Kl. 13.00 Näringslivsfrågor, redovisning av pågående projekt Kl. 14.00 Genomgång av bokslut 2013.

2014-01-29 1 Till ledamöter För kännedom till ersättare Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdagen den 4 februari 2014, kl. 13.00 Plats: Kommunhuset, A-salen, Tierps köping Kl. 13.00 Näringslivsfrågor, redovisning av pågående projekt Kl. 14.00 Genomgång av bokslut 2013. FÖREDRAGNINGSLISTA 1 Upprop 2 Val av justerare Kommunstyrelsens ärenden 3 Nya rutiner för övergripande verksamhetsuppföljning 4 Tilläggsanslag för påbörjade ej färdigställda investeringsprojekt 5 Förslag till nya bidragsregler för studieförbund 6 Överenskommelse om samverkansregler hälso- och sjukvården, läkemedelsindustri, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin 7 Tillämpningsanvisning för Riktlinjer för investeringar 8 Fastighetsreglering fastigheterna Enskär 1:6 och Slada 3:43 9 Förslag till ersättning av detaljplan för kv Gästis, norra delen, fastigheterna Tierp 25:1 och 25:2 10 Byggsanktionsavgift fastighet NN, installation av eldstad utan anmälan 11 Byggsanktionsavgift fastighet NN, installation av eldstad och skorsten utan anmälan 12 Byggsanktionsavgift Fastighet NN, installation av eldstad utan anmälan

2014-01-29 2 13 Vite, fastighet NN, bristande inomhusmiljö 14 Uppföljning av ungdomar 16 20 15 Samverkansavtal avseende gymnasieutbildningar inför läsåret 2014/15 16 Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet 2014 17 Anmälan av delegationsbeslut 18 Delgivning av protokoll (se web-sida) 19 Delgivning Kommunfullmäktiges ärenden 20 Tierps Fjärrvärme AB utökad borgensram 21 Svar på motion Folkhälsa 22 Svar på motion Ökad kvalitet och valfrihet inom barnomsorgen 23 Svar på motion Biogasproduktion i Tierp 24 Svar på motion Ägardirektiv till Tierps Fjärrvärmebolag AB- biogasförberedelser 25 Redovisning av obesvarade motioner. Bengt-Olov Eriksson kommunsgtyrelsens ordförande Kerstin Jonasson sekreterare

TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2014-02-04 3 (36) 1 Dnr Ks 2014. Nya rutiner för verksamhetsuppföljning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att från och med 1 mars 2014 fastställa föreslagna rutiner för övergripande verksamhetsuppföljning samt att kommunstyrelsens 4/2008 upphör att gälla från samma datum. Bakgrund Nuvarande rutiner för övergripande verksamhetsuppföljning och rapportering till kommunstyrelsen består av årsredovisning, delårsrapport per augusti samt månadsrapporter (sk. BoP, Budget och Prognos). Månadsrapporterna fokuserar i huvudsak på en ekonomisk prognos. Införandet av dessa månadsrapporter fasställdes i kommunstyrelsen, 13/08. Innan införandet av månadsrapporterna gjordes bland annat en mer omfattande verksamhetsuppföljning efter kvartal 1. Det kan konstateras att det trots allt finns behov av en mer omfattande uppföljning än vad som framgår av månadsrapporten och där ett större fokus ligger på uppföljning av måluppfyllelse hur verksamheterna bedrivs. Åtgärder För att förbättra verksamhetsuppföljningen föreslås en övergripande verksamhetsuppföljning göras per sista april. Denna ska förutom ekonomiskt utfall och prognos innehålla analys av verksamheten samt bedömning av måluppfyllelse. Denna behandlas liksom delårsrapporten i kommunstyrelsen. Månadsprognoserna ska även fortsättningsvis sammanställas men ska inte behandlas löpande på kommunstyrelsen utan skickas ut till utskotten för att vid större avvikelse föras vidare till kommunstyrelsen för eventuella åtgärder. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 23 januari 2014 överlämnat förslag till beslut i ärendet. Delges Ekonomienheten Produktionschef Chef Medborgarservice Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Nya rutiner för övergripande Datum 2014-01-23 Diarienummer Adress Kommunstyrelsen Nya rutiner för övergripande verksamhetsuppföljning Bakgrund Nuvarande rutiner för övergripande verksamhetsuppföljning och rapportering till kommunstyrelsen består av årsredovisning, delårsrapport per augusti samt månadsrapporter (sk. BoP, Budget och Prognos). Månadsrapporterna fokuserar i huvudsak på en ekonomisk prognos. Införandet av dessa månadsrapporter fasställdes i kommunstyrelsen, 13/08. Innan införandet av månadsrapporterna gjordes bl.a. en mer omfattande verksamhetsuppföljning efter kvartal 1. Det kan konstateras att det trots allt finns behov av en mer omfattande uppföljning än vad som framgår av månadsrapporten och där ett större fokus ligger på uppföljning av måluppfyllelse hur verksamheterna bedrivs. Åtgärder För att förbättra verksamhetsuppföljningen föreslås en övergripande verksamhetsuppföljning göras per sista april. Denna ska förutom ekonomiskt utfall och prognos innehålla analys av verksamheten samt bedömning av måluppfyllelse. Denna behandlas liksom delårsrapporten i kommunstyrelsen. Månadsprognoserna ska även fortsättningsvis sammanställas men ska inte behandlas löpande på kommunstyrelsen utan skickas ut till utskotten för att vid större avvikelse föras vidare till kommunstyrelsen för eventuella åtgärder. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att fastställa ovanstående rutiner för övergripande verksamhetsuppföljning Bengt- Kommu iksson yrelsens ordförande Conny önnholm Ekonomichef Gemensam service Ekonomienheten 815 80 Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-180 00 Fax: 0293-712 54 Handläggare Conny Rönnholm Ekonomichef Telefon: 0293-182 30 E-post: Conny.Ronnholm tierp.se

TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2008-01-29 6 4 Dnr Ks 2008.13 003 Nya ekonomiska rapporteringsrutiner Beslut Kommunstyrelsen beslutar att från och med maj månad 2008 införa föreslagna rapporteringsrutiner. Bakgrund Ärendet har behandlats av kommunstyrelsens arbetsutskott 6/2008. Kommunstyrelsen, 139/2007, beslutade uppdra till kommunstyrelsens arbetsutskott att för verksamhetsåret 2008 ta fram förslag till nya ekonomiska rapporteringsrutiner med inriktning på månatlig redovisning för att snabbt kunna vidtaga eventuella åtgärder. Förslag till nya ekonomiska rapporteringsrutiner, med det nya affärssystemet som förväntas tas i bruk i april som grund, redovisas och föreslås i skrivelse från kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen införas från och med maj månad 2008. Delges Ekonomienheten Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande /

TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPRO Kommunstyrelsen 2014-02-04 4 (36) Dnr Ks 2014. Tilläggsanslag för påbörjade ej färdigställda investeringsprojekt Beslut Kommunstyrelsen beslutar att i investeringsbudgeten 2014 anslå 735 tkr på Ansvar 15707 Chef Gata/Park, Renhållningen, Verksamhet 5611 Hämtning av avfall, Projekt 2507 Digitalisering av hämtsystem att i investeringsbudgeten 2014 anslå 396 tkr på Ansvar 15707 Chef Gata/Park Renhållningen, Verksamhet 5612 Återvinningsstationer, Projekt 1502 Iordningsställande av återvinningscentraler att i investeringsbudgeten 2014 anslå 235 tkr på Ansvar 15707 Chef Gata/Park, Renhållningen, Verksamhet 5611 Hämtning av avfall, Projekt 2503 Nya sopkärl att i investeringsbudgeten 2014 anslå 2 843 tkr på Ansvar 13505 Chef Gata/Park, Renhållningen, Verksamhet 3100 Kommunala gator och vägar, Projekt 1106 Gång och cykelvägar att i investeringsbudgeten 2014 anslå 246 tkr på Ansvar 13505 Chef Gata/Park, Renhållningen, Verksamhet 3100 Kommunala gator och vägar, Projekt 1108 Väg, Gång och cykelväg Skärplinge att i investeringsbudgeten 2014 anslå 907 tkr på Ansvar 13505 Chef Gata/Park, Renhållningen, Verksamhet 3180 Övrigt gata och vägar, Projekt 1121 Tillgänglighet enkla åtgärder att i investeringsbudgeten 2014 anslå 73 tkr på Ansvar 13505 Chef Gata/Park, Renhållningen, Verksamhet 4240 Naturbad, Projekt 1166 Bryggor att i investeringsbudgeten 2014 anslå 844 tkr på Ansvar 14606 Chef VA, Verksamhet 5420 Avloppsverk, Projekt 1401 Slada ny avloppsrening att i investeringsbudgeten 2014 anslå 280 tkr på Ansvar 14606 Chef VA, Verksamhet 5410 Vattenverk, Projekt 1404 Energibesparande åtgärder att i investeringsbudgeten 2014 anslå 455 tkr på Ansvar 14606 Chef VA, Verksamhet 5460 Spillvattenledningar, Projekt 1414 Reinvestering pumpstationer forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2014-02-04 5 (36) forts. att i investeringsbudgeten 2014 anslå 2 082 tkr på Ansvar 14606 Chef VA, Verksamhet 5460 Spillvattenledningar, Projekt 1432 Snatrabodarnas avloppsledning att i investeringsbudgeten 2014 anslå 333 tkr på Ansvar 14606 Chef VA, Verksamhet 5410 Vattenverk, Projekt 1489 reinvestering vattenverk samt att i investeringsbudgeten 2014 anslå 860 tkr på Ansvar 11201 Chef Processtöd Verksamhet 0320 Administration Processtöd, Projekt 2144 dokumenthanteringssystem samt att ovanstående finansieras genom ianspråktagande av rörelsekapital Bakgrund Chefen för Tekniska enheten och renhållningen, VA-chefen samt chef för Processtöd har i skrivelser daterade 2014-01-27 respektive 2014-01-22 begärt tilläggsanslag för under 2013 påbörjade men ej färdigställda investeringsprojekt. För renhållningen rör det sig om investeringsäskanden om totalt 1 366 tkr och för Gata/Park 4 069tkr. För VA-verksamheten uppgår äskandet till totalt 3 994 tkr. Sammantaget rör det sig om 12 olika investeringsprojekt. För enheten för processtöd rör det sig om 860 tkr för kvarstående projektmedel för implementeringen av ett nytt kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 27 januari 2014 överlämnat förslag till beslut i ärendet. Delges Ekonomienheten Berörd produktionschef/enhetschef Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Tilläggsanslag påbörjade investeringsprojekt Datum 2014-01-27 Diarienummer Adress Kommunstyrelsen Tilläggsanslag 2014 för under 2013 påbörjade men ej färdigställda investeringsprojekt Bakgrund Chefen för Tekniska enheten och renhållningen, VA-chefen samt chef för Processtöd har i skrivelser daterade 20140127 respektive 20140122 begärt tilläggsanslag för under 2013 påbörjade men ej färdigställda investeringsprojekt. För renhållningen rör det sig om investeringsäskanden om totalt 1 366 tkr och för Gata/Park 4 069tkr. För VA-verksamheten uppgår äskandet till totalt 3 994 tkr. Sammantaget rör det sig om 12 olika investeringsprojekt. För enheten för processtöd rör det sig om 860 tkr för kvarstående projektmedel för implementeringen av ett nytt kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja tilläggsanslag för under 2013 påbörjade investeringsprojekt inom Gata/Park, renhållning och VA om totalt 9 429 tkr fördelat på 12 projekt samt för processtöd med 860 tlkr i enlighet med bifogade äskanden. Bengt-Olov Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Conny Rönnholm Ekonomichef Gemensam service Handläggare Ekonomienheten Conny Rönn holm 815 80 Tierp Ekonomichef Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-182 30 Telefon: 0293-180 00 Fax: 0293-712 54 E-post: Conny.Ronnholm@tierp.se

TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Tilläggsanslag Datum 2014-01-27 Diarienummer 1(4) Adress Kommunstyrelsen Begäran om tilläggsanslag 2014 Teknik Enheten RH G/P Hemställer härmed om tilläggsanslag för sju stycken investeringsprojekt i enlighet med bifogad förteckning med kommentarer. Renhållningen 3 investeringar 1 366 tkr Gata/Park 4 investeringar 4 069 tkr Totalt 7 investeringar 5 435 tkr RENHÅLLNINGEN Ansvar 15707 RENHÅLLNINGEN - Projekt 2507 Digitalisering av hämtsystem Verksamhet 5611 Hämtning av avfall Ansvar Verks Projekt Från 15707 5611 2507 Till 15707 5611 2507 Projektet avser digitalisering av hämtsystem för renhållning hushållsopor, samt slam och papper. Slam och papper återstår. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 1 162 tkr 427 tkr 735 tkr 735 tkr

2(4) RENHÅLLNINGEN - Projekt 1502 Iordningställande av återvinningscentraler Verksamhet 5612 Återvinningstationer Ansvar Verks Projekt Från 15707 5612 1502 Till 15707 5612 1502 Projektet avser iordningställande av fyra stycken ÅVCer. Gatmot har påbörjats och slutförs 2014, även resterande ÅVC slutförs 2014. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 500 tkr 104 tkr 396 tkr 396 tkr RENHÅLLNINGEN - Projekt 2503 Nya sopkärl Ansvar Verks Projekt Från 15707 5611 2503 Till 15707 5611 2503 Projektet avser inköp avsopkärl, påbörjat 2013 slutförs 2014. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 300 tkr 65 tkr 235 tkr 235 tkr

3(4) GATA-PARK Ansvar 13505 GATA-PARK Projekt 1106 Gång och Cykelvägar Verksamhet- 3100 Kommunala gator och vägar Ansvar Verks Projekt Från 13505 3100 1106 Till 13505 3100 1106 Projektet avser byggnader av gång och cykelvägar. Genomför 2013 är Örbyhus vilken är klar. Vegavallen centralskolan påbörjad ej klar. Planerat 2014 är fyra sträckor. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2013 6 000 tkr 3 137 tkr 2 863 tkr 2 843 tkr GATA-PARK Projekt 1108 Väg, G/C-väg, Skärplinge Verksamhet 3100 Kommunala gator och vägar Ansvar Verks Projekt Från 13505 3100 1108 Till 13505 3100 1108 Projekt påbörjat 2013, beläggning genomförs 2014. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 1 000 tkr 754tkr 246 tkr 246 tkr

4(4) GATA-PARK Projekt 1121 Tillgänglighet enkla åtgärder Verksamhet 3180 Övrigt gata och vägar Ansvar Verks Projekt Från 13505 3180 1121 Till 13505 3180 1121 Projektet avser tillgänglighet enkla åtgärder i Tierps kommun. Under 2013 fortlöpte arbetet och kommer fortlöpa under 2013. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 1 707 tkr 800 tkr 907 tkr 907 tkr GATA-PARK Projekt 1166 Bryggor Verksamhet 4240 Naturbad Ansvar Verks Projekt Från 13505 4240 1166 Till 13505 4240 1166 Påbörjades 2013, slutförs 2014. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 100 tkr 27 tkr 73 tkr 73 tkr Thomas Kihlström Chef Gata/Park, Renhållning

4 TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Tilläggsanslag Datum 2014-01-22 Diarienummer 1(2) Adress Kommunstyrelsen Begäran om tilläggsanslag 2014 Teknik Enheten - VA Verksamhet 14606, Chef VA Hemställer härmed om tilläggsanslag för 5 stycken investeringsprojekt i enlighet med förteckning med kommentarer nedan. Totalsumma för hemställt tilläggsanslag är 3 994 tkr. Överskott från investeringsbudgeten 2013 är ca 4 100 tkr. Projekt 1401, Slada ny avloppsrening Verksamhet: 5420 Avloppsverk Projektet avser nytt reningsverk i Slada. Projektet har påbörjats och entreprenad beställs februari 2014 efter förnyad förfrågan. Försening pga. att inga anbud blev godkända vid upphandlingen av entreprenör. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 1 150 tkr 306 tkr 844 tkr 844 tkr Projekt 1404 Verksamhet: 5410 Vattenverk Åtgärder har påbörjats. Ytterligare satsningar på energibesparande åtgärder under 2014. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 300 tkr 20 tkr 280 tkr 280 tkr

2(2) Projekt 1414, Reinvestering pumpstationer Verksamhet: 5460 Spillvattenledningar Några pumpbyten har gjorts under 2013. Ytterligare åtgärder krävs för att säkra driften i pumpstationerna. lnvesteringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 497 tkr 42 tkr 455 tkr 455 tkr Projekt 1432, Snatrabodarnas avloppsledning Verksamhet: 5460 Spillvattenledningar Projektet avser avlopps- och vattenledningar till Snatrabodama (utökat verksamhetsområde beslutat december). Förseningar har uppkommit pga. omtag i projektet samt att utredning och projektering dragit ut på tiden. Byggstart 6 februari 2014. Avslut Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 2 270 tkr 188 tkr 2 082 tkr 2 082 tkr Projekt 1489, Reinvestering vattenverk Verksamhet: 5410 Vattenverk Åtgärder påbörjade. Ytterligare åtgärder behövs för att sänka energiförbrukningen vid vattenverken. Investeringsbudget 2013 Redovisat 2013 Återstår av investeringsbudget Begäran om tilläggsanslag 2014 350 tkr 17 tkr 333 tkr 333 tkr orgen John VA-chef Thomas Kihlström Teknisk chef

TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Tilläggsanslag Datum 201,1-01-27 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer Tilläggsanslag för påbörjat ej färdigställt investeringsobjekt Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att i investeringsbudgeten 2014 anslå 860 tkr på Ansvar 11201 Chef Processtöd, Verksamhet 0320 Administration Processtöd, Projekt 2144 Dokumenthanteringssystem. Bakgrund Enheten för processtöd tilldelades 950 tkr i 2013 års budget för upphandling av nytt kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem. Implementeringen påbörjades under 2012, men projektet är ännu inte avslutat. Kvarstående projektmedel om 860 tkr bör föras över från 2013 års budget till 2014. ENHETEN FÖR PROCESSTÖD elenaa TT/ erg Chef Processtöd Gemensam service Enheten för processtöd 815 80 Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-143 69 Handläggare Helena Broberg Chef Processtöd Telefon: 0293-21 86 17 E-post: Helena.Broberg@tierp.se

TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsu 2013-12-17 100 84 Dnr Ks 2013.917 1.2.8.1 Förslag till nya bidragsregler för studieförbund Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta föreliggande förslag till nya bidragsregler för studieförbunden i Tierps kommun att de nya bidragsreglerna för studieförbunden ska gälla från och med kalenderåret 2014 samt att kultur- och fritidsnämndens beslut 32/1997 upphör att gälla från samma datum. Bakgrund Tierps kommun ger bidrag till studieförbundens verksamhet dels som ett årligt verksamhetsbidrag, dels i form av extra stöd för verksamhet inom kommunens omsorg där deltagaravgifter inte kan tas ut i samma utsträckning som annars. Studieförbunden får bidrag från statlig, regional och kommunal nivå. Särskilda villkor finns för statens stöd till folkbildningen. Varje studieförbund har olika distriktsindelningar, de omfattar olika många kommuner och ibland flera län. Tre studieförbund har lokalkontor med bemanning i Tierps kommun men nio studieförbund har verksamhet. Studieförbunden måste förhålla sig till det statliga regelverket och det har varit/är vanligt att regioner och kommuner lutar sig mot det. I de fall kommuner och län har olika regelverk skapar det mer administrativt arbete för studieförbunden då underlag och redovisningar inte lätt kan plockas fram ur material som staten och de flesta andra ändå kräver. Studieförbunden ska dock alltid i text och statistikunderlag ha med beskrivning om vad som planeras och har genomförts på kommunnivå. Tierps kommun har sedan länge anslutit sig till Folkbildningsrådets fördelningsprinciper och följt dem, senast KFN 1997.10 32. Det innebär att när Folkbildningsrådet ändrat sina fördelningsprinciper så har även kommunens fördelning ändrats. En ny förändringsprocess har startats och troligen kommer åter nya principer att gälla från 2016. Det har inte varit tydligt formulerat vad som gällt för fördelning av bidrag till verksamhet inom kommunens omsorger. Forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

kl TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-12-17 101 84 forts. Landstingets kulturnämnd i Uppsala län har nyligen ändrat sin bidragsgivning till folkbildningen och utgår ifrån fokusområden och treåriga bidrag för att arbeta med kvalitativ bedömning istället för kvantitativ. Förutom tjänstemän kommer också en externt tillsatt referensgrupp att tillsättas. Vi har följt processen men bedömer att modellen blir svår att tillämpa i en liten kommun. Studieförbunden har efterfrågat tydligare bidragsregler i Tierps kommun. Det har upplevts oklart vilka ansöknings- och redovisningsdatum som gäller och hur fördelning av bidrag för verksamhet inom kommunens omsorg fungerar. Kultur och fritidsenheten har utarbetat ett förslag till nya regler som också stämts av med studieförbundens samarbetsorganisation SAMSTUD. Genom att inte skapa en ny, egen bidragsmodell utan fortsätta att följa Folkbildningsrådets fördelningsprinciper kommer studieförbunden att kunna använda underlag och statistik som de redan tar fram. Bidragssumman fördelas enligt en beräkningsmodell efter att genomförd verksamhetredovisats. Förslaget innehåller också fastställda datum och tydligare regler för bidrag till verksamhet inom kommunens omsorger samt förslag att kunna fördela viss del av det totala anslaget inom ett fokusområde. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidschefen. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Datum 2013-12-02 Diarienummer 1(2) Adress Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till nya bidragsregler för studieförbund Förslag att anta föreliggande förslag till nya bidragsregler för studieförbunden i Tierps kommun att upphäva det gamla beslutet från KFN 1997.10 32 Bakgrund Tierps kommun ger bidrag till studieförbundens verksamhet dels som ett årligt verksamhetsbidrag, dels i form av extra stöd för verksamhet inom kommunens omsorg där deltagaravgifter inte kan tas ut i samma utsträckning som annars. Studieförbunden får bidrag från statlig, regional och kommunal nivå. Särskilda villkor finns för statens stöd till folkbildningen. Varje studieförbund har olika distriktsindelningar, de omfattar olika många kommuner och ibland flera län. Tre studieförbund har lokalkontor med bemanning i Tierps kommun men nio studieförbund har verksamhet. Studieförbunden måste förhålla sig till det statliga regelverket och det har varit/är vanligt att regioner och kommuner lutar sig mot det. I de fall kommuner och län har olika regelverk skapar det mer administrativt arbete för studieförbunden då underlag och redovisningar inte lätt kan plockas fram ur material som staten och de flesta andra ändå kräver. Studieförbunden ska dock alltid i text och statistikunderlag ha med beskrivning om vad som planeras och har genomförts på kommunnivå. Tierps kommun har sedan länge anslutit sig till Folkbildningsrådets fördelningsprinciper och följt dem, senast KFN 1997.10 32. Det innebär att när Folkbildningsrådet ändrat sina fördelningsprinciper så har även kommunens fördelning ändrats. En ny förändringsprocess har startats och troligen kommer åter nya principer att gälla från 2016. Det har inte varit tydligt formulerat vad som gällt för fördelning av bidrag till verksamhet inom kommunens omsorger. Produktion Kultur- och fritid 815 80 Tierp Besöksadress: G revegatan 19-21 Telefon: 0293-218000 Fax: 0293-12969 Handläggare Carin Palmquist Isaksson Kultur- och fritidschef Telefon: 0293-218328 E-post: Carin.PalmquistIsaksson@tierp.se

