2012-12-14 Fiskerienheten Tobias Kreuzpointner, 036-15 62 22 Annelie Ström, 036-15 63 28 Jordbruksverkets svar på frågorna som vi fick in via fiskeområdesnätverket Alla frågor rörande den framtida programperioden kan inte besvaras definitivt eftersom EU-förordningarna inte är beslutade än och EU:s budgetförhandlingar inte är avslutade. Därför utgår vi här ifrån det som Jordbruksverket har föreslagit i det tekniska underlaget till Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 och som nu har lämnats till Landsbygdsdepartementet. Svaren återges i blå färg. 1) Det operativa/administrativa upplägget av åren 2013 2015 (dvs. brytpunkten)! a, Många kommer att köra projekt för att överbrygga perioderna. Därför vill vi titta i detalj på hur man gör det administrativt korrekt/effektivt. Vilka problem kan uppstå? Hur ser ni på sådana projekt osv. Teoretiskt får inga driftskostnader tas upp utanför den administrativa budgeten. Det är snarare en fråga hur man lägga upp dessa projekt och vad de innehåller. Ett utvärderingsprojekt som utvärderar fiskeområdets arbete i nuvarande programperiod är aldrig fel. Utvärderingen är ett utmärkt underlag för både en framtida strategi och en avslutande rapportering. b, Finns Havsmiljöanslag och/eller andra statliga anslag (Matlandet) till förfogande för finansiering av projekt som sträcker sig över brytpunkten? Vad exakt menas med brytpunkt? Det vi vet idag är att medfinansieringen inom Matlandet och Havsmiljöanslaget är säkerställd åtminstone till och med 2013. Projekt med matlandsmedfinansiering måste betalas ut fram till slut på 2013, som vi vet idag. För åren 2014 och senare har vi inga besked än. Teoretiskt kan Sverige ta upp till 4 % av EHFF:s budget i förskott innan programmet sjösätts, exempelvis för förberedande stöd. Programmet måste då vara godkänt av EUkommissionen. 2) En lite mera detaljerad genomgång av det hur man lägger ner/avslutar ett område och hur man börjar lägga upp de nya? Det kommer att finnas en liten lathund till detta. Några oklarheter återstår. a, Vilka områden behöver inte tänka på nyetablering? Inga! Det avgörs helt och hållet av urvalskommittén och på grund av ansökan/strategin. Past performance kan spela in men man har ju möjlighet att justera det som inte har funkat hittills i en nu utformning, upplägg och strategi. Men alla områden har alla möjligheter att visa på behov, göra anpassningar och drar slutsatser av den gånga programperioden. b, Kommer man att gå mot större områden med större ekonomiska muskler eller flera mindra? Enligt TUFF:s styrgrupp (projektet Tekniska underlaget för fiskerifonden) ser man gärna större områden med större ekonomiska möjligheter
som ger tillräckligt stora administrativa budgeter och höjd effektivitet. Likaså tänker man inom Leader. MEN: I slutändan är det återigen det lokala behovet och strategierna som avgör vilka områden som bli valda av urvalskommittéen. Enligt EU:s förordningsförslag ska förvaltningsmyndigheten (Jordbruksverket) tillsätta denna urvalskommitté för både leader- och fiskeområden. c, Finns det andra ingångar? Tänk nytt och isolera inte fisket som bransch! Fiskeområdena och fiskenäringen är en del i näringslivet och i en den lokala utvecklingen. Finn fler och/eller nya samarbeten som fungerar för de lokala behoven och prioriteringarna. 3) Arbetet att ta fram nya strategier a, hur kommer ni se på det. Vi vill se ett underifrånperspektiv, dvs en lokal process som gör att ett natur-geografiskt och/eller sociokulturellt sammanhängande område kommer fram till i vilken riktning man vill utvecklas, vad som ska prioriteras och med vilka instrument det ska genomföras (EHFF, landsbygdsprogrammet, regionen, regionalfonden, mm). Fiskeområden är en del och ett verktyg/metod i den europeiska och svenska utvecklingsprocessen och utvecklingspolitiken. Underlaget för nya strategier måste vara en utvärdering av dagens läge, uppnådda mål, återstående behov, erfarenheter (vad var bra, vad var dåligt?), framgångar och hinder, flaskhalsar, mm. Jordbruksverket kommer att ta fram en mall/manual/lathund för vad strategierna måste innehålla. En del politiska beslut inväntas. Men det hindrar inte att komma igång med samtal och funderingar. b, Vilka är de ickekompromissbara villkor för att en strategi blir godkänd? Det är urvalskommittéen som kommer bli ansvarig för kriterierna. Men ur dagens kunskapsläge är det miljöfokus, socioekonomisk effektivitet och samordning/samarbete med andra EU-fonder (särskilt med Leader). 