kalla vinternätter. Den tid som är så förväntansfull men ack så kort. Den tid då nya knoppar brista, fjärilar tar sin första flygfärd och vi sår de första fröna. Den tid då det inte finns någon is som kan bära och brista utan då vi kan färdas fritt på våra vatten dygnet runt. Känn dig välkommen till våren! Kjell Björkqvist, ordförande SRF Nr 1, maj 2010 Tidningen producerad av Skärgårdarnas Riksförbund. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Kjell Björkqvist, ordf SRF Redaktion Eva Widlund Foto Om inte annat anges Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, 715 93 Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarnasriksforbund.se Framsida Östergötland skolskjuts med svävare Foto: Anna-Karin Utbult Almkvist Mittuppslaget Foto: Pia Södergren, Olle Nygren, Per Fjärdhäll, Karen Alm, Åsa Nilsson, Monika Bäcklund, Hubbe Öqvist, Ewa Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarnasriksforbund.se Hemsida www.skargardarnasriksforbund.se Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2010 ISSN 2000-0448 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 2 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

Infrastrukturminister Åsa Torstensson besökte årets Kuststämma i Bohusläns Skärgårdsråd Infrastrukturminister Åsa Torstensson höll ett anförande kring frågor som berör kusten och dess invånare när Bohusläns Skärgårdsråd höll Kuststämma i Ellös Folkets Hus. Sedan vidtog en paneldebatt med företrädare från de politiska partierna ledd av debattören och författaren Stefan Edman. Den 10:e april höll Bohusläns Skärgård sråd Kuststämma i Ellös Folkets Hus. Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar inledde Infrastrukturminister Åsa Torstensson sitt anförande med att konstatera att kustfrågorna alltid är lika aktuella. Turism en viktig näring Siffror som presenterades hösten 2009 visar att hitresande turister för första gången i historien lämnar mer pengar i Sverige än vad Svenska turister lämnar ifrån sig när de reser till utlandet, berättar Åsa Torstensson. Visit Sweden kommer även i fortsättingen att få statliga pengar för att marknadsföra Sverige i utlandet, för att på så vis locka hit fler turister. Just nu sker en satsning på att lansera Matlandet Sverige. Infrastrukturministern framhöll vikten av att investera i turism som är hållbar för de åretruntboende, för naturvärden och för besökarna. Den kustnära sjöfarten Åsa Torstensson berättar sedan att man tittar på vad som krävs för att utveckla den kustnära sjöfarten och Vänersjöfarten. Det satsas också en miljard om året till den finmaskiga infrastrukturen. Dessa pengar används till underhåll av alla de enskilda vägar som finns runt om i Sverige. Paneldebatt kring Kust- och Skärgårdsfrågor Efter Infrastrukturministerns anförande inleddes en paneldebatt som leddes av debattören och författaren Stefan Edman. De politiska företrädarna fick som första fråga svara på vilka åtgärder de vill arbeta med under den kommande mandatperioden för att få fler bofasta längs Bohuskusten. Turismen är en näring som vi har underskattat här i Sverige, förklarar den moderate Riksdagsledamoten Lars-Arne Staxäng. Turismen, kommunikation och att vi behåller den lägre fastighetsskatten, är det åtgärder som vi skall arbeta vidare med avslutar han. Förenklade regler för dem som både har en anställning och driver eget företag, bredband till kustbefolkningen och service som skolor och äldreomsorg, förklarar Maria Kornevik Jacobsson, som företräder centerpartiet i Riksdagen. Lars Tysklind folkpartistisk riksdagsledamot, lyfte fram regelverket kring företagandet och boendefrågan. Lars Engström, miljöpartiet, tryckte på vikten av att bygga hyreslägenheter och en hållbar turism. Jobben är viktigast förklarar Jan- Olof Larsson, socialdemokratisk Riksdagsledamot. Jobben, utvecklingen av vattenbruket och se över reglerna för hur man får överklaga, avrundar han den första frågeomgången. Sedan fick panelen svara på bland annat frågor om boplikt, samhällsservice och fiske. På en punkt var alla politiker överens. Ingen av de tillfrågade politikerna ansåg att det är rätt att kommuner, för att locka till sig skattebetalare, ger dispenser för strandnära byggnation. Efter paneldebatten berättade Anders Carlberg, Maritim Expert på Västra Götalandsregionen, om regionens arbete. Kuststämman avslutade med en kort information om Leader Ranrike, Leader Terra et Mare, Fiskeområde Bohuslän och Skärgårds Leader. Text och foto: Anetté Larm Johansson Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 3

Foto: Björn Sjöblom Foto: Anetté Larm Johansson Klappakvariet lockade till upptäckter Tjärnö i vinterskrud SRF årsmöte på Tjärnö med spännande seminarium SRF höll sitt årsmöte på Tjärnö laboratoriet, nära Strömstad, den 20-21 februari. Eller rättare sagt på Sven Lovén centrum för marina vetenskaper som det numera ska heta. 40 personer hade tagit sig fram genom det växande snökaos i södra Sverige som kulminerade på lördagen. Väg E:6 upp genom Bohuslän blev till och med helt avstängd en tid! Men de tappra som tagit sig fram fick god utdelning. Vad gör man på Tjärnö? Det började med en bra introduktion om laboratoriets verksamhet av Martin Larsvik. Det är idag en kombinerad utbildningsplats för studenter och forskningsstation. Från att tidigare varit inriktad på marin biologi är verksamheten nu breddad till alla vetenskaper förknippade med havet och kusten. Martin beskrev även processen kring bildandet av nationalparken Kosterhavet. De stora naturvärden som finns i havet var ju utgångspunkten. Men sedan har man haft en lång resa kring alla olika intressenter som utnyttjat området på olika vis. Ännu är inte allt klart. En närmast skandalartad fråga verkar vara hur man hanterat det blivande Naturum som ska sprida kunskap om parkens natur- och kulturvärden. Strandskyddet Därefter tog forskaren Per Nilsson vid. Han ägnar sig åt frågor kring konkurrensen om stranden genom ökad bebyggelse. Kustzonplanering är ett växande ämnesområde och Per beskrev konflikterna som uppstår när trycket ökar på fler bryggor och sjö bodar. Samtidigt som behovet av dessa för näringsverksamheten i fisket minskar. Han visade talande bilder från hur bebyggelsen såg ut på skärgårdsböndernas tid och hur fritidshusen gradvis tagit över. Intressant statistik över antalet bryggor och bodar hade tagits fram från flygbilder. Problemen har bara ökat med allt fler investeringar i fritidshus. Pers redovisning kom även in på kommunernas förmåga att hantera situationen. Detta är speciellt intressant med tanke på den ändrade lagstiftningen som nu tydligare lägger ansvaret där. Läs mer i Pers artikel i Vi Skärgårdsbor på sid 12-13. Årsmötet Det formella årsmötet avlöpte enligt ritningarna. Verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och en plan för verksamhetens inriktning de kommande tre åren diskuterades ingående och antogs också. I planen är SRF:s målsättningar formulerade. Tio områden prioriteras nu förknippade med orden arbete, boende, service, miljö och unga skärgårdsbor. Därefter beskrivs strategin för hur arbetet ska bedrivas för att nå målen. En tydligare markerad tyngdpunkt ligger på samverkan med de regionala föreningarna. Genom stimulera och stödja dessa kan de viktiga frågorna omsättas i utvecklingsarbete. Vi vet att allt fler får kontakt med SRF på olika vis. Informationsarbetet skall utvecklas vidare för att möta detta. Det gäller både tidningen Vi Skärgårdsbor och på nätet. SRF kommer också att utveckla nya kontakter som kan utveckla och förnya vårt arbete genom projektet Skärgårds Leader. Mer om det finns också i Vi Skärgårdsbor sid 15. En styrelse valdes med representanter från alla medlemsföreningar. Kjell Björkqvist omvaldes som ordförande för 2010. I arbetsutskottet ingår också Hubbe från Luleå (vice ordförande), Kristina Mattsson (kassör) och Barbro Nordstedt. Text: Bengt Almkvist 4 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