2(2) Landstingets kulturnämnd i Uppsala län har nyligen ändrat sin bidragsgivning till folkbildningen och utgår ifrån fokusområden och treåriga bidrag för att arbeta med kvalitativ bedömning istället för kvantitativ. Förutom tjänstemän kommer också en externt tillsatt referensgrupp att tillsättas. Vi har följt processen men bedömer att modellen blir svår att tillämpa i en liten kommun. Studieförbunden har efterfrågat tydligare bidragsregler i Tierps kommun. Det har upplevts oklart vilka ansöknings- och redovisningsdatum som gäller och hur fördelning av bidrag för verksamhet inom kommunens omsorg fungerat.. Kultur och fritidsenheten har utarbetat ett förslag till nya regler som också stämts av med studieförbundens samarbetsorganisation SAMSTUD. Genom att inte skapa en ny, egen bidragsmodell utan fortsätta att följa Folkbildningsrådets fördelningsprinciper kommer studieförbunden att kunna använda underlag och statistik som de redan tar fram. Bidragssumman fördelas enligt en beräkningsmodell efter att genomförd verksamhetredovisats. Förslaget innehåller också fastställda datum och tydligare regler för bidrag till verksamhet inom kommunens omsorger samt förslag att kunna fördela viss del av det totala anslaget inom ett fokusområde. Carin Palmquist Isaksson Kultur och fritidschef Kultur- och fritid

Förslag Bidragsregler studieförbund Tierps kommun Bakgrund I Tierps kommun finns en stark tradition av ett mångsidigt folkbildnings- och folkrörelseliv. Det ideella föreningslivet har stor betydelse för invånarnas folkhälsa och livskvalitet. Att kommuninvånarna, via ett aktivt medborgarskap, ingår i många frivilliga organisationer för olika ändamål är viktigt för ett vitalt samhälle och dess utveckling. Ett engagemang från medborgarna i det lokala samhället spelar stor roll för en väl fungerande demokrati och för hela samhällsbygget. Folkbildningen har unika möjligheter att via studiecirklar, föreläsningar, kulturprogram och annan verksamhet nå ut till och aktivera människor i hela kommunen så de kan påverka sin livssituation och skapa engagemang genom bildning, demokratifrågor, folkhälsa och kultur. Syfte Enligt statens förordning är folkbildningens syfte att Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Tierps kommun vill med sitt bidrag till studieförbunden stödja och uppmuntra kommunens invånare till ett eget kunskapssökande, ett aktivt medborgarskap, social inkludering och personlig utveckling. Villkor för bidrag i Tierps kommun Studieförbundet ska vara godkänt för erhållande av statsbidrag från Folkbildningsrådet Studieförbundet ska ha en tydlig lokal förankring med verksamhet av en betydande volym (verksamheten ska generera mer än 5000 kr) i kommunen Anslaget utgår endast till icke-kommersiell verksamhet Studieförbundet redovisar tydligt i sin verksamhetsplan och årsredovisning för planerad och genomförd verksamhet i Tierps kommun Årligt verksamhetsbidrag Bedömning Tierps kommun följer Folkbildningsrådets gällande fördelningsprinciper, dock något förenklade där kriteriet "unika deltagare" tagits bort från det rörliga bidraget (se bilaga). Om Folkbildningsrådets fördelningsprinciper ändras så ändras kommunens fördelning om inget annat meddelas. Datum Ansökan om bidrag ska vara inkommer senast 31 december för nästkommande år Ansökan ska innehålla: Uppgift om sökande studieförbund Konto för utbetalning av bidraget Kontaktperson: namn, telefon och e-post Organisationsnummer Ansvarig uppgiftslämnare: namnteckning och förtydligande Verksamhetsplan för kommande år Dialogmöte mellan studieförbund och kommunen sker under våren Fullständig årsredovisning/verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse samt statistik från folkbildningsrådet ska vara inkommer senast 30 april för föregående år

Utbetalning av kommunalt bidrag sker senast 30 juni. Bidrag Kultur i vården Studieförbund som bedriver verksamhet inom den kommunala omsorgen (serviceboende, gruppbostäder, hemtjänstområde etc.) kan ansöka om extra stöd. Datum Studieförbunden bjuds varje höst in till ett möte med kultursekreterare, bibliotekarie och kulturombud i vården för dialog Ansökan med planerad verksamhet - antal timmar/kulturprogram - ska lämnas in senast 31 december för kommande verksamhetsår Ansvarig handläggare bedömer och beslutar om bidragsvolym Besked till studieförbunden ska ges före 15 januari Redovisning av genomförd verksamhet sker halvårsvis varefter bidrag betalas ut. Studieförbundens ansökan ska gälla verksamhet som kommer att genomföras. Om studieförbund inte genomför angiven verksamhet kommer det att beaktas vid nästkommande ansökningsperiod. Ansökan ska ske på särskild blankett som finns att hämta på kommunens hemsida. Riktat bidrag Tierps kommun avsätter årligen medel för verksamhet inom fokusområde. Kommunen följer de fokusområden som antagits av Landstingets kulturnämnd men bidraget är fristående från Landstingets bidrag. Vid dialogmötet under våren (se årligt verksamhetsbidrag) diskuteras och preciseras de fokusområden som är aktuella. Datum Studieförbund som vill söka detta bidrag gör en särskild beskrivning och ekonomisk kalkyl och bifogar i sin ansökan om årsbidrag senast den 31/12 för kommande år. Kommunen gör en bedömning och lämnar besked om bidrag senast 31/1. Genomförd verksamhet inom fokusområde redovisas till kommunen och därefter betalas beviljat bidrag ut.

