Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet



Relevanta dokument
Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Barn och Trauma - bedömning och behandling

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Genväg till forskning. Att ställa frågor om våld till föräldrar och barn inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) GENVÄG

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Trauma! (friskfaktorer)

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Ska vi verkligen fråga alla?

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn utsatta för våld i Sverige

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Definition av våld och utsatthet

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Att ställa frågor om våld

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

I skuggan av diagnoserna

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed

Eva Wendt Jessica Svensson

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning:

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Depressioner hos barn

Vad tycker du om vården?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

Se till mig som liten är

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Uppmärksamma den andra föräldern

otrygg, kränkt eller hotad

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Våra forskningsrapporter. Bakgrund. Projektets tre delar. Uppdraget från SoS Doktorsavhandlingar

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barn som lever i våld

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige

Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Transkript:

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen, GU Specialistpsykolog, psykoterapeut BUP Gamlestaden, Göteborg

Finansiärer Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS) Allmänna barnhuset Majblommans riksförbund

Barn som bevittnar våld i nära relationer en typ av barnmisshandel Psykisk våld Fysisk våld Sexuella övergrepp och att bevittna våld mellan omsorgspersoner Att bevittna våld i sin familj och /eller utsättas direkt för våld = familjevåld

Hur vanligt är det att barn utsätts för familjevåld? 15 % upplever någon gång våld från omsorgspersoner och 6 % utsätts upprepade gångar. 11 % bevittnar våld mellan omsorgspersoner. 58 % av dessa utsätts upprepade gångar (Annerbäck et al 2010) Sexuella övergrepp under uppväxten 1 7 % (Socialstyrelsen, 2000) Överlappningen mellan att bevittna våld och själv bli utsatt är 30-60% Familjevåld förekommer i alla samhällsklasser men har ett starkt samband med andra problem i familjen (missbruk, psykisk ohälsa m.m.)

Upptäcks våldet? Får barnen skydd, stöd och behandling? Endast var tionde barn som upplevt familjevåld i Sverige berättar om detta för myndigheterna (Annerbäck et al, 2012) Att det finns motstånd/svårigheter bland vårdpersonal att fråga om våld mot kvinnor är välkänt (Todahl et al, 2009)

Hur vanligt är förekomst av våld i nära relationer BUP? Enligt de få studier som finns internationellt 20 50% (Ford et al, 2012, Olaya et al, 2010, Stewart et al 1980, McDonald et al 2000) I Sverige ligger förekomsten på mellan 20 och 30 % enligt två studier (Hedtjärn et al, 2009, Broberg et al, 2011) Förekomst av barnmisshandel inom BUP okänt Förekomst av våld i nära relationer inom socialtjänstens IOF 68 % enligt den nationella kartläggningen (Broberg et al, 2011)

Våra egna siffror BUP Gamlestaden - partner violence screening (PVS) 38 % av mammor rapporterar att de utsatts för våld i en nära relation (240 tillfrågade) Våldet rapporteras förekommit de senaste 12 månaderna (1/10), för ett till tre år sedan (1/5) eller längre tillbaka i tiden (2/3) 7

Varför är det av särskilt vikt att uppmärksamma familjevåld inom BUP? Upplevelser av våld kan ha betydelse för barnet psykiska mående och utveckling Barnets beteende (aggression, problem i sociala sammanhang), känslor (PTSD och depression) och anknytning påverkas Ett barn som är utsatt för våld behöver i första hand skyddas och i andra hand ges stöd eller behandling beroende på sitt psykiska mående

Rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer på en BUP mottagning Syfte med studien: Att undersöka behandlares upplevelse av att rutinmässigt fråga om förekomst av våld i nära relationer. Med ett särskilt fokus på vilka hinder som fanns för att kartlägga för våld. (Hultmann, O., Möller, J., Ormhaug, S., Broberg, A., Asking Routinely About Intimate Partner Violence in a Child and Adolescent Psychiatric Clinic: A Qualitative Study, in press) 9

Tillvägagångssätt Informanter: 14 behandlare på BUP 5 socionomer, 8 psykologer, 1 sjuksköterska 13 kvinnor, 1 man Intervjuer: Intervjuades om erfarenheter av att vid nybesöket använda ett formulär om våld i nära relationer Utfördes av författarna, som arbetar som psykologer på samma klinik som informanterna Semistrukturerad intervju Tematisk analys 10

Partner Violence Screening (PVS) Ifylld av r Mamma r Pappa r Annan: 1. Har Du blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på något annat sätt under barnets livstid? r Ja under de senaste 12 månaderna r Ja, 1-3 år sedan r Ja, längre än 3 år sedan r Nej Om du blivit skadad av någon under de senaste tre åren, vem var det som skadade dig? r En person som jag har ett förhållande med nu r r En person från ett tidigare förhållande r Någon annan 11

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 12

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Skada patienten Ambivalens Användbart På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 13

Ett hinder Man kan skada patienten Alltså jag har ju en händelse från ganska många år tillbaka när jag hade ett föräldrapar där det förekom våld, och det kom upp under besöket, och det var också en väldigt, väldigt aggressiv man, otäck, / / och då började de småbråka sådär under tiden. Den mamman hade fått stryk av honom sen, på grund av det som sades på samtalet, / / och det känns ju, sånt där sitter kvar i huvudet, var det jag som förorsakade detta ungefär, det är väl det man skulle kunna tänka sig i så fall, att en mamma skulle råka mer illa ut om det blev väldigt öppet, men jag vet inte det kanske är fantasier det också. 14

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Skada patienten Ambivalens Användbart På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 15

Ambivalens Jag måste göra det på mitt eget sätt Ja, jag ger ju inte dem det, jag intervjuar alltid, jag ger aldrig någon formulär, / / inte ens tonåringarna, jag intervjuar dem med det, för jag vill ha en relation och jag vill ha påfyllnad och kunna ställa extrafrågor och så, runt det. 16

Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 17

Användbart Klargörande / / att vara säker på att man faktiskt frågar om det, så att det inte kommer bort i ett nybesök där de vill berätta jättemycket om allt möjligt, som kanske inte alls är relaterat, och de kommer för problem som man kanske tänker inte är traumareaktioner eller har med sånt att göra / / men nu betar man av det, så därför är det bra att ha det här formuläret, tänker jag. 18

Konklusioner av forskningen på BUP Gamlestaden Det tar tid att införa rutinmässig kartläggning av strukturerad kartläggning för våld, organisatoriskt stöd behövs Rutinmässig kartläggning ökar möjligheterna att upptäcka våld Frågan bör kunna ställas vid 85-90 % av nybesöken, större bortfall kan inte förklaras med klientfaktorer Varje familjemedlem bör erbjudas att träffa behandlaren individuellt vid nybesöket 19

När patienter svarar på frågan, måste rätt insats kunna erbjudas Skydd till den våldutsatta föräldern och barnet Stöd eller behandling till den våldutsatta föräldern och barnet Samarbete med socialtjänsten