Arbete med lokal utveckling - ett möte med Hans Aren Foto: Björn Sjöblom På SRF årsmöte på Tjärnö, medverkade Hans Aren kring temat Arbete med lokal utveckling. Denna artikel bygger på den stimulerande presentationen han gav ämnet. Hans utbildade sig vid institutionen för arkitektur på Chalmers i Göteborg. När det blev dags för specialiseringen valde han att studera lokala samhällens funktion med utgångspunkter i bebyggelse, näringsliv och kommunikation. Patric Geddes Hans inspirerades av Skotten Patric Geddes, som i början på 1900-talet arbetade med samhällsplanering och såg hur sociala processer och rummets villkor hängde samman. Det gällde både hus och stadsplaner med gator och torg. Han lyfte fram ekologiska aspekter på människans miljö. En eko-filosofisk ram kring samhällsbyggande fick många anhängare på universiteten på 1960- och 70-talet. Radikala studenter Tidens studenter var radikala. De tog sig an uppgiften med största allvar. För Hans Arens del innebar det att studera den lokala utvecklingens mekanismer i samhällsbyggandet på ort och ställe. Detta sker givetvis bäst genom att bosätta sig mitt i studieobjektet. Sagt och gjort. Första flytten blev till Käringön. Orust kommun ville göra en dokumentation av alla hus på ön för att göra ägarna medvetna om ansvaret de har att vårda sina hus. Men studenterna såg snart att variationsrikedomen var stor. Inget hus var det andra likt, samtidigt som de i form och färg hade ett inbördes släktskap. Husen berättade om människorna och deras liv. Hans Aren, Koster Gräv där du står I början på 1980-talet hölls en studiecirkel där ö-borna tillsammans tittade på gamla foton på alla hus. Detta ledde till berättelser om människorna, gamla näringar, fiske och handel. Allt samlades i en bred muntlig tradition med husen som utgångspunkt. Kunskaperna om öns historia ledde till ett intresse för hur framtiden skulle kunna bli. Gräv där du står, sade man. Vill man lära känna kulturer, seder och värdesystem ska man börja med att förstå sin egen kultur. På Käringön lärde man sig mycket om de lokala problemen, om resurserna och om sambanden däremellan. Man fick en helhetssyn. Översiktsplaneringen Vid den här tiden höll alla kommuner på med fysisk översiktsplanering. Med innehållsrikt kartmaterial försökte man ge en helhetssyn av samhällets struktur, byggande och utnyttjande av resurser. Men man ville också lägga in mer dynamiska aspekter på hur människorna lever, kring arbete och service förknippat med boendet och byggnaderna. För att kunna se dessa mer komplexa förhållanden omsatte man kunskaperna i en lokal fördjupad översiktsplanering. Fraktfärja till koster Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 5

Hans Aren guidar vant och gärna runt på Koster, på cykel så klart. Här är det deltagare på Skärgårdsforum som får lära sig om ön under en cykeltur i regn. Många gånger togs dessa metoder emot med stor skepsis och sågs som ett utslag av storsamhällets fasoner. I många kommuner gjorde man bara en pliktskyldig ÖP som hamnade bland pärmarna i hyllan. Finessen med att göra en fördjupad översiktsplan med en engagerad process i lokalsamhället utnyttjades inte på många ställen. Men där det skedde kunde den bli en kraft att skapa ett politiskt dokument som stöd i det lokala arbetet. Hans gav flera livfulla skildringar om hur arbetet med en plan för Käringön kunde bölja fram och åter mellan misstro och optimism i processen. Förlusten av demokrati Hans vill peka på möjligheterna i den fördjupade kommunala planeringen mot bakgrund av förlusten av den demokratiska processen för skärgårdarna. Bildande av storkommuner minskade den lokala demokratiska förankringen utan att ersättas av någon ny form. Från över 2500 små kommuner med korta beslutsvägar på 1930-talet blev de på bara 40 år rationaliserade till endast 290. På 1940-talet fanns över 500 kommuner med under 500 invånare. Än idag kan vi se hur det gamla, starkt förankrade lokala systemet fungerar genom att titta på t.ex. Åland där det ännu finns kvar. Den sista lilla kommunen som lades ner var just en ö- kommun, Holmön. Av dagens 101 kommuner med bebodda små öar är endast Öckerö egen ö-kommun, alla andra är fastlandsbaserade. Till Koster Efter åren på Käringön flyttade Hans till Koster. Med i bagaget fanns erfarenheterna från Käringön. Här startade man med omfattande analyser av bärkraften i samhället. Det nya var att inte bara titta på de ekonomiska villkoren utan även den sociala och ekologiska bärkraften. Med en bas i kunskaper om de egna styrkorna och svagheterna kunde man sedan gripa sig an arbetet med en fördjupad översiktlig planering. Hyresbostäder på Sydkoster Bostadsbrist Den ekonomiska utvecklingen på öarna var stark men fler invånare behövdes för att nå social bärkraft. Det var dock bostadsbrist för nya familjer. Man gav sig även på den ekologiska bärkraften med balansen, eller rättare sagt obalansen kring produktion och konsumtion av mat och energi. Analysen visade att 80-120 nya bostäder behövdes till 2015 för att få en positiv befolkningsutveckling. Siffran kom från en analys av födslar och dödslar, Gjordes inget skulle samhället dö ut på sikt. Man lyckades få det kommunala bostadsbolaget att bygga några hyresbostäder på ön. Men för den fortsatta utvecklingen vill man bilda en lokal bostadsstiftelse. Här kommer inspirationen från ett gott exempel på Visingsö. 6 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

