Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers 1.2. Packa om ditt bagage Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com För att man ska våga försöka att förverkliga det man verkligen går och drömmer om i livet måste man bland annat ha en god självkänsla. Det innebär till exempel att man respekterar sina behov även då de kan framstå som konstiga för ens omgivning. Det innebär också att man är glad och tacksam för vem man är. Visst kan man se sina brister men i grunden tror man på sig själv. Jag tror att min egen självkänsla grundlades ganska tidigt i livet. Dels hade jag turen att få bra föräldrar som inte överbeskyddade mig. Trots mitt funktionshinder hade jag möjlighet att utveckla min integritet och självständighet. Dels hade jag många andra människor runt omkring mig som gav mig uppmuntran och som hjälpte mig att komma underfund med vem jag verkligen var. Ett barns självbild utvecklas nämligen alltid i samspel med andra. En positiv uppväxtmiljö bildar alltså grunden för ens självkänsla. För mig har detta hjälpt mig på så sätt att jag alltid har upplevt det som värdefullt att samtala med mig själv. Jag har fått goda råd. Jag tror att detta är något grundläggande att på detta sätt kunna vända sig till sig själv och samtala. Det ger en styrka och det gör det lättare att efter moget övervägande fatta kloka och välgrundade beslut. Det finns många olika teorier för hur vi ska skaffa oss en bättre självkänsla. Det finns också många olika begrepp som beskriver relationen till dig själv: Självförtroende Självrespekt Självkänsla Självtillit Identitet Självbild Självaktning + Självkännedom Relationen till dig själv Ibland kan det vara svårt att skilja på alla de här begreppen. Vad är det till exempel för skillnad på självkänsla och självförtroende? En del menar att självförtroende är något som är kopplat till vad man just för tillfället håller på med. Är man van vid att arbeta med datorer känner man gott självförtroende när man ska lära sig ett nytt program. Enligt detta synsätt skulle däremot självkänsla vara något som vi bär med oss hela tiden och som grundläggs tidigt i livet. Självkänslan skulle i så fall vara något mer fundamentalt och inte vara kopplad till vad man för tillfället sysslar med. Jag tycker att det ligger något i detta synsätt. Achievers har ofta gott självförtroende men bristande självkänsla. Inte sällan så är de beroende av att åstadkomma något. Det är då som de känner sig som mest tillfredsställda med sig själva. Deras relation till sig själva bygger alltså på yttre faktorer och det ligger en fara i detta. Lyckas de inte prestera något så tycker de inte längre lika mycket om sig själva. Detta kan leda till att de lätt hamnar i en ond cirkel, där sämre resultat leder till en försämrad relation till sig själv som i sig leder till ytterligare sämre resultat. Således ligger det ett värde i om man lyckas stärka sin självkänsla och inte bara har ett gott självförtroende. Även om självkänslan grundläggs tidigt i livet så tror jag att det aldrig är för sent att bättra på den ytterligare. En bristande självkänsla kan ha många olika orsaker. Vår kultur gynnar inte precis utvecklingen av en god självkänsla. På många sätt får vi redan under barndomen lära oss att det är viktigt att alla ska vara lika. Det är viktigt att vi har de rätta leksakerna och de rätta kläderna, annars får vi inte vara med. Det här påverkar givetvis hur vi ser på oss själva och gör ofta att vi lär oss att hålla

2 emot när vår individualitet vill komma till uttryck. Skolan bidrar också till en form av likriktning. I en mycket känslig ålder blir man satt i en grupp med ända upp till 30 barn. I den gruppen finns ofta bara en enda vuxen att relatera till. Detta leder inte precis till att ens individuella utveckling främjas. Barnen hinner sällan utveckla en egen relation med sin lärare, och läraren hinner inte att visa varje barn den uppmärksamhet som han eller hon behöver. Det är en sådan uppmärksamhet som behövs för att självkänslan ska börja utvecklas. Vi behöver få veta vilka vi är genom att andra talar om det för oss. Tyvärr ser det inte mycket bättre ut i vuxenvärlden. Alltför många av oss tror att livet går ut på att tjäna pengar och att konsumera, sova och arbeta. Det leder också till en likriktning. Vi rätar in oss i raka led och gör som alla andra. Vi satsar på att tjäna pengar istället för att hitta uttryck för vår individualitet och originalitet. Naturligtvis kan inte ens självkänsla