Studiehandledning till Lev i tiden - psykologi för gymnasiet av Katri Cronlund, Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar nio studieenheter med olika arbetsuppgifter. Dessa utgår från målet för A-kursen i Psykologi. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målet genom förslag på varierande uppgifter. De nio studieenheterna är: - Psykologi som vetenskap - Utveckling - Behov - Perception - Inlärning - Personlighet - Socialpsykologi - Kriser - Psykiska problem och störningar I varje studieenhet finns: - Nyckelord - Fakta, som ger en kort inledning till varje avsnitt. - Studiearbete, som beskriver övningar och hur de ska redovisas. Mål Efter avslutad kurs skall eleven: - ha kunskap om och förståelse av egna och andras reaktioner och relationer i vardagsliv och i yrkesliv - ha kunskap om och förståelse av människans utveckling genom livet - ha kunskap och förståelse av hur människan fungerar som individ i gruppen men även påverkas av gruppen och samhällets attityder och komplexitet - ha kunskap om och förståelse av hur människan uppfattar och tolkar sin omvärld och påverkas av den - ha kunskap om och förståelse av människans beteende och skillnader mellan individer - ha kunskap om och förståelse av hur psykiska problem och påfrestningar påverkar människan i vardagsliv och i yrkesliv - ha kunskap om olika förklaringsmodeller till mänskligt beteende och hur det tillämpas. (SKOLFS 2000:99) Studiehandledningen får kopieras. 1
Studieenhet 1 Psykologi som vetenskap Mål Efter denna studieenhet ska du: - ha kunskap om olika förklaringsmodeller till mänskligt beteende och hur de tillämpas. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning. Kapitel 1 Nyckelord Psykologi Psykologiska perspektiv Det biologiska perspektivet Det behavioristiska perspektivet Det psykodynamiska perspektivet Det humanistiska perspektivet Det kognitiva perspektivet Det socialpsykologiska perspektivet Experiment Observation Test Intervju Fakta Psykologins historia Frågor om människans beteende har i alla tider väckt intresse. På 1800-talet började man söka svaren på ett mer vetenskapligt sätt. Läs om vad psykologi är och om psykologins historia på s. 9-12. Psykologiska perspektiv Hur kan man tolka människans beteende? Varför känner, tänker och handlar vi på ett visst sätt? Människan kan ses ur olika psykologiska perspektiv. Läs om psykologiska perspektiv på s. 12-14. Forskningsmetoder Hur får man fram kunskap om människans beteende? Inom psykologin använder man sig av flera olika forskningsmetoder. Läs om forskningsmetoder på s. 14-17. Tillämpad psykologi Många yrkesgrupper behöver i sitt arbete använda sig av psykologi. De kunskaper man får fram genom forskning kan tillämpas i vårt vardagsliv och yrkesliv. Läs om tillämpad psykologi på s. 17-18. 2
Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vilka personlighetstyper beskrev Galenos? 2. Hur började den psykologiska forskningen? 3. Vad menas med psykologiska perspektiv? 4. Hur förklaras människans beteende ur det biologiska perspektivet? 5. Vad intresserar sig det behavioristiska perpektivet för? 6. Vad påverkar beteendet enligt det psykodynamiska perspektivet? 7. Vad är det som är unikt hos människan enligt det humanistiska perspektivet? 8. Vilka mänskliga beteenden är i fokus i den kognitiva psykologin? 9. Vilka fenomen intresserar sig det socialpsykologiska perspektivet för? 10. På vilka sätt kan man skaffa kunskap om människans beteende? Arbeta vidare med boken 1. Läs om Anton på s. 14. Hur kan Antons beteende tolkas ur olika perspektiv? 2. Studera bilden på s. 9 och beskriv det som sker i rummet. Diskutera med andra 1. Vad är det som gör psykologi intressant? 2. Vilket perspektiv verkar mest tilltalande? 3. Hur kan man ha nytta av psykologi i vardagslivet och i yrkeslivet? Uppgifter 1. Reflektera över följande exempel från några olika psykologiska perspektiv. Skriv ner dina förslag till tolkningar. - Efter att Sivs man har gått bort blir hon ensam i villan. De fick aldrig några barn och nu när Siv är pensionär träffar hon inte så många människor. Hon tycker att grannarna börjar spionera på henne och prata bakom hennes rygg. Hon misstänker att de försöker förgifta hennes katt. Efter en tid går Siv till polisen och blir mycket upprörd när polisen inte verkar ta hennes problem på allvar. - Hedvig är 14 år. Det senaste halvåret har hon gått kraftigt ner i vikt och skolsköterskan som uppmärksammat detta tar kontakt med hennes föräldrar. Skolsköterskan vill ordna en remiss till en anoreximottagning. Hedvig har höga betyg, hon är en duktig tennisspelare och tränar sex gånger i veckan. Hennes föräldrar är välutbildade och har inga ekonomiska problem. Hedvigs mamma är chefsekonom på en stor bank, styvfadern har ett eget företag. Hedvigs biologiska pappa dog i en svår och långvarig sjukdom när hon var tre år. Hedvig har inga syskon och man skulle kunna säga att hon är hela släktens ögonsten. 