Bilaga/ Bidrag till studieförbunden från Tierps kommun. Tierps kommun följer Folkbildningsrådets gällande fördelningsprinciper enligt en något förenklat version av Folkbildningsrådets fördelningssystem som innebär att kriteriet unika deltagare tagits bort från det rörliga bidraget. Skälet till det är att storleken på kommunens bidrag innebär att allt för många beräkningsfaktorer får till konsekvens att bidraget smulas sönder. Modell för fördelning Bidragsmodellen är indelad i ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Genom grundbidraget ges studieförbundet stabila arbetsförutsättningar över tid samtidigt som det skapas förutsättningar för långsiktiga satsningar där varje studieförbunds profil och ideologiska särart kan tydliggöras. Det rörliga bidraget har två delar, förstärkningsbidrag och verksamhetsrelaterat bidrag. Grundbidrag. Grundbidraget ska medverka till att ge studieförbundet möjligheter att arbeta mot sina mål och leva upp till de förväntningar som riksdag och regering gett uttryck för. Enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen utgör tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheten samt det mångkulturella samhällets utmaningar i särskild hög grad motiv för statens stöd till folkbildningen. Det ingår i studieförbundets grunduppdrag att utifrån sitt samlade stöd från staten rikta resurserna på ett sådant sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras och att genom aktiva åtgärder se till att ingen utestängs från folkbildningsverksamhet. 75 procent av statsbidraget fördelas som ett grundbidrag. Bidraget ligger fast i två år och år 2014 respektive 2015 fördelas bidraget på ett genomsnitt av totalt utbetalt statsbidrag verksamhetsåren 2012 och 2013, och så vidare. Rörligt bidrag. Till rörligt bidrag avsätts 25 procent av statsbidraget. Det rörliga bidraget innehåller två delar: verksamhetsrelaterat bidrag och förstärkningsbidrag. Bidraget omfördelas varje år och grundas på senast slutrapporterat verksamhetsår vilket innebär att bidraget år 2013 grundas på för statsbidrag godkänd verksamhet år 2011. Studieförbunden bör vara lyhörda för att möta omvärldsförändringar och göra anpassningar utifrån nya förutsättningar och nya behov av folkbildning. Ett bidragssystem måste ta hänsyn till såväl ökningar som minskningar av verksamhetsvolymer inom studieförbunden. Därför är en del av statsbidraget baserat på studieförbundets verksamhetsvolym.

Verksamhet för deltagare med funktionsnedsättning respektive deltagare som är utrikes födda och harbehov av språkligt stöd i svenska kan vara förenad med särskilda kostnader. Därför finns i bidragssystemet ett särskilt stöd till denna verksamhet i form av ett förstärkningsbidrag. De deltagare som avses är deltagare med funktionsnedsättning samt deltagare som är utrikes födda och har behov av språkligt stöd i svenska. Verksamhetsrelaterat bidrag. Syftet med det verksamhetsrelaterade bidraget är att underlätta för studieförbundet att anpassa sin verksamhet efter omvärldsförändringar. Det verksamhetsrelaterade bidraget uppgår till 19 procent och fördelas utifrån sammanlagda antalet studietimmar i de tre verksamhetsformerna. Studietimmarna beräknas enligt följande: En studietimme i studiecirkel räknas som 1,0 studietimme En studietimme i annan folkbildningsverksamhet räknas som 0,5 studietimme Ett kulturprogram räknas som 9 studietimmar. Förstärkningsbidrag. Förstärkningsbidraget på totalt 6 procent är uppdelat utifrån deltagare med funktionsnedsättning (4 procent) och deltagare som är utrikes födda (2 procent). Förstärkningsbidraget avser verksamhetsformerna studiecirkel och annan folkbildningsverksam het. Bidraget avser deltagare med funktionsnedsättning samt deltagare som är utrikes födda och som har brister i svenska språket. 6 procent av det totala statsbidraget avsätts till förstärkningsbidrag: 4 procent avsätts till verksamhet för deltagare med funktionsnedsättning varav hälften fördelas efter antalet deltagare och hälften efter antalet studietimmar i verksamhet som genomförts med deltagare som tillhör kategorin* 2 procent avsätts till verksamhet för deltagare som är utrikes födda och som har behov av språkligt stöd i svenska varav hälften fördelas efter antal deltagare och hälften efter antalet studietimmar i verksamhet som genomförts med deltagare som tillhör kategorin* Vid beräkningen omräknas annan folkbildningsverksamhet med faktorn 0,5. * Personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens definitioner är en viktig utgångspunkt: Funktionsnedsättning definieras som nedsättning av en fysisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.

Funktionshinder definieras som den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsning ar kan vara svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetsliv et, sociala relationer, fritids- och kulturaktiviteter, utbildning samt demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i och anpassning av omgivningen. Deltagare med en tidigare kort formell utbildning kan inte anses ha en funktionsnedsättning trots svårigheter i inlärningsprocessen, kanske som en följd av bristande läs- och skriwana. Inte heller deltagare som kan anses falla under begreppet utifrån sociala problem, kan enbart på den grunden betraktas ha funktionsnedsättningar. * Personer som är utrikes födda och som har brister i svenska språket. Med utrikes född avses en person som är född i utlandet och folkbokförd i Sverige. Förstärkningsbidrag kan erhållas för deltagare som är utrikes födda och har behov av språkligt stöd oavsett vilket ämne verksamheten gäller. Policydokument är krav. Villkor för att erhålla förstärkningsbidrag är att studieförbundet har ett av förbundsstyrelsen godkänt och i organisationen förankrat policydokument för studieförbundets verksamhet för personer med funktionsnedsättning samt personer som är utrikes födda och som har behov av språkligt stöd i svenska. Statsbidrag till nya studieförbund. Infasningsperiod för nya studieförbund är 4 år. Under infasningsperioden fastställer Folkbildningsrådets styrelse årligen statsbidrag med hänsyn till planerad tillväxt, verksamhetsutveckling och ekonomiskt utrymme.

TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL' Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum Blad Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Au 1997-04-14 KFN 1997-04-28 KFN 32 Au 38 1997.10 043 Tillämpningsbestämmelser för kommunbidrag till studieförbund Kultur- och fritidsnämnden har 59/94 antagit Folkbildningsrådets fördelningsprincip av statsbidrag till studieförbunden att gälla för kommunbidrag. Fr o m 970101 har Folkbildningsrådet beslutat om förändring i relation volymbidrag/målgruppsbidrag. Arbetsutskottet föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta att kultur- och fritidsnämnden ansluter sig till Folkbildningsrådets gällande fördelningsprincip. Kultur- och fritidsnämnden bifaller arbetsutskottets förslag. 9nJuste fides sign i / \ Vidi sign Sen< Utdragsbestyrkande..977,1 kig r-

