Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen
Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande 06 Sammanfattning 07 Metodgenomgång 10 RESULTAT 15 Resultat Kännedom och kunskap 17 Resultat Kunskap om riskgrupperna 25 Resultat Kunskap om 31 informationssökning Resultat Konsumtion av riskfisk 37 Resultat - Kunskap om miljögifter i fet 44 fisk och hur detta påverkat den egna konsumtionen Resultat Uppmärksammat kampanjen 52 Resultat Kännedomen om innehållet i kostråden BAKGRUNDSVARIABLER 72 64 2
Bakgrund Regeringen gav år 2011 Livsmedelsverket i uppdrag att förstärka informationen om kostråd för vissa fiskarter från Östersjöområdet inklusive Vänern och Vättern. Bakgrund till uppdraget var Sveriges ansökan om ett fortsatt undantag från EU-kommissionens regler om högsta tillåtna halt av dioxiner och PCB i fisk. Livsmedelsverket råd om fisk innebär att barn och kvinnor i barnafödande ålder, inklusive gravida och ammande, inte bör äta fet fisk från Östersjöområdet oftare än 2-3 gånger per år. Storkonsumenter, främst personer som äter egenfångad fisk, rekommenderas att inte äta denna fisk oftare än en gång per vecka. Detta gäller kvinnor som har passerat barnafödande ålder och män. Livsmedelsverket sprider kontinuerlig information om råden om fisk, fiskens nyttighet och vilka fiskarter man inte bör äta, det senaste med betoning på gravida och barnföräldrar. Trots detta har råden varit alltför okända. När Livsmedelsverket fick regeringsuppdraget beslutades att genomföra en kampanj riktad mot prioriterade målgrupper. Kampanjen startade år 2012 och pågår fortfarande. 3
Syfte En förutsättning för det svenska dioxinundantaget är att konsumenterna känner till Livsmedelsverkets råd om fisk. För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan och att välja olika sorter. Däremot rekommenderas barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten. När man är gravid eller ammar förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken, vilket kan påverka barnets utveckling. Även övriga vuxna som äter dessa fiskar oftare än en gång per vecka kan få i sig för mycket dioxin och PCB som på sikt kan skada hälsan. Livsmedelsverket genomförde 2013 en undersökning med syfte att få kunskap om riskgruppernas kännedom om råden och om konsumtionen av fet fisk från Östersjöområdet. Denna undersökning upprepas nu 2014. En kännedomsundersökning riktad till de speciella riskgrupperna genomfördes 2010, innan de särskilda kommunikationsinsatserna genomfördes. Denna kan användas som basmätning med vilken den nya mätningen jämförs. Mätningarna 2013 och 2014 ska ge svar på om kommunikationsinsatserna haft någon effekt. 4
Målgrupper och antal intervjuer Målgrupper: Målgrupp A) Småbarnsföräldrar (Män/Kvinnor med minst ett barn i åldern 0 till 6 år) Målgrupp B) Kvinnor i fertil ålder (avgränsat till kvinnor 18-40 år) som har eget ansvar för matinköp i hushållet (och som är resp. icke är boende i kustnära områden).till kustnära områden räknas Östersjökusten (inklusive Stockholms stad*), Vänern och Vättern. Målgrupp C) Kustboende vid Östersjökusten (exklusive Sthlms stad), Vänern och Vättern Metod: Samtliga intervjuer har genomförts i TNS Sifos webbpanel. Antal intervjuer: Målgrupp A) 500 genomförda intervjuer (2013: 999) Målgrupp B) 1000 genomförda intervjuer (2013: 497) Målgrupp C) 502 genomförda intervjuer (2013: 493) *2013 exklusive Stockholms stad 5
Genomförande Fältperiod: 13 november 1 december 2014 Frågeformuläret utarbetades i samarbete mellan Livsmedelsverket och TNS SIFO De tre målgrupperna: Småbarnsföräldrar, kvinnor i fertil ålder och kustboende identifierades/ screenades fram ur TNS SIFO:s rikstäckande webpanel I rapporten redovisas samtliga svar i de tre undersökta grupperna i 2014 års mätning. Kommentarerna för fertila kvinnor syftar på denna grupps resultat exklusive Stockholms stad. Detta för att kunna kommentera skillnader i jämförelse med 2013 års undersökning då Stockholms stad ej ingick i urvalet. Där frågorna också har ställts 2010 och 2013 redovisas resultaten tillsammans med årets resultat. Fråga 7-17 ställdes ej 2010. OBS! Målgruppen kvinnor i fertil ålder ingick inte alls i 2010 års mätning. Därför finns inga jämförelser för den målgruppen. 6
Sammanfattning 7
Sammanfattning Majoriten i samtliga målgrupper har åtminstone hört talas om att det finns kostråd om miljögifter i fisk. Småbarnsföräldrar och fertila kvinnor känner till kostråden i större utsträckning än kustboende, och för fertila kvinnor ser vi en signifikant ökning jämfört med 2013. Kännedomen har ökat betydligt bland fertila kvinnor 30-40 år. När det gäller kunskapen om riskgrupperna är det flertalet bland de som åtminstone har hört talas om att det finns kostråd för fisk som vet att råden i första hand riktar sig till vissa grupper. Målgrupperna småbarnsföräldrar och kustboende ligger på ungefär samma nivå som 2013. Men det är betydligt flera fertila kvinnor som vet detta 2014 jämfört med 2013 (76 % 2014, 67 % 2013) och då särskilt bland kvinnor 30-40 år (83 % 2014, 76 % 2013). Samtliga målgrupper uppger gravida kvinnor som den grupp till vilka råden främst ska riktas. Ungefär hälften bland respondenter i målgrupperna småbarnsföräldrar (54 %) och fertila kvinnor (48 %) uppger att de vet var man kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter, bland kustboende är det 31 procent. Bland fertila kvinnor 30-40 år har andelen ökat signifikant. Majoriteten bland samtliga svarande uppger att det är från Livsmedelsverket man kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter. 2013 låg andelen som svarade Livsmedelsverket bland fertila kvinnor på 68 procent, en andel som har ökat signifikant 2014 (76 %). När det gäller konsumtion av riskfisk ser vi att majoriteten bland småbarnsföräldrar aldrig serverar strömming till sina barn (77 %), bland kvinnor i fertil ålder äter 43 procent någon gång strömming, drygt hälften (54 %) äter aldrig strömming. 8