4) a, Blir det en sammanslagning av FOG och LAG? Nej. Enligt förslaget till den europeiska EHFF-förordning krävs en formell FOG (artikel 62.4 i KOM(2011) 804 slutlig). Om FOG och LAG har samma ledamöter eller ordföranden lägger vi oss inte i. Det är fullt möjligt att FOG och LAG är sammansatt likadant, även om man formellt skiljer mellan dem. Lär av dagens erfarenheter! Observera att FOG/LAG inte nödvändigtvis är lika med områdets/föreningens styrelse. b, Kommer ni sträva efter att skapa ett administrativt tryck för sammanslagningar? Osv. Både leader- och fiskeområden ska redovisas till EU i var sin fond, därför finns det givna administrativa ramar och inga alls möjligheter för sammanslagningar. Vi strävar efter en samordning där alla förutsättningar, handläggning, konroller, rutiner, mm är lika. Notera skillnader mellan orden samordning, samarbete och sammanslagning. I EU-förordningsförslaget finns det en möjlighet till en så kallad samordnande fond ( lead-fund ) där en fond, exempelvis landsbygdsprogrammet, kan ta de administrativa kostnaderna för en gemensam strategi. Detta skulle kunna kallas sammanslagning av de administrativa kostnaderna. Om Sverige väljer denna variant måste man ändå fortfarande ha separata FOG och LAG. Det finns inga beslut (vare sig politiska eller myndighetsmässiga) ännu om man föredrar detta upplägg. 5) Inriktning på den nya programperioden? a, Inom vilka områden kommer Sverige storsatsa? Hela EHFF fokuserar på miljö, alltså miljömässigt hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk. b, Hur många av dessa målområden kommer att vara tillgängliga för FOG under
nästa period? Fiskeområden ska sätta sina egna mål inom ramen för de målområden som nämns i artikel 65 EHFF-förordningsförslag (KOM(2011) 804 slutlig). Målen sätts utifrån områdets behov och prioriteringar, men de ska även gå i linje med programmet. 6) Medfinansieringsfrågan. a, Var står vi idag? Vilka förslag finns på bordet? Dagens program: Det är fiskeområdena som vet bäst. I denna fråga kan fiskeområdesnätverket spela en stor roll att visa på en aktuell bild. Nästa program: Vi har föreslagit en större andel nationell medfinansiering och att stödsatser är lika med Leader. b, Finns det favoritlösningar hos myndigheterna? Nej. Till slut behöver vi beslut och betalningsbevis på all medfinansiering som inte Jordbruksverket själva beslutar om. c, Kommer vi kunna koppla ihop stödmedel och privata pengar? Vad menas med koppla ihop? EU-medel ska även i fortsättningen medfinansieras/motfinansieras med offentliga svenska pengar, antagligen även i fortsättningen i förhållandet 50/50. 7) HUR GÖR VI UNDER 2013 när vi fiskeområden börjar sammanställa ett övergripande program över de praktiskt viktiga, verklighetsförankrade utvecklingsbehoven. Det framkommer ju mer och mer i våra diskussioner att det inte är förrän nu man börjar se vad det verkliga behovet är! Har ni förberett ingångar i det nya svenska programmet för svarta hästar Vi kommer absolut att kunna skriva in dessa i våra nya strategier MEN blir sedan så att ert förhandlingsresultat med KOM reglerar vad vi får skriva i våra strategier. Delar av svaret finns i punkt 3 ovan. När det gäller förhandlingarna med EU utgår vi ifrån att själva förhandlingsresultaten mellan Sverige och EU inte har någon tematisk påverkan på strategierna och deras mål/syften. 8) För övrigt är vi intresserade av de tidsfrister som gäller för medlemsförhandlingarna som berör den nationella implementeringen av den nya fiskeripolitiken under 2012-2013. Idag utgår vi ifrån att stödansökningar får lämnas in så fort EU har godkänt det svenska programmet. Beslut kan fattas från 1 januari 2014. Detta gäller alltså fram för allt de förberedande stöden. Sverige måste godkänna utvecklingsområdenas strategier (leader- och fiskeområden) senast 31 december 2015 (artikel 29.4 i KOM(2012) 496 slutlig). Men ambitionen är givetvis att detta ska hända innan. Tidsplanen för det nya havs- och fiskeriprogrammet är beroende av hur det går med EU:s budgetförhandlingar. Ett första försök gjordes att komma överens om en ny budget i november, men det lyckades inte då, nästa försök blir i februari. När förordningarna (GSR, EHFF, CFP, MO) är beslutade efter att rådet, parlamentet och kommissionen förhandlat klart och kommit till beslut tas fram partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU som ska lämnas in i sept 2013. 