Nationalparken När det gäller sysselsättningen kom Naturvårdsverkets planer på en stor nationalpark in i bilden. Här gick ö- bornas åsikter starkt isär. Efter långa och bitvis uppslitande diskussioner kom man fram till en uppfattning att en nationalpark skulle kunna skapa ett antal långsiktigt bärkraftiga arbetstillfällen. Den ligger också i linje med en utveckling mot ökad kvalitet och innehåll inom besöksnäringen. Motsättningarna gällde den traditionella rätten att bruka naturmiljön. Det krävdes ingående förhandlingar för att säkra yrkesfiskets rättigheter och jakträtt i en blivande nationalpark. Gradvis ökade intresset för det som vartefter blev den friviliga Koster-Väderö överenskommelsen. Den processen är värd en egen artikel kring alla turer med myndigheter som är ovana att släppa ansvar och förtroende till en lokal förvaltning. Kosterhavets nationalpark invigdes sommaren 2009. Det är många som med intresse nu följer utvecklingen för att se vilka effekter den kommer att få på ö-samhället. Det lokala arbetet fortsätter Idag arbetar man vidare med lokala utvecklingsfrågor. Man tittar på Samsö i Danmark med deras CO 2 neutrala utveckling och mot Röhn i Tyskland med biosfärområde. Genom att välja strategi kan en vision utvecklas. Den lokala utvecklingen kräver alltid ny energi och nytt engagemang hos människorna. Man måste hela tiden vara tydlig för att orka gå mot ett gemensamt mål. Hans Arens inspirerande seminarium på Tjärnö präglades av hans pedagogiska bakgrund från Chalmers. Men här fanns också den genuina förankringen i den värld han vill leva. Även om han en gång som eldsjäl klev in i ett projekt under studietiden, så blev resultatet att han idag är en av de Koster bor som tillsammans vill påverka sin ö för framtiden. Vi var många deltagare som gick till den avslutande lunchen, fulladdade med energi och inspiration. Stort tack Hans! Bengt Almkvist Kosters Trädgårdar är en av flera viktiga delar i Kosters arbete för en självförsörjande ö. Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 7

Valen Illustration: Eva Persson Palmcrantz Vinön Tåkenön Hjälmaren Två av tre större öar i sjön Hjälmaren är bebodda året om. Vinön har färjeförbindelse till södra Hjälmarstranden medan grannön Valen har sin förbindelse till den norra sidan och till Tåkenön, numera en sommarö, tar man sig också från den södra sidan. Finns det skärgård i insjöar? Jo visst, säger en del medan andra bara kopplar begreppet till våra kuster. Definitionen på skärgård varierar. Enligt Svenska Akademiens ordlista är det en samling av öar och skär vid kust medan man från Glesbygdsverket och andra myndigheter menar att med skärgård avses öar längs kusterna liksom angränsande fastlandsområden och öar i våra större insjöar där förhållandena i övrigt kan jämföras med skärgården. Sedan 1993 har i alla fall Hjälmarens öbor ingått i Skärgårdarnas Riksförbund och känt en stor gemenskap med öbor runt om i vårt land. Vinöns kultur- och hembygdsförening representerar Hjälmarens öbor i Skärgårdarnas Riksförbund SRF. I sjön finns det numera två öar med året runtboende, Vinön i Örebro län är den största ön med ca 100 fastboende och Valen i Västmanlands län har 17. Till detta kommer en stor del deltidsboende som nyttjar sina hus mer än bara sommartid. Till Vinön kommer man med Vägverkets gula färja och till Valen tar man sig med egen båt. Hjälmarens skärgårdsbor Insjö-öar är nog inte det första man tänker på när man tänker på skärgård men invånarna tampas med samma problem och möjligheter som andra öbor. Vinön räknas som Örebro kommuns enda glesbygd, men ön är ju inte glest befolkad, det är ganska tätt mellan stugorna. Innan sjösänkningen i slutet av 1800-talet då bebyggelsen var centrerad till två byar var det så tätt mellan husen att man kunde räcka saker till varandra genom fönstren. Infrastrukturen Eftersom vår skärgård är liten har vi möjligheten att kunna nå ut med information från vår förening och SRF på ett relativt lätt sätt. På Vinön har vi tidningen Ö-bladet som kommer Foto: RoseMarie 2005 var året då öns kommunikationer förbättrades på två sätt. En ny större färja kom och bredbandskabeln drogs ut till ön och på ön från söder till norr. ut varje månad, i allas brevlådor och den skickas också ut till ca 100 personer via e-post. Till Vinön har det dragits ut bredband, vilket gör att vi har bra uppkopplingsmöjligheter. Till Valen fick man Internet ganska tidigt, alla delar på samma lina och det går lååångsamt! Till Vinön kommer posten med vanlig lantbrevbärare, vi har dessutom en extra postbil som kommer en eller två dagar i veckan, alldeles i onödan visserligen men ändå. Valenborna får hämta sin post bäst de kan, de har stora brevlådor på fastlandet. Skolbarnen Valen har 6 barn/ungdomar som åker skolbåt med Björn. Det går en skoltur på morgonen och sedan kan dom komma hem vid tre olika tider på eftermiddagen. Det kommer en buss och hämtar upp vid Rävsvik för vidare trans- 8 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