Sammanfattning Majoriteten i samtliga målgrupper uppger att de vet att det finns miljögifter i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern. Signifikant flera bland fertila kvinnor 30-40 år känner till detta. Från 32-37 procent bland de tre målgrupperna anger att kunskapen om att det kan finnas miljögifter i fisken har påverkat hur ofta de äter den, och att de avstår helt eller äter mindre på grund av det. Var tredje respondent inom målgrupperna småbarnsföräldrar samt fertila kvinnor och mer än 4 av 10 bland kustboende uppger att de har uppmärksammat att frågan om miljögifter, dioxiner, och PCB i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern har tagits upp i media. I denna fråga är andelarna lika mellan fertila kvinnor 18-29 år och 30-40 år. En relativt liten andel bland målgrupperna totalt har uppmärksammat informationskampanjen All fisk är inte nyttig. Signifikant flera fertila kvinnor 18-29 år (13 %) än 30-40 år (8 %) har uppmärksammat kampanjen. Det är i störst utsträckning småbarnsföräldrar som uppger att det de har sett/hört i media påverkat deras konsumtion av fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern och att de avstår eller äter mindre av sådan fisk på grund av det. På frågan om man vet hur ofta det är rekommenderat att barn, ungdomar, kvinnor som tänker skaffa barn någon gång i livet samt gravida och ammande högst bör äta fet fisk svarar de största andelarna i samtliga målgrupper 2-3 gånger per år, vilket är det svar som överensstämmer med Livsmedelsverkets råd. Bland fertila kvinnor 30-40 år säger en signifikant högre andel jämfört med 2013 att det är högst 2-3 gånger per år (40 procent vs 29 procent). 9
Metodgenomgång 10
Webbinsamlingen Metod-Urval Undersökningen med målgrupperna A-C genomfördes via intervjuer i TNS SIFO:s webpanel. Målgrupperna kunde i stor utsträckning definieras med hjälp av kriterier som redan fanns tillgängliga bland panelisternas bakgrundsvariabler Avseende målgrupp A, småbarnsföräldrar, utvaldes personer med känd tillgång till barn i hushållet. Därutöver ställdes i undersökningens inledning en screeningfråga huruvida dessa barn är mellan 0-6 år gamla Avseende målgrupp B, kvinnor i fertil ålder, utvaldes kvinnor i aktuell ålder boende i eller utanför kustnära områden. Därutöver ställdes i undersökningens inledning en screeningfråga huruvida man har åtminstone delansvar för matinköpen i hushållet Avseende målgrupp C utvaldes kustboende, och ingen extra screeningfråga behövdes Undersökningen distribuerades den 13 november via e-post till de utvalda panellisterna innehållandes en webblänk till formuläret. Under insamlingsperioden gjordes 1-2 påminnelser. Den 1 december hade det målsatta antalet intervjuer nåtts varvid insamlingen stängdes. 11
Webbinsamlingen Metod-Klickfrekvens Hur stor andel klickfrekvens en undersökning i webpanelen kan få beror på olika faktorer, såsom på om urvalen är brett eller smalt definierade, om personer som bevisligen sällan deltar i undersökningar ligger med i urvalet eller ej, när på året som undersökningen görs Om urvalet omfattar många äldre, t.ex om den ska representera hela allmänheten, kommer det vara fler som öppnar länken än om det är mest unga personer i urvalet. Personer som deltar sällan bör finnas med i urvalet eftersom det är viktigt att inte bara vaneifyllare deltar. Detta leder självklart dock till lägre svarsfrekvenser Totalt sett var det betydligt färre personer som gick in i webbenkäten än förväntat (samt betydligt färre än undersökningen 2013), vilket innebar att TNS SIFO under fältperioden fick göra flera kompletterande urvalsuttag. Särskilt småbarnsföräldrar var betydligt svårare att nå i denna undersökning jämfört med 2013. Yngre personer var också svåra att nå. Totalt sett gjordes 19 077 utskick för att nå de avtalade 2 000 intervjuerna. Klickfrekvensen var: 15 % i Målgrupp A) Småbarnsföräldrar (2013: 29 %) 17 % i Målgrupp B) Kvinnor i fertil ålder (2013: 16 %) 28 % i Målgrupp C) Kustboende (2013: 28 %) 12
Webbinsamlingen Metod-Svarsfrekvens Totalt antal utskickade inbjudningar (U) 19077 Antal som ej klickat på länken (ej varit inne i undersökningen) 15810 Gått in i undersökningen men ej avslutat den 1009 Totalt antal kompletta svar (S1) 2002 Utscreenade (tillhör ej målgruppen) (S2) 833 S1+S2 (S) 2835 Svarsandel (S/U) 15% 13
Webbinsamlingen Metod-Vägning Målgrupp A) Småbarnsföräldrar har ej vägts i efterhand Målgrupp B) Fertila kvinnor har i år efterhandvägts utifrån hur det ser ut i Sverige. Skillnaderna i kön och ålder är inte så stora om man bor vid kusten eller om man bor i inlandet att man behöver göra någon skillnad här. Vidare är kustbo/icke kustbo vägt på samma sätt, alltså båda grupperna efter hur det ser ut i riket. De faktorer man tar hänsyn till vid vägning för att efterlikna riket är kön, ålder och a-region. Målgrupp C) Kustboende vägdes utifrån hur det ser ut i Sverige. 14
Resultat 15
Jämförelser mellan 2010, 2013 och 2014 I undersökningen 2010 ingick följande målgrupper: småbarnsföräldrar, kustboende, yrkesfiskare, yrkesfiskares anhöriga samt fritidsfiskare. I undersökningen 2013 ingick även kvinnor i fertil ålder, medan 2014 genomfördes undersökningen endast bland småbarnsföräldrar, kvinnor i fertil ålder samt kustboende. Frågorna i årets undersökning är de samma som för undersökningen 2013, vilka skiljde sig något från 2010 års undersökning (fråga 7-17 ställdes ej 2010). För de frågor som är de samma för alla tre mätår jämförs årets resultat med 2010 och 2013. Eftersom fertila kvinnor var en ny målgrupp 2013 finns inga jämförelser för denna grupp med 2010. 16