2. Studera närmare något av de psykologiska perspektiven. Du kan ta reda på vilka tankar t.ex. följande personer hade om människans beteende: Sigmund Freud, Carl Rogers, John B. Watson, B.F. Skinner, C. G. Jung. Material hittar du i uppslagsverk, på Internet eller i psykologisk litteratur. 3
Studieenhet 2 Utveckling Mål Efter denna studieenhet ska du: - ha kunskap om och förståelse av människans utveckling genom livet - ha kunskap om olika förklaringsmodeller till mänskligt beteende och hur de tillämpas. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning Kapitel 2 Nyckelord Detet Libido Lustprincipen Överjaget Jaget Realitetsprincipen Det omedvetna Det förmedvetna Det medvetna Oidipuskonflikt Tillit Identitet Assimilation Ackommodation Egocentrism Sociocentrism Fakta Utveckling ur olika perspektiv Det finns olika sätt att se på utveckling. Vad är viktigt, vad påverkas barnet mest av? En del anser att det viktigaste är miljön och uppfostran, andra betonar barnets medfödda egenskaper. Läs om olika sätt att se på utvecklingen på s. 19-24. Freud och psykoanalysen, Freuds teorier om utveckling Freud, som ofta kallas för psykologins fader, hade en teori om hur personligheten består av detet, jaget och överjaget. Libidon, lustkänslan, har en central del i människans utveckling. Läs om Freuds teorier på s. 24-31. Erik H. Eriksons utvecklingsteori Erikson kallade sin teori för Människans åtta åldrar. I varje ålder går vi igenom en kris som kan lösas på ett positivt eller på ett negativt sätt. Vad sker i de olika åldrarna? Läs om Eriksons utvecklingsteori på s. 32-43. 4
Piaget och den kognitiva utvecklingen Hur utvecklas tänkandet? Enligt Piaget tänker inte barn som vuxna. Kan man förvänta sig att ett litet barn ska kunna ta hänsyn till sin omgivning? Läs om Piagets utvecklingsteori på s. 44-49. Läs sammanfattningen på s. 49. Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vilka uppgifter har jaget, detet och överjaget? 2. Vad finns i det omedvetna, i det förmedvetna och i det medvetna? 3. Hur tillfredsställs libidon i olika åldrar enligt Freud? 4. Vad innebär oidipuskonflikten för barnet? 5. Vad menade Erikson med att man går igenom en kris i varje ålder? 6. Hur utvecklar barnet tillit? 7. Hur utvecklar tonåringen sin identitet? 8. Vad menade Piaget med att vi har en medfödd tendens till organisation? 9. Vad menade Piaget med magiskt tänkande, med animistiskt tänkande och med artificialism? 10. Hur påverkas barnets tänkande och handlande av att sociocentrismen är utvecklad? Arbeta vidare med boken 1. Besvara frågorna som finns i boken under rubrikerna Fundera på s. 34, 35, 38, 39, 41 och 43. 2. Studera bilden på s. 31. Vad uttrycker den? Diskutera med andra 1. Hur har barn det i dag i Sverige? 2. Vad är en bra uppväxt? 3. Hur viktig är den tidiga barndomen för ett bra liv? 5
Uppgifter 1. Vad ska föräldrar tänka på för att barn ska utvecklas så harmoniskt som möjligt? Utgå från Freuds och Eriksons teorier samt dina egna reflektioner. Skriv en instruktion till nyblivna föräldrar med tio punkter. 2. Studera Freuds teori om jaget, detet och överjaget. Använd den för att beskriva a) en person som har ett väldigt dominerande överjag, ett underutvecklat det och ett normalt fungerande jag. b) en person som har ett väldigt dominerande det, ett underutvecklat överjag och ett normalt fungerande jag. Vad kan det vara i deras barndom som format dem till personer de är? Hur mår de? Hur fungerar de i relation till sina medmänniskor och till samhället? 3. Maria/Mats föddes 1980. Tänk dig att det nu är år 2055. Maria/Mats tänker tillbaka på sitt liv. Hur har det egentligen varit? Hjälp honom/henne att göra en sammanfattning utifrån Eriksons utvecklingsteori. Hur har hon/han gått igenom de olika åldrarna, vilka lösningar har det blivit på hennes/hans kriser? Varför har det blivit så? Försök att skapa en verklighetstrogen berättelse på 2-3 dataskrivna sidor. 4. Skriv upp exempel som bekräftar Piagets teori om barns tänkande. Använd din egen barndom eller barn du känner som underlag. Har du möjlighet kan du göra följande experiment med barn i åldern 3-7 år: - visa en bild av en kort och en lång vuxen person och fråga vem av dem som är äldst - dela innehållet i en läskflaska lika i två glas, ett högt och smalt och ett lågt och brett och fråga i vilket glas det finns mest läsk. 5. Ge egna exempel på assimilation och ackommodation. 6
