Livet på landet Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling
Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010 ISBN 978-92-79-13651-1 doi:10.2762/15093 Europeiska unionen, 2010 Kopiering tillåten med angivande av källan Illustrations : Véronique Hariga - www.hariga.be Printed in Belgium TRYCKT PÅ ÅTERVUNNET PAPPER
Livet på landet
Niklas sitter på tåget och ser träd och fält passera. Det är tidig vår och genom trädens kala grenar kan han ibland skymta floden i dalen. Han är på väg med sina föräldrar för att hälsa på sin farbror och faster och kusinen Emma som bor på bondgård. Han har inte varit där sedan han var liten och kommer inte ihåg så mycket från den gången. Men han känner i alla fall igen Emma och hennes föräldrar när de träffas på järnvägsstationen i byn. De två familjerna hälsar på varandra. Vad härligt att ses igen, säger de vuxna. Vi är så glada att ni alla kunde komma. Niklas och Emma kikar blygt på varandra.
Blygheten går snart över. När de kommer fram till bondgården pratar de redan för fullt om leksaker, skolan, kompisar och husdjur. Jag har inget husdjur, säger Emma när de kommer ut ur bilen. Vi har en hund, Flisa, men hon är inget husdjur. Hon är en vallhund som hjälper oss att ta hand om fåren. Om ett får försvinner hittar hon det och vallar hem det. Och så har vi ju såklart en massa djur på bondgården. Flisa, som suttit på gårdsplanen, kommer fram för en närmare titt. Hon nosar på nykomlingarna och viftar sedan på svansen. Hon låter till och med Niklas klappa henne.
Du måste vara hungrig efter resan, säger faster Monika till Niklas. Ta ett äpple nu så äter vi ägg, mjölk och smörgåsar om en stund. All mat kommer från bondgården. Medan de äter kan Niklas höra hur vinden tilltar utanför. Det är mörkt nu. Det blir storm i natt, säger farbror Lars. Några av fåren är fortfarande dräktiga. Om lammen föds under natten kan de behöva hjälp.
En timme senare blåser det stormvindar. Farbror Lars och Niklas pappa tar på sig stövlar och regnrockar. De beger sig i väg med traktor och släp för att titta till fåren. Niklas och Emma får stanna uppe tills papporna kommer tillbaka. De ser traktorns lysen när den stannar utanför ladugården. De tar på sig jackor och halsdukar och springer dit. När de kommer fram har männen lagt en tacka och två pyttesmå lamm i ett bås fyllt med torr halm. Flisa hittade fåren och lammtvillingarna i ett hörn av hagen, berättar farbror Lars. Lammen var så små och svaga att de skulle ha dött om inte Flisa hade hittat dem. Nu får de stanna i den varma, torra ladugården tills de är starka nog för att släppas ut på ängen igen.
Nästa morgon är det soligt och klart. Stormen har passerat. Niklas går ut. Han ser hönor i en stor hönsgård. Emma och hennes mamma går för att mata dem med sädeskorn från en hink. Våra hönor lever utomhus, säger Emma. Vi tar inte in dem i ett hönshus. De trivs bra ute i friska luften. De går bara in på natten eller för att lägga ägg.
Farbror Lars är ute i grönsakslandet. Han sår rader med morötter, bönor, sallad, gurka, blomkål, selleri, paprika, spenat, rädisor, lök och purjolök. Får vi hjälpa till? säger barnen och snart är de satta i arbete. Farbror Lars gör gropar i den mjuka, svarta jorden. Emma petar ned ett frö i varje grop och Niklas fyller dem med ny jord och trycker till. Om du kommer tillbaka nästa skollov kommer du att kunna äta mycket av det du planterade i dag, säger farbror Lars. Det skulle vara kul, säger Niklas. Jag ska fråga mamma och pappa när vi kommer tillbaka.
Nästa dag har barnen fullt upp. Niklas och hans föräldrar ska åka tillbaka hem till staden, men innan dess är det mycket som ska göras. De går upp tidigt för att hämta korna från ängen. De ska mjölkas, och sedan hämtas mjölken med en tankbil som kör den till mejeriet. På mejeriet hälls mjölken i flaskor och paket och skickas till affärer där folk kan köpa den. En del av mjölken skickas till skolor så att eleverna kan dricka den, säger farbror Lars. Och faster Monika behåller lite mjölk så att hon kan göra glass, ost och yoghurt.
Sedan går barnen till ladugården. Lammen har diat mjölk från tackan och ser redan starkare ut. Emma och Niklas klappar dem. Det är dags för lammen att gå tillbaka ut på ängen med sin mamma för att vara med de andra fåren, säger farbror Lars. Får jag följa med? frågar Niklas. Det hinner du inte, vi måste gå till tåget, säger pappa. Vet du vad, säger farbror Lars. Jag kan ett kort av Emma när hon släpper ut lammen på ängen och skicka det till dig via Internet. Det kommer att finnas där och vänta på dig när du kommer hem. Vi har Internet här på landet precis som familjer som bor i städer. Och vi har Internet och datorer i skolan, med massor av lärorika spel, säger Emma.
Det blir sommar och sommarlovet börjar. Niklas kan knappt vänta på att få hälsa på Emma och hennes föräldrar igen. När de stiger av tåget hamnar de mitt i bondens marknad. Farbror Lars berättar för Niklas vad det är för något: Vi levererar inte bara mat till affärer och restauranger i staden, vi säljer också på vår egen marknad. Det är många som kommer hit för att handla.