Kännedom och kunskap 17
Kännedom och kunskap Kommentar Majoriten i samtliga målgrupper har åtminstone hört talas om att det finns kostråd om miljögifter i fisk. Kustboende är den målgrupp där flest aldrig har hört talas om detta (14 %), medan fertila kvinnor (35 %) samt småbarnsföräldrar (36 %) i störst utsträckning känner till kostråden mycket eller ganska väl. Jämfört med 2013 års resultat, ser vi att det bland kustboende var samma andel som aldrig hade hört talas om att det finns kostråd om miljögifter i fisk (13 %). I målgruppen småbarnsföräldrar ligger andelen som känner till råden mycket eller ganska väl på samma nivå, medan det är en signifikant ökning i kännedom bland fertila kvinnor totalt som känner till råden mycket eller ganska väl. Andelen i denna grupp har ökat från 27 procent till 35 procent. Bland dessa är det inom gruppen fertila kvinnor 30-40 år som kännedomen har ökat betydligt jämfört med 2013 (37 % vs 29 %). Kustboende som känner till kostråden kan i störst utsträckning också koppla dem till rätt specifika fiskarter, alltså laxfiskar, sill/strömming och sik. Andelarna ligger på ungefär samma nivå som 2013. Småbarnsföräldrar kopplar i stället oftare rätt geografi; Östersjöfisk. Bland fertila kvinnor uppger var femte Östersjöfisk, dock uppger samma andel (21 %) Insjöfisk. Det är signifikant flera bland fertila kvinnor som i årets undersökning uppger detta (15 % 2013). 18
Fr1. Känner du till om det finns kostråd om miljögifter i fisk? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) % Småbarnsföräldrar (500) 9 27 40 16 5 2 Kvinnor i fertil ålder (1000)* 9 26 33 23 7 3 18-29 år (500) 7 25 30 25 10 3 30-40 år (500) 11 27 36 20 4 2 Kustboende (502) 4 19 34 23 14 6 Känner till mycket väl Känner till ganska väl Känner till lite Hört talas om men känner knappt till Nej, aldrig hört talas om Tveksam, vet ej *inklusive Stockholms stad 19
Fr1. Känner du till om det finns kostråd om miljögifter i fisk? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Småbarnsföräldrar 2014 (500) % 9 27 40-16 5 2 2013 (999) 8 28 36 21 6 1 2010 (1004) 9 26 36 20 10 0 + - Kvinnor i fertil ålder 2014 (925)* 9 26 34 22 8 2 2013 (497)* 6 21 41 20 9 3 Kustboende 2014 (502) 4 + - 19 34 23 14 6 2013 (493) 5 13 34 31 13 4 2010 (611) 4 18 34 26 18 0 Känner till mycket väl Känner till ganska väl Känner till lite Hört talas om men känner knappt till Nej, aldrig hört talas om Tveksam, vet ej *exklusive Stockholms stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 20
Fr1. Känner du till om det finns kostråd om miljögifter i fisk? Bas: Samtliga (se parentes) Fertila kvinnor* Totalt 2014 (925) % 9 + - 26 34 22 8 2 Totalt 2013 (497) 6 21 41 20 9 3 + - 18-29 år 2014 (462) 6 26 31 24 11 2 18-29 år 2013 (212) 7 19 41 21 11 2 + 30-40 år 2014 (463) 11 26 38 19 4 2 30-40 år 2013 (285) 6 23 41 20 6 4 Känner till mycket väl Känner till ganska väl Känner till lite Hört talas om men känner knappt till Nej, aldrig hört talas om Tveksam, vet ej *exklusive Stockholm stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 21
Fr2. Vet du vilka fiskar det finns kostråd om på grund av miljögifter? Öppen fråga Bas: Känner till kostråden. Siffror för 2013 inom parentes. Bas 2013: Småbarnsföräldrar (925), kvinnor i fertil ålder (445), kustboende (422). % Lax/laxöring/regn båge 14 (18 %) 16 (20 %) 23 (29 %) Sill/strömming - 12 (16 %) 13 (13 %) 28 (29 %) Småbarnsföräldrar (464) Kvinnor i fertil ålder (839*) Kustboende (399) Sik 2 (1 %) 2 (0 %) 4 (2 %) Östersjöfisk/-lax 20 17 (16 %) (24 %) 31 (27%) Insjöfisk 9 (10 %) 21 (15 %) + 29 (25%) Nej, annat/tveksam 32 (32%) 40 (40 %) 37 (33 %) *exklusive Stockholm stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 22
Fr2. Vet du vilka fiskar det finns kostråd om på grund av miljögifter? Öppen fråga Bas: Känner till kostråden. Siffror för 2013 inom parentes. Bas 2013: Småbarnsföräldrar (925), kvinnor i fertil ålder (445), kustboende (422). % Röding 1 (2 %) 0 (1 %) (2 %) 0 Gös 2 1 4 (5 %) (3 %) (1 %) Tonfisk Gädda 2 5 4 4 (6 %) (3 %) (0 %) 8 7 (8 %) (6 %) (5 %) Småbarnsföräldrar (464) Kvinnor i fertil ålder (839*) Kustboende (399) Aborre 4 5 9 (9 %) (6 %) (3 %) Ål *exklusive Stockholm stad 1 2 2 (1 %) (3 %) (2 %) 23
Fr2. Vet du vilka fiskar det finns kostråd om på grund av miljögifter? Öppen fråga Bas: Känner till kostråden. Siffror för 2013 inom parentes. Bas 2013: Småbarnsföräldrar (925), kvinnor i fertil ålder (445), kustboende (422). % Makrill Hälleflundra 1 1 1 2 0 0 (1 %) (1 %) (0 %) (2 %) (1 %) (0 %) Fet fisk Vänernfisk-/lax Vätternfisk-/röding Annat 4 (3 %) 3 (3 %) 6 (4 %) 2 (1 %) 1 (2 %) 1 (1 %) 4 (1 %) 2 (1 %) 2 (0 %) 3 (1%) 4 (0 %) 4 (1 %) Småbarnsföräldrar (464) Kvinnor i fertil ålder (839*) Kustboende (399) Nej, annat/tveksam 32 (32 %) 40 (40 %) 37 (33 %) *exklusive Stockholm stad 24
Kunskap om riskgrupperna 25
Kunskap om riskgrupperna Kommentar Flertalet bland de som åtminstone har hört talas om att det finns kostråd för fisk vet också att råden i första hand riktar sig till vissa grupper. Målgrupperna småbarnsföräldrar och kustboende ligger på ungefär samma nivå som 2013, medan den största ökningen mellan 2013 och 2014 ser vi bland fertila kvinnor totalt (76 % 2014, 67 % 2013), och då särskilt bland kvinnor 30-40 år (83 % 2014, 76 % 2013). Dessa ökningarna är statistisk säkerställda. Samtliga målgrupper uppger gravida kvinnor som den grupp till vilka råden främst ska riktas. Barn/småbarn är det också många som anger. Det är dock få som säger att fertila kvinnor/kvinnor som ämnar blir gravida samt ammande kvinnor generellt sett är en viktig målgrupp. Jämfört med 2013 ser vi att andelarna ligger på ungefär samma nivå i årets undersökning som förra årets undersökning. 26