port till Götlunda och Arboga. På Vinön åker skolbarnen färja och sen skolbuss till skolorna i Hampetorp och Odensbacken. När skolan på ön lades ner fick vi ett löfte om att barnen från förskoleklass upp till år tre ska ha tillgång till en färjevärdinna som tar hand om barnen på färjan. Denna tjänst utnyttjas inte just nu. Eftersom det är få barn måste föräldrarna hela tiden vara med och kolla upp så att transporterna med bussar och färja passar något så när. Framåt och bakåt Hembygdsföreningen på Vinön ska verka för en levande ö och jobbar både med bevarande och framåtblickande. Man förvaltar två hus, den gamla skolbyggnaden och vårt gamla missionshus. Dessa fungerar som möteslokaler och konferenslokaler. Vi sysslar också med trivselevenemang som t.ex. valborgs- och midsommarfirande. Är det någon gång på året som alla bofasta och sommarboende finns samlade så är det på midsommarafton. Arrangemanget har vuxit år från år och lockar väldigt mycket folk. Svenska Sjöräddningssällskapet SSRS Hjälmaren har under några år också deltagit i arrangemangen på valborg och midsommar. Sommaren 2009 firade stationen fem år i sjön med en riktig folkfest och ett hundratal tillresta båtar. Vinön förr Under några år har ett gäng samlats i skolan på lördagarna för att nedteckna Vinöns historia. Detta sker mestadels utifrån de hus som finns och har funnits, vilka som har bott i dem osv. De kallar studiecirkeln Vinön förr och det finns planer på att i framtiden göra en bok eller liknande för att bevara den kunskap som finns på ön om äldre tider. Många projekt Vi jobbar också med frågor och verksamhet som blickar framåt. Hembygdsföreningen har under många år varit bas för ett antal projekt som har handlat om kvinnligt företagande och turism. Dessa har mynnat ut i projekt som handlat om utomhuspedagogik, där ön blir ett uteklassrum. Här har vi nu för fjärde året en universitetskurs i samarbete med Linköpings universitet och fler ska det bli till hösten. Ö-bladet, hemsidan och flera av företagen på ön har också sina rötter i projekten. Traditionella näringar De traditionella näringarna är fortfarande viktiga på Vinön. Trots att det är en relativt liten ö finns det mjölkkor, köttdjur och får som håller markerna öppna. Jordbruken är små av deltidskaraktär. Det finns ett tiotal yrkesfiskare på ön varav den yngste är 22 år, så det finns en återväxt. Lönsamheten i fisket har gått upp och ner under de senaste decennierna. Just nu ser det alldeles utmärkt ut för gösfisket, det har det skrivits om förut i Vi skärgårdsbor. Ålen som har varit en viktig del av fisket är på tillbakagång eftersom marknaden har minskat och det är inte alla fiskare som får fiska ål. Foto: Eva Widlund Turister och sommargäster Vinöns befolkning är till stor del företagare och de flesta har sin bas i de traditionella näringarna men många drar också nytta av turisterna som kommer till ön. Turismen har vuxit gradvis på Vinön. Det har funnits sommarboende sen 50-talet. Med Värdshusets öppnande för över tio år sedan ökade turistnäringen och Vinön får under sommaren besök av många artister som gör populära uppträdanden och då strömmar gästerna till ön. Färjefrågorna i fokus Den största frågan för Vinön just nu är transporterna med färjan. Färjan har stationerats på fastlandet och vi har blivit av med sista kvällsturen. Vi känner av snålblåsten som råder i statliga institutioner. Det finns en väldigt aktiv grupp som jobbar särskilt med de här frågorna. Hus byter ägare Det har skett vissa förändringar i ägande av fastigheter på Vinön efter flera år när det varit ganska lugnt. En ny generation håller på att etablera sig som viktiga aktörer på Vinön. Denna generation har stöd från den föregående och om vi får ha kvar dem på ön ser det ljust ut för Vinön. RoseMarie Hellén Mammaledig Vinöföretagare Foto: RoseMarie Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 9

Vårdagjämningen i Efter en lång vinter i hela Sverige kom så vårdagjämningen den 20 mars. Vårtecken, vad är det? sa man när Vi skärgårdsbor kontaktade olika kust- och skärgårdsområden. Så här såg det ut denna dag i vårt avlånga land. Väder och temperatur I södra Sverige på Ven och i Blekinge har man ett stilla regn och dimma och +6 grader, svag vind syd till syd-väst. Lite längre upp är det upp mot +10 och sol men blåsigt i de flesta områdena. Längre upp i Skärgårdssverige sjunker temperaturen till någon plus eller några minusgrader. I Luleå skärgård snöar det för fullt, - 2 på fm, 1.20 m snödjup. Runt 20-25 minusgrader har man haft för det mesta under vintern. - Det går åt mera ved, men annars inga problem hälsar man från bl.a. Långön. Vårtecken Från Ven berättar man att man har haft en osedvanlig vinter som började i början av december med mycket snö under lång tid. Man har inte haft någon is så här sen -82 och -87, så man har kunnat komma ut och pilka torsk. Snön började försvinna i början på mars, alla markerna är snöfria nu, någon enstaka snösträng finns, krokusar och vintergäck sticker fram. I Blekinge syns videkissar och i trädgården snödroppar liksom lärkan, tofsvipan, staren, ringduvan, ejder och enstaka gravänder. I Småland börjar de första snödropparna titta upp ur gräsmattan där snön smält. Isen är ca 30-70 cm i innerskärgårdarna. I strömmande sund är det rent. Grågäss, starar och tofsvipor rapporteras från Östergötland, Sörmland och Hjälmaren där man från Vinön också rapporterar att två svanar har landat i färjerännan. På Gräsön har 10 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

Skärgårds-Sverige de skottade gångarna smält ned så att marken syns. Några utemöbler börjar krypa fram. Landsvägen ser ut som ett böljande hav och de längsgående sprickorna i beläggningen är många och ganska ovanliga. Det kommer fram stora gropar. Bara att köra sakta och försiktigt om man är rädd om sin bil. I Norrbotten är dagarna ljusare annars finns inga tecken på någon vår. Transporter i vinter Från Ven, Hemsö och Vinön meddelas inga problem för färjorna med isen. Någon extra tur nattetid för att hålla rännan öppen. I Bohuslän har båtarna varit fastfrusna i hamnen. Isen har tagit bryggorna så de står rätt upp, femton år sen det var något sådant. I Blekinge har det inte varit något problem, utan snarare tvärtom då Almö- Hasslöbron ej behövt öppnas för båttrafik pga de isförhållanden som råder då fjärdarna emellan har fast is. Man cyklar och går på isen emellan Hass lö och Aspö. I Småland och Östergötland har transporter skett med fyrhjuling, skoter och svävare i mån det finns någon. Det är mycket vatten på isen nu i Sankt Anna. Svävare kör skolbarn och komptrafik. Till och från Ringsö i Sörmland är det promenad på isen som gäller. Till för två veckor sen gick det en svävare från Länstrafiken. Holmön har gott om snö och just nu är det bara skoterleden som är förbindelsen med fastlandet. Havsisen är 50 cm. Kvarkenexpressen är den allmänna kommunikation som finns. Båtar och bilar står insnöade och snöskotern är det fordon som dominerar. Från Luleå berättas att skotervägen fungerat sen december men inga isvägar denna vinter. Från Brändön till fastlandet har man dock kunnat köra flera veckor men vägen blåste igen. Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 11