Studieenhet 3 Behov Mål Efter denna studieenhet ska du: - ha kunskap om och förståelse av egna och andras reaktioner och relationer i vardagslivet och i yrkeslivet. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning Kapitel 3 Nyckelord Primära behov Sekundära behov Övergångsobjekt EEG REM-sömn Maslows behovstrappa Frustration Inre konflikter Försvarsmekanismer Bortträngning Förnekande Regression Projicering Förskjutning Rationalisering Reaktionsbildning Isolering Kompensation Dagdrömmeri Humor Fakta Primära behov Vi måste ha mat för att överleva. Det lilla barnet behöver sin snuttefilt. Och hur viktig är sömnen? Läs om behovet av mat, kroppskontakt och sömn på s. 51-68. Maslows behovstrappa Vilka behov kommer först? Tryggheten är viktig men inte lika viktig för alla. Vad anser vi är meningsfull aktivitet? Det finns många hinder på vägen till självförverkligande. Läs om Maslows trappa på s. 68-70. 7
Frustration Ibland får vi inte det vi vill ha, vi möter motgångar. En del av oss är bättre på att hantera frustration än andra. Men hur mycket kan man klara av? Läs om frustration på s. 72-75. Försvarsmekanismer Ett sätt att klara sig när den psykiska balansen är hotad är att ta till försvarsmekanismer. Vi gör det omedvetet för det mesta. Är det bra att använda försvarsmekanismer? Läs om försvarsmekanismer på s. 76-82. Läs sammanfattningen på s. 83. Studiearbete Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. Svara på 1. Vilka behov är primära? 2. Vad menas med sekundära behov? 3. Hur reagerar man psykiskt om man inte får mat? 4. Hur visade Harlow att kroppskontakten är viktig? 5. Vad menas med kängurumetoden? 6. Vad påverkar sömnbehovet? 7. Vad säger Freud och Jung om drömmar? 8. Vad menade Maslow med självförverkligande? 9. Vilka olika typer av inre konflikter kan vi råka ut för? 10. Hur använder vi försvarsmekanismerna? Arbeta vidare med boken 1. Besvara frågorna på s. 53, 68, 71 och 82. 2. Studera bilden på s. 66 och besvara frågan. 3. Läs om Kerstin på s. 76. Vad finns det för hjälp och lösningar för henne? 4. Studera bilden på s. 72. Vad säger den lilla flickans ansiktsuttryck? Diskutera med andra 1. Får man äta vad som helst? Kan man äta vad som helst? 2. Är Harlows experiment etiskt försvarbart? 3. Vad betyder drömmarna? 4. Rangordna följande faktorer efter hur viktiga du anser att de är i ett arbete. Gör först en egen rangordning (från 10-1, från det viktigaste till det minst viktiga), diskutera sedan i gruppen hur och varför ni har rangordnat som ni gjort. att man har väldigt hög lön att man får mycket uppmärksamhet att man får röra på sig att man får skapa något att man får träffa mycket folk att man har anställningstrygghet att man utvecklas att man har trevliga arbetskamrater att det händer mycket att man är till nytta för andra människor/för samhället 8
Uppgifter 1. Skriv upp en lista på de behov du anser att du själv har. Rangordna dem. 2. Välj ut några olika typer av musikstycken, t.ex. en psalm, en rocklåt, en bit klassisk musik eller en folksång och lyssna koncentrerat på dem. Blunda och tänk efter vad du känner. Skriv ner efter varje låt vilka känslor den väckte hos dig. Sammanfatta det du kommit fram till om hur musiken påverkar våra känslor. 3. Skriv ner exempel på olika inre konflikter du har erfarenhet av. 4. Vilka försvarsmekanismer illustreras i följande berättelse? Annika är 18 år och går på Samhällsvetenskapliga programmet. Hennes dag börjar inte alls bra. Hon var ute sent med kompisar och är för trött för att höra väckarklockan. När hon väl vaknar ser hon att det blir väldigt bråttom om hon ska ha en chans att hinna till skolan. Hon är jättearg på sin mamma som gått till jobbet utan att väcka henne. Mamma visste ju att Annika skulle ha prov första lektionen! Det är faktiskt hennes fel nu om Annika missar provet. Annika lyckas hinna nästan i tid till lektionen i engelska. Läraren ser inte glad ut när Annika kommer in fem minuter efter det att provet är utdelat. Annika känner på sig att provet inte går så bra, det är flera glosor hon inte kommer ihåg och hon är osäker på stavningen på många ord. Hon ångrar sig att hon