TI ERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsu,tskott 2014-01-21 (11) 5 Dnr Ks 2013.907 Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta överenskommelsen om samverkansregler mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech, samt att uppdra åt kommunchefen att utse kontaktperson att bistå verksamhetschefer och medarbetare i specifika samverkansfrågor. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med flera branschorganisationer inom industrin utarbetat en ny gemensam överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Den centrala frågeställningen för SKL har varit om industrin även fortsättningsvis ska tillåtas finansiera delar av medarbetarnas fortbildning. Reglerna gäller dock all form av samverkan, exempelvis sammankomster med produktinformation eller andra sammankomster arrangerade av eller i samarbete med industrin. Utgångspunkten är att all samverkan ska vara dokumenterad, öppen för granskning, rimlig och ska tillföra alla samverkande parter nytta. De nya samverkansreglerna är gemensamt framtagna utifrån omvärldens krav på ökad transparens, måttfullhet i samverkan och behovet av tydligare ansvarsfördelning mellan hälsooch sjukvård och industri. Landsting, regioner och kommuner förväntas att var och en för sin del anta överenskommelsen om samverkansregler och i övrigt verka för dess verkställighet. Antagandet av överenskommelsen bör kompletteras med lokala informationsaktiviteter så att kunskapen är spridd i organisationen och att nya medarbetare kontinuerligt får del av informationen. SKL kommer att tillhandahålla ett informationsmaterial för ändamålet. Varje landsting/region och kommun bör också säkerställa att det finns en kontaktperson som kan bistå såväl verksamhetschefer och medarbetare som företagen i berörda branscher, i diskussioner runt specifika samverkansfrågor. Ärendet har beretts av utredare vid Enheten för processtöd. Ordf sign Justerandes sign [Vidi sign Sek( sign Utdragsbestyrkande

4TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Datum Diarienummer 2014-01-08 Ks 2013.907 Adress Kommunstyrelsen 1(2) Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta överenskommelsen om samverkansregler mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech, samt att uppdra åt kommunchefen att utse kontaktperson att bistå verksamhetschefer och medarbetare i specifika samverkansfrågor. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med flera branschorganisationer inom industrin utarbetat en ny gemensam överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Den centrala frågeställningen för SKL har varit om industrin även fortsättningsvis ska tillåtas finansiera delar av medarbetarnas fortbildning. Reglerna gäller dock all form av samverkan, exempelvis sammankomster med produktinformation eller andra sammankomster arrangerade av eller i samarbete med industrin. Utgångspunkten är att all samverkan ska vara dokumenterad, öppen för granskning, rimlig och ska tillföra alla samverkande parter nytta. De nya samverkansreglerna är gemensamt framtagna utifrån omvärldens krav på ökad transparens, måttfullhet i samverkan och behovet av tydligare ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvård och industri. Landsting, regioner och kommuner förväntas att var och en för sin del anta överenskommelsen om samverkansregler och i övrigt verka för dess verkställighet. Antagandet av överenskommelsen bör kompletteras med lokala informationsaktiviteter så att kunskapen är spridd i organisationen Kommunalråd Handläggare 815 80 TIERP Bengt-Olov Eriksson Besöksadress: Centralgata n 7 kommunstyrelsens ordförande Telefon: 0293-180 00 Fax: 0293-14369 Telefon: 0293-18216 E-post: Bengt-olov.Erikssonatierp.se

2(2) och att nya medarbetare kontinuerligt får del av informationen. SKL kommer att tillhandahålla ett informationsmaterial för ändamålet. Varje landsting/region och kommun bör också säkerställa att det finns en kontaktperson som kan bistå såväl verksamhetschefer och medarbetare som företagen i berörda branscher, i diskussioner runt specifika samverkansfrågor. Bengt-Olov Eriksson Kommunstyrelsens ordförande

Kerstin Jonasson Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 21 november 2013 07:20 Till: Kerstin Jonasson Ämne: läkemedelsindustrin m.fl Bifogade filer: 2013-07 Rek om samverkansregler.pdf VB: Samverkansregler för den offentligt finansierade- hätsee.. kkh:ls j iihirtitliå N KOMMUNSTYRELSEN Från: Lampinen Dungir Johanna [mailto:johanna.lampinen.duner@skl.se] Skickat: den 15 november 2013 13:50 Till: Lampinen Dungir Johanna Kopia: Diarium-Arkiv SKL; Thörnwall Bergendahl Gunilla; Gripkow Ulf; Fridell Anders; Himmelsköld Åsa; DL Styrsekgruppen Ämne: Samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin m.fl SKL dnr: 13/1806 samt 13/6362 2013-11- 2 1 Dnr rar9~-" Botcckliirrg: a.9,6 t,1021k.,271.11a2.5 1...,9 Till kommunstyrelserna i samtliga Sveriges kommuner,!dag den 15 november 2013, har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutat att godkänna överenskommelse om samverkansregler mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech, samt att rekommendera landsting, regioner och kommuner att för sin del anta överenskommelsen. För mer information se bifogad fil. För frågor om överenskommelsen, vänligen kontakta Gunilla Thörnwall Bergendahl, avdelningen för vård och omsorg, SKL, tfn: 08-452 76 05, e-post: g_unilla.thornwallbergendahl@skl.se Vänliga hälsningar Johanna Lampinen Dunår Handläggare Styrelsesekretariatet Avdelningen för administration Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20 118 82 Stockholm +46 8 452 72 64 wvvw.skl.se

Sveriges STYRELSENS Vårt dnr Kommuner BESLUT NR 7 13/1806 och Landsting 2013-11-15 Avdelningen för Vård och omsorg Gunilla Thörnwall Bergendahl Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Rekommendation om överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin Dnr 13/6362 Beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade den 15 november 2013 att godkänna överenskommelse om samverkansregler mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech, att rekommendera landsting, regioner och kommuner att för sin del anta överenskommelsen, samt att informera landsting, regioner och kommuner om den träffade överenskommelsen om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech utarbetat en ny gemensam överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Denna ersätter tidigare överenskomna regler om samverkan som förbundet haft separat med respektive branschorganisation. Den nya överenskommelsen föreslås gälla från och med den 1 januari 2014. Revideringsarbetet startade i samband med ett rundabordssamtal i SKLs regi januari 2012. Sedan dess har samverkansreglerna diskuterats ett flertal gånger på landstingsledningseminariet, i sjukvårdsdelegationen och i nätverken för landstingsdirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektörer och personaldirektörer, förutom i de referensgrupper som inrättats för arbetet. Den centrala frågeställningen för SKL har varit om industrin även fortsättningsvis Sveriges Kommuner och Landsting Post 118 82 Stockholm, Besök. Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 info@skl.se Org nr: 222000-0315 www.skl.se