Stränder och strandskydd Vad händer med våra stränder? Foto: Henrik Hellström Det är väl ingen tvekan om att stränderna är viktiga för oss som bor i skärgården. Tillgången till strand är viktig för dem som har någon form av havsanknuten näring (det kan vara fiske, båtbyggande, transport eller något annat). För sådana brukare är möjligheten att få bygga sjöbodar och bryggor avgörande för möjligheten att kunna utveckla sina verksamheter. Samtidigt är tillgängligheten till stränder utan bryggor och byggnader viktig för allmänheten, vare sig det gäller åretruntboende, delårsboende, eller tillfälliga besökare. Här finns alltså olika intressen. Källa till konflikter På ön där jag bor (Tjärnö i norra Bohuslän) är det få saker som ger upphov till så många konflikter som frågan om vem som skall få tillstånd till att bygga en brygga, och hur det påverkar tillgängligheten till stranden. Ofta finns det en grund till konflikterna i olika traditioner hos delårsboende och åretruntboende, men åsikterna går också isär i lokalsamhället. Läser man lokala tidningarna märks detta både på nyhetssidorna och i insändarspalten. Det borde det göra jag menar att detta är en ödesfråga för skärgårdsboende. Den ena insändaren säger att dessa stelbenta strandskyddsbestämmelser hindrar utvecklingen, medan nästa insändare skriver att man måste få stopp på den hänsynslösa exploateringen av de sista orörda stränderna. Hur ligger det till behövs det strängare eller mer liberala strandskyddsbestämmelser? Ökar det? Det finns mycket tyckanden i den här frågan, men de senaste åren har det också gjorts flera undersökningar av utbyggnadstakten av bryggor, sjöbodar och andra byggnader längs stränderna. I min hemkommun, Strömstad, har Henrik Hellström från Tjärnö marinbiologiska laboratorium gjort en studie där han jämför dagens situation med hur det var 2001 och 1988. Att bara gå in i kommunens arkiv för att läsa sig till hur många bryggor det finns är knappast meningsfullt det skiljer tyvärr förmodligen ganska mycket mellan antalet brygg-tillstånd och antalet bryggor! Under sommaren 2007 åkte Henrik därför runt i kommunen och kartlade alla bryggor, pirar, sjöbodar och strandnära hus i södra skärgården. Han kunde sedan jämföra detta med antalet bryggor mm som han kunde se på flygfoton över området från 2001 och 1988. Flygfotona har en så hög upplösning att det är ganska lätt att kunna räkna bryggor och byggnader. Resultatet var slående (se diagrammet nedan): Antalet bryg- 12 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

gor hade ökat med 50 % mellan 1988 och 2007, och antalet sjöbodar hade ökat med 28%. Detta under en period när kommunen och länsstyrelsen har försökt hålla en någorlunda restriktiv linje i utbyggnadstakten. Trycket på Strömstads skärgård är stort, och visst finns det en stor skillnad mellan olika områden i landet. Strömstad är dock inte på något sätt unikt. Liknande resultat, med hög utbyggnadstakt har man också funnit i undersökningar från t.ex. Tanum och Sotenäs i Bohuslän, från Stockholms skärgård, och från Mälaren. I andra områden kanske situationen är helt annan? Spelar det någon roll? Det finns flera skäl att ta en fundering kring vad detta får för konsekvenser. Miljömässigt kan bryggor och sjöbodar påverka miljön både i vattnet och på land. Man kan tycka att en enskild liten brygga inte kan ha så stor effekt (även om den kan bli nog så stor om det också handlar om muddring), men problemet handlar inte om enskilda bryggor utan om effekten av den samlade utbyggnaden. Jag menar att effekterna måste bedömas i sitt sammanhang, hur hårt och orättvist det än kan kännas för den enskilde medborgaren. Samtidigt vet vi kanske mindre om miljöeffekterna än vi borde. Kan man minska miljöeffekterna med nya metoder och nya material? På land innebär en ny brygga eller sjöbod ofta en ny stig, som sedan blir en ny väg med tillhörande parkeringsplats, och sedan har vi en miljöeffekt också här. En ny brygga eller sjöbod har också ofta en påtaglig effekt på tillgängligheten till stranden. Formellt så har en brygga eller sjöbod ingen rätt till hemfridszon (åtminstone är det så i min hemkommun), så den borde inte hindra folk att komma ner till stranden. Men det är formellt alltför ofta följer det med lite möbler, lite blomkrukor, kanske en Privat -skylt, och sedan har ytterligare ett stycke strand gjorts otillgänglig för allmänheten. Min erfarenhet är att de flesta människor inte tycker om att bråka, och alltså drar man sig för att komma nära den nya bryggan trots att man egentligen har rätten på sin sida. Också i detta finns förmodligen en skillnad mellan olika delar av landet. Här på västkusten är allmänhetens rätt till stranden stark i traditionen, medan det i andra områden finns andra traditioner av äganderätt. Vad kommer att ske i framtiden? Sedan 2009 har vi i Sverige nya strand skyddsbestämmelser, där ansvaret för strandskyddsdispenser nu vilar hos kommunerna. Vad kommer detta att få för konsekvenser? De nya bestämmelserna har tagits emot olika i olika delar av landet. Medan kommuner i skärgårdarna i södra Sverige oroar sig för hur de skall kunna stå emot ett allt ökande tryck av ansök ningar, har många kommuner i inlandet och i norra Sverige snarare sett fram emot att få göra sina egna prioriteringar. Jag tycker dock att en sak verkar trolig utbygg nadstakten längs stränderna kommer snarare att öka än att minska, antingen för att kommunen verkligen vill det, eller för att den inte klarar att stå emot trycket. Man kan tycka olika om detta. Jag ser det som ett problem, eftersom jag tycker att en av de saker som gör det attraktivt att leva i skärgården är tillgången till stränder. Andra kanske tycker att möjligheten till att bebygga stränder är en resurs som kan rädda skärgårdens utveckling. En sak kan man dock enas om det är en ändlig resurs. När vi väl har bebyggt en strandsträcka lär den inte bli tillgänglig igen inom en överskådlig framtid. Alltså är ett långsiktigt perspektiv på vad man vill med stränderna helt nödvändigt för att säkra framtiden i skärgårdarna. Per Nilsson, fårbonde och marinekolog Foto: Henrik Hellström Fårbonde i skärgården i ett nötskal Här ser vi Per på en båttur med fåren Rasmus och Kulla-Gulla. Per som bor på Tjärnö i Strömstads kommun delar sin tid mellan att vara fårbonde och att vara lektor i marin ekologi på Göteborgs universitet. Han är aktiv i Tjärnö samhällsförening, och medlem av Kosterhavsdelegationen (ett råd av lokalboende som deltar i förvaltningen av Kosterhavets nationalpark). Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 13