Fr3. Vet du om dessa kostråd riktar sig till några speciella grupper i befolkningen? Bas: Hört talas om kostråden (inom parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (464) 73 Kvinnor i fertil ålder 2014 (907)* 73 18-29 år (441) 64 30-40 år (466) 82 Kustboende 2014 (399) 68 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *inklusive Stockholms stad 27
Fr3. Vet du om dessa kostråd riktar sig till några speciella grupper i befolkningen? Bas: Hört talas om kostråden/2010: känner till (inom parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (464) 73 2013 (925) 76 2010 (707) 79 Kvinnor i fertil ålder 2014 (839)* 73 2013 (445)* 67 Kustboende 2014 (399) 2013 (422) 68 67 2010 (341) 60 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *exklusive Stockholms stad 28
Fr3. Vet du om dessa kostråd riktar sig till några speciella grupper i befolkningen? Bas: Hört talas om kostråden/2010: känner till (inom parentes) Fertila kvinnor* Andel som svarat ja Totalt 2014 (839) 73 + Totalt 2013 (445) 67 18-29 år 2014 (407) 64 18-29 år 2013 (190) 60 30-40 år 2014 (432) 83 30-40 år 2013 (255) *exklusive Stockholms stad 76 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 29
Fr4. Kan du ange till vilka grupper dessa råd främst riktas? Öppen fråga Bas: Vet att kostråden riktas till vissa grupper. Siffror för 2013 inom parentes. Bas 2013: Småbarnsföräldrar (685), kvinnor i fertil ålder (322), kustboende (293). Småbarnsföräldrar (341) Kvinnor i fertil ålder (622*) Kustboende (265) *exklusive Stockholm stad % 3 (2 %) 9 (7 %) 7 (11 %) 6 (1 %) 4 (2 %) 4 (5 %) 4 (4 %) 11 (10 %) 5 (9 %) 6 (2 %) 5 (8 %) 3 (4 %) 3 (0 %) 7 (7 %) 3 (2 %) 9 (1 %) 4 (2 %) 4 (4 %) 38 (41 %) 50 (50 %) 46 (38 %) 94 (94 %) 95 (95 %) 93 (93 %) Gravida Barn/småbarn Sjuka/dåligt immunförsvar Fertil ålder/ämnar bli gravid Ammande kvinnor Unga kvinnor/kvinnor/mammor Äldre Folk i allmänhet 30
Kunskap om informationssökning 31
Kunskap om informationssökning Kommentar Ungefär hälften bland respondenter i målgrupperna småbarnsföräldrar (54 %) och fertila kvinnor (48 %) uppger att de vet var man kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter. 59 procent bland fertila kvinnor 30-40 år uppger att de vet var man kan information; en signifikant högre andel jämfört med 2013 (51 %). Andelen som känner till var de kan få information ligger betydligt lägre bland respondenter i målgruppen kustboende i jämförelse med övriga målgrupper, 31 procent anger detta. Dock har andelen ökat signifikant jämfört med föregående undersökning då andelen låg på 22 procent. På frågan om var man kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter svarar majoriteten Livsmedelsverket; 81 procent bland småbarnsföräldrar, 76 procent bland fertila kvinnor och 57 procent bland kustboende. Det näst mest förekommande svarsalternativet bland målgrupperna är Internet. 2013 låg andelen som svarade Livsmedelsverket bland fertila kvinnor på 68 procent, en andel som har ökat signifikant 2014 (76 %). 32
Fr5. Vet du var du kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 54 Kvinnor i fertil ålder 2014 (1000)* 48 18-29 år (500) 40 30-40 år (500) 57 Kustboende 2014 (502) 31 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 *inklusive Stockholms stad 33
Fr5. Vet du var du kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 2013 (999) 54 56 2010 (1004) 49 Kvinnor i fertil ålder 2014 (925)* 2013 (497)* 46 48 Kustboende 2014 (502) 31 2013 (493) 2010 (611) 22 23 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 *exklusive Stockholms stad 34
Fr5. Vet du var du kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter? Bas: Samtliga (se parentes) Fertila kvinnor* Andel som svarat ja Totalt 2014 (925) 48 Totalt 2013 (497) 46 18-29 år 2014 (462) 39 18-29 år 2013 (212) 42 30-40 år 2014 (463) 59 30-40 år 2013 (285) 51 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 *exklusive Stockholms stad 35
Fr6. Kan du ange var du kan få sådan information? Öppen fråga Bas: Vet var man kan information om kostråd Bas 2013: Småbarnsföräldrar (502), kvinnor i fertil ålder (246), kustboende (119). 81 (75 %) Småbarnsföräldrar (270) 5 (5 %) 16 (13 %) 4 (5 %) Livsmedelsverket/slv.se Internet 76 (68 %) BVC Fertila kvinnor (457*) 1 (0 %) 2 (2%) 18 (16 %) MVC * Mest förekommande svarsalternativ. Se tabeller för fullständig redovisning. 57 (60 %) Kustboende (149) 1 (0 %) 26 (27%) 1 (6 %) 0 20 40 60 80 100 % *exklusive Stockholm stad 36
Konsumtion av riskfisk 37
Konsumtion av strömming och riskfisk Kommentar Småbarnsföräldrar och kvinnor i fertil ålder fick frågan om hur ofta de serverar strömming till sina barn respektive äter strömming (strömming är den enda av de olika fisksorter som omfattas av undantaget som finns att tillgå i Sverige generellt). Majoriteten bland småbarnsföräldrar serverar aldrig strömming till sina barn (77 %). Var femte gör det någon/några gånger per år. Andelarna var ungefär de samma 2013. I den andra gruppen som ska begränsa sitt intag till några gånger per år, kvinnor i fertil ålder, äter 43 procent någon gång strömming, drygt hälften (54 %) äter aldrig strömming. Resultaten för denna målgrupp skiljer sig inte från 2013 års undersökning, det är inga signifikanta skillnader i resultaten för fertila kvinnor 18-29 år och 30-40 år. Övriga vuxna (dvs de som inte är kvinnor i fertil ålder och gravida/ammande) rekommenderas begränsa sitt intag av de aktuella fiskarna till en gång per vecka. Kustboende fick frågan om hur ofta de äter strömming, vildfångad lax eller öring från Östersjön, Vänern eller Vättern, vildfångad sik från Vänern eller Vättern, eller röding från Vättern. 18 procent äter någon av dessa någon/några gånger i månaden, ungefär samma andel som 2013 (19 %). Nära hälften (47 %) äter någon av dessa fiskar någon/några gånger per år. 38