9) SKALL JAG VARA HELT ÄRLIG så är jag rätt orolig tillsammans med många andra att de fokusområden ni nu handlar om inte ligger fullständigt i linje med de vi FOG:ar har börjat ta fram. OM DET ÄR FALLET vad gör vi då eller vad kan vi göra då? Vi kan väl inte bara sitta handfallna och konstatera att nu är det på detta vis! Finns det utrymme i det skrivna programmet för wild cards typ experimentella, nya infallsvinklar? TUFF-rapporten är lämnad till Landsbygdsdepartementet och det är upp till de att gå vidare i processen. Det kommer finnas antagligen en hearing om hela EHFF som departementet anordnar. De fokusområden som är satt i TUFFrapporten (miljö, ekonomisk effektivitet, samarbete) är enligt vår uppfattning så pass
vida att det inte kommer inskränka fiskeområdenas strategier avsevärd. Samarbete som sådan är till och med en förrutsättning för fiskeområdenas arbete överhuvudtaget. 10) a, När det gäller den nya strategin FOG skall utarbeta, vad förrutsätts avseende kopplingar till andra regionala strategier i ett FO:s närområde. Exempelvis så utarbetar länsstyrelser och kommunförbund/regionförbund länsvisa strategier som i många fall ligger till grund för medfinansieringar i olika projekt. Givetvis ska utvecklingsområdenas strategier ha en förankring/uppbackning i regionala målsättningar. Hur mycket detta påverkar beror på de enskilda dokumentens utformning och detaljnivå. Ambitionen är ju att alla i en region drar åt samma håll och att utvecklingen på så sätt förstärks. b, Kan man säga mer idag om hur tilldelningen av medel under nästa målperiod från fiskefonden blir till prioriterat område 4 för Sveriges del? Hur det blir i Sverige är alldeles för tidigt att säga. Den nya budgeten för EU behöver först antas. Det enda vi kan säga just nu är att enligt förslaget till EHFF är fördelningen på EU-nivå av öronmärkta pengar 2014-2020 följande: Åtgärd Fiske, marknadsåtgärder, vattenbruk, fiskeområden, saluföring & beredning samt TA-medel Miljoner euro 4 535 c, Finns något nytt att säga om Länsstyrelsernas roll i den kommande målperioden? Det är regeringen som beslutar om frågan. Jordbruksverket har lämnat sina förslag på länsstyrelsernas roll i TUFF-rapport. Enligt denna ska all handläggning och beslut flyttas till Jordbruksverket. Länsstyrelsen får då en möjlighet att engagera sig i områdena, ingår i FOG och ta en mer rådgivande roll i frågor kring landsbygdsutveckling och fiskeförvaltning. 11) a, Brytpunkt för projekt intressant för vårt område eftersom vi kom igång väldigt sent. Vad menas med brytpunkt? Rekommenderat slutdatum för ansökningar till fiskeområden är 1 juli 2013. Sista dag för ansökan om utbetalning är 1 juni 2015. b, Gävleborgs läns inland borde vara målområden tillgängliga för FOG under nästa period. Vad menas med målområde i detta sammanhang? Alla har möjlighet att ansöka om att få bilda ett fiskeområde om detta stödjas av viktiga aktörer, exempelvis kommuner, regionen, fiskeföreningar, mm. Även nuvarande områden har möjlighet att ombilda och anpassa dagens utformning av området efter nya behov. c, Hur man kommer se på ideellt arbete som medfinansiering under kommande period? Jordbruksverket har föreslagit att ideellt och eget arbete kan räknas som medfinansiering. EU kräver dock en mycket avancerad redovisning av timmarna (se artikel 59, GSR-förordningsförslag, KOM(2011) 615/2 slutlig). 12) a, Just nu är vi mest intresserade av hur Jordbruksverkets utbetalningsenhet ska ha det med redovisningen. Man har på senare tid ändrat rutinerna och kommit med retroaktiva krav som är resurskrävande att uppfylla och som får våra projektägare att undra varför Kustlandet ger felaktiga instruktioner. Nu mot slutet av programperioden vill vi inte ha några ändringar, det måste vara flyt i maskineriet om allt ska klaffa, alla (FOG, Lst, SJV) borde tjäna på det. b, Hur går det frågan om nyttjandegrad av fiskeområdenas budgetar, kommer det bli tal om en omfördelning? Separat information på gång.