Skärgårds Leader I skrivande stund har pro jektet Skärgårds Leader varit igång i två månader och vi kommer snart att genomföra det första Skärgårds mötet. SRF i samverkan med sexton Leaderområden med skärgård Projektet kom till för att stimulera utveckling och tillväxt i alla landets skärgårdar. Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, tog initiativet till ett flerårigt nationellt samarbetsprojekt och det är de sexton Leaderområden som har skärgårdar och bebodda öar utan fast landförbindelse i sina områden som utgör utgångspunkten för denna samverkan. Detta nationella projekt skall ses som ett tillskott utöver de insatser som redan sker i Leaderområdena och Skärgårds Leader skall kunna tillföra ytterligare något nytt till varje område. Projektet pågår mellan 2010-2013. Gemensamma problem och olika lösningar Landets glesbygdsområden och landets skärgårdar har bland annat det gemensamt att befolkningen ofta inte är tillräckligt stor för att klara en lokal service på traditionellt vis. I många kommuner utgör skärgårdsbefolkningen en mycket liten del av det totala invånarantalet. Avsikten med projektet är att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan landets skärgårdsbor kring olika centrala frågor med tyngdpunkt på frågor kring arbete, boende, service och miljö. På detta vis kan det lokala utvecklingsarbetet stimuleras. Det kan gälla goda exempel inom konkreta näringsverksamheter men också inom nya former för offentlig service och lösningar på bostadsproblem som ofta är speciella i skärgårdarna. Det finns en stor potential för den lokala utvecklingen genom att skapa stimulans och optimism. I flera områden finns regionala och nationella initiativ som kan vara av intresse att föra vidare i Skärgårds Leader. Först ut är temat kommunikation I skärgården kräver transportlösningar och kommunikationer helt andra lösningar än på fastlandet. I övärldens verklighet behöver avstånd mätas i tid och kronor, inte i antal km. Öbefolkningen lever ofta sist på linjen när det gäller tillgång till offentlig och kommersiell service. Därför kommer det första Skär gårdsmötet att ägnas åt temat kommunikation. Mötet kommer att hållas 28-29 maj på Visingsö. Anetté Larm Johansson projektledare Aktuella remissvar från SRF SRF har svarat på utredningen om En myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor (SOU 2010:8). Där föreslås att delar av Fiskeriverket och Naturvårdsverket samlas i en ny myndighet och att denna placeras i Göteborg. Förslaget ska ses mot att man inom EU och i många andra länder numera integrerar frågorna kring haven och utnyttjandet av dess resurser. Här finns EU:s marina direktiv och ramdirektiv för vatten. SRF är kritisk till att utredaren inte vill nå den fulla samordningen av frågorna. I striden mellan miljödepartementet och jordbruksdepartementet om inflytande över fiskefrågorna föreslår man att uppdraget att främja näringen skall ligga utanför. Man lämnar alltså fortfarande öppet för framtida oklarheter. Likaså vill utredaren ge den nya myndigheten ansvaret för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Detta miljömål är viktigt för skärgårdarna och SRF vill se att det inte stuvas om till att bara bli en fråga om hav och vatten. Här finns även många frågor om förutsättningar för en levande skärgård, kulturlandskapet mm. Läs hela svaret på www.skargardarnasriksforbund.se/moten_skrivelser 14 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

Foto: Kenneth F Wetter Stuvad lake Visingsös nationalrätt Lakemete på Vättern Så fort isen lagt sig och blivit stabil på Vättern dyker de upp, lakekojorna. På lämpliga ställen runt Visingsö kan de synas. Små utedassliknande kojor utrustade med, först och främst ett hål i golvet. Hålet är placerat över ett hål i Vätterns is. I kojan finns också något att sitta på, gärna också en liten kamin där man få upp lite värme och steka lite mat! Sedan är det bara att krypa in i kojan och börja meta! I all sin ensamhet, eller med dörren helt eller delvis öppen så att man kan hålla kontakten med de andra metarna på isen. Kringarrangemangen och samvaron på isen är ofta en viktig bit!! Skulle man sedan inte ha turen att få någon fisk har man ändå haft en trevlig kväll. En kulturtradition För kväll ska det helst vara när man metar lake på Vätterns is. Lake metas på kräggla en järnten som är försedd med en ring av sylvassa hullingar nedtill, en bit upp på krägglan sitter ett par agnkrokar och blänken. Fiskaren gör hela tiden små ryck i metreven så att blänkena glittrar i vattnet, och när metaren tror sig ha en lake nosande på betet försöker han/hon spetsa laken på hullingarna med ett kraftigt ryck fastnar inte någon lake på krägglan åker nickepinnen, som krägglan är fäst vid, i taket med en smäll. Att sticka eller rycka fisk är förbjudet i Sverige, men för att inte bryta en urgammal kulturtradition tillåts lakefisket med kräggla fortgå i Vättern. Kojorna placeras ca 500 meter ut från land, på gränsen till ett större djup. Vägen ut till kojorna markerades förr med granriskor för att markera en säker väg tillbaka till land om mörkret och vädret skulle göra sikten dålig. Text och foto: Kristina Laggar Lake metas på kräggla en hel lake ca 1,5 kg 50 g smör 2-3 msk ströbröd 1,5 tsk salt 5 st kryddpepparkorn 3 st vitpepparkorn 1 st lagerlad 2 dl vatten 2 dl torrt vitt vin 0,5-1 st citron 0,5-1 dl grädde 1 st äggula Skär en skåra runt lakens huvud och lossa skinnet. Håll om huvudet med ena handen och tag ett kraftigt tag med hjälp av en bit hushållspapper med den andra handen och dra av skinnet. Skär eller klipp försiktigt upp buken. Ta ut inälvorna och ta vara på lever och rom eller mjölke. Klipp bort fenor och gälar och skär av huvudet. Skölj fisken väl och skär den i ca 3 cm tjocka bitar. Smöra en gryta och varva fisken med ströbrödet, saltet och kryddorna i grytan. Slå på 2 dl torrt vitt vin och 2 dl vatten samt citronsaften. Sjud fisken på svag värme, ca 15 min. Skaka grytan då och då. Vispa upp 1 äggula och 0,5 dl grädde, späd med lite av buljongen och slå redningen över fisken. Koka lever och rom eller mjölke för sig i lättsaltat vatten. Garnera med persilja, citronskivor och lever, rom eller mjölke skuren i skivor och servera med kokt potatis och grönsaker. Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 15