förstärkas av ett sådant sätt att leva. Bejakar man inte vem man verkligen är så blir det inte lätt att skaffa sig en bra självkänsla. Ska man trivas i livet och med sig själv så måste man nog först och främst hitta ett sätt att uttrycka vem man verkligen är. Annars kommer detta hela tiden att finnas kvar i bakhuvudet som något som vi borde göra vilket i längden kommer att verka försvagande på vår självkänsla. En bristande självkänsla kan både ta sig uttryck i en överdriven tuff attityd och i en försynthet och tafatthet. Bristande självkänsla kanske kommer tydligast till uttryck när vi stöter på motgångar av olika slag. Det kan lätt bli så att ens egen osäkerhet gör att det svåra blir ännu svårare. "En olycka kommer ju sällan ensam", och kanske är detta talesätt ett uttryck för att vi vet att det är lätt att hamna i den situationen där det ena svåra bara drar med sig det andra. Vi känner alla till Herr Papphammar alias Gösta Ekman som råkar ut för trubbel efter trubbel. Urtypen för den sortens figur är kanske Halvan, som vi alla tycker synd om. Samtidigt tycker vi att det är pinsamt att skåda dessa personer på film då de påminner oss om hur dumt vi själva har bettet oss i liknande situationer. Halvan hunsas av Helan och lider brist på självkänsla. Helan är å andra sidan arrogant och brukar därför också hamna i besvärliga situationer. Så han lider ju också brist på självkänsla. Hade de båda bättre självtillit så skulle de troligen inte hamna i lika mycket trubbel. Eller i varje fall skulle de nog ha lättare att klara upp bekymren. Å andra sidan skulle de då inte vara lika roliga. I vilka sammanhang känner du dig säker på dig själv? Varför? I vilka sammanhang känner du dig osäker på dig själv? Varför? Tycker du att denna osäkerhet påverkar din prestationsförmåga? Hur? Har du kommit på något sätt som får dig att känna dig mer säker? Tycker du att du kan resonera med dig själv om saker och ting? Hur gör man då för att förbättra sin självkänsla och därmed få en bättre relation till sig själv? Idag finns det ju en mängd självhjälpsmetoder. Det är bara att välja och vraka. Och det finns en uppsjö av böcker som på olika sätt försöker hjälpa oss att trivas mer med livet och med varandra och med oss själva. Det kan finnas anledning att gå tillbaka i tiden och titta närmare på hur vårt intresse för självet och vårt förhållande till oss själva egentligen började. Eller med andra ord hur startade vårt intresse för psykologi? Redan de gamla grekerna brukade säga att bland det viktigaste i livet är att försöka lära känna sig själv. Men i modern tid får man nog räkna med att det hela började för ca hundra år sedan med en man som hette Sigmund Freud. Freud var läkare och började som sådan att intressera sig för hur han skulle kunna hjälpa s.k. hysteriska kvinnor. Han var intresserad av att analysera vår barndom och sexualitet. Eftersom Freud levde i slutet av den viktorianska eran uppfattades hans teorier både som befriande och som förkastliga. Han utvecklade psykoanalysen som lever kvar än idag.

3 Freud menade att människans problem består av oupplösta trauman från barndomen som vanligast är av sexuell natur. Psykoanalysen går därför ut på att man med hjälp av en psykoanalytiker ska gå tillbaka till barndomen och försöka lösa upp obehagliga och obearbetade minnen från sin egen barndom. En behandling av den typen tar ofta några år, men sedan ska allt vara bra och man ska kunna leva lyckligt under resten av livet. Förenklat sett kan man säga att den psykoanalytiska riktningen följdes av den behavioristiska. Enligt denna är människan inte alls så komplicerad som Freud ansåg. Därför behöver man inte gå tillbaka till barndomen för att trivas med sig själv. sig för vad det var som gjorde människor psykiskt friska istället för psykiskt sjuka. Man fann då inte oväntat att något som spelade en avgörande roll för vår psykiska hälsa var behovstillfredsställelse. En amerikansk psykolog vid namn Abraham Maslow presenterade en så kallad behovstrappa som du kan se i nedanstående bild. Han menade att så fort som behoven var tillfredsställda på en viss nivå så gick människan vidare i sin utveckling för att tillfredsställa behoven på nästa nivå. De människor som han tyckte ha den bästa psykiska hälsan var de som hade uppnått den högsta behovstillfredsställelsen. Behavioristerna liknar människan mer vid ett djur som drivs av olika drifter. Intresset för djurförsök är påtagligt. Resultaten från dessa djurförsök