inte läste på kvällen före. Efter provet pratar hon med sina kompisar. Annika säger att hon inte bryr sig om vad hon får på provet, hon har ändå tänkt tenta upp engelskan efter gymnasiet. När skolan är slut går hon på stan med några andra tjejer från klassen. De andra verkar litet förvånade när Annika handlar kläder för ett par tusen kronor. Det är faktiskt viktigt hur man ser ut, säger hon. På stan träffar de Johan som de andra vet att Annika är intresserad av. Efteråt retas de andra med Annika. Hon blir irriterad och säger att hon struntar väl i Johan, han är ingen som hon bryr sig om. När Annika kommer hem sitter hela familjen, mamma, pappa och lillasyster, och äter middag. Pappa frågar Annika hur det gick på provet. När hon säger att det gick väl inte så bra börjar hennes pappa predika hur viktigt det är att läsa läxorna och att med dåliga betyg kommer man ingenvart. Annika lyssnar utan att svara. Efter en stund frågar hon sin lillasyster var hennes nya skiva är. När lillasystern svarar att hon inte kommer ihåg var hon lade den börjar Annika knuffa henne och skrika att systern ska omedelbart leta fram skivan och sluta låna hennes grejer. Hon slarvar ju jämt bort allting! På kvällen kommer mamma in till Annika och frågar hur det är. Då börjar Annika gråta och vill att mamma ska hålla om henne. Allting känns så jobbigt just nu, säger hon. 9
Studieenhet 4 Perception Mål Efter denna studieenhet ska du: - ha kunskap om och förståelse av hur människan uppfattar och tolkar sin omvärld och påverkas av den. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning Kapitel 4 Nyckelord Perception Figur och bakgrund Likhet Närhet Konstans Avstånd Hallucination Illusion Stimulans Sensorisk isolering Perceptionsstörning Fakta Perception Med våra sinnen tar vi in information från omvärlden. Hjärnan tolkar den och använder den vid behov. Vi kan dock inte ta in allt, vi väljer information. Läs om perception och vad vi uppmärksammar på s. 84-91. Mönster och mening Är det sångarens röst du hör tydligast när du lyssnar på en låt? Vissa intryck uppfattar vi som figur, andra som bakgrund. Vi fyller i våra ofullständiga intryck så de blir meningsfulla. Läs om mönster och mening på s. 91-94. Hallucination och illusion Hur kan det komma sig att hjärnan skapar intryck där ingenting finns? Vad gör en trollkarl när han får oss att se kaniner och annat som vi inte vet var det kommer ifrån? Läs om hallucination och illusion på s. 94-96. Perceptionsstörningar Paul Cezanne skapade underbara tavlor, delvis för att han inte såg så bra. Vanligare är att fel i perceptionen leder till problem, t.ex. när man inte känner igen ansikten. Läs om perceptionsstörningar på s. 98-100. Läs sammanfattningen på s. 103. 10
Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på 1. När börjar de olika sinnesfunktionerna att försämras? 2. Vad menas med perceptionsprocessen? 3. Vilka yttre och inre faktorer styr perceptionen? 4. Varför kan det vara svårt att bedöma vittnesmål? 5. Hur bedömer vi avstånd? 6. Vad finns det för orsaker till hallucinationer? 7. Hur påverkas människan av sensorisk isolering? 8. Vilka orsaker finns det till perceptionsstörningar? 9. På vilka olika sätt kan störningar i perceptionen visa sig? 10. Vad går vi efter när vi ska bedöma en person? Arbeta vidare med boken 1. Besvara frågorna på s. 94 och 96. 2. Studera bilderna Rubins vas på s. 91 och Schröders trappa på s. 92. Försök att föklara vad som sker när du ser på bilderna och varför. 3. Förklara illusionerna på s. 95. 4. Gör en beskrivning av personerna på s. 100 och 101. Varför uppfattar du dem som du gör? Diskutera med andra 1. Utgå från en film alla nyligen har sett eller se en film tillsammans. Jämför och diskutera sedan era intryck. 2. Diskutera bilderna på s. 94. Uppgifter 1. Studera trafikskyltar. Hur har man tagit hänsyn till perceptionen när man utformar och placerar skyltar? Skriv ner dina slutsatser. 2. Skriv ner en analys av något eller några reklaminslag i TV. Hur försöker man fånga uppmärksamheten och vilka behov försöker man vädja till hos tittaren? Vilken grupp är reklamen tänkt för? 3. Lukta på några kryddor och andra matvaror du har hemma. Försök att beskriva några av de dofter du känner. Skriv ner det du kommer fram till. 11