Fr7. Hur ofta serverar du strömming till dina barn? Ställd endast till småbarnsföräldrar. Bas: Samtliga småbarnsföräldrar % Småbarnsföräldrar 2014 (500) 77 20 01 2013 (999) 75 23 2 01 Aldrig Någon/några gånger per år Någon/några gånger i månaden En gång i veckan Mer än en gång i veckan Vet ej 39
Fr8. Hur ofta äter du strömming? Ställd endast till kvinnor i fertil ålder. Bas: Samtliga fertila kvinnor % Fertila kvinnor 2014 (1000)* 53 44 20 1 Aldrig Någon/några gånger per år Någon/några gånger i månaden En gång i veckan Mer än en gång i veckan Vet ej *inklusive Stockholms stad 40
Fr8. Hur ofta äter du strömming? Ställd endast till kvinnor i fertil ålder. Bas: Samtliga (se inom parentes) Fertila kvinnor* % Fertila kvinnor 2014 (925)* 54 43 2 01 2013 (497) 53 44 3 01 Aldrig Någon/några gånger per år Någon/några gånger i månaden En gång i veckan Mer än en gång i veckan Vet ej *exklusive Stockholms stad 41
Fr8. Hur ofta äter du strömming? Ställd endast till kvinnor i fertil ålder. Bas: Samtliga (se inom parentes) Fertila kvinnor* % Totalt 2014 (925) 54 43 2 01 Totalt 2013 (497) 53 44 3 01 18-29 år 2014 (462) 56 40 3 01 18-29 år 2013 (212) 54 42 3 0 30-40 år 2014 (463) 52 47 01 30-40 år 2013 (285) 52 45 2 0 Aldrig Någon/några gånger per år Någon/några gånger i månaden En gång i veckan Mer än en gång i veckan Vet ej *exklusive Stockholms stad 42
Fr9. Hur ofta äter du strömming, vildfångad lax eller öring från Östersjön, Vänern eller Vättern, vildfångad sik från Vänern eller Vättern, eller röding från Vättern? Ställd endast till kustboende. Bas: Samtliga % Kustboende 2014 (502) 26 47 18 4 0 5 2013 (493) 23 49 19 5 1 4 Aldrig Någon/några gånger per år Någon/några gånger i månaden En gång i veckan Mer än en gång i veckan Vet ej 43
Kunskap om miljögifter i fet fisk och hur detta påverkat den egna konsumtionen 44
Kunskap om miljögifter i fet fisk Kommentar Majoriteten av de tillfrågade vet att det finns miljögifter i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern. 83 procent bland respondenter i målgruppen småbarnsföräldrar uppger detta, bland fertila kvinnor och kustboende är det 3 av 4 som vet detta. Betydligt flera fertila kvinnor 30-40 år uppger 2014 jämfört med 2013 att de vet att det finns miljögifter i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern (81 % vs 74 %). Bland småbarnsföräldrar är det 37 procent som uppger att kunskapen om att det kan finnas miljögifter i fisken har påverkat hur ofta de äter den, och att de avstår helt eller äter mindre på grund av det. Denna andel ligger på 32 procent bland kvinnor i fertil ålder och 34 procent bland kustboende. Det är inga signifikanta skillnader jämfört med 2013 års undersökning i denna fråga. 45
Fr10. Känner du till att det finns miljögifter i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 83 Kvinnor i fertil ålder (1000)* 75 18-29 år (500) 69 30-40 år (500) 82 Kustboende 2014 (502) 75 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *inklusive Stockholms stad 46
Fr10. Känner du till att det finns miljögifter i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern?. Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 2013 (999) 81 83 Kvinnor i fertil ålder (925)* 2013 (497)* 75 75 Kustboende 2014 (502) 75 2013 (493) 72 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *exklusive Stockholms stad 47
Fr10. Känner du till att det finns miljögifter i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern?. Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Fertila kvinnor* Andel som svarat ja Totalt 2014 (1000) Totalt 2013 (497) 75 75 18-29 år 2014 (462) 69 18-29 år 2013 (212) 75 30-40 år 2014 (463) 81 30-40 år 2013 (285) 74 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *exklusive Stockholms stad 48
Fr11. Har din kunskap om att det kan finnas miljögifter i fisken påverkat hur ofta du äter den? Bas: Känner till att det finns miljögifter i fet fisk (inom parentes) % Småbarnsföräldrar 2014 (413) 10 27 41 17 5 Kvinnor i fertil ålder 2014 (758)* 6 28 42 19 5 18-29 år (349) 5 22 45 21 6 30-49 år (409) 7 33 39 18 4 Kustboende 2014 (378) 3 31 49 13 4 *inklusive Stockholms stad Ja, jag avstår helt på grund av det Ja, jag äter mindre på grund av det Nej, jag äter fisken lika ofta som förut Nej, jag äter inte sådan fisk av andra skäl Vet ej 49
Fr11. Har din kunskap om att det kan finnas miljögifter i fisken påverkat hur ofta du äter den? Bas: Känner till att det finns miljögifter i fet fisk (inom parentes) % - Småbarnsföräldrar 2014 (413) 10 27 41 17 5 2013 (799) 7 35 39 15 4 Kvinnor i fertil ålder 2014 (699)* 6 26 43 20 5 2013 (374)* 6 24 43 19 8 Kustboende 2014 (378) 3 31 49 13 4 2013 (368) 2 30 51 13 4 Ja, jag avstår helt på grund av det Ja, jag äter mindre på grund av det Nej, jag äter fisken lika ofta som förut Nej, jag äter inte sådan fisk av andra skäl Vet ej *exklusive Stockholms stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 50
Fr11. Har din kunskap om att det kan finnas miljögifter i fisken påverkat hur ofta du äter den? Bas: Känner till att det finns miljögifter i fet fisk (inom parentes) Fertila kvinnor* % Totalt 2014 (699) 6 26 43 20 5 Totalt 2013 (374) 6 24 43 19 8 18-29 år 2014 (322) 5 22 46 21 6 18-29 år 2013 (160) 6 17 44 23 10 30-40 år 2014 (377) 8 30 40 19 4 30-40 år 2013 (214) 6 32 41 14 6 *exklusive Stockholms stad Ja, jag avstår helt på grund av det Ja, jag äter mindre på grund av det Nej, jag äter fisken lika ofta som förut Nej, jag äter inte sådan fisk av andra skäl Vet ej 51
Uppmärksammat kampanjen 52