Sveriges Kommuner och Landsting 2013-11-15 Vårt dnr 13/1806 ska tillåtas finansiera delar av medarbetarnas fortbildning. En icke oväsentlig del av parternas förhandlingsarbete har bestått i att harmonisera reglerna utifrån de olika samverkanskulturer som råder i de olika branscherna. Samråd har skett med Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet och Svenska Läkaresällskapet den 14 oktober, vilka inte har framfört någon erinran mot förslaget. De viktigaste förändringarna i samverkansreglerna Reglerna är gemensamt framtagna utifrån omvärldens krav på ökad transparens, måttfullhet i samverkan och behovet av tydligare ansvarsfördelning mellan hälsooch sjukvård och industri, bland annat avseende sjukvårdshuvudmannens ansvar för fortbildningen. Denna tydliggörs bland annat genom att den ordning som idag råder att industrins möjlighet att finansiera femtio procent av medarbetarnas resor, kost och logi i samband med extern fortbildning eller konferens, utgår från och med 2015. I och med detta försvinner också ansvaret för industrin att dokumentera godkännandet från arbetsgivaren om deltagande i sammankomst. Under 2014 gäller en övergångslösning där 50 procentsregeln kvarstår, för att ge såväl hälso-och sjukvården som industrin möjligheter att planera för den nya situationen. Förutom ovanstående införs fem övergripande principer som ska genomsyra samarbetet: Nyttoprincipen, transparensprincipen, proportionalitetsprincipen, måttfullhetsprincipen och dokumentationsprincipen. Det tydliggörs bland annat att regelverket även gäller högre befattningshavare i tjänstemannaorganisationen. Ytterligare tydliggörs möjligheten för industrin att bjuda på en måttfull måltid i samband med sammankomst. Det införs tydligare regler runt industrins möjligheter och skyldigheter att erbjuda produkt- och serviceinformation, gällande sponsring av sammankomster i industrins, vårdens och tredje parts regi samt runt marknadsundersökningar, upphandling och donationer. Det åligger parterna i överenskommelsen att verka för att respektive organisations medlemmar har väl fungerande egenåtgärdssystem för att upprätthålla en god följsamhet till samverkansreglerna. Parterna är överens om att gemensamt följa upp regelverket en gång per år i syfte att vid behov justera dem. Konsekvensanalys Under arbetet med överenskommelsen har många gånger frågan ställts om hur stor kostnad 50-procentsregeln motsvarar och vilken reell merkostnad sjukvårdshuvudmännen tar på sig i och med regeländringen. Det entydiga svaret på detta är att det inte går att mäta. Metoderna idag för att debitera vårdgivarna varierar, från en separat faktura på den halva kostnaden, till en minskad kostnad vid anmälan till

9 e Sveriges Kommuner och Landsting 2013-11-15 Vårt dnr 13/1806 konferens. Kostnaden ligger också i de flesta fall decentraliserad i organisationen och vårdgivarna har inte haft systematiska rutiner för att följa upp dem. Region Halland, som storleksmässigt motsvarar drygt 3 procent av befolkningen, har sedan mitten på 2000-talet avsatt 10 mkr per år för extern fortbildningsverksamhet riktad till läkemedelsintensiva specialiteter. Budgeten ligger sedan några år centralt i landstingen och verksamhetschefer kan begära ersättning i efterhand. Läkemedelskommittn och dess experter, vilka förväntas ha en särskilt oberoende ställning i förhållande till industrin, får också sin fortbildning fmansierad ur anslaget. Budgeten brukar inte utnyttjas fullt ut, endast ca 6 mkr per år. Är då fortbildningskostnaden i Region Halland extrapolerbar till hela landet? SKL bedömer att så. inte är fallet eftersom både behovet och efterfrågan på industrifinansierad fortbildning varierar och även utbudet av alternativ, det vill säga fortbildning organiserad via landstingets eller specialitets/yrkesföreningarnas försorg. Idag finns också en trend att fortbildningen finner andra former, till exempel via e- lärande i form av så kallade webinars (seminarier och konferenser via internet) och interaktiva webutbildningar. Många framhåller också att den stora kostnaden vid fortbildning utgörs av personalens frånvaro och vikariatskostnader som uppstår och att kostnaden för resor och logi i det sammanhanget är av mer begränsad betydelse. Noteras kan också de olika satsningar som idag sker nationellt på fortbildning inom läkemedelsområdet via Socialstyrelsen, riktad till såväl ST/AT-läkare och sjuksköterskor. En ordning som bygger på en historisk tradition där vissa medarbetargrupper kan tillåtas få delar av sin löpande fortbildning och kompetensutveckling finansierad av de företag som levererar de produkter som används av medarbetarna, är på sikt ohållbar. Det kan finnas en risk att det blir en preferens för fortbildningsaktiviteter som är företagsfinansierade gentemot andra som inte är det. Det kan i förlängningen leda till snedvriden konkurrens eller misstankar om lojalitetskonflikter, vilket kan komma att uppfattas förtroendeskadligt. Sveriges Läkarförbund genomför vartannat år en fortbildningsenkät riktad till ett urval av medlemmarna i Distrikstläkarföreningen, Sjukhusläkarna och Chefsföreningen. Undersökningen visar en tydlig trend att läkarnas externa fortbildningsdagar minskar men att tid för egen fortbildning och internutbildning ligger på en i huvudsak jämn nivå. Undersökningen visar också på att läkemedelsindustrins bidrag har minskat med nio procent men att arbetsgivarens bidrag har ökat i motsvarande del. Dessutom framgår också att andelen som har fortbildningsplaner har ökat och att det finns mer möjligheter till lärande i det dagliga arbetet. Den externa fortbildningens nedgång har sannolikt andra orsaker än att arbetsgivaren förväntas betala hälften av resa och logi.