Studieenhet 5 Inlärning Mål (delmål) Efter denna studieenhet ska du - ha kunskap om och förståelse av människans beteende. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning Kapitel 5 Nyckelord Reflex Klassisk inlärning/betingning Fobi Generalisering Diskriminering Instrumentell inlärning Trial and error Positiv förstärkning Negativ förstärkning Beteendeterapi Inlärd hjälplöshet Modellinlärning Härmning Inlärning av modeller Sensoriska minnet Korttidsminnet Långtidsminnet Minnesförlust Fakta Klassisk inlärning Pavlov experimenterade med hundar och upptäckte hur vissa inlärda beteenden kommer till. En inlärd reaktion kan vara mycket begränsad eller sprida sig till liknande situationer och föremål. Läs om klassisk inlärning på s. 105-109. Instrumentell inlärning Genom försök och misslyckande lär vi oss t.ex. att cykla. Ibland leder ett beteende till att vi belönas, ibland till att någonting mindre behagligt sker. Med hjälp av förstärkning kan föräldrar styra barns beteenden. Läs om instrumentell inlärning på s. 109-112. Att ändra inlärda beteenden På olika sätt kan ett inlärt beteende förändras. Det är syftet med beteendeterapi. Det finns även andra sätt. Läs om att ändra inlärda beteenden på s. 113. Modellinlärning Hur har du lärt dig bordskick? Hur vet du vilka ord som kan användas i vilka sammanhang? Till stor del lär man sig sådana beteenden genom att studera hur andra gör. Läs om modellinlärning på s. 114-117. 12
Minnet I många avseenden kan hjärnan jämföras med en dator, inte minst när det handlar om minnet. När man drabbas av en minnesförlust har man svårt att komma åt sina minnen. Läs om minnet på s. 117-120. Läs sammanfattningen på s. 121. Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på 1. Hur gjorde Pavlov med hundarna? 2. Vad innebär generalisering och diskriminering? 3. Hur lär man sig genom försök och misslyckande? 4. Vad är positiv och negativ förstärkning? 5. Vad gör man i beteendeterapi? 6. Vad är inlärd hjälplöshet? 7. Vad är det för skillnad mellan härmning och inlärning av modeller? 8. Hur fungerar minnessystemet? 9. Vilka olika typer av minnen finns i långtidsminnet? 10. Vad kan minnesförlust orsakas av? Arbeta vidare med boken 1. Besvara frågorna på s. 109, 113, 116 och 121. 2. Läs sagan på s. 116-117. Vad är sagans moraliska budskap? Vilken typ av inlärning handlar sagan om? 3. Studera bilden s. 115. Vad ska barnen lära sig under middagen? Är det här ett bra sätt att lära sig och varför i så fall? Diskutera med andra 1. Berätta för varandra om vilka förebilder ni har och varför. 2. Läs på s. 112 vad Dorothy Law Nolte säger och diskutera hennes påståenden. 3. Diskutera Banduras tankar om TV- och videovåld. Uppgifter 1. Förklara hur följande beteenden skulle ha kunnat uppstå genom klassisk inlärning: - Lasse är väldigt rädd för åska. - Anna får ångest varje gång hon kör förbi sjukhuset i sin hemstad. - Karin blir alldels varm inombords när hon känner lukten av rå fisk. 2. Testa någon annans korttidsminne. Läs upp tio ord eller tio siffror och be honom/henne skriva upp orden eller siffrorna så fort du slutar läsa. T.ex. orden: smör, tvål, hushållspapper, plåster, skinka, bitsocker, tandkräm, filmjölk, kaviar, ketchup. T.ex. siffrorna. 7465358291. Du kan prova med fler ord- och sifferserier eller göra försöket med flera olika personer. Hur många ord/siffror kommer den andra ihåg? 3. Du ska ge råd till föräldrar som har en fyraåring som är extremt rädd för vatten. Det är så illa att barnet inte ens vill tvätta håret. Vad kan föräldrarna göra? Motivera dina råd med teorier om inlärning. 13
Studieenhet 6 Personlighet Mål (delmål) Efter denna studieenhet ska du - ha kunskap om och förståelse av skillnader mellan individer. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning Nyckelord Personlighetstest Projektiva test Rorschachtest Sandlådetest Intelligens Verbal rörlighet Verbal förståelse Logisk-analytisk förmåga Numerisk förmåga Perceptuell förmåga Spatial förmåga Den vänstra hjärnhalvan Den högra hjärnhalvan Simultanförmåga Arv Miljö Maskrosbarn Fakta Psykologiska test Ett sätt att försöka få reda på vilka personlighetsegenskaper en person har är att göra psykologiska test. På det sättet kan man få fram t.ex. hur långt ett barn har kommit i sin utveckling och hur kreativ en person är. Läs om psykologiska test på s. 123-126. Intelligens Vad menas egentligen med intelligens? Hur kan det mätas? Intelligenstester är kanske inte alltid så pålitliga. Läs om intelligens på s. 128-131. Syskon och familj Hur lika är syskon? Även om de växt upp tillsammans har syskon inte samma barndom. Det har förmodligen betydelse om man är lillasyster eller storebror. Läs om syskon och familj på s. 131-134. 14