Uppmärksammat kampanjen Kommentar Var tredje respondent inom målgrupperna småbarnsföräldrar samt fertila kvinnor uppger att de har uppmärksammat att frågan om miljögifter, dioxiner, och PCB i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern har tagits upp i media. Här är andelarna lika mellan fertila kvinnor 18-29 år och 30-40 år. Bland kustboende är denna andel 44 procent, vilket är en betydlig nergång jämfört med 2013 då andelen var 54 procent. Få har uppmärksammat informationskampanjen All fisk är inte nyttig bland de tre målgrupperna; endast 7 procent bland småbarnsföräldrar och kustboende och 11 procent bland kvinnor i fertil ålder. Signifikant flera fertila kvinnor 18-29 år (13 %) än 30-40 år (8 %) har uppmärksammat kampanjen. Respondenterna har i störst utsträckning sett eller hört om frågan om miljögifter, dioxiner och PCB i fet fisk från Östersjön Vänern och Vättern via media. Endast 1-3 procent uppger Livsmedelsverket. Relativt många kan ej ge ett svar på denna fråga. 4 av 10 småbarnsföräldrar (39 %) uppger att det de har sett/hört i media påverkat deras konsumtion av fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern, och att de avstår eller äter mindre av sådan fisk på grund av det. 31 procent bland fertila kvinnor samt 33 procent bland kustboende uppger samma sak. Det finns inga signifikanta skillnader mellan de olika mätåren i målgrupperna. 53
Fr12. Har du under det senaste året uppmärksammat att frågan om miljögifter, dioxiner, och PCB i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern har tagits upp i media? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 33 Kvinnor i fertil ålder 2014 (1000)* 32 18-29 år (500) 34 30-40 år (500) 31 Kustboende 2014 (502) 44 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *inklusive Stockholms stad 54
Fr12. Har du under det senaste året uppmärksammat att frågan om miljögifter, dioxiner och PCB i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern har tagits upp i media? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 33 2013 (999) 37 Kvinnor i fertil ålder 2014 (925)* 32 2013 (497)* 36 Kustboende 2014 (502) 44 2013 (493) 54 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *exklusive Stockholms stad 55
Fr12. Har du under det senaste året uppmärksammat att frågan om miljögifter, dioxiner och PCB i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern har tagits upp i media? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Fertila kvinnor* Andel som svarat ja Totalt 2014 (925) 32 Totalt 2013 (497) 36 18-29 år 2014 (462) 33 18-29 år 2013 (212) 36 30-40 år 2014 (463) 32 30-40 år 2013 (285) 35 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *exklusive Stockholms stad 56
Fr13. Har du uppmärksammat en informationskampanj om fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern med en slogan: All fisk är inte nyttig? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 7 Kvinnor i fertil ålder 2014 (1000)* 11 18-29 år (500) 13 30-40 år (500) 8 Kustboende 2014 (502) 7 0 20 40 60 80 100 % *inklusive Stockholms stad 57
Fr13. Har du uppmärksammat en informationskampanj om fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern med en slogan: All fisk är inte nyttig? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Andel som svarat ja Småbarnsföräldrar 2014 (500) 7 2013 (999) 9 Kvinnor i fertil ålder 2014 (925)* 2013 (497)* 11 11 Kustboende 2014 (502) 7 2013 (493) 10 0 20 40 60 80 100 % *exklusive Stockholms stad 58
Fr13. Har du uppmärksammat en informationskampanj om fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern med en slogan: All fisk är inte nyttig? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Fertila kvinnor* Andel som svarat ja Totalt 2014 (925) Totalt 2013 (497) 11 11 18-29 år 2014 (462) 18-29 år 2013 (212) 13 12 30-40 år 2014 (463) 30-40 år 2013 (285) 8 9 0 20 40 60 80 100 % *exklusive Stockholms stad 59
Fr14. Var har du sett eller hört om frågan om miljögifter, dioxiner och PCB i fet fisk från Östersjön Vänern och Vättern? Öppen fråga Bas: Uppmärksammat frågan om fet fisk i media eller informationskampanjen (se parentes) Bas 2013: Småbarnsföräldrar (415), kvinnor i fertil ålder (200), kustboende (283). Småbarnsföräldrar (173) Fertila kvinnor (341*) Kustboende (241) *exklusive Stockholm stad 7 (7 %) 1 (1 %) 2 (2 %) 2 (1 %) 3 (2 %) 6 (2 %) 1 (2 %) 6 (2 %) 9 (9 %) 0 (1 %) 1 (2 %) 2 (3 %) 3 (2 %) 1 (2 %) 0 (2 %) 7 (2 %) 2 (2 %) 1 (0 %) 0 (1 %) 1 (0 %) 1 (0 %) 1 (0 %) 0 (1 %) 5 (3 %) 45 (51 %) Media (radio, tv, dags- och veckotidningar) Internet Facktidningar 42 (37 %) Anhöriga/bekanta 40 (49 %) 48 (40 %) 54 (55 %) 40 (39 %) Via arbetet Livsmedelsverket MVC/BVC Uppdrag granskning Annat Vet ej 0 20 40 60 80 100 - + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 % 60
Fr15. Har det du sett/hört i media påverkat din konsumtion av fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern? Bas: Uppmärksammat frågan om fet fisk i media eller informationskampanjen (se parentes) % Småbarnsföräldrar 2014 (173) 9 30 37 17 6 Kvinnor i fertil ålder 2014 (367)* 6 25 40 20 9 18-29 år (197) 4 21 44 21 9 30-40 år (170) 9 30 33 19 8 Kustboende 2014 (241) 3 30 44 17 5 *inklusive Stockholms stad Ja, jag avstår helt på grund av det Ja, jag äter mindre på grund av det Nej, jag äter fisken lika ofta som förut Nej, jag äter inte sådan fisk av andra skäl Vet ej 61
Fr15. Har det du sett/hört i media påverkat din konsumtion av fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern? Bas: Uppmärksammat frågan om fet fisk i media eller informationskampanjen (se parentes) % Småbarnsföräldrar 2014 (173) 9 30 37 17 6 2013 (415) 7 35 31 19 8 Kvinnor i fertil ålder 2014 (341)* 7 24 40 20 9 2013 (200)* 7 22 41 23 7 Kustboende 2014 (241) 3 30 44 17 5 2013 (283) 3 29 49 15 4 *exklusive Stockholms stad Ja, jag avstår helt på grund av det Ja, jag äter mindre på grund av det Nej, jag äter fisken lika ofta som förut Nej, jag äter inte sådan fisk av andra skäl Vet ej 62