försöker man överföra till människan. Resonemangen kan ibland bli ganska groteska. Ett centralt begrepp i behaviorismen är betingning. Betingning innebär att det går att lära en hund att sitta vackert genom att klappa om den och till exempel ge den en sockerbit. På samma sätt menar behavioristerna att arbetsgivare kan lära sina arbetstagare att utföra arbetsuppgifterna bättre, enbart genom att ge dem de rätta belöningarna och de rätta bestraffningarna. Man betraktar människan mer eller mindre som en maskin med input och output, eller som man kallar det, stimuli och respons. Något däremellan, som tankar, känslor och reflexioner tror man inte på. Istället tror man alltså att människan drivs av olika drifter. Det är självklart att även detta synsätt skulle ifrågasättas eftersom det innebär ett ganska begränsat sätt att se på människan. Vad som istället växte fram var något man brukar kalla den tredje vägen i psykologin eller den humanistiska inriktningen. Denna inriktning protesterade mot behavioristernas förenklade synsätt på människans sinne och menade att det måste försiggå något mellan stimuli och respons. Man menade att det är på detta sätt som vi skiljer oss från djuren. Vi har möjlighet att reflektera och fundera och väga olika alternativ mot varandra. Denna förmåga har inte djuren. Vi har dessutom förmåga att belysa olika valmöjligheter utifrån tidigare gjorda erfarenheter och kunskap som vi har samlat på oss. I vårt västerländska samhälle har de flesta människor de mest grundläggande behoven täckta. Vad vi däremot saknar ibland enligt Maslow är möjlighet till att känna samhörighet och självförverkligande. Samhörighet handlar om att se till att man har människor runt omkring sig som tycker om en. Självförverkligande handlar om att göra vad vi verkligen vill. Att sträva mot detta är det bästa sättet, menade Maslow, att förbättra sin psykiska hälsa och sin självkänsla. Många filosofer har sagt samma sak. Genom att leva passionerat och älska livet så lär vi oss också att trivas med oss själva. Då stärks vårt förtroende till oss själva och vi får lättare att prestera i vår vardag. Maslow menade alltså att vi kan skaffa oss en bättre självkänsla om vi försöker förverkliga det vi verkligen vill. Men jag började ju det här avsnittet med att påstå att en god självkänsla var en förutsättning för att kunna söka det man verkligen vill. Här hamnar vi alltså i ett cirkelresonemang. Men frågan är ändå om detta egentligen inte beskriver verkligheten ganska väl. I ett av min första reklamutskick för mitt företag använde jag följade symbol: Vad som också kännetecknar den tredje vägen inom psykologin var att man började intressera

4 Sätter vi upp mål för vår framtid som vi uppnår steg för steg så stärks vår självkänsla vilket i sin tur leder till att vi sätter upp ännu högre mål och så vidare. Det fungerar alltså som en cirkel eller i bästa fall som en spiral, om man lyckas höja sig en nivå för varje varv. Man var ska man då börja? Mitt svar på den frågan blir: Get booted! När datorn var ung på 80-talet så talade man nämligen om att boota när man startade. Ordet kommer från ett engelskt uttryck som motsvarar det svenska uttrycket om att lyfta sig själv i håret eller att ta sig själv i kragen. Men på engelska så lyfter man sig själv istället i kängorna (boots) eller i kängsnörena. Och jag tror att det är precis detta som man måste göra, det vill säga att företa sig något som man egentligen inte tror att man klarar av. Gör man inte det så kan man ägna hela livet åt att jämra sig över sin dåliga självkänsla, och använda detta som förevändning för att man inte tar sig för något. Man kan då lätt hamna i en ond cirkel istället där en försämrad självkänsla leder till passivitet och apati som i sin tur försämrar självkänslan ytterligare. Så: "Get Booted!" innan det är för sent.

Sidor av Livet 5 Ett sätt att försöka komma fram till hur man vill ha sitt liv inrättat är att ta en närmare titt på hur man har det idag och undersöka vad man vill ändra på. Så här skattar du följande sidor av livet på en skala 1-15 just nu. Svaren ska inte lämnas in. Testet syftar till större självinsikt och större medvetenhet. Använd din intuition. Fyll i tabellen kolumnvis. Nu Önskvärt Differens Vad fattas? Bostaden 15 Arbetet 15 Vännerna 15 Fritiden 15 Maten 15 Kläderna 15 Sexlivet 15 Kärleken 15 Ekonomin 15 Kunskaperna 15 Utseendet 15 Sömnen 15 Kroppen 15 Prylarna 15 Självinsikten 15 15 15 Summa = Utvecklingspotential