Manligt och kvinnligt Flickor och pojkar behandlas olika från början. Är det därför det finns skillnader mellan kvinnors och mäns beteende? Vi använder också hjärnan på olika sätt. Läs om manligt och kvinnligt på s. 134-137. Arv eller miljö? Personligheten påverkas av både arvet och miljön. Barn som växer upp under svåra förhållanden kan mycket väl bli harmoniska och välanpassade vuxna. Läs om arv och miljö på s. 137-138. Läs sammanfattningen på s. 138. Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på frågor 1. Varför gör man utvecklingstest? 2. Vad är egentligen kreatitivitet? 3. Vad gör man i ett projektivt test? 4. Vad menas med intelligens? 5. Vilka delar brukar ingå i ett intelligenstest? 6. Vad kan påverka resultatet i ett intelligenstest? 7. Varför finns det skillnader mellan syskon? 8. Vad är de olika hjärnhalvorna specialiserade på? 9. Vad menas med simultanförmåga? 10. Vad menar vi med maskrosbarn? Arbeta vidare med boken 1. Försök att lösa uppgiften på s. 124. 2. Svara på frågan på s. 126. 3. Berätta om TAT-bilden på s. 127. Vilka är de två personerna på bilden? Vad sker i bilden? Vad händer efteråt? 4. Gör uppgifterna i intelligenstestet på s. 128-130. 5. Svara på frågorna på s. 131. Diskutera med andra 1. Behövs personlighetstester? Hur skulle de kunna användas i så fall? 2. Vilka egenskaper har man mest nytta av? Är det viktigt att vara intelligent? Varför i så fall? 3. Hur uppstår skillnaderna mellan kvinnors och mäns beteende? 4. Formas man mest av sin miljö eller av arvet? Uppgifter 1. Leta fram, i böcker eller på Internet, uppgifter om begreppet EQ (emotionell intelligens). Beskriv vad som menas med det. 2. Hur har du själv påverkats av din familj och dina syskon? Skriv 1-2 sidor. 3. Vad har du för egenskaper? Beskriv din personlighet på 1-2 sidor. 15
Studieenhet 7 Socialpsykologi Mål Efter denna studieenhet ska du - ha kunskap om och förståelse av hur människan fungerar som individ i gruppen men även påverkas av gruppens och samhällets attityder och komplexitet. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning, Kapitel 7 Nyckelord Primärgrupp Sekundärgrupp Psykologisk massa Roll Självuppfyllande profetia Status Norm Värdering Grupptryck Konformitet Mobbning Envägskommunikation Tvåvägskommunikation Rak kommunikation Dold kommunikation Dubbla budskap Revir Fakta Grupper Vi tillhör många olika grupper. En speciell form av en grupp är en psykologisk massa. En sådan kan uppstå t.ex. vid en fotbollsmatch eller en rockkonsert. Läs om grupper på s. 140-141. Roller Sociala roller finns i alla samhällen. Andra har förväntningar på oss och vi försöker leva upp till dem. Är könsroller inlärda eller är de medfödda? Läs om roller på s. 141-145. Normer Får man tränga sig före i en kö? Hur ska man hälsa på varandra? Varför sjunger du inte när du åker buss? Normer talar om för oss hur man får bete sig i olika situationer. Läs om normer på s. 146-147. Ledarskap En auktoritär, en demokratisk och en låt-gå-ledare arbetar på olika sätt. Hur ska en ledare egentligen vara? Läs om ledarskap på s. 148-149. Påverkan och lydnad, Medias makt Gör vi som alla andra gör? Varför är det så svårt att bryta mot gruppens normer? Milgram visade att människor är ganska lätta att påverka. Reklamens makt över oss är större än vad vi tror. Läs om påverkan och lydnad och om medias makt på s. 149-152. 16
Mobbning Mobbning i skolor är vanligt förekommande, men finns också i arbetslivet. För den som drabbas kan följderna bli svåra. Läs om mobbning på s. 153-158. Kommunikation och kroppsspråk Samspelet mellan människor bygger på kommunikation. Med kroppen uttrycker vi tankar och känslor. Vad kan man signalera med färger? Läs om kommunikation och kroppsspråk på s. 158-166. Johari fönster Hur fungerar du tillsammans med andra? Är ditt öppna område stort eller litet? Läs om Johari fönster på s. 166-168. Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på frågor 1. Vad är skillnaden mellan primärgrupp och sekundärgrupp? 2. Vad kan rollförluster orsakas av? 3. Hur markeras status? 4. I vilken typ av grupper är det vanligt med konformitet? 5. Vilket syfte har reklamen? 6. Vad finns det för förklaringar till mobbning? 7. Vad är skillnaden mellan en- och tvåvägskommunikation? 8. Vad händer när kommunikationen går i kedja? 9. Hur markerar vi revir i Sverige? 10. Hur kan vi ge budskap med färger? Arbeta vidare med boken 1. Studera bilden på s. 140 och svara på frågan. 2. Svara på frågorna på s. 141 och 145. 