När kommer posten? om den kommer I förra numret av Vi skärgårdsbor ställde vi flera frågor om hur posten fungerar ut till öar. Många svar har kommit in till redaktionen och vi kan konstatera att det varierar väldigt hur man får sin post och hur man kan skicka post och paket. - Var får du din post och hur ofta? De allra flesta som har svarat får post 2-5 dagar i veckan. En del får den i en brevlåda vid huset eller i postlåderader av postens lantbrevbärare eller som på Möja av en lokal postentreprenör. På södra Stavsudda kommer posten alla vardagar i en personlig brevlåda vid ångbåtsbryggan. På Söderöra gäller också ångbåtsbryggan, där det står två gula sandlådor på var sida om den gula postlådan. Den ena lådan är för fastboende och den andra för fritidsboende. Till öar med vägfärja kommer postbilen fem dagar i veckan och här har man full lantbrevbärarservice, dock ingen kassaservice längre. På Vinön kommer dessutom den konkurrerande gröna postbilen var tredje dag, men den lämnar bara post. Så vissa dagar åker de efter varandra runt ön och lägger lite post var i alla lådor. Onödigt kan man tycka men så blir det tack vare den fria konkurrensen. Det är inte alla öbor som får posten ända ut till ön. På vissa håll får man åka själv och hämta den och det kan vara flera mil. I Luleå skärgård är det av tio bebodda öar bara Hindersön som har en fungerande postdistribution. Där är det sex personer på ön som har ett rullande schema och som mot en mindre ersättning hämtar ut posten till ön två gånger i En gul postlåda intill brevlådor på rad, en syn som har ändrats, då många av dessa gula lådor har plockats bort. veckan. Postväskorna lämnas vid två avlämnings ställen på ön. För resten av öborna i denna skärgård får de flesta sin post i en box på postkontoret inne i Luleå och i några fall i en brevlåda vid hamnen på fastlandssidan vilket också är fallet i den sörmländska skärgården. Till Kallsö i Sankt Annas skärgård kommer posten mån, ons, fre med postbåt och på vintern med svävare. Den kommer då i en postväska med en liten innerväska där man kan rekvirera frimärken mm. På Holmön kommer posten fem dagar i veckan och den sköts av Holmöns Lanthandel. En åkare sköter alla transporter till färjeläget, färjan tar över det och affärens bil hämtar vid färjan och kör de 2,5 km till affären på Holmön där posten sorteras, i postfack inne för fastboende och ute finns brevlådor för fritidsboende. Ångbåtsbryggan på Söderöra har blivit postbryggan. De fastboende har en stor låda för sin post och de fritidsboende en mindre och mitt emellan finns den gula postlådan för avgående post. 16 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

Hur fungerar det när du ska få paket och när du ska skicka post? Paket fungerar för de flesta bra med Posten. Man får en avi att man ska hämta ett paket någonstans, vilket i regel innebär flera mil till ett samhälle eller stad. Men man kan ringa eller via Internet beställa utkörning av lantbrevbäraren och då kommer det som den andra posten. Det fungerar mycket bra säger många! Det kan däremot vara ett problem med avgångsposten om man ska passa lantbrevbäraren/ postombudet och inte vet när han/hon kommer. På Visingsö har ena affären hand om paketutlämning och det går också bra att skicka postpaket den vägen Den andra affären på ön är utlämningsställe för Schenker. Det går också bra att skicka paket med Visingsöfärjan om någon hämtar. Men i Luleå skärgård måste man ända in till stan för att hämta eller skicka paket. I Holmöns Lanthandel får man sin post, paket, postförskott och rek och den gula postlådan sitter utanför affären. Var finns din närmaste gula låda? Att det har försvunnit gula lådor som har varit viktiga för öborna har vi förstått. Posten svarar att dessa inte används, nej de kanske inte används så mycket men de är viktiga för de människor som bor långt ut i skärgården. Många öbor har någon gul låda på sin ö men andra är hänvisade till ett samhälle eller en stad med flera mil enkel resa på land. Avståndet till den gula brevlådan varierar stort i våra svar, allt från 100m till 2mil. Var kan du köpa frimärken? Frimärken kan man köpa i affären om man har någon och hos den som kör posten. Skulle man sakna frimärke och behöver skicka ett brev kan man på flera håll lägga brevet och pengar i en påse i brevlådan så löser det sig. Hur är det med kassaärenden? Här kommer den stora frågan. Det har blivit ett stort problem för många, i synnerhet för alla företagare. Nästan alla måste åka till fastlandet för att sköta sina kassaärenden och det kan ta en hel arbetsdag i anspråk. Men på Visingsö kan man betala räkningar i Lanthandeln. De är kopplade till Kassagirot och förhandlar också med Swedbank. Många betalar räkningar via Internet men problemet med dagskassorna finns kvar. Centralpostkontoret på Hindersön, det enda i skärgården, har gula lådor och vanliga brevlådor för de boende. Foto: Kaarina Forefält Redaktionen tackar alla som har skickat in och berättat om hur det är med posten hos er. Hoppas nu alla får den här tidningen med posten även om det tar några fler dagar att nå ut till en del av er läsare. Eva Widlund Den vita och den gröna bilen, två olika postföretag åker samma färjetur för att dela ut post på samma ö. Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010 17

Skärgårdens Unga har eget möte i början av maj 2009 var året då SURF fick ny luft under vingarna, ett försök att hålla liv i föreningen lyckades och SURF blev den femtonde medlemsföreningen i SRF. Tack vare det har unga skärgårdsbor haft möjligheten att samåka med sina lokala föreningar till SRF:s möten och fler har fått upp ögonen för SURF. Under 2009 deltog ett 20-tal unga skärgårdsbor, från Holmön i norr till Ven i söder. Vi har hittills lagt vår kraft på att sprida information om SURF som har resulterat i en informationsfolder, en Facebook-sida och många artiklar i Vi skärgårdsbor. SURF är föreningen för de unga Alla unga i skärgården är välkomna med i SURF och man måste inte vara medlem i någon annan skärgårdsförening som en del tydligen har trott. Vi är en egen förening för hela landet. Ett möte för och med de unga Nu satsar SURF på ett eget möte med bara unga skärgårdsbor på Ven den 7-9 maj. Tanken med träffen är att samla många deltagare så att vi kan ta upp viktiga frågor om föreningens återuppbyggnad och Unga i skärgården! Hör av er till oss! SURF@skargardarnasriksforbund.se framtid. En av punkterna vi kommer att ta upp är hur vi ska kunna nå alla unga skärgårdsbor och göra en kartlägg ning över hur många unga skärgårdsbor det finns runt om i Sverige. Under helgen kommer vi också bekanta oss med Ven på cyklar och göra studiebesök hos unga företagare på ön. Gemenskap Många viktiga frågor kommer att behandlas under träffen men det är minst lika viktigt, om inte viktigare, att umgås och ha trevligt tillsammans. Ett bra kontaktnät är ett måste för en fungerande förening och det börjar med att vi lär känna varandra. Enkät till unga skärgårdsbor Under våren har vi delat ut en enkät till unga i skärgården som ska undersöka varför unga väljer eller inte väljer att bo i skärgården. Det sammanställda resultatet kommer att redo visas på träffen på Ven och i nästa nummer av Vi skärgårdsbor. Till dess ses vi på Facebook på vår sida: SURF Veronika Persson, Vinön Hur funkar det hos er? Vilka mötesplatser finns? Var träffas de unga? Under kommande år vill vi belysa samhällsservicen, olika delar i olika nummer av tidningen. Först ut var posten. Nu undrar vi över hur det är för unga i skärgården. Vad gör unga skärgårdsbor på sin fritid? Hur är det om man bor på en ö med bara några få yngre människor? Vad gör man på sin fritid? Saknar man jämnåriga eller är det naturligt att umgås i blandade åldrar? Hur umgås man? Och var? Finns det några särskilda mötesplatser? HUR ser det ut hos dig? Vi vill gärna få höra hur det är för barn, för ungdomar och för unga vuxna i din skärgård, på din ö? Vi vill gärna höra om det som är bra och positivt! Men även om det är något som saknas. Skriv några rader och berätta om hur det är att vara ung och bo i skärgården. Skicka gärna med bilder. Sänd det på tidningens adress: Vi skärgårdsbor, Södra Vinön 112, 715 93 VINÖN eller på e-post: redaktionen@skargardarnasriksforbund.se Eva Widlund 18 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2010