Fr15. Har det du sett/hört i media påverkat din konsumtion av fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern? Bas: Uppmärksammat frågan om fet fisk i media eller informationskampanjen (se parentes) Fertila kvinnor* % Totalt 2014 (341) 7 24 40 20 9 Totalt 2013 (200) 7 22 41 23 7 18-29 år 2014 (180) 4 20 47 20 9 18-29 år 2013 (89) 6 17 42 28 7 30-40 år 2014 (161) 10 30 32 20 8 30-40 år 2013 (111) 9 29 40 15 8 *exklusive Stockholms stad Ja, jag avstår helt på grund av det Ja, jag äter mindre på grund av det Nej, jag äter fisken lika ofta som förut Nej, jag äter inte sådan fisk av andra skäl Vet ej 63
Kännedom om innehållet i kostråden 64
Kännedom om kostråden om miljögifter i fet fisk Kommentar På frågan om man vet hur ofta det är rekommenderat att barn, ungdomar, kvinnor som tänker skaffa barn någon gång i livet samt gravida och ammande högst bör äta dessa fiskar svarar de största andelarna i samtliga målgrupper 2-3 gånger per år vilket är det svar som överensstämmer med Livsmedelsverkets råd. Relativt många anser sig inte kunna ge något svar på denna fråga, särskilt för kustboende där andelen vet ej ligger på 42 procent. Dock sjunker andelarna vet ej för alla målgrupper något jämfört med föregående mätning. Bland kustboende uppger ungefär var fjärde (23 %) att gränsen är 2-3 gånger per år; lägst bland de tre målgrupperna. Bland fertila kvinnor 30-40 år säger en signifikant högre andel jämfört med 2013 att det är högst 2-3 gånger per år (40 procent vs 29 procent). 8-10 procent tror att kostråden rekommenderar de viktiga målgrupperna att överhuvudtaget inte äta riskfisk, medan 13-15 procent tror att de högst kan äta de 1 gång per månad. När det gäller kostråd om de aktuella fiskarna för den övriga befolkningen, det vill säga vuxna män och kvinnor som inte tänker skaffa barn, svarar ungefär hälften i samtliga målgrupper att de inte vet. Det svar som överensstämmer med Livsmedelsverkets kostråd, högst en gång i veckan, anges av mellan 6-11 procent i de olika målgrupperna. 65
Fr16. Kostråden rekommenderar att barn, ungdomar, kvinnor som tänker skaffa barn någon gång i livet samt gravida och ammande inte bör äta dessa fiskar för ofta. Vet du hur ofta de här grupperna högst bör äta dessa fiskar? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) % Småbarnsföräldrar 2014 (500) 10 41 13 5 3 28 Kvinnor i fertil ålder 2014 (1000)* 9 34 12 5 4 36 18-29 år (500) 7 27 13 6 5 41 30-40 år (500) 10 42 12 5 3 29 Kustboende 2014 (502) 8 23 15 4 6 42 De ska inte äta dem alls Högst 2-3 ggr per år Högst 1 gång per månad Högst 2-3 ggr per månad Högst 1 gång i veckan Vet ej *inklusive Stockholms stad 66
Fr16. Kostråden rekommenderar att barn, ungdomar, kvinnor som tänker skaffa barn någon gång i livet samt gravida och ammande inte bör äta dessa fiskar för ofta. Vet du hur ofta de här grupperna högst bör äta dessa fiskar? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) % + - Småbarnsföräldrar 2014 (500) 10 41 13 5 3 28 2013 (999) 10 35 13 5 4 33 - Kvinnor i fertil ålder 2014 (925)* 8 33 14 5 4 35 2013 (497)* 8 29 12 5 4 42 Kustboende 2014 (502) 8 23 15 4 6 42 2013 (493) 8 23 14 5 5 45 De ska inte äta dem alls Högst 2-3 ggr per år Högst 1 gång per månad Högst 2-3 ggr per månad Högst 1 gång i veckan Vet ej *exklusive Stockholms stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 67
Fr16. Kostråden rekommenderar att barn, ungdomar, kvinnor som tänker skaffa barn någon gång i livet samt gravida och ammande inte bör äta dessa fiskar för ofta. Vet du hur ofta de här grupperna högst bör äta dessa fiskar? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Fertila kvinnor* Totalt 2014 (925) % 8 33 14 5 4-35 Totalt 2013 (497) 8 29 12 5 4 42 18-29 år 2014 (462) 7 27 14 6 6 40 18-29 år 2013 (212) 7 28 9 5 3 48 30-40 år 2014 (463) 10 + 40 13 4 3 30 30-40 år 2013 (285) 11 29 15 5 6 35 De ska inte äta dem alls Högst 2-3 ggr per år Högst 1 gång per månad Högst 2-3 ggr per månad Högst 1 gång i veckan Vet ej *exklusive Stockholms stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 68
Fr17. Det finns också kostråd om de här fiskarna för den övriga befolkningen, det vill säga vuxna män och kvinnor som inte tänker skaffa barn. Vet du hur ofta bör de här grupperna högst äta dessa fiskar? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) % Småbarnsföräldrar 2014 (500) 1 11 21 12 8 46 Kvinnor i fertil ålder 2014 (1000)* 1 10 19 11 9 50 18-29 år (500) 1 9 18 10 10 52 30-40 år (500) 1 11 21 11 8 48 Kustboende 2014 (502) 1 6 17 13 11 51 De ska inte äta dem alls Högst 2-3 ggr per år Högst 1 gång per månad Högst 2-3 ggr per månad Högst 1 gång i veckan Vet ej *inklusive Stockholms stad 69
Fr17. Det finns också kostråd om de här fiskarna för den övriga befolkningen, det vill säga vuxna män och kvinnor som inte tänker skaffa barn. Vet du hur ofta bör de här grupperna högst äta dessa fiskar? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) % Småbarnsföräldrar 2014 (500) 1 11 21 12 8 46 2013 (999) 2 11 19 12 9 48 + Kvinnor i fertil ålder 2014 (925)* 1 10 19 11 9 50 2013 (497)* 1 10 14 11 12 52 Kustboende 2014 (502) 1 6 17 13 11 51 2013 (493) 1 8 13 10 13 54 De ska inte äta dem alls Högst 2-3 ggr per år Högst 1 gång per månad Högst 2-3 ggr per månad Högst 1 gång i veckan Vet ej *exklusive Stockholms stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 70