3. Studera bilden på s. 145 och svara på frågan. 4. Studera reklambilden på s. 152 och svara på frågan. Diskutera 1. Skriv en lista på några värderingar som är viktiga för dig. Diskutera sedan era listor. Vad finns det för likheter och skillnader? Varfirån har ni fått era värderingar? 2. Diskutera era erfarenheter av olika ledare och försök att tillsammans komma fram till vad som krävs av en bra ledare. 3. Diskutera olika sätt att förebygga och åtgärda mobbning. Uppgifter 1. Samla ihop artiklar om mobbning och gör en sammanställning. 2. Studera TV-reklamen under en kväll. Försök att hitta budskapet i varje reklaminslag. Gör en sammanställning. Välj också ett reklaminslag som du tycker är bra/dåligt och motivera ditt val. 3. Hur ser du själv på könsrollerna i vårt samhälle? Skriv 1-2 sidor. 17
Studieenhet 8 Kriser Mål (delmål) Efter denna studieenhet ska du - ha kunskap om och förståelse av hur psykiska påfrestningar påverkar människan i vardagsliv och i yrkesliv. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning Kapitel 8 Nyckelord Kris Utvecklingskris Traumatisk kris Chockfas Reaktionsfas Försvarsmekanismer Bearbetningsfas Nyorienteringsfas Posttraumatiskt stressyndrom Stress Stressorer Fakta Utvecklingskriser Vad är en kris i psykologisk mening? Tonåringar och nyblivna föräldrar går ofta igenom en kris. Det är inte heller lätt för alla att gå i pension. Läs om utvecklingskriser på s. 170-172. Traumatiska kriser Vi är oförberedda när en traumatisk händelse drabbar oss. Det finns många orsaker till traumatiska kriser. Den vanligaste är att man förlorar en anhörig genom dödsfall. Läs om traumatiska kriser på s. 173-178. Att gå igenom en traumatisk kris Det är en process att ta sig igenom tiden efter en traumatisk händelse. Den första tiden är man som bedövad, sedan kommer reaktionen och de svåra känslorna. Läs om att gå igenom en traumatisk kris på s. 179-182. Att förstå och bemöta en människa i kris Varje traumatisk kris är olik alla andra. Upplevelsen och svårigheterna är personliga och varierar kraftigt. Det viktigaste är att vi bryr oss och räcker en hjälpande hand när någon i närheten har det svårt. Läs om att förstå och bemöta en människa i kris på s. 183-186. Barn i kris Det värsta för ett barn är att på ett eller annat sätt förlora en förälder, om det är genom dödsfall eller annan separation. Barn påverkas också om föräldrarna är i traumatisk kris. Läs om barn i kris på s. 186-188. 18
Posttraumatiskt stressyndrom Många av de flyktingar som kommer till Sverige lider av posttraumatiskt stressyndrom. Oftast behöver de hjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser. Läs om posttraumatiskt stressyndrom på s. 188. Stress När du skriver ett prov är du stressad och det kanske får dig att prestera bättre. Ibland blir det dock för mycket stress och det kan göra oss sjuka. Läs om stress på s. 190-192. Läs sammanfattningen på s. 193. Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på frågor 1. När i livet är det vanligt att drabbas av en utvecklingskris? 2. Vilka typsituationer finns det för traumatiska kriser? 3. Vilka förändringar i samhället kan leda till en traumatisk kris? 4. Vilka reaktioner är vanliga i chockfasen? 5. Vad sker i reaktionsfasen? 6. Vad skiljer bearbetningsfasen från reaktionsfasen? 7. Vad kan orsaka ett posttraumatiskt stressyndrom? 8. Vad finns det för symtom i ett posttraumatiskt stressyndrom? 9. Vilka olika typer av stress finns det? 10. Vad finns det för stressorer? Arbeta vidare med boken 1. Läs berättelsen om Carina s. 189 och svara på frågorna på s. 190. 2. Studera bilden på s. 171 och beskriv vad de olika personerna i bilden tänker. 3. Läs exempelet om Britt på s. 174. Tänk dig att du är Britts närmaste granne och bästa vän. Hur kan du hjälpa henne? 4. Studera bilden på s. 178. Vad säger den dig? Diskutera 1. Är tonårskrisen värre idag än förr eftersom så många tonåringar mår dåligt? Varför i så fall? 2. Diskutera frågan på s. 179. 3. Vad blir du stressad av? Vad gör du åt din stress? Diskutera era erfarenheter. Uppgifter 1. Ta reda på olika typer av kriser som barn kan drabbas av. Material kan du hitta t.ex. hos Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Bris. 2. Ta fram information om vilken beredskap det finns för kriser i din skola/kommun. 3. Se en film som beskriver en traumatisk kris (t.ex. Ett rum i våra hjärtan ) och beskriv hur krisen påverkar de olika personerna i filmen. 19