c, Hur ska nuvarande program avslutas? Om det finns några krav som måste uppfyllas så vill vi veta det så tidigt som möjligt. Se svar på fråga 13c. 13) a, Hur ska vi arbeta med strategi för nästa period, hur ska det bekostas, kan vi räkna med att bli samma område? En ny strategi arbetas fram utifrån dagens erfarenheter och de aktuella utvecklingsbehoven inom fiske, vattenbruk och angränsande näringar, samt i samarbete och med stöd av viktiga aktörer inom regional/lokalutveckling som kommunen, regionen, länsstyreslen, leaderområden, mm. Finansiering kan ske genom ett förberedande stöd (om denna möjlighet finns i fiskeriprogrammet, Jordbruksverket har föreslagit detta). b, Är det troligt att vi ska samordnas med Leader, i så fall på vilket sätt? Ja. Två fall finns: 1. Leader- och fiskeområden bör komma i bildnings- och strategiprocessen fram till en gemensam avgränsning av området och därigenom fram till en gemensam strategi. 2. Om naturliga förutsättningar kräver en annan avgränsning än vad man kan komma fram till i samarbete med Leader får området ansöka med en egen strategi och kan få bilda ett separat fiskeområde som sträcker sig över flera leaderområden. En tydlig motivering krävs och samarbeten med de berörda leaderområdena är obligatoriska för att undvika dubbelfinansiering och uppnå en hög socioekonomisk effektivitet (ex gemensam administrativ personal, erfarenhetsutbyten eller likande). Det är urvalskommittén som väljer ut de strategier som ska genomföras. c, Vad ställs för krav på avslutandet av innevarande period, rapport, sammanställning? En ny strategi för nästa programperiod förrutsätter en uppföljning av fiskeområdes arbete. Detta för att kunna dra lärdomar och slutsatser av arbetet och visa på vad området har uppnått. Samtidigt som återstående behov och utvecklingsmöjligheter kan lyftas fram. Jordbruksverket vill i samband med detta göra en djupare uppföljning av prioriterat område 4 i fiskerifonden där fiskeområdets egna beskrivningar, slutsatser och tankar är viktiga. I slutet på 2013 vill vi därför ha en rapport på hur det gick med områdets arbete och vilka slutsatser området själv drar. En mall eller liknande ska skickas ut. Utöver det kommer Jordbruksverket att lämna ett utvärderingsuppdrag till en oberoende granskare för att följa upp hela fiskeriprogrammet. Detta sker antagligen någon gång under 2015. Därför kommer det krävas en kontaktperson även om fiskeområdet och/eller föreningen upphör. 14) Likviditetsfrågan från Gustaf och Börje. Vad menas egentligen med detta? Banklån är ofta nödvändiga för att klara av likviditeten i projekten. 17 Stöd lämnas inte för: 1. Ersättningsåtgärder om åtgärden inte är nödvändig för en annan stödberättigande investering. 17 i Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2012:17 säger att en insats inom EFF inte får ersätta något befintligt. Ett exempel från FO Kustlinjen: En fisktrappa har genom uteblivet underhåll förfallit. EFF får inte ge stöd för att ersätta denna fisktrappa med en ny. Undertaget om åtgärden inte är nödvändig för en annan stödberättigande investering skulle då betyder att man får ersätta fisktrappan om den är nödvändigt för att målen i en annan insats kan uppnås. Även om en ny trappa har en helt annorlunda funktion och utformning än den som fanns innan kan den få stöd. 2. Avgifter för finansiella transaktioner, valutaväxlingsavgifter och -förluster samt andra rent finansiella utgifter. Exempelvis räntor, avi-avgifter, mm. 15) Finns det en chans att lösa likviditetsfrågan genom att öka förskottet speciellt i projekt där man klart och tydligt kan påvisa betydande, återkommande kostnadsposter? Se svarat i mejl. Gränsen på förskottsutbetalningar ligger på 250 000 kr (Svenska förordning SFS 1994:1716, Kap. 4, 22 ).