Marknaden är en blandning av olika färger, dofter och ljud. Där finns alla sorters grönsaker: röda, gula, bruna, svarta, gröna, rosa och vita. Vet du vad de heter allihop? undrar farbror Lars. I ett stånd finns pyramider med ägg. Ost, yoghurt, smör och grädde ligger i långa rader. Solrosolja och rapsolja säljs på flaska och kanna. Väldoftande örter hänger i ståndens tak. Några bönder som har biodling säljer honungsburkar.
När de kommer till bondgården visar Emma grönsakerna som Niklas planterade förra gången han var där. Blomkålen når nästan upp till Niklas midja. Vi äter mycket grönsaker. Det borde alla, det är bra för oss, säger Emma och plockar två tomater åt Niklas. De är större än tennisbollar. Mm, vad söta de är! utbrister Niklas.
Barnen hälsar på hos fåren. Emma berättar att alla lamm har sålts till en annan bonde. De tittar på Flisa som arbetar hårt. Hon vallar fåren ett och ett till grinden, där Lars rakar av dem ullen. Av fårens ull gör man kläder och mattor, säger farbror Lars. Fåren är nakna utan ullen. De är svalare så, och drar till sig färre insekter. Och ullen växer tillbaka till vintern så att de håller sig varma.
När de kommer tillbaka till bondgården ser de små blåsvarta svalor flyga in och ut ur ladan. De bygger bon därinne med lera från floden. Svalorna fångar insekter för att mata sina ungar, säger Niklas pappa. På ladans tak finns ett annat bo, som är mycket större. Det är ett näste av kvistar och grenar som tillhör en storkfamilj. Det sägs föra tur med sig att ha ett storkbo på taket, säger Emma. Landsbygden delas av oss alla, förstår du, säger Niklas pappa. Bönderna och deras familjer sköter djuren och odlar vår mat, men här bor också fåglar som svalor och storkar. Och så kommer folk som oss från staden ut på landet för att ha semester eller promenera eller ha picknick.
Farbror Lars ger sig av tidigt nästa morgon i sin skördetröska tillsammans med några lantbrukare med traktorer och släp. Det är den viktigaste tiden på året nu när huvudgrödorna ska skördas. Bönderna arbetar till sent på kvällen varje dag för att samla in all säd från åkrarna.
Det regnar lite, en kort sommarskur. När regnet upphör höjer sig en regnbåge med många färger över himlen. Mina klasskompisar säger att det finns en skatt vid regnbågens slut, säger Niklas. Men det är svårt att nå dit. Vi kan väl försöka cykla dit? säger Emma. Hon hämtar två cyklar i garaget och de cyklar iväg mot regnbågen. Flisa springer med. Hon skäller glatt. Vad ska vi göra med allt guld om vi hittar det? undrar Niklas. De cyklar ett tag, men regnbågen verkar bara hamna längre bort i stället för att komma närmare. De kommer fram till åkern där farbror Lars och de andra arbetar. Vart är ni på väg? undrar han. Vi försöker hitta skatten vid regnbågens slut, säger Niklas.
Farbror Lars ler brett och säger: Regnbågen skapas genom att solen skiner på regndroppar. Den försvinner när man kommer nära. Finns det ingen regnbåge när ni kommer fram så finns där inget guld heller. Men titta på regnbågen där borta. Den verkar sluta mitt i åkern med gyllene vete. Där har ni er skatt vid regnbågens slut, säger farbror Lars och skrattar.
Han lutar sig ut från skördetröskan och säger: Även om vete inte är lika dyrt som guld så är det ändå värdefullt. Vi gör bröd av det, säger Niklas. Och spagetti! ropar Emma.
Sommarlovet är slut. Det är dags att åka hem. Niklas bär en så stor låda med frukt och grönsaker som han ska ta med sig att han inte ser vart han går. Gå inte där! ropar Emma, men det är för sent. Alldeles intill bilen har en höna lagt ett ägg som Niklas trampar på, halkar och sätter sig på rumpan. Ibland glömmer hönorna bort att de ska lägga äggen inomhus, säger Emma. Alla skrattar. Niklas byter till rena byxor och så åker de alla tillsammans iväg till stationen. Niklas ber Emma att skriva och berätta om allt som händer på bondgården efter det att han åkt tillbaka till staden.
Några veckor senare får Niklas e-post från Emma och hennes föräldrar. Hon har massor av nyheter och skickar några foton. Pappa har skördat all säd. Han har redan plöjt några av åkrarna för att så inför nästa år. Nu tar han itu med allt arbete som han inte hinner göra annars. I dag lagar han en stenmur som hade fallit ihop. I morgon ska han röja ur ett dike vid vägkanten. I vinter ska han ta hand om djuren och planera inför nästa år. Han säger att han ska bygga om ett av de gamla gårdshusen till ett alldeles nytt fritidshus. Kanske blir du den första som får bo där när det blir klart nästa sommar.
Europeiska kommissionen Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå 2010 22 s. 21 cm x 21 cm ISBN 978-92-79-13651-1 doi:10.2762/15093 Denna skrift har tagits fram i informationssyfte och är inte rättsligt bindande.
Niklas sitter på tåget och ser träd och fält passera. Det är tidig vår och genom trädens kala grenar kan han ibland skymta floden i dalen. Han är på väg med sina föräldrar för att hälsa på sin farbror och faster och kusinen Emma som bor på bondgård... KF-30-09-193-SV-C Europeiska Kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling http://ec.europa.eu/agriculture/ ISBN 978-92-79-13651-1 doi:10.2762/15093