Presentation av SRF-ledamöter Karen Alm, som gillar att gå på möten Hvens Byalag Hven en av Skånes två öar, den andra är Ivö som ligger i Ivösjön. Hvens Byalag bildades 1977, förs ta uppgiften var att få vatten och avlopp till ön. Föreningen skall jobba för Hven och hvenbornas bästa och hålla kontakt med myndigheterna. De har lyckats med att få behålla lantbrevbäraren. Byalaget samarbetar med andra föreningarna på Hven, bland annat angående ombyggnaden av hamnen i Bäckviken. De har deltagit i mötena inför bildande av Leader i Nordvästra Skåne. Sten Åke Persson, som gillar Dexterkor Karen är uppvuxen i Köpenhamn, var på Hven första gången 1963 och flyttade dit 1971. Har jobbat i affären, på restaurant, på skola och har nu vävstuga och liten sommaraffär med eget hantverk. Har vuxna barn och ett litet barnbarn. Är sedan 2002 ledamot i SRF och var första gången med på SRF:s 20 års jubileum. Viktigaste skärgårdsfrågorna Att hålla skärgården levande genom den bofasta befolknings möjligheter att leva och bo kvar. Skärgårdens framtid Det gäller att beslutsfattarna lyssnar till den kunskap och de eldsjälar som finns i skärgården, där jag tycker att SRF gör ett fantastiskt jobb. Viktigast för Hven nu Det är hyresrätter, så att vanliga familjer kan bosätta sig här, för att hålla skola, affär, sköterska, båtturer och vår buss igång. Därmed ge ett underlag för vår största näring: turismen. Ingen vill på sikt besöka ett ställe där det öppnar i maj och stänger i september. Öar med speciella minnen Uh, där är många! Hemsö, mötet med prästen till lunchen, bo djupt nere i marken och sen när Torsten spelade Elvislåtar på kvällen. Hindersön, vintertid köra 7 km ut över havsisen, det var lite nervöst och sen Visingsö, det var nästan som hemma, man kan se havet hela tiden. Men alla öarna jag har sett har varit en upplevelse. Vävning och ö-arbete Karens intressen är arbetet i Hvens Byalag, Hvens Kulturförening, vävningen och en önskan om att lära sig spela dragspel. Karen tycker att det har ändrat henne som person att träffa alla kunniga och entusiastiska människor i SRF, de personer hon har träffat runt omkring i skärgården och på ESIN:s årsmöte på Hydra i Grekland, där öbor från åtta länder deltog. Att höra om hur alla dessa eldsjälar med enkla medel, har ändrat saker och ting i deras närmiljö. Sten-Åke har sina rötter på ön sen folkbokföringen började, men är bara delvis uppvuxen på ön. Gick till sjöss som 16 åring som mäss-kalle/motorelev, men gick ganska snabbt iland igen. Efter några år inom olika vårdyrken och som lastbilschaufför, blandat med luffande i Europa, Centralamerika och Karibien, flyttade han 1990 tillbaka till Hven. Där sköter han numera bland annat, på entreprenad, öns naturreservat, med egna betesdjur av rasen Dexter. Sten-Åke sitter i styrelsen för Hvens Byalag sen 2002, för tillfället som kassör. Sitter också med i Leader områdets LAG som suppleant sen 2008. Är ersättare i SRF sedan årsmötet på Käringön 2003. Viktigaste skärgårdsfrågorna Att stoppa avfolkningen, är och har varit den största utmaningen. Öarnas service & kommunikation måste uppdateras i samma takt som övriga samhället. Skärgårdens framtid Att inte bara stoppa avfolkningen/avrustningen av öarna, utan att vända trenden. Och att vara försiktig i utvecklingen av turismen, så att den verkligen sker på ett sätt som långsiktigt gynnar skärgården. Viktigast för Hven nu Vi är en glesbygd i Nordens befolkningstätaste region, och det vi saknar, är transporter och bostäder, till ett rimligt pris Öar med speciella minnen Tre månader på Jamaica utan att se och höra en enda turist. Dexterkor och drycker av mältat korn Sten-Åke sysslar med de saker han trivs med och är engagerad i. Även om det kanske inte är optimalt ekonomiskt, så kan man inte värdera livskvalitet, säger Sten-Åke. För närvarande är hans stora intressen naturvård/bevarande av kulturlandskapet och kor, inte nödvändigtvis i nämnd ordning. Av övriga intressen kan nämnas drycker av mältat korn. Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2009 19

Avsändare: Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön 112 715 93 VINÖN Hven firar 350 år som svensk ö Den 27 maj 1660 byttes öar mellan de två länderna Sverige och Danmark. Hven blev svenskt. Skåne blev svenskt efter freden i Roskilde 1658, men dom hade glömt Hven som förblev under dansk överhöghet trots att ön tillhörde Lunds landsting. Anledningen var att danskarna ogärna ville ha militär alltför nära den danska kusten. I början av 1660 dog Karl X Gustav och fred slöts den 27 maj 1660 och det blev då ett ö-byte, Hven blev svensk och Bornholm dansk. Den danska drottningen behöll dock rätten att jaga beckasin på Hven i hela sin livstid! 350-årsdagen skall firas uppe vid Tycho Brahe museet, där det skall var en presentation av produkter från Hven och föreningslivet på ön, för inbjudna journalister och politiker både från Sverige och Danmark. Sen på kvällen blir det fest för öborna, än så länge hemligt. Karen Alm Ordf. Hvens Byalag SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan www.skargardarnasriksforbund.se Hemsköborna Originalserie av Anders Persson/Copyright 2010...om försommarens alla trevliga bestyr: Lycka är vårens första sjösättning......och att ha en TÄT PLASTBÅT!