Studieenhet 9 Psykiska problem och störningar Mål Efter denna studieenhet ska du - ha kunskap om och förståelse av hur psykiska problem och påfrestningar påverkar människan i vardagsliv och i yrkesliv - ha kunskap om olika förklaringsmodeller till mänskligt beteende och hur de tillämpas. Kurslitteratur Cronlund, K. Lev i tiden, Bonnier Utbildning Kapitel 9 Nyckelord Neuros Psykos Ångest Fobi Tvångssyndrom Depression Manodepressiv sjukdom Schizofreni Borderline Anorexi Bulimi DAMP/MBD ADHD Autism Asperger syndrom Antidepressiva mediciner Elbehandling Psykoanalys Psykodynamisk insiktsterapi Beteendeterapi Kognitiv terapi Fakta Vem är normal, frisk eller sjuk? Vem som egentligen är normal beror på vilka värderingar det finns i samhället. Det är också svårt att avgöra vad psykisk sjukdom är. Läs om vem som är normal, frisk eller sjuk på s. 194-195. Neuroser och psykoser Vad menas med en neuros? Vad är utmärkande för en psykos? Psykiska sjukdomar och störningar kan förklaras ur olika psykologiska perspektiv. Läs om neuroser och psykoser och om förklaringar på s. 196-197. 20
Ångest och ångestsyndrom En del människor har så mycket ångest att de lider av det och har svårt att fungera bra. Läs om ångest och ångestsyndrom på s. 197-203. Depression och manodepressiv sjukdom Känner du dig deppig ibland? Det betyder ändå inte att du har en depression, det krävs fler symtom för det. I manodepressiv sjukdom förekommer maniska perioder mellan depressionerna. Läs om depressioner och manodepressiv sjukdom på s. 203-205. Schizofreni och borderline Schizofreni är fortfarande i mångt och mycket en gåta. Sjukdomen går att behandla men inte att bota. Det som mest utmärker en borderlinepersonlighet är instabilitet. Läs om schizofreni och borderline på s. 205-208. Ätstörningar Varför lider så många tonåringar av ätstörningar? Beror det på familjen eller på samhället? Eller på de skönhetsideal som förmedlas av media? Läs om ätstörningar på s. 209-211. Andra störningar Vad har barn med DAMP svårt med? Hur fungerar man om man har autism eller Asperger syndrom? Läs om andra störningar på s. 211-215. Hur kan psykiska problem och störningar behandlas? Antidepressiva mediciner och elbehandling är exempel på medicinska behandlingsformer. Kognitiv terapi är ett exempel på en psykologisk behandlingsform. Läs om behandlingar på s. 216-217. Läs sammanfattningen på s. 218. Studiearbete Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. Svara på frågor 1. Varför uppstår en neuros enligt Freud? 2. Vad finns det för exempel på psykoser? 3. Hur förklaras psykiska störningar och sjukdomar ur olika perspektiv? 4. Vilka olika former av ångestsyndrom finns det? 5. Vad kan det finnas för orsaker till en depression? 6. På vilka olika sätt behandlas depressioner? 7. Vad finns det för symtom vid schizofreni? 8. Vad kan det finnas för orsaker till schizofreni? 9. Vilka problem har barn med DAMP? 10. Hur gör man i beteendeterapi? 21
Arbeta vidare med boken 1. Läs exemplet om Eva på s. 201. Är Eva friskl? Är hon psykiskt sjuk? 2. Läs berättelsen om Sofia på s. 202-203. Hur tror du att hennes problem påverkar den övriga familjen? 3. Gå igenom de olika förklaringarna till psykiska sjukdomar på s. 196-197. Vilka argument kan man hitta för och emot de olika förklaringarna? Diskutera 1. Vilka beteenden betraktas som onormala i vårt samhälle? 2. Hur ser vi på de psykiskt sjuka? 3. Diskutera era egna erfarenheter och känslor av ångest. 4. Vilken skuld har medierna till ätstörningarna? Uppgifter 1. Ta reda på vart man kan vända sig där du bor om man har psykiska problem och hur din kommun tar hand om de psykiskt handikappade. 2. Se en film som handlar om psykiska sjukdomar (t.ex. A Beautiful Mind). Hur framställs sjukdomen? Hur påverkas de inblandade? Stämmer filmens bild med det du lärt dig? 3. Beskriv en psykisk störning/sjukdom som inte tas upp i boken. Material kan du hitta i litteratur som handlar om psykiatri eller på Internet. Ta reda på hur man behandlat psykiska sjukdomar genom tiderna. Material kan du hitta t.ex. i läroböcker om psykiatri eller i böcker som handlar om medicinsk historia. 22
Lev i tiden beskriver människans utveckling, hur hon påverkas, upplever och tolkar omvärlden. Lev i tiden belyser psykologin med hjälp av många exempel från vardagen. Lev i tiden/katri Cronlund Best.nr 622-3886-8 För mer information kontakta via e-post: gertrud.lanestrand@bonnierutbildning.se evelyn.ringstrom@bonnierutbildning.se Bonnier Utbildning Box 3159 103 63 Stockholm Tel: 08-696 86 00 Fax: 08-696 86 10 www.bonnierutbildning.se 23