Fr17. Det finns också kostråd om de här fiskarna för den övriga befolkningen, det vill säga vuxna män och kvinnor som inte tänker skaffa barn. Vet du hur ofta bör de här grupperna högst äta dessa fiskar? Bas: Samtliga inom varje målgrupp (se parentes) Fertila kvinnor* Totalt 2014 (925) % 1 10 + 19 11 9 50 Totalt 2013 (497) 1 10 14 11 12 52 + 18-29 år 2014 (462) 1 9 18 11 10 51 18-29 år 2013 (212) 0 10 12 9 12 56 30-40 år 2014 (463) 1 11 21 11 8 49 30-40 år 2013 (285) 3 10 16 12 12 47 De ska inte äta dem alls Högst 2-3 ggr per år Högst 1 gång per månad Högst 2-3 ggr per månad Högst 1 gång i veckan Vet ej *exklusive Stockholms stad + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 71
Fertila kvinnor 18-29 år boende vid kusten/ej vid kusten 72
Fertila kvinnor 18-29 år kustboende/ej kustboende Fr1. Känner du till om det finns kostråd om miljögifter i fisk? Bas: Samtliga % Fr3. Vet du om dessa kostråd riktar sig till några speciella grupper i befolkningen? 18-29 år kustboende (250) 8 24 31 27 7 2 18-29 år kustboende (229) 68 18-29 år ej kustboende (250) 5 26 30 24 12 3 18-29 år ej kustboende (212) 61 % Känner till mycket väl Känner till ganska väl Känner till lite Hört talas om men känner knappt till Nej, aldrig hört talas om Tveksam, vet ej 0 20 40 60 80 100 73
Fertila kvinnor 18-29 år kustboende/ej kustboende Fr5. Vet du var du kan få information om kostråd om fisk som innehåller miljögifter? Bas: Samtliga Fr10. Känner du till att det finns miljögifter i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern? Bas: Samtliga 18-29 år kustboende (250) 44 18-29 år kustboende (250) 73 18-29 år ej kustboende (250) 37 18-29 år ej kustboende (250) 67 % 0 20 40 60 80 100 % 0 20 40 60 80 100 74
Fertila kvinnor 18-29 år kustboende/ej kustboende F12. Har du under det senaste året uppmärksammat att frågan om miljögifter, dioxiner, och PCB i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern har tagits upp i media? Bas: Samtliga Fr13. Har du uppmärksammat en informationskampanj om fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern med en slogan: All fisk är inte nyttig? Bas: Samtliga 18-29 år kustboende (250) 37 18-29 år kustboende (250) 14 18-29 år ej kustboende (250) 31 18-29 år ej kustboende (250) 12 % 0 20 40 60 80 100 % 0 20 40 60 80 100 75
Fertila kvinnor 18-29 år kustboende/ej kustboende Fr15. Har det du sett/hört i media påverkat din konsumtion av fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern? Bas: Uppmärksammat % frågan i media eller informationskampanjen Fr16. Kostråden rekommenderar att barn, ungdomar, kvinnor som tänker skaffa barn någon gång i livet samt gravida och ammande inte bör äta % dessa fiskar för ofta. Vet du hur ofta de här grupperna högst bör äta dessa fiskar? Bas: Samtliga + - 18-29 år kustboende (109) 4 26 44 15 11 18-29 år kustboende (250) 9 34 14 5 4 28 18-29 år ej kustboende (88) 4 17 45 26 8 18-29 år ej kustboende (250) 6 22 12 7 6 47 Ja, jag avstår helt på grund av det Ja, jag äter mindre på grund av det Nej, jag äter fisken lika ofta som förut Nej, jag äter inte sådan fisk av andra skäl Vet ej De ska inte äta dem alls Högst 1 gång per månad Högst 1 gång i veckan Högst 2-3 ggr per år Högst 2-3 ggr per månad Vet ej + Andelen har ökat signifikant jämfört med 2013 - Andelen har minskat signifikant jämfört med 2013 76
Bakgrundsvariabler 77
Bakgrundsvariabler Småbarnsföräldrar Bas: Samtliga Man 49 53 Kvinna 47 51 16-25 år 5 5 2014 (500) 2013 (999) 26-40 år 79 78 41-55 år 17 16 56 år+ 0 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 78
Bakgrundsvariabler Småbarnsföräldrar Bas: Samtliga 1 i hushållet 0 0 2 i hushållet 2 3 3 i hushållet 29 36 2014 (500) 4 i hushållet 45 44 2013 (999) 5 eller flera i hushållet 18 22 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 79
Bakgrundsvariabler Småbarnsföräldrar Bas: Samtliga Grundskola 2 5 Gymnasium 27 27 Högskola/universitet 67 70 2014 (500) Storstäder 29 40 2013 (999) Städer 44 54 Glesbygd 17 16 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 80
Bakgrundsvariabler Kvinnor i fertil ålder Bas: Samtliga* (1000) 18-25 68 2014 26-40 32 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *inklusive Stockholms stad 81
Bakgrundsvariabler Kvinnor i fertil ålder Bas: Exklusive Stockholms stad 32 18-25 40 68 2014 (925) 2013 (497) 26-40 60 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 82
Bakgrundsvariabler Kvinnor i fertil ålder Bas: Samtliga* (1000) 1 i hushållet 24 2 i hushållet 31 3 i hushållet 15 2014 4 i hushållet 22 5 eller flera i hushållet 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *inklusive Stockholms stad 83
Bakgrundsvariabler Kvinnor i fertil ålder Bas: Exklusive Stockholms stad 1 i hushållet 24 24 2 i hushållet 31 34 3 i hushållet 4 i hushållet 15 17 22 19 2014 (925) 2013 (497) 5 eller flera i hushållet 6 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 84
Bakgrundsvariabler Kvinnor i fertil ålder Bas: Samtliga* (1000) Grundskola 6 Gymnasium 29 Högskola/universitet 65 Storstäder 37 2014 Städer 51 Glesbygd 11 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % *inklusive Stockholms stad 85
Bakgrundsvariabler Kvinnor i fertil ålder Bas: Exklusive Stockholms stad Grundskola 4 6 Gymnasium 29 33 Högskola/universitet 63 65 Storstäder 37 36 2014 (925) 2013 (497) Städer 51 53 Glesbygd 11 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 86
Bakgrundsvariabler Kustboende Bas: Samtliga Man % 50 52 Kvinna 48 50 16-25 år 26-40 år 17 18 20 21 2014 (502) 2013 (493) 41-55 år 26 28 56 år + 33 36 87
Bakgrundsvariabler Kustboende Bas: Samtliga % 1 i hushållet 19 20 2 i hushållet 38 45 3 i hushållet 14 14 2014 (502) 2013 (493) 4 i hushållet 13 20 5 eller flera i hushållet 7 9 88
Bakgrundsvariabler Kustboende Bas: Samtliga % Grundskola 17 20 Gymnasium 34 40 Högskola/universitet 44 46 2014 (502) 2013 (493) Storstäder 1 5 Städer 70 76 